Utvärdering av hårda/mjuka kontraster mellan ljus och mörker och relation till upplevd ljusfärg och känsla

(1)

Upplevd ljusfärg

beroende av

kontrasters karaktärer

Utvärdering av hårda/mjuka kontraster mellan ljus och mörker och

relation till upplevd ljusfärg och känsla

HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign FÖRFATTARE: Camilla Sandström

HANDLEDARE:Ulrika Wänström Lindh

EXAMINATOR: Annika Kronqvist

(2)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Annika Kronqvist Handledare: Ulrika Wänström Lindh Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

The aim of this study is to obtaining parameters that can be consciously used in the lighting design process, to create environments where people feel good and comfortable. Previously research has focused on functional light, which has resulted in recommendations regarding illumination in the work area. But there are not equally explored how light affects us emotionally and how we experience environments depending on how aesthetically designed the environment is. The purpose of the study is to clarify the relationships between the characters of the contrasts and the color of light, the relationship between the characters of the contrasts and emotions, and the relationship between color of light and emotions.

The study was disposed as a hypothesis-testing laboratory examination, where three different concepts were used to influence contrasts. The concepts in question were the

distance of light to the surface, luminous flux and the perceived end of the light beam. These concepts were used in four different light scenes to be evaluated, and the main hypothesis was that soft contrasts affect the experience of warm color of light and hard contrasts affect the experience of cold color of light. Furthermore, respondents were able to respond to the feelings associated with soft / hard contrasts and warm / cold color of light.

The results show that there may be a link between soft contrasts and warm color of light and hard contrasts and cold color of light. However, in this survey, there is an uncertainty factor, with a somewhat high SDCM value. This may have affected color quality, which may have an impact on the end result.

The results also show that hard contrasts and cold colors of light are experienced stiff, public, exclusive and cold. Furthermore, soft contrasts and warm color of light create common feelings as cozy, warm, pleasant, safe and inviting. These results can form the basis for designing environments that radiate a certain atmosphere, where contrasts and colors of light are a part of influencing.

KEYWORDS

(4)

Sammanfattning

Denna studie syftar till att få fram parametrar som medvetet kan användas i ljusdesignprocessen, för att skapa miljöer där människor emotionellt trivs och mår bra. Det har i tidigare forskning huvudsakligen fokuserats på funktionellt ljus, vilket har resulterat i rekommendationer vad gäller belysningsstyrka på arbetsområde. Men något som ännu inte är lika utforskat är hur ljus påverkar oss emotionellt och hur vi upplever miljöer beroende på hur estetiskt utformad miljön är. Studiens syfte är att klargöra förhållanden mellan kontrasters karaktärer och ljusfärg, förhållandet mellan kontrasters karaktärer och känslor, och förhållandet mellan ljusfärg och känslor.

Studien var upplagd som en hypotesprövande laborationsundersökning, där tre olika begrepp användes för att arbeta fram kontraster. De begrepp det gällde var ljusets avstånd till yta, ljusflöde och ljuskäglans uppfattade avslut. Dessa begrepp nyttjades i fyra olika ljusscener som fick utvärderas och där huvudhypotesen var att mjuka kontraster påverkar en upplevelse av varm ljusfärg och hårda kontraster inverkar på upplevelse av kall ljusfärg. Vidare fick respondenter svara på vilka känslor som förknippades med mjuka/hårda kontraster respektive varm/kall ljusfärg.

Resultaten visar att det kan finnas en koppling mellan mjuka kontraster och varm ljusfärg respektive hårda kontraster och kall ljusfärg. I denna undersökning finns dock en osäkerhetsfaktor, i och med ett något högt SDCM-värde. Det kan ha påverkat färgkvaliteten, vilket kan ha inverkat på slutresultatet.

Resultaten visar också att hårda kontraster och kall ljusfärg upplevs stelt, offentligt, exklusivt och kallt. Vidare skapar mjuka kontraster och varm ljusfärg gemensamma känslor som mysigt, varmt, trivsamt, tryggt och inbjudande. Dessa resultat kan ligga som grund vid utformning av miljöer som ska utstråla en viss atmosfär, där kontraster och ljusfärg är en del i att inverka.

NYCKELORD

(5)

Innehållsförteckning

Innehåll

Abstract ... i

Sammanfattning ... ii

Innehållsförteckning... iii

1 Introduktion ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1

1.3 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING, HYPOTES ... 2

Syfte ... 2

Frågeställning ... 2

Hypotes... 2

1.4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.5 DISPOSITION ... 3 1.6 BEGREPPSFÖRKLARING ... 4

2 Teoretiskt ramverk ... 6

2.1 SEENDET... 6 Kontraster ... 6 Kontrastförstärkning ... 6 2.2 KONTRASTOMFÅNG ... 7

2.3 KONTRASTER GENOM MED- OCH MOTSKUGGNING ... 7

2.4 LJUSETS PÅVERKAN BIOLOGISKT OCH EMOTIONELLT ... 8

2.5 UPPLEVELSE OCH TOLKNING MED HJÄLP AV LJUS ... 8

2.6 UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR... 10

2.7 LJUS, UPPLEVELSER OCH EKOLOGI ... 11

3 Metod och genomförande ... 13

3.1 METODTEORI ... 13

3.2 METODENS RELEVANS FÖR FRÅGESTÄLLNINGARNA ... 14

3.3 RESPONDENTURVAL ... 14

3.4 EXPERIMENTELL SITUATION ... 15

(6)

3.6 METOD VID DATAANALYS ... 19

3.7 TROVÄRDIGHET ... 20

4 Resultat och analys ... 21

4.1 UTVÄRDERING LJUSSCENER ... 21 Ljusfärg ... 21 Varierad/jämn ljuskägla ... 24 Hård/mjuk ljuskägla ... 26 Stark/svag ljuskägla ... 29 Skuggzon ... 31

Övergång mellan skuggzon och ljuszon ... 34

Ytfärger i skuggzon ... 36

Ytfärger i ljuszon ... 39

4.2 KONTRASTER/LJUSFÄRG –KÄNSLOR/ATMOSFÄR ... 41

Hårda kontraster ... 42

Mjuka kontraster ... 43

Varmt ljus ... 44

Kallt ljus ... 45

5 Diskussion och slutsatser ... 46

5.1 RESULTATDISKUSSION ... 46

Upplevd ljusfärg beroende av kontrasters karaktärer ... 46

Skuggzon ... 47

Upplevd ytfärg ... 47

Känslor beroende av kontrasters karaktärer... 48

Känslor beroende av ljusfärg ... 49

Koppling kontraster – ljusfärg ... 50

Ljus och ekologi ... 50

Eventuella effekter på resultatet ... 51

5.2 METODDISKUSSION ... 51 5.3 SLUTSATSER ... 53 5.4 VIDARE FORSKNING ... 53

Referenser ... 55

Webreferenser ... 57

Bilagor ... 58

(7)

TACK TILL

Ett stort tack till Erik Torstensson på Fagerhult Retail för god hjälp och lån av

armaturer till studien.

Tack till handledare Ulrika Wänström Lindh, som vägledde mig framåt i denna

process och gav feedback.

Jönköping 3 juni 2018

Camilla Sandström

(8)

1 Introduktion

Tidigare har forskning fokuserat på funktionellt ljus, vilket har resulterat i rekommendationer vad gäller bland annat belysningsstyrka på arbetsområde (Swedish Standards Institute, 2011). Därmed vet vi idag hur mycket ljus vi behöver för att se och arbeta. Vi vet också att ljuset är förutsättningen för liv, att det påverkar vår vakenhet och sömn (Küller, 2002; Berson, 2003) och att ljuset är informationsbärare (Laike, 2014). Men något som ännu inte är lika utforskat är hur ljus påverkar oss emotionellt och hur vi upplever miljöer beroende på hur estetiskt utformad miljön är. Det finns forskning som tar upp ljusets påverkan på upplevelse av rum (Durak, Olguntürk, Yener, Güvenc, Gürcinar, 2006), men det behövs mer fakta om hur ljusutformning kan bidra till upplevelser och vilka känslor det skapar.

Som en del av utbildningen Produktutveckling med inriktning Ljusdesign, har denna studie ägt rum i form av ett examensarbete om 15 högskolepoäng på Tekniska Högskolan i Jönköping.

1.1 Bakgrund

Wänström Lindh (2006a) har i en studie upptäckt att genom att använda olika ljusfördelning, vilket kan påverka kontraster på olika sätt, verkar det möjligt att uppleva olika ljusfärg. Men hur påverkar olika kontraster och ljusfärg vår upplevelse? Kan olika kontraster på ytor, omfältsljus, inverka på vilken känsla som upplevs? Påverkar olika kontrasters karaktärer att man upplever en speciell ljusfärg och därigenom en viss känsla, kan man använda sig av denna kunskap när man skapar en inomhusmiljö. En känsla av till exempel inbjudande och tryggt eller formellt och exklusivt. En tidigare studie har gjorts där föredragen ljusfärg som skapade positiv känsla undersöktes (Nakamura & Karasawa, 1999). Det har också framkommit att varierat ljus, således en variation mellan kontraster, påverkar i positiv riktning (Wänström Lindh, 2012). Men det finns inte mycket forskning kring detta med kontraster, ljusfärg och känslor. Ljuset, tillsammans med andra faktorer som till exempel kulörer på väggar och texturer på material, är en komplex situation som många olika forskare tar upp (Manav, Güvenkaya & Kücükdogu, 2010; Klarén, 2014).

1.2 Problembeskrivning

Våra ögon registrerar färg och ljus, men vi upplever miljöer. Det sker automatiskt, inte viljemässigt, och det kallas kategorisk perception (Klarén, 2014). Människan varseblir bland annat konturer, kontraster, kulörtoner och rumslig riktning. Dessa påverkas av olika parametrar, där några av dem är ljusfördelning (Wänström Lindh, 2012), ljusnivå (Smith, 1989) ytfärger (Billger, 2006) och ljusfärg (Odabasioglu & Olguntürk, 2015). Parametrar påverkar varandra och spelar därmed in hur människan upplever omgivningen och till följd därav vilken atmosfär och vilka känslor som upplevs. Genom den komplexa situation,

(9)

där många olika faktorer samspelar och ger oss vår helhetsupplevelse, är det angeläget att ta reda på hur de samverkar och bidrar till helhetsupplevelsen. Istället för att koncentrera sig enbart på faktiska mätvärden bör processen att forma rum ta hänsyn till samspelet mellan faktorer som bidrar till vår upplevelse. Faktorer som kan vara en del i att bidra till atmosfär och vilka känslor det skapar.

1.3 Syfte, frågeställning, hypotes

Syfte

Syftet med studien är att få fram parametrar som samspelar och påverkar människans varseblivning och därigenom inverkar på atmosfär och känslor. Studien ska undersöka två olika sakuppgifter. Det första som studien ska ta reda på är om olika karaktärer av kontraster mellan ljus och mörker kan påverka att människan upplever olika ljusfärg. Studien ska vidare ta reda på om olika kontrasters karaktärer påverkar vilka känslor människan upplever. Denna studie ämnar klargöra eventuella förhållanden mellan kontrasters karaktärer och ljusfärg, förhållandet mellan kontrasters karaktärer och känslor, och förhållandet mellan ljusfärg och känslor.

Frågeställning

För att kunna besvara studiens syfte har det brutits ned i följande frågeställningar: * hur påverkar hårda respektive mjuka kontraster mellan ljus och mörker upplevd ljusfärg? * vilken känsla/känslor väcker kontrasters karaktär?

* vilken känsla/känslor väcker varm respektive kall ljusfärg? Hypotes

Hypotesen till denna studie tar avstamp från tidigare undersökning som Wänström Lindh (2006a) utförde, där rumslig atmosfär i relation till ljusfördelning studerades. Det framkom att olika ljusfördelning kan ha en påverkan på upplevd ljusfärg. Som grund för den huvudsakliga frågan ligger därmed en hypotes om att mjuka kontraster, som fås via ljusets längre avstånd till yta, diffusare avslut på ljuskägla och lägre ljusflöde, uppfattas varmare och att hårda kontraster, som fås via ljusets närmare avstånd till yta, skarpare avslut på ljuskägla och högre ljusflöde, uppfattas kallare. Tre begrepp ska undersökas, som eventuellt är relaterat till upplevd ljusfärg. De begrepp det gäller är således ljusets avstånd till yta, ljuskäglans uppfattade avslut och ljusflöde.

1.4 Omfattning och avgränsningar

Studien kommer att utföras i en experimentell undersökning där ingen hänsyn till genusperspektiv tas. Däremot avgränsas vilka respondenter som kan delta. I detta fall deltar endast personer som har expertkunskap inom ämnet ljus, för att få tillgång till

(10)

respondenter som har erfarenhet av ljusutvärderingar och de termer som är specifika vad gäller ämnet ljus. Vidare fås information om ålder och eventuella synfel, men ytterligare djupdykning i om ålder och synfel kan påverka upplevd ljusfärg tas inte upp i denna studie.

Avgränsning kommer att göras avseende tekniska begrepp som färgtemperatur, ljuskälla och ljuskäglors avslut. Vad det gäller färgtemperatur kommer endast 4000K att undersökas. 4000K är den korrelerade färgtemperatur som enligt svensk standard beskrivs inneha neutral färgkaraktär. Studien avgränsas också till att undersöka två olika typer av avslut på armaturers ljuskägla, hårt avslut respektive mjukt avslut. Två olika avslut på ljuskägla tas fram för att ha tillgång till olika kontraster att studera. Vidare kommer avgränsning göras vad gäller vald ljuskälla. Det innebär att det inte kommer studeras flera olika sorters ljuskällor och deras kontraster, utan enbart ljuskällan LED. LED är idag mer eller mindre standard som ljuskälla i belysningsanläggningar och är därmed mest intressant att undersöka.

Studien kommer att äga rum i en interiör laboratoriemiljö, en avskalad miljö utan inslag av möbler eller övrig inredning. Därmed kommer ingen hänsyn tas till upplevelse av kontrasters karaktär exteriört. Avgränsning kommer också att göras vad gäller påverkan av dagsljus. I denna studie kommer därmed inget dagsljus att inverka på upplevelsen. Det är enbart det artificiella ljuset som ska utvärderas.

1.5 Disposition

I första kapitlet ges en inblick i bakgrund, syfte, frågeställning och avgränsningar för att redogöra för grunden till studien. I kapitel två redogörs för den tidigare forskningen, som är indelad i sju olika delar; seendet, kontrastomfång, kontraster genom med- och motskuggning, ljusets påverkan biologiskt och emotionellt, upplevelse och tolkning med hjälp av ljus, upplevelser och känslor och till sist ljus, upplevelser och ekologi. Det tredje kapitlet redogör för metod och genomförande, där vald metod samt tillvägagångssätt och urval av respondenter till undersökningen presenteras. Resultat och analys beskrivs och redovisas i kapitel fyra. Vidare utvecklas Resultatdiskussion och metoddiskussion i kapitel fem, där även frågor och funderingar som tillkommit under studien diskuteras. Referenser och bilagor återfinns i slutet av rapporten.

(11)

1.6 Begreppsförklaring

ABSORBERA – ytor absorberar ljus. Förmågan hos ett föremål, t ex glas, att fånga ljuset och få det att ”stanna” i glaset.

FÄRGTEMPERATUR – en ljuskällas spektrala egenskaper, vilket påverkar vilken ljusfärg vi uppfattar. Anges i enhet Kelvin (K).

HÅRT AVSLUT – avslutet på ljuset från en armatur, kan upplevas olika beroende på hur tekniken i armaturen är utformad. Slutar ljuset tvärt och har en skarp gräns, så uppfattar vi det som ett hårt avslut.

KARAKTÄR – egenskaper/uttryck/utseende avseende ljuskäglor i denna rapport.

KONTRAST – motsatsförhållanden. Olikheter/skillnader i egenskaper, så som mörkt/ljust, hårt/mjukt, varmt/kallt.

LJUSFÄRG – den färgton som ljuset allmänt uppfattas ha i ett rum. Upplevelsemässig interaktion mellan rummets färger och dess belysning.

LJUSFÖRDELNING – beskriver var det är ljust respektive mörkt i ett rum. LJUSKÄGLA – ljuset på ytan, avgränsad till sin form genom omgivande mörker. LJUSNIVÅ – hur ljust eller mörkt ett rum uppfattas vara.

LJUSRUM – ljust område avgränsad till sin form genom omgivande mörker – också kallad ljuszon.

LUMINANS – mängden ljusstrålning som reflekteras från en yta. Anges i enhet cd/m2. LUMINANSMETER – instrument för att mäta en ytas luminans.

MJUKT AVSLUT - avslutet på ljuset från en armatur, kan upplevas olika beroende på hur tekniken i armaturen är utformad. Har ljuset en diffus gräns, uppfattar vi att ljuset har ett mjukt avslut.

OMFÄLTSLJUS – ljus på väggar och ytor runt omkring oss. PERCIPIERAR – förnimmer, varseblir, uppfattar.

RECEPTORER – mottagare i människans ögon, som registrerar elektromagnetisk energi. REFLEKTERA – process genom vilken strålning ändrar riktning mot en yta och återkastas. RESPONDENT – deltagande personer i undersökning.

(12)

SKUGGRUM – mörkt område avgränsad till sin form genom omgivande ljus – också kallad skuggzon.

SPEKTRUM – avser den del av spektrumet med elektromagnetisk ljusstrålning som det mänskliga ögat kan uppfatta, 380 – 780 nm.

TRANSMITTERA – vissa ytor transmitterar ljusstrålning, ljusstrålning passerar genom en yta, t.ex. glas.

TEXTUR – en ytas beskaffenhet och utseende, till exempel blank, matt, sträv, skrovlig. YTFÄRGER – den färg som uppfattas höra samman med en yta. Beror på materialets absorption av ljusstrålningen över spektrumet.

(13)

2 Teoretiskt ramverk

2.1 Seendet

Seendet uppkommer genom elektromagnetisk energi som omvandlas till bioelektriska nervimpulser i ögats näthinna. I näthinnan finns två olika typer av receptorer, stavar och tappar, som tar emot den elektromagnetiska energin, omvandlar den och för den vidare via synnerven. Stavarna är ljuskänsliga, men inte känsliga för färger. De används för att kunna se i skymning och mörker. Tapparna är aktiva i dagsljus och ger oss även vårt färgseende (Ygge, 2011). Det är en komplex process, som ger oss vår ljus- och färgupplevelse. Den information som förs vidare till hjärnan, via synnerven, är informationen som bär på olikheter vad gäller ljushet och färg. Det är därmed endast kontraster, vad gäller ljus och färg, som hjärnan registrerar (Liljefors, 1997). Vad det gäller den ljusaste delen i ett synfält, registrerar vårt synsinne den delen ofrivilligt. Vår blick dras automatiskt till synfältets ljusaste punkt och påverkar hur vi erfar vår miljö (Liljefors, 1997). Det vi ser och upplever är således ett samspel av olika kontraster i ljushet och mörker som ger oss vårt helhetsperspektiv och rumsliga sammanhang.

Kontraster

Kontraster uppträder i tre olika former (Figur 1), där gränserna mellan två olika områden kan uppfattas som skarp, diffus eller som en gradient. Vilken upplevelse man har av dessa gränser beror därmed på hurmötet mellan dessa ser ut (Liljefors, 1997).

Figur 1. Skarp gräns, oskarp gräns och gradient övergång: tre former av kontraster (Liljefors, 2006).

Kontrastförstärkning

Kontrastförstärkning sker oavsett vilket möte det är mellan två ytor. Denna kontrastförstärkning underlättar vid svaga kontraster och innebär att synsinnet förstärker de signaler som förs via synnerven till hjärnan. Detta, genom att de receptorer som stimuleras kraftigt dämpar signaler från närbelägna receptorer som inte är så kraftigt stimulerade (Ygge, 2011). Det medverkar till att ett ljust område får en mörk ring omkring sig och ett mörkt område får en ljus ring omkring sig. Det bidrar till att se kanter och konturer bättre (Figur 2), (Hellström, 2010). Därmed understödjs vår tolkning av vår

Oskarp gräns Skarp

(14)

omgivning. Denna kontrastförstärkning är tydligast vid skarpa gränser och innebär att skillnad i ljushet upplevs olika beroende på övergången mellan två ytor (Liljefors, 1997).

Figur 2. Kontrastförstärkning. Banden är jämngrå, men läggs de tätt intill varandra ökar ljuset vid gränserna. (Hellström, 2010).

2.2 Kontrastomfång

Kontrastomfång är det omfång av kontraster som olika färgfält förmedlar. Ett stort kontrastomfång är det mellan vitt och svart. Ett mindre kontrastomfång är det mellan rött och orange. Med ett större kontrastomfång mellan ytors färger i ett rum, upplever människan att det finns mera ljus i rummet, alltså en högre ljusnivå. Är däremot kontrastomfånget litet, upplevs ljuset i rummet var för dåligt, alltså för låg ljusnivå. Det beror på att kontrasterna inte är så stora mellan de färgade ytor som finns i rummet (Billger, Fridell Anter & Häggström, 2012).

Vad det gäller ljusnivån i ett rum påverkar det vår uppfattning av kontraster. I ett starkare ljus uppfattar vi kontraster mellan färgfält. Samma kontraster kan däremot upplevas likadana, alltså ingen större skillnad, i ett svagare ljus (Billger, Fridell Anter & Häggström, 2012).

2.3 Kontraster genom med- och motskuggning

Att använda med- eller motskuggning, kan vara ett sätt att bidra medvetet med kontraster. Hur med- och motskuggning utformas kommer att påverka hur man observerar och upplever rummet. Denna metod går ut på att förstärka eller förminska kontraster som finns i ett rum med hjälp av färg och därmed underlätta rumsuppfattning. Delar av ett rum (vägg, möbel etcetera) kan med hjälp av kulörtoner förstärka de ljussatta ytorna, medskuggning (Figur 3), eller dämpa de ljussatta ytorna, motskuggning (Figur 4). De ytor som är lagda i ljus målas därmed i en ljusare nyans, för att förstärka eller i en mörkare nyans för att dämpa dessa ytor. Och tvärtom vad gäller skuggade ytor, där dessa ytor målas i en mörkare kulörton för att ytterligare förstärka kontraster, medskuggning, eller minska kontraster genom att målas i en ljusare kulörton, motskuggning. Färgen förstärker i och med det de skillnader som finns, medskuggning eller motverkar skillnader, motskuggning (Häggström & Fridell Anter, 2012).

(15)

Figur 3: Medskuggning – förstärker kontraster Figur 4: Motskuggning – dämpar kontraster (Häggström & Fridell Anter, 2012). (Häggström & Fridell Anter, 2012).

2.4 Ljusets påverkan biologiskt och emotionellt

I denna studie ska kontraster på ytor, omfältsljus, undersökas och dess eventuella inverkan på känslor och upplevd atmosfär. Det finns sedan tidigare studier som visar att omfältsljus har en biologisk påverkan på människan (Berson, 2003). Kortsiktigt inverkar det på vår vakenhet, välbefinnande och prestation och långsiktigt har det en inverkan på vår hälsa. Var ljuset fördelas i ett rum har på senare år framkommit som en viktig faktor att ta hänsyn till vid ljussättning av inomhusmiljöer. Omfältsljuset, och inte bara arbetsytans ljus, är av vikt för att vi ska må bra och känna oss aktiva och därmed kunna prestera. Både vår biologiska klocka, till exempel vakenhet, och emotionella upplevelse påverkas positivt av omfältsljus (Govèn, Laike, Pendse, Sjöberg, 2007; Govén, Laike, Raynham, Sansal, 2011).

Även färgtemperaturen har en inverkan på vår vakenhet, där det kallare ljuset, med mer kortvågig strålning som finns runt ca 460 nm, antas bidra till högre alerthet. I en studie gjord av Govén et al. (2007) uppmättes högre halter av kortisolnivåer och lägre halter av melatoninnivåer i de försökspersoner som befann sig i ett rum med enbart 4000K jämfört med dem som befann sig i ett rum med 3000K.

Vad det gäller färgtemperaturens påverkan så visar också bland annat Knez (1995) på att det har en inverkan på prestation och humör. Där visar sig också att färgtemperaturen påverkar kvinnor och män olika. Vilket innebär att män och kvinnor mår bättre och presterar bättre i olika färgtemperaturer. I detta fall upplevde kvinnor att miljön med varm färgtemperatur (3000K) påverkade dem mest i positiv riktning och tvärtom för män. Detta utfall visar sig sedan bli helt annat när Knez (2001) gör ytterligare en undersökning på färgtemperaturens inverkan. Beroende på vilken typ av prestation som skulle utföras, visade det sig att även män presterade bra i varm färgtemperatur och kvinnor fick ett bättre resultat vad gäller långtidsminnet i den kalla färgtemperaturen (5500K).

2.5 Upplevelse och tolkning med hjälp av ljus

Ljusstrålningen hjälper oss att tolka vår omgivning. Hur vi uppfattar omgivningen beror på flera olika aspekter så som ljusstrålningens intensitet och riktning och ljusstrålningens fördelning av energi vid olika våglängder. Till detta kommer också ytans beskaffenhet. Vi

(16)

uppfattar ytor olika avhängigt på om de reflekterar, transmitterar eller absorberar ljuset. Det innebär att vi upplever ytor på olika sätt beroende på om de är blanka eller matta (Klarén, 2014).

Klarén menar att när man ska beskriva sina upplevelser, hur man upplever rum eller rumslighet, kan man inte enbart beskriva ljus eller enbart beskriva färg. Dessa går inte att separera från varandra. Som Klarén säger: ”Att uppleva är inte viljestyrt utan sker spontant och det är relationerna som bestämmer hur vi ser färg och ljus, inte de absoluta, mätbara värdena. Även mycket små färgskillnader, har stor betydelse för vår helhetsupplevelse av färg och ljus.”

Rumslig tolkning påverkas av ljus och mörker. Wänström Lindh (2012) har i sin avhandling påvisat att ljus och mörker påverkar hur vi upplever ett rums storlek och form och hur vi tolkar var gränser tar sin början och slut. Beroende på var ljuset placeras, påverkas den rumsliga uppfattningen, således är ljusfördelning en av de viktigaste faktorerna. Med hjälp av ljus går det därmed att inverka på vad som ska framhävas, men även vad som ska undanhållas, genom att istället tona ner ljuset.

Utöver ytors beskaffenhet, ljus, mörker och ljusfördelning finns andra parametrar som påverkar vår rumsliga upplevelse: ljusfärg, ljusnivå, ytfärger, skuggor, blänk, ljusfläckar och bländning (Klarén, 2014). Dessa parametrar kan utvärderas med hjälp av Percifal, en metod för utvärdering av ljus och färg (Klarén, 2011). Det är en komplex situation att med ord förklara upplevelsen i den situation man befinner sig i den stunden.

Till det tillkommer att vi upplever miljöer på olika sätt beroende på vad vi själva har med oss för tidigare erfarenheter, kultur, kön, ålder o s v. Klarén nämner att vår upplevelse inte kan beskrivas, men kan relateras till s.k. upplevelsenivåer (Klarén, 2014). Dessa upplevelsenivåer delas in i Kategorisk perception, Direkt erfarenhet och Indirekt erfarenhet (Figur 5).

*Kategorisk perception är den grundläggande nivån och är tidigt inlärd, men kan i vissa hänseenden även vara genetiskt bestämd. Man kan säga att vår verklighet, upplevelse av färg, ljus, kontraster, kulörtoner, rumslighet mm, delas in i ”fack”, för att underlätta och ge oss perceptuell stabilitet.

*Den Direkta erfarenheten är det samspel vi har med vår omgivning som ger oss erfarenheter där vi tolkar och känner in med hjälp av syn, känsel och hörsel.

*Den sista och tredje nivån är Indirekt erfarenhet. Den innefattar upplevelser som är kulturellt överförda genom våra seder, trender, vår historia och traditioner.

(17)

Figur 5. Modell över upplevelsenivåer (Klarén, 2014).

2.6 Upplevelser och känslor

Vogel (2008) har i en rapport skrivit om upplevelser och känslor, där hon menar att yttre element och våra inre känslor är det som definierar atmosfär. Atmosfär är inte känslor utan ett tillstånd genom upplevelsen av omgivning i relation till oss själva. Här har ljus en stor effekt på människor och kan påverka upplevelser och känslor. Till exempel upplevs vanligtvis soliga dagar som mer positivt och ger känslor av glädje jämfört med regniga dagar. Hur en miljö och dess atmosfär upplevs kan vara olika från människa till människa. Detta menar Vogel, precis som Klarén, beror på faktorer som ålder, kultur och tidigare erfarenheter.

Vogel har konstruerat en metod som används för att bedöma atmosfär. Som underlag till denna bedömning tog hon fram och klassificerade olika termer i tre grupper. Dessa tre grupper beskriver inre känslor (grupp 1), miljöns atmosfär (grupp 2) och till sist hur miljön uppfattas (grupp 3). Exempel på termer är: mysigt, skrämmande, kall, inspirerande, lyxig, glad, varm, tryggt, formell och privat (Vogel, 2008).

Som tidigare nämnts finns det inte mycket forskat om hur vår omgivning med ljus som en central roll, påverkar våra känslor och den atmosfär människan upplever. En del studier har emellertid gjorts där framför allt varierat ljus oftast upplevs positivt.

Som Wänström Lindh (2012) skriver har både Flynn och Vogel erhållit resultat som tyder på att varierat ljus upplevs positivt. Flynn har gjort flera studier där det framkommit att varierat ljus spelar roll i människors upplevelser och känslor. Känslan av en privat miljö

(18)

kan skapas med ett varierat ljus i periferin samtidigt som det finns ljus på nära håll och med en låg ljusnivå. Även känslan av behaglig och avkopplande miljö skapas med varmvitt, varierat ljus i periferin enligt Flynn. Vidare har Vogel i en undersökning kommit fram till att människor föredrar varierat ljus.

Nakamura och Karasawa gjorde en undersökning 1999 där de tittade på hur människor upplevde två olika situationer, en situation där försökspersonerna fick föreställa sig att vara i ett socialt sammanhang med vänner och en situation där de fick föreställa sig att i ett avslappnat tillstånd sitta och dricka kaffe ensam. I den sociala situationen föredrog försökspersonerna högre ljusnivå och med en atmosfär som upplevdes livlig, informell och samtidigt avslappnad. I det mer ensamma tillståndet föredrog försökspersonerna däremot en lägre ljusnivå och med en lugn och vilsam atmosfär. I båda situationerna föredrogs en varmare ljusfärg (Nakamura & Karasawa, 1999).

2.7 Ljus, upplevelser och ekologi

Ljus har också en påverkan på vår miljö. Flera analyser är gjorda avseende den miljöpåverkan en belysningsanläggning har. De visar att ca 90 % av den påverkan kommer från energianvändningen (Ljus & Rum, 2013). Undersökningar har gjorts, där det framkommit att en kombination av behagligt ljus och därmed positiv upplevelse för människan och samtidigt möjlighet till energibesparing kan skapas.

Veitch och Tiller (1995) har i sin undersökning tittat på om fördelning av luminanser kan påverka upplevelse av ljusnivå. I deras studie undersökte de hur en jämn luminans över en väggyta som sträckte sig från tak till golv upplevdes, jämfört med en mer ojämn luminans som sträckte sig till 2/3 av likadan väggyta. Resultatet visar att försökspersonerna bedömde rummet med mer ojämn luminans som ljusare. Detta innebar att belysningsstyrkan på arbetsytan kunde sänkas med 5-10 % i rummet med ojämn ljusfördelning.

Govén et al (2007) gjorde en undersökning där tre olika luminansnivåer på vertikala ytor användes, 20 cd/m², 100 cd/m² och 350 cd/m². I resultatet framkom att luminansnivå på 100 cd/m² var det som upplevdes gav mest ljus av de tre olika nivåerna som studerades. Denna luminansnivå på vertikala ytor upplevdes även som känslomässigt mest positivt. 350 cd/m² upplevdes mest negativt, trots att kortisolnivåerna var högre i denna ljusscen. Det kan bero på att den högre luminansnivån kan ha en inverkan på negativ, känslomässig stress. Därmed är det att föredra den lägre luminansnivån, 100 cd/m² jämfört med den högre luminansnivån 350 cd/m² och till följd därav lägre energiförbrukning.

Ett annat försök där Govén och Laike (2011) också var involverade, visade att automatisk reglering av ljuset minskar energiförbrukning. Teknik för automatisk ljusreglering installerades i två klassrum och jämfördes med två klassrum där belysningen kontrollerades manuellt. Det visade sig att tekniken hade en stor inverkan vad gäller lägre energiförbrukning, utan att påverka ljuskvaliteten i negativ riktning.

I ett försök gjort av Häggström och Fridell Anter (2012) utvärderades en teori, att det går att påverka ljusnivån i ett rum genom att använda metoden med- och motskuggning. I

(19)

försöket användes ett rum med ett mer riktat ljus och ett rum med oriktat ljus. Det målades olika nyanser av kulörer på strategiska delar i rummen beroende på om det skulle med- eller motskuggas. Dessa olika scenarier jämfördes sedan med neutral färgsättning. Det visade sig att studiens hypoteser både verifierades och falsifierades enligt författarna. Hypoteserna var att medskuggande färgsättning jämfört med neutralt målat rum kräver en lägre belysningsstyrka, medan motskuggande färgsättning jämfört med neutral målning kräver en högre belysningsstyrka. Den ena hypotesen, som verifierades, visade att motskuggande färgsättning kräver en högre belysningsstyrka än en neutral, både i det riktade och det oriktade rummet, men framför allt i det oriktade rummet. Det kan bero på att människan behöver ett ljus som mer stödjer formbeskrivande mönster. Den andra hypotesen, som falsifierades, visade att medskuggande färgsättning också kräver högre belysningsstyrka än neutral. Det gäller framför allt i det rummet med oriktat ljus. I rummet med riktat ljus är det i princip ingen skillnad mellan medskuggande eller neutral färgsättning. Om de båda rummen jämförs med varandra, riktat respektive oriktat vad gäller medskuggande effekt, går det att utläsa att scenariot med riktat ljus kräver något lägre belysningsstyrka än i rummet med oriktat ljus.

Det visade sig att det inte var så enkelt som att enbart använda sig av med- eller motskuggande färgsättning, för att få till möjligheten att sänka ljusnivå. Det är mer komplext än så. Val av kulörer, rummets utformning och helhetsintrycket av rum påverkar om det upplevs ljusare eller mörkare.

(20)

3 Metod och genomförande

Detta kapitel ger en beskrivning av studiens arbetsprocess. Respondenturval, experimentell situation, genomförande, datainsamling och metod vid dataanalys ingår i processen.

3.1 Metodteori

Det hypotesprövande laboratorieexperimentet föregicks av en förstudie, där framtagning av den enkät som skulle användas under utvärderingen, utformades. Dels utvärderades Percifal. Dels studerades Optima, som också är en metod för visuell utvärdering av färg och ljus i rum. Optima i sin tur är en variant av metoden successiv approximering (Hein, 1985). Tidigare enkät, Belupp, som Küller & Wetterberg (1993) tagit fram utvärderades och genomgång av litteratur, i detta fall Enkätboken (Trost, 2012) och Research methods for students, academics and professionals (Williamson, 2002) ägde rum. Vidare inhämtades termer från Wänström Lindh (2012) och Vogel (2008).

Beslut togs att inte använda hela, utan del av Percifal. Percifal är utformad för att analysera rum i sin helhet, inte en begränsad yta/del, som var fallet i denna undersökning. Därmed passade inte hela den metoden till denna studie. Detsamma gällde Optima. Optima utvärderades, men utdömdes som en metod i denna studie på grund av att metoden undersöker samvariation mellan en rad olika variabler. Den är också upplagd efter succesiv approximering vilket inte passade in i denna undersökning. Undersökningen var konstruerad så att bara grundläggande information skulle fås fram.

Delar av Percifal och Belupp samt termer från Wänström Lindh och Vogel användes för att granskas i en första testenkät. Efter utvärderingen och efter övervägande av vilka frågor som hade relevans för studien, gjordes vissa justeringar och därefter fastställdes den enkät som nyttjades vid de visuella undersökningarna (Bilaga 4). När det gäller möjligheten att få fram respondenters åsikter via enkäter används ofta likertskala (Williamson, 2002), som är en form av skattningsskala (Figur 6). Enkäten i denna studie utformades med likertskala i sex steg, för åtta slutna frågor med möjlighet till kommentarer, och fyra något mer öppna frågor. Fördel med de slutna frågorna är att det blir tydligare för respondenten vilka svar som söks. De är också lättare att analysera för utvärderaren. Fördelen med öppna frågor är att det tillåter respondenter att uttrycka sina åsikter mer exakt. Kommentarer och något mer öppna frågor blir ett komplement till den kvantitativa datan (Williamson, 2002).

1. Bedöm ljusfärgen.

Mycket varm Varm Något mer

varm än kall kall än varm Något mer Kall Mycket kall

(21)

Det är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag (Bryman, 2012), som använts till huvudstudien för att få svar på de tre frågeställningarna. Följaktligen en strukturerad, experimentell undersökning där instrument användes som gav möjlighet för respondenterna att förklara sig i fritext och svara på mer slutna frågor. Studien utformades som en hypotesprövande undersökning i fullskala, för att visuellt utvärdera och analysera hur kontrastförhållanden uppfattades. Undersökningen manipulerades till viss del, i och med att den inte utfördes i en verklig miljö där andra inslag som t.ex. inredning normalt förekommer. Däremot utfördes den i verklig skala och noggranna mätningar genomfördes och dokumenterades, som ett led i att styrka det uppkomna resultatet. Studien ligger till grund för vidare analyser i verkligt, inredda miljöer.

3.2 Metodens relevans för frågeställningarna

Till grund för denna studie ligger en nyfikenhet att ta reda på om det finns parametrar som påverkar oss omedvetet vad gäller upplevelse av rum. Som utgångspunkt har det använts en deduktiv ansats, där det tagits avstamp från tidigare forskning (Patel & Davidson, 2011). Utöver litteraturstudie ingår i metoden en kvantitativ studie där den empiriska datan inhämtades via strukturerade, visuella observationer, där en enkät användes med slutna och öppna frågor. Genom att använda hög grad av strukturering och standardisering, i detta fall de slutna frågorna, ger det en god validitet (Patel & Davidson, 2011). De öppna frågorna fungerar som komplement till de mer slutna frågorna. Studiens första frågeställning väntas besvaras av de slutna frågorna i enkäten, medan de två nästkommande frågorna i frågeställningen väntas besvaras av de mer öppna frågorna i enkäten. Metoden har valts för att på ett bra sätt närma sig frågeställningarna och förhoppningsvis ge svar på dessa. Undersökningen genomfördes i fullskala, för att efterlikna en naturlig miljö, där proportioner är verkliga vad gäller storlek, avstånd, reflektans. Detta valdes för att erhålla hög reliabilitet.

3.3 Respondenturval

I denna studie, har endast respondenter med tidigare erfarenheter av att observera ljus, använts. Detta val gjordes för att få resultat från personer som är bekanta med termer och begrepp inom ämnet ljus. Även erfarenheten att utvärdera ljus, påverkar att det är lättare att förstå vad man ska titta efter vid observationerna. Att använda sig av respondenter som inte har erfarenhet av ljus, skulle inneburit att själva undersökningen tagit längre tid i och att alla termer och fackuttryck hade behövts förklaras. Exempel på termer som skulle behövts förklaras/visas är skuggrum/skuggzon, ljusrum/ljuszon och gradienter. Valet att använda personer med erfarenhet inom ljus påverkar förhoppningsvis att färre missförstånd uppstår och att resultatet därmed uppnår både högre validitet och reliabilitet (Trost, 2012). Fördelning av respondenter uppdelade i kön och ålder framgår av tabell 1.

Sedan får man ha i beaktande att detta är en högst personlig upplevd känsla och observation, oavsett om man är bekant med och har erfarenheter av ljusbegrepp och ljusutvärderingar eller inte.

(22)

Tabell 1: Fördelning av kön och ålder på deltagande respondenter

3.4 Experimentell situation

Observationerna genomfördes i en laborationssal (E1119) på Tekniska Högskolan i Jönköping. Rummet var 44 m² och delades av på mitten med ett svart skynke. Skynket hängdes upp och skapade en avgränsning som nådde från golv och upp till 2,70 meter. Därmed skapades två utrymmen på vardera 21 m² i rummet.

Väggarna var målade i kulören S0502-Y. Taket var i en vit kulör, S0300-N, medan golvet var ett grått, melerat linoleumgolv, där kulörerna skiftade mellan S6000-N, S6005-G80Y och S6502-Y. Kulörerna i rummet är uppmätta med en kulörmätare (Wireless Colour Reader Colourpin, Figur 7 och 8). Höjden på taket är 3 meter.

Mörkläggningsgardiner användes för att utestänga dagsljus. Endast de armaturer som utvärderades vid respektive ljusscen var tända (Figur 9).

Figur 7. Colourpin - instrument för att mäta kulörer. (Foto: Camilla Sandström, 2018)

Figur 8. Mätning av väggkulör. (Foto: Camilla Figur 9. Bild som visar rummets delning och mörklägg- Sandström, 2018) ningsgardiner. (Foto: Camilla Sandström, 2018)

ÅLDER KVINNOR MÄN

21 - 30 8 7

31 – 40

41 – 50 3 51 – 60 1

(23)

I respektive rum gjordes markeringar i golvet, som motsvarar de placeringar som respondenterna skulle ha vid utvärdering av de olika ljusscenerna, nämnda A, B, C respektive D i studien. Markeringarna var placerade mitt framför respektive armaturpar och 2,70 meter från vägg (Figur 10).

Det var två typer av armaturer som användes i studien (Bilaga 1), en armatur med mer mjukt avslut och en armatur med mer hårt avslut. De var av samma fabrikat och hade en färgtemperatur på 4000K. För att erhålla exakt korrelerad färgtemperatur på ljuskällorna skedde inmätning via mätinstrumentet Asensetek, modell Passport Pro (Bilaga 2). Det sammankopplades via Bluetooth till en bärbar enhet. Efter mätningar visade det sig att armaturen med hårt avslut låg kring 4000K (+40K/-16K), medan armaturen med mjukt avslut hade en högre differens gentemot 4000K (-122K/-165K) (Bilaga 3).

Vad det gäller spridningsvinkel och ljusflöde skiljde det mellan den armaturen med hårt avslut gentemot den armaturen med mjukt avslut. Den armaturen med hårt avslut hade en spridningsvinkel på 27 grader och ett ljusflöde på 1499 lm. Den armaturen med mjukt avslut hade en spridningsvinkel på 32 grader och ett ljusflöde på 993 lm. Dessa skillnader uppstår på grund av tekniken som används för att kunna åstadkomma det mjuka respektive hårda avslutet på ljuskäglan.

Armaturerna monterades i trefas-skena, som var placerad 3 meter över golv. Inom respektive utrymme användes det två ”stationer” samtidigt, detta för att få tillgång till fler respondenter som gjorde sina utvärderingar parallellt.

Det första utrymmet bestod av två stycken ”A-stationer” och två stycken ”C-stationer” och det andra utrymmet bestod av två stycken ”B-stationer” och två ”D-stationer”. Fyra armaturer med mjukt avslut placerades i det första utrymmet (”A/C-stationer”), två 60 centimeter från vägg och två 180 centimeter från vägg. Fyra armaturer med hårt avslut placerades i det andra utrymmet (”B/D-stationer”), två 60 centimeter från vägg och två 180 centimeter från vägg. Antal centimeter från respektive sidovägg framgår av figur 10. De fysiska förutsättningar som finns i rummet, samt ljuskäglornas fördelning, påverkar armaturernas placering gentemot sidoväggarna.

(24)

= Belysta ytor = Ljusriktning

Figur 10. Skiss över armaturplaceringar och markeringar vid den experimentella situationen. (Skiss: Camilla Sandström, 2018).

De armaturer som var placerade 60 centimeter från vägg riktades 20° från lodlinjen. De armaturer som var placerade 180 centimeter från vägg riktades 55° från lodlinjen. Detta för att uppnå ungefär lika stora ljuskäglor mot ytorna och för att få I-max på ungefär samma höjd.

Luminans och belysningsstyrka mättes upp för respektive typarmatur och där uppnåddes följande värden, se tabell (Tabell 2) nedan:

(25)

Tabell 2: Mätvärden som uppmättes vid respektive armaturtyp.

Vilka mätinstrument och mätpunkter som användes vid beräkning av ovanstående mätvärden framgår av bilaga 2.

3.5 Genomförande

Undersökningen ägde rum den 19/3 2018 mellan kl. 09.00 - 18.00 och den 26/3 mellan kl. 11.00 - 14.00. Det var sammanlagt 19 respondenter som utvärderade i denna studie, 16 stycken den 19/3 och 3 st den 26/3.

Maximalt fyra personer samtidigt kunde vistas i lokalen, två personer per utrymme, en person per ”station”. Det var allt från fyra personer till en person vid de olika undersökningstillfällena. Om det var två personer eller mer vid ett och samma undersökningstillfälle, delades dessa in i två grupper, grupp 1 och grupp 2. Varje person fick en grupptillhörighet, i form av ett inplastat kort med siffra, 1 eller 2. Detta för att säkerställa att personerna under undersökningens gång inte glömde av vilken grupptillhörighet de hade, för att kunna följa den systematik som studien var upplagd efter. Varje undersökningstillfälle bestod av fyra ljusscener, därmed fick varje respondent utvärdera fyra tillfällen efter en systematisk ordning. Det valdes en systematisk ordning med olika evalueringsordningar för att motverka felaktigheter så långt det är möjligt och för att säkerställa en god intern validitet (Bilaga 5).

Innan processen startade, informerades respondenterna om hur processen skulle gå till. Var och en fick en grupptillhörighet. De blev tillsagda att inte ha någon kommunikation sinsemellan. De fick en enkät med åtta frågor. På varje enkät fanns noterat vilken ljusscen de skulle ställa sig vid, för utvärdering av första scenen. De hade en minut att adaptera till det ljus som var i rummet, därefter kunde de påbörja ifyllandet av enkäten. Under fyra minuter fick de utvärdera och fylla i enkäten, därefter fick de gå in i ett angränsande rum i väntan tills nästa ljusscen skulle utvärderas. Efter tre minuter i det angränsande rummet, fick de en ny enkät med en ny notering, för vilken ljusscen de skulle ställa sig att utvärdera. Samma procedur föregick varje ljusscen: en minut för adaption, fyra minuter för att utvärdera och tre minuter i ett angränsande rum. Efter att de utvärderat fyra ljusscener (Figur 11-14), var det fyra återstående öppna frågor kvar att besvara, vilket gjordes i det angränsande rummet. Armatur med mjukt avslut Armatur med hårt avslut Luminans Armatur, 60 cm 119 cd/m² 267 cd/m² Luminans Armatur, 180 cm 90 cd/m² 197 cd/m² Belysningsstyrka Armatur, 60 cm 505 lux 1279 lux Belysningsstyrka Armatur, 180 cm 355 lux 915 lux

(26)

Figur 11. Ljusscen A: armaturer med mjukt avslut, Figur 12. Ljusscen B: armaturer med hårt avslut, 60 centimeter från vägg. (Foto: Camilla Sandström, 60 centimeter från vägg. (Foto: Camilla Sandström,

2018). 2018).

Figur 13. Ljusscen C: armaturer med mjukt avslut, Figur 14. Ljusscen D: armaturer med hårt avslut, 180 centimeter från vägg. (Foto: Camilla Sandström, 180 centimeter från vägg. (Foto: Camilla Sandström,

2018). 2018).

3.6 Metod vid dataanalys

Efter genomförd undersökning sammanställdes hela laboratorieexperimentets ordinaldata från de första åtta, slutna frågorna från respektive respondent, till kalkyleringsprogrammet Excel. Dessa första åtta frågor, var utformade som likertskala. De slutna frågorna underlättar för respondenten att förstå vilka svar som söks (Williamson, 2002). Denna rådata sorterades efter skattningsskalan 1-6 i respektive fråga (Bilaga 6). Vidare framräknades medelvärde för respektive fråga och ljusscen. Detta värde visar var på skalan (1-6) det genomsnittliga värdet av svarsalternativen flest respondenter angivit, efter att man tagit hänsyn till antal respondenter. Även median- och typvärde urskildes från den insamlade rådatan. Typvärdet anger det värde som flest antal respondenter har svarat på respektive fråga, således svarsfrekvensen.

De fyra sista något mer öppna frågorna sammanställdes per respondent och fördes också in Excel, för att få en överblick över alla svar (Figur 15). Därefter sammanställdes de i antal svarsalternativ per benämning. Denna sammanställning låg sedan som grund för resultatet uträknat i procentenhet (se kap 4. Resultat och analys).

(27)

Figur 15: Del av svarsalternativ, öppna frågor i enkäten.

3.7 Trovärdighet

Studien bedöms ha god intern validitet genom att undersökningen har utförts i en laboratoriemiljö under strukturerade och kontrollerade former, där externa faktorer har reducerats. Dessutom har noggranna mätningar genomförts och dokumenterats, vilket ytterligare styrker den interna validiteten och ger god trovärdighet till studien.

Däremot är inte den externa validiteten hög i och med att undersökningen genomfördes i laboratoriemiljö och inte i en naturlig miljö. Emellertid påverkas trovärdigheten positivt genom att utvärderingar skedde i fullskala istället för i en uppbyggd modell. I fullskala omger man sig med ljuset och kan i naturlig miljö betrakta och utvärdera.

Studien bedöms vidare ha en hög reliabilitet, där både konstans och kongruens är trovärdigt, i och med de strukturerade och kontrollerade former som undersökningen genomfördes under. Vidare har respondenter med kunnande inom ljusutvärderingar använts i utvärderingarna, vilket också stöder en högre reliabilitet i jämförelse med om icke ljuskunniga använts. Om så hade varit fallet, kunde det ha funnits risk för missuppfattningar och därmed både en lägre reliabilitet och validitet.

Upplevelse av Upplevelse av Upplevelse av Upplevelse av hårda kontraster mjuka kontraster varmt ljus kallt ljus

*Varmt *Mysigt *Mjukt *Hårt *Exklusivt *Stelt *Varmt *Kallt *Personligt *Inbjudande *Personligt *Stelt

*Enkelt *Inbjudande *Mysigt

*Exklusivt *Varmt *Tryggt *Privat *Privat *Mysigt *Mjukt *Hårt *Inbjudande *Opersonligt *Privat *Kallt *Trivsamt *Offentligt *Varmt *Exklusivt

*Trivsamt *Mysigt

*Exklusivt *Mysigt *Tryggt *Hårt *Kallt *Privat *Varmt *Kallt *Stelt *Inbjudande *Trivsamt *Opersonligt

*Trivsamt *Inbjudande *Offentligt *Mysigt *Stelt

(28)

4 Resultat och analys

Den insamlade empiriska datan från det utförda laboratorieexperimentet redovisas sammanställt i detta kapitel enligt den analysmetod som anges i 3.6.

4.1 Utvärdering ljusscener

Den sex-gradiga likertskalan har delats upp i två kategorier för respektive fråga, för att förenkla tolkningen av de resultat som framkommit. Frågorna redovisas var för sig och likertskalan redovisas även i sin helhet vid respektive fråga. De tillägg i form av citat till respektive fråga redovisas i bilaga 7.

Ljusfärg

Första frågan innefattade bedömning av ljusfärg. Där har merparten av deltagarna svarat att de upplever ljusscen A och C som varm. Det är tydligt att de upplever dessa båda scener varma, 74 % av deltagarna upplever ljusscen A varm och 79 % av deltagarna upplever ljusscen C varm. Ljusscen B och D upplevs varm av ungefär hälften av deltagarna och ungefär hälften upplever den kall (Figur 17).

I och med uppdelningen av likertskalan i två kategorier ingår det i bedömningen VARM, tre olika skattningsnivåer, nivå 1: Mycket varm, nivå 2: Varm och nivå 3: Något mer varm än kall. På samma sätt ingår tre olika skattningsnivåer i bedömningen KALL, nivå 4: Något mer kall än varm, nivå 5: Kall och nivå 6: Mycket kall (Figur 16).

Figur 16: Likertskala till fråga 1.

Figur 17: Stapeldiagram som visar sammanställning av fråga 1.

Mycket varm Varm Något mer varm än kall Något mer kall än varm Kall Mycket kall

1 2 3 4 5 6

FRÅGA 1: BEDÖM LJUSFÄRGEN

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

Scen A Scen B Scen C Scen D

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

Mjukt avslut Hårt avslut Mjukt avslut Hårt avslut

= VARMT = KALLT

= MJUKT AVSLUT = HÅRT AVSLUT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

14 9 15 10 5 10 4 9 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut A n ta l p ers o n er

Fråga 1: Bedöm ljusfärgen

Varm Kall

(29)

Vidare har medel-, median och typvärde tagits fram för frågan. När man tittar på medelvärdet (Figur 18) för de olika ljusscenerna kan man även där utläsa att ljusscen A (2,95) och C (3,00) upplevs varmare än ljusscen B (3,58) och D (3,47). De flesta svaren ligger centrerat i mitten på likertskalan vid framräknande av medelvärde, men tittar man på de enskilda svaren så är det en tydlig övervikt mot varmare upplevelse i ljusscenerna A och C med det mjuka avslutet. Skillnad mellan sammanställningen och medelvärdet beror på att vid framräknande av medelvärde har det tagits hänsyn till de exakta svaren. I sammanställningen är svaren indelade i två kategorier.

Figur 18: Stapeldiagram som visar medelvärde av fråga 1.

När det kommer till median- och typvärde (Figur 19 och 20) visar det, precis som medelvärde, en övervikt till det varmare hållet i ljusscenerna A och C. Men här visar det sig att även ljusscen D hamnar på samma värde som ljusscen A och C.

Typvärdet i ljusscen A innehåller två värden, värde 2 och värde 3. Det är sju respondenter som svarat värde 2 och sju respondenter som svarat värde 3.

2,95 3,58 3,00 3,47 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut

Medelvärde fråga 1

Kall Varm

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

(30)

Figur 19: Stapeldiagram som visar medianvärde av fråga 1.

Figur 20: Stapeldiagram som visar typvärde av fråga 1.

SAMMANSFATTNING: De flesta ljusscener är centrerade i mitten på likertskalan, men ger ändå en tydlig indikation på att ljusfärgen upplevs varm eller kall av respondenterna. Det går att utläsa att ljusscen A och C upplevs mer varma och ljusscen B och D upplevs både varma och kalla men med mer dragning åt det kalla hållet, när medelvärdet utvärderas. Av de frisvar som gavs, går det att utläsa att det inte ger något tydligt resultat åt det varma eller kalla hållet i de olika ljusscenerna. Det någon upplever neutralt, kan av någon annan upplevas varmt och tvärtom.

Medianvärde fråga 1

Kall Varm

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

2 3 4 3 3 0 1 2 3 4 5 6 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut

Typvärde fråga 1

Kall Varm

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

(31)

Varierad/jämn ljuskägla

Vid andra frågan skulle respondenter bedöma om ljuskäglan upplevdes varierad eller jämn. Där har merparten av deltagarna svarat att de bedömer ljuskäglan i ljusscen A och C som jämn. Även vad det gäller denna fråga är det tydligt att de upplever dessa båda scener jämna. 84 % av deltagarna bedömer ljuskäglan i ljusscen A som jämn och 89 % av deltagarna bedömer ljuskäglan som jämn i ljusscen C. Vad det gäller ljuskäglan i ljusscen B och D, upplever 95 % av deltagarna i ljusscen B och 79 % av deltagarna i ljusscen D ljuskäglan som varierad (Figur 22). I ljusscen D (hårt avslut) är det något fler som upplever ljuskäglan jämn jämfört med ljusscen B (hårt avslut).

I och med uppdelningen av likertskalan i två kategorier ingår det i bedömningen VARIERAD, tre olika skattningsnivåer, nivå 1: Mycket varierad, nivå 2: Varierad och nivå 3: Något mer varierad än jämn. På samma sätt ingår tre olika skattningsnivåer i bedömningen JÄMN, nivå 4: Något mer jämn än varierad, nivå 5: Jämn och nivå 6: Mycket jämn (Figur 21).

Mycket varierad Varierad Något mer varierad än jämn Något mer jämn än varierad Jämn Mycket jämn

1 2 3 4 5 6 3 18 2 15 16 1 17 4 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut A n ta l p e rs o n e r

Fråga 2: Upplever du

ljuskäglan varierad/jämn?

Varierad Jämn

(32)

Vidare har medel-, median och typvärde tagits fram för frågan. När man tittar på medelvärdet (Figur23) för de olika ljusscenerna kan man även där utläsa att ljuskäglan i ljusscen A (4,21) och C (4,47) upplevs mer jämn än vad ljuskäglan upplevs i ljusscen B (2,32) och D (2,68). Vad det gäller ljusscen B och D är det en tydlig övervikt mot upplevelse av mer varierad ljuskägla. De flesta svaren ligger centrerat på likertskalan vid framräknande av medelvärde, precis som i fråga 1, men i denna fråga är det en större skillnad, något mer utspritt. Det är inte lika tydligt centrerat.

Figur 23: Stapeldiagram som visar medelvärde av fråga 2.

När det kommer till median- och typvärde (Figur 24 och 25) visar det, precis som medelvärde, en tydlig uppdelning mellan upplevelsen av varierad respektive jämn ljuskägla i de olika ljusscenerna. Ljusscen A och C bedöms tydligt som mer jämn och ljusscen B och D som mer varierad.

Figur 24: Stapeldiagram som visar medianvärde av fråga 2. 4,21 2,32 4,47 2,68 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut

Medelvärde fråga 2

Jämn Varierad

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Medianvärde fråga 2

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

(33)

Figur 25: Stapeldiagram som visar typvärde av fråga 2.

SAMMANSFATTNING: Av resultatet i fråga 2 framgår det tydligt att oavsett om man tittar på sammanställning, medel-, median- eller typvärde går det att utläsa att ljuskäglan i ljusscen A och C upplevs jämn och att ljuskäglan i ljusscen B och D upplevs varierad. Till viss del ger även de fria svaren samma indikation, även om det går att tolka att deltagare även upplevt ljusscen C något varierad.

Hård/mjuk ljuskägla

Den tredje frågan innefattade om respondenterna bedömde ljuskäglan hård eller mjuk. Där har alla deltagarna, 100 %, svarat att de bedömer ljuskäglan i ljusscen C som mjuk. 63 % av deltagarna bedömer ljuskäglan i ljusscen A som mjuk och 68 % av deltagarna bedömer ljuskäglan i ljusscen D som mjuk. Endast ljusscen B upplevs av majoriteten av deltagarna som hård, 84 % (Figur 27). Ljusscen A (mjukt avslut) har samma armatur som ljusscen C (mjukt avslut), trots det upplever inte alla respondenter ljuskäglan i scen A på samma sätt som ljuskäglan i scen C.

I och med uppdelningen av likertskalan i två kategorier ingår det i bedömningen HÅRD, tre olika skattningsnivåer, nivå 1: Mycket hård, nivå 2: Hård och nivå 3: Något mer hård än mjuk. På samma sätt ingår tre olika skattningsnivåer i bedömningen MJUK, nivå 4: Något mer mjuk än hård, nivå 5: Mjuk och nivå 6: Mycket mjuk (Figur 26).

Mycket hård Hård Något mer hård än mjuk Något mer mjuk än hård Mjuk Mycket mjuk

1 2 3 4 5 6

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

2 4 2 5 3 0 1 2 3 4 5 6 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut

Typvärde fråga 2

(34)

Medel-, median och typvärde har tagits fram för frågan. När man tittar på medelvärdet (Figur 28) för de olika ljusscenerna kan man även där utläsa att ljuskäglan i ljusscen C (5,21) upplevs tydligt mjuk. Ljusscen B (2,37) visar också ett tydligt resultat, där flest respondenter upplevde ljuskäglan hård. De två övriga ljusscenerna, scen A och D visar på samma tendenser i medelvärdet som i sammanställningen, något mer jämn fördelning till att upplevas mjuk eller hård. Vad det gäller ljusscen B och C är det en tydlig övervikt mot respektive upplevelse.

Figur 28: Stapeldiagram som visar medelvärde av fråga 3. 3,84 2,37 5,21 4,05 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut

Medelvärde fråga 3

Mjuk Hård

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

7 16 0 6 12 3 19 13 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut A n ta l p e rs o n e r

Fråga 3: Upplever du

ljuskäglan hård/mjuk?

Hård Mjuk

(35)

När det kommer till median- och typvärde (Figur 29 och 30) visar det, precis som medelvärde, en tydlig uppdelning vad gäller ljusscen B och ljusscen C. Ljusscen C upplevs med en klar uppfattning som mer mjuk och ljusscen B uppfattas tydligt mer hård.

Figur 29: Stapeldiagram som visar medianvärde av fråga 3.

Typvärdet i det här fallet blir lite missvisande när ljusscen A utvärderas. Visserligen är det flest respondenter (7 st) som svarat värde 5 i denna fråga, men i och med att flera respondenter svarat både värde 4 (5 st) och värde 3 (5 st) blir typvärdet för ljusscen A något snedfördelat.

Figur 30: Stapeldiagram som visar typvärde av fråga 3. 4,0 2,0 5,0 4,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut

Medianvärde fråga 3

Mjuk Hård

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

5 2 5 4 0 1 2 3 4 5 6 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut

Typvärde fråga 3

Mjuk Hård

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

Antal 19 18 17 16 15 15 14 14 13 12 11 10 10 10 9 9 9 8 7 6 5 5 4 4 3 2 1

60cm 60 cm 180 cm 180 cm

= VARMT = KALLT

(36)

SAMMANSFATTNING: Av resultatet i fråga 3 framgår det tydligt att oavsett om man tittar på sammanställning, medel- eller medianvärde går det att utläsa att ljuskäglan i ljusscen B upplevs hård och att ljuskäglan i ljusscen C upplevs mjuk. Ljusscen A och ljusscen D ligger däremot något mer åt mitten på likertskalan, men med en dragning åt att deltagare upplever ljuskäglan mer mjuk i dessa båda scener. Typvärdet däremot, ger en något missvisande bild vad gäller ljusscen A.

Stark/svag ljuskägla

Fjärde frågan innefattade om respondenterna bedömde ljuskäglan svag eller stark. Där har alla deltagarna, 100 %, svarat att de bedömer ljuskäglan i ljusscen B som stark. Det är den ljuskägla som är hård i sitt avslut och sitter nära vägg. Drygt hälften bedömer ljuskäglan i ljusscen A och D som stark. 63 % bedömer ljuskäglan i ljusscen A som stark och 58 % i ljusscen D. Endast ljusscen C upplevs av majoriteten av deltagarna som svag, 74 % (Figur 32).

I och med uppdelningen av likertskalan i två kategorier ingår det i bedömningen SVAG, tre olika skattningsnivåer, nivå 1: Mycket svag, nivå 2: Svag och nivå 3: Något mer svag än stark. På samma sätt ingår tre olika skattningsnivåer i bedömningen STARK, nivå 4: Något mer stark än svag, nivå 5: Stark och nivå 6: Mycket stark (Figur 31).

Mycket svag Svag Något mer svag än stark Något mer stark än svag Stark Mycket stark

1 2 3 4 5 6 7 0 14 8 12 19 5 11 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Scen A Mjukt avslut Scen B Hårt avslut Scen C Mjukt avslut Scen D Hårt avslut A n ta l p e rs o n e r

Fråga 4: Upplever du

ljuskäglan svag/stark?

Svag Stark