Sound - Sense - Space: Might sound affect our experience of a room?

Kan ljud påverka en människas upplevelse av ett rum?

Sound – Sense – Space: Might sound affect our experience of a room?

Louise Buenafe Mistén

Scenproduktion Kandidatexamen 30 högskolepoäng VT 2014

Handledare: Martin Hennel

FAKULTETEN FÖR KULTUR OCH SAMHÄLLE

  2  

1. Sammanfattning/Abstract

Titel: Ljud – Människa – Rum: Kan ljud påverka en människas upplevelse av ett rum?

Program: Scenproduktion

Författare: Louise Buenafe Mistén

Handledare: Martin Hennel

Nyckelord: Utställningslokal, Hollywood Costume, Victoria & Albert Museum, ljudmiljö, ljudlandskap, akusmatisk, metamorfos, ljudhorisont.

Syfte: Rapportens syfte är att kartlägga om upplevelsen av ett rum kan förändras beroende på om och vilka ljud som spelas upp i rummet.

Metod: I samband med en ljudinstallation på Plattan vid Malmö Högskola har rörelsemönster och beteende för Plattans besökare observerats. Dessutom har flera besökare besvarat en enkät.

Resultat: Inga eventuella förändringar i rörelsemönstret eller beteendet för Plattans besökare kan ses som en konsekvens av ljudinstallationen. Det finns inte heller någon skillnad i enkätsvaren beroende på installationen.

Slutsats: Resultatet ses som en konsekvens av bristfälliga forskningsmetoder. I rapportens slutsats bildas hypotesen att en installerad ljuddesign inte är en tillräcklig åtgärd i den undersökta typen av miljö. Tesen menar att en förändring av ljudmiljön och påverkan på människors upplevelse av rummet i första hand kräver akustiska åtgärder.

1.1 Sökord

Utställningslokal, Hollywood Costume, Victoria & Albert Museum, ljudmiljö, ljudlandskap, akusmatisk, metamorfos, ljudhorisont.

  3  

3. Innehållsförteckning

9.1 Observationsmetod och analysmetod 8

9.2 Metodkritik 9

10. Teori 10

10.1 Litteraturgenomgång och tidigare projekt 10

10.1.1 Avgränsning 10

10.1.2 Källkritik 11

10.1.3 Överföring och översättning 11

10.2 Arkitektur 12

10.2.1 Victoria & Albert Museum 12

10.2.2 Materialens påverkan 13

10.2.3 Diffraktion 14

10.3 Ljudteori 14

10.3.1 Ljudmiljö eller ljudlandskap 14

10.3.2 Akusmatiska ljud 15

10.3.3 Metamorfos 15

10.3.4 Maskering 16

10.3.5 Ljudhorisont 16

  4  

11. Intervju med Martin Hallberg 17

11.1 Radja och Emporia 18

11.2 Ljudets påverkan 18

11.3 Fågelsång 19

11.4 Rum och akustik 19

12. Ljudinstallation på Plattan 20

12.1 Ljuddesign och uppspelning 20

12.2 Plattan 21

13. Resultat 22

13.1 Enkäter 22

13.2 Rörelsemönster 23

13.2.1 Före installation (2 dagar) 23

13.2.2 Under installation (5 dagar) 23

13.2.3 Efter installation (1 dag) 24

13.3 Resultatanalys 24

14. Sammanfattning och diskussion 24

14.1 Metoden och önskvärda kompletteringar 24

14.2 Rummet 25

14.3 Slutsats – bildande av hypotes 26

14.4 Applicering av hypotes 27

14.5 Att knyta ihop säcken 29

15. Referenslista 29

  5  

4. Figurförteckning

Figur 1: Huvudingång till V&A Museum 12

Figur 2: Utställningsrum 1 i Hollywood Costume 13

Figur 3: Keiko Torigoes figur 16

Figur 4: Det undersökta området för installationen 21

Figur 5: Plattan, överblick 22

Figur 6: Zoner i Utställningsrum 1, Hollywood Costume 28

5. Bilageförteckning

1: Text och bild

Bilaga 1:1 Foton över installationen och det undersökta området 32

Bilaga 1:2 V&A Mailrespons 36

Bilaga 1:3 Sammanfattning av intervju med Martin Hallberg 38

2: Ljudfiler, bifogade på separat skiva

Bilaga 2:1 Inspelad intervju med Martin Hallberg Bilaga 2:2 Nedladdade filer, använda i ljuddesign Bilaga 2:3 Ljuddesign till installation på Plattan

  6  

6. Inledning

Vad ska vi göra med våra ljudmiljöer? Tydligen är dålig akustik och dåliga ljudmiljöer något väldigt vanligt. Enligt ljuddesignern Martin Hallberg är det vanligt att elever från tredje raden och bakåt, i ett klassrum i svensk skolmiljö, bara hör vartannat ord av vad läraren säger. Victoria & Alberts Museum i London är världens största museum, och därmed en av världens största aktörer inom scenproduktion. Ändå har denna musei-auktoritet glömt bort att skapa en god och behaglig ljudmiljö för sina besökare. Jag menar att det är ett stort problem som ger en väldigt talande bild för hur det kan vara i utställningslokaler världen över. Detta examensarbete problematiserar min upplevelse av museets dåliga ljudmiljö och utforskar om det skulle vara möjligt att förbättra den genom att lägga till ljud med maskerande och

dämpande effekt.

7. Bakgrund

Under en semester i London 2013 besökte jag utställningen Hollywood Costume på Victoria

& Albert Museum1. Utställningen i sig var fantastisk, med alla dräkter och kreationer. Dock

orsakade dess ansenliga mängd besökare ett nästintill öronbedövande sorl som tyvärr förtog upplevelsen ganska drastiskt. Det faktum att utställningens planlösning inte kändes anpassad för sådan trängsel gjorde inte saken bättre. V&A Museum är världens största museum för konst och design (V&A Museum, 2014 [www]), vilket borde innebära att det som görs där blir en norm, eller sätter en ribba för andra konsthallar att förhålla sig till. Om till och med världens största museum missar att åtgärda sin dåliga ljudmiljö – hur frekvent är då den här typen av misstag inom scenproduktion? Hur många utställningshallar, världen över, har en problematisk ljudmiljö? Och hade det varit möjligt att åtgärda, utan att nödvändigtvis förändra lokalernas akustik?

Radja Sound Design Agency har utformat ljudlandskapet på Emporia köpcentrum i Malmö

(Lindberg, 2014 [www]). Jag minns att jag besökte det stora restauranttorget och tänkte: ”Vad

tyst här är!” Med flera olika kök och hundratals människor som äter och dricker förväntar jag

mig ett ständigt oväsen av slamrande bestick och stolsskrap. Då tänkte jag bara att det måste vara välutformad akustik och genomtänkta val av material, men efter att ha läst Lindbergs artikel i Sydsvenskan (Lindberg, 2014 [www]) började jag misstänka att uppspelade ljud kan                                                                                                                

  7  

ha en maskerande och dämpande effekt i miljöer med mycket stök och sorl. Kanske skulle sådana maskerande ljud kunna göra hela skillnaden.

8. Problemformulering

Våra sinnen tar emot intryck hela tiden och vår helhetsupplevelse påverkas av vilka intryck vi får av – bland annat – olika färger, material, tyger, ljus, ljud och objekt. Denna rapport forskar i om upplevelsen av ett rum kan förändras, enbart med fokus på vilka ljud som spelas upp i rummet.

8.1 Syfte

Rapportens syfte är att kartlägga om upplevelsen av ett rum kan förändras beroende på om och vilka ljud som spelas upp i rummet. Muzak (2014, [www]) har alltid haft till syfte att i kommersiella sammanhang hålla kunder och anställda glada och nöjda, vilket i sin tur leder till ökad omsättning. I samma syfte blir det allt vanligare att även installera ljudmiljöer, i till exempel köpcentrum och enskilda butiker. Jag tror att fältet för scenproduktion har mycket att lära av detta arbete, inte minst för att publiken/besökarna ska behålla fokus och intresse för att kunna ta del av uppsättningen till fullo. Med tanke på V&A Museums dignitet och kunnighet inom scenproduktion visar utställningen Hollywood Costume att det finns en efterfrågan på ljudlandskap till olika miljöer, exempelvis utställningslokaler.

8.2 Frågeställning

Är det möjligt att i ett rum med en ”jobbig” ljudmiljö addera ytterligare ljud för att förbättra upplevelsen av rummet?

9. Metod

Med hjälp av litteraturstudier har jag kunnat bygga upp en idébank av olika termer för ljuds tendenser och företeelser i förhållande till rummets arkitektur. Det jag har inkluderat i mina studier innefattar olika begrepp som berör hur ljudet beter sig och hur människan tenderar att uppfatta det. Jag har också valt att gå igenom olika redan genomförda projekt som använder sätt att påverka ljudmiljön och upplevelsen av rummet. Ett exempel på detta är att jag har

  8  

träffat och intervjuat Martin Hallberg, creative director på Radja Sound Design Agency som utformat ljudlandskapet för Emporia.

I slutet av examensarbetet gjorde jag en ljudinstallation på Plattan, en lokal på Malmö

Högskola, där jag undersökte om människors upplevelse av rummet förändrades i samband

med uppspelning av fågelkvitter i lokalen. Installationen bestod av en CD-skiva med fågel-kvitter, uppspelad på repeat i en CD-spelare med inbyggda högtalare (se bilaga 1:1).

Litteraturen och dess olika teorier har sedan använts i diskussionsavsnittet och relaterats till både installationen på Plattan och till min upplevelse på V&A Museum.

9.1 Observationsmetod och analysmetod

Med hjälp av enkäter undersöktes människors olika upplevelser av Plattan. I enkäten ombads personer att svara på följande två frågor:

Hur upplever du det här rummet (Plattan/Restauranten)?

Vänligen beskriv vilka faktorer som gör att du upplever rummet så.

Båda frågorna var ställda för att ge svaranden möjlighet att skriva fritt och känna efter själv utan att känna sig ledd eller inspirerad av mig som frågeställare.

Utöver enkäterna observerade jag hur människor rörde sig i den utforskade miljön före, under och efter installationen. I vissa enskilda fall behövde jag starta kortare samtal och ställa frågor som inte ingick i enkäten eller var förberedda på något annat sätt.

Observationen kan delas in i totalt tre omgångar:

* Observation före installation - v. 14: 2 dagar (3-4 april)

* Observation under installation - v. 15: 5 dagar (7-11 april)

* Observation efter installation - v. 16: 1 dag (16 april)

Dessa tre olika omgångar gav mig möjlighet att jämföra de resultat som jag fick före installationen med de resultat jag fick under den pågående installationen. Den sista

  9  

observationen var till för att verifiera eventuella teorier och resultat som uppkommit i samband med installationen. Om den sista observationen matchade den första, borde eventuella resultat kunna relateras till och ses som en konsekvens av ljudinstallationen.

9.2 Metodkritik

Från början var tanken att även ha en installation i Studentpentryt som ligger i anslutning till Plattan. Här skulle jag intervjua människor med samma frågor som i enkäten, av den enkla anledningen att det i Pentryt finns dåligt med plats att skriva och fylla i enkäten. Dock stannade CD-spelaren av sig själv, upprepade gånger, och jag valde att stänga ner

installationen i Pentryt redan första dagen. Fördelen med att bara undersöka Plattan var att jag kunde ägna all min tid åt en installation, och på så vis få bättre överblick över folks rörelse-mönster och beteenden i miljön. Med två installationer kändes det mer splittrat. Jag hade en idé om att jämföra resultaten från Plattan och Pentryt med varandra, men inser i efterhand att det hade varit svårt. Pentryt är litet och trångt och fyller egentligen ingen annan funktion än att det går att mikra sin mat där. Att observera rörelsemönster i Pentryt hade varit i princip omöjligt.

Till en början spelade jag in intervjuer med personer även på Plattan. Jag inbillade mig att folk skulle uppleva det enklare och mer i förbifarten med några snabba muntliga svar än att behöva fylla i en enkät. Istället visade det sig att folk blev nervösa av att bli inspelade och kände en press på sig ”att svara rätt”. Nästan alla var mer tillmötesgående och positiva när de fick fylla i enkäten. Därför valde jag att övergå till och endast använda mig av enkäterna. Det kändes svårt att göra observationer själv, främst eftersom jag kanske ser och tolkar saker som ingen annan ser – medan någon annan säkert skulle lägga märke till mönster som jag missar. Jag har aldrig gjort den här typen av observationer förut och det var svårt att veta vad jag letade efter. Det kändes också som ett problem att vara själv under vissa dagar när jag behövde ägna tid åt annat inom examensarbetets ramar. Dock anade jag att folk skulle behöva tid för att känna in den nya detaljen i ljudbilden. Därför kunde jag lämna Plattan redan på förmiddagen den allra första installationsdagen, efter att först ha uppmärksammat att ljudet rullade på som det skulle.

Notera att jag inte har efterfrågat hur personerna upplever rummets ljudmiljö. Min forskningsfråga och research utgår ifrån hur ett ljud via högtalare kan påverka den totala upplevelsen av rummet. Jag menar att frågor om ljudmiljön skulle kunna förvirra folk, eller

eventuellt göra dem alltför uppmärksamma på installationen. Det skulle dessutom kunna göra mig förvirrad vid resultatanalys, vilket riskerar att avleda mig från forskningsfrågan.

10. Teori

10.1 Litteraturgenomgång och tidigare projekt

Det finns oerhört mycket forskat på ljud, ljudmiljöer och människors upplevelse av ljud. Jag har fått lägga mycket tid på att sålla och skaffa fram material som känns relevant för

examensrapporten. Här har jag i huvudsak utgått ifrån idéer av Jean-Francois Augoyard och Henry Torgues uppslagsverk (2005) över olika ljudfenomen och -effekter i olika rum och stadsmiljöer, samt R. Murray Schafers andra upplaga av 70-talsklassikern Tuning of the

World (1994). Vad gäller stora utrymmen där närliggande ljudmiljöer påverkar varandra har

jag använt mig av Torigoes forskning kring stadsmiljöer (Torigoe, 2002). Jag har även efterforskat en hel del om Muzak, och dess funktion att öka konsumtion eller effektivitet (Lanza, 2004).

För referenser har jag använt mycket nytt material, där övervägande delen är publicerat efter år 2000. Dessutom är en hel del av källorna publicerade efter år 2010. Detta får examensarbetet att känns färskt och aktuellt, utan att för den skull glömma bort viktiga referenser från längre bakåt i tiden, exempelvis nämnda anfadern R. Murray Schafer.

10.1.1 Avgränsning

Forskningsfrågan gör att jag har fått sammanföra flera olika diskussionsfält med mitt ämne i skärningspunkten. Trots många exempel i teorin är syftet inte att likställa vare sig Plattan eller V&A Museum med ett köpcentrum. Museet används som utgångspunkt och referens för utställningshallars behov av förbättrad ljudmiljö, vilket är denna rapports fokus. Plattan valdes ut med tanke på den arkitektoniska likhet som finns mellan Plattan och museet, med tanke på rummens material och uppbyggnad. I teoriavsnittet tillämpas flera ljudbegrepp där författarna nämner och relaterar till köpcentrum eller andra miljöer. De olika begreppen används eftersom jag har identifierat dem som tydliga tendenser i ljudet på V&A Museum – och sedermera även på Plattan. Författarnas olika jämförelser och exempel kring köpcentrum tas med då dessa på ett tydligt sätt och med ett bra bildspråk förklarar vad som verkligen sker med ljudet och hur denna tendens kan upplevas.

10.1.2 Källkritik

Jag har valt att referera till Wikipedia så lite som möjligt, då detta är ett forum för alla och vem som helst kan lägga upp ”fakta” om vad som helst. Den Wikipediakälla jag hänvisar till angående V&A Museum ser jag dock som tillförlitlig, då den refererar till museets officiella hemsida. Tyvärr hittar jag inte informationen på museets egen hemsida, men det kanske inte är så konstigt med tanke på att uppgiften ifråga är nästan tre år gammal. Museets renoveringar och nya projekt (V&A Museum, 2014 [www]) kan göra att de nämnda siffrorna räknas som gamla i dagens läge. Jag har ändå valt att ta med denna information, eftersom den skapar en bild av museets storlek – både vad gäller areal och som auktoritet för museer världen över.

10.1.3 Överföring och översättning

Praktiskt taget all min litteratur har varit på engelska. Jag har också övervägt att skriva denna rapport på engelska, för att kunna vara delaktig i den diskussion som redan förs om ämnet. Dock har jag, ganska snabbt, insett att det vore att alldeles ta mig vatten över huvudet. Att genomföra ett examensarbete har varit en tillräckligt hög tröskel att kliva över. Däremot har detta medfört ett visst glapp mellan mina litteraturstudier och mitt eget skrivande – om än mindre problematiskt än det eventuella glapp en rapport skriven på engelska skulle orsaka. Vissa begrepp saknar ett vedertaget begrepp på svenska, och därigenom har haft jag ett stort ansvar i att göra min översättning korrekt. Detta gör att mitt arbete kan uppfattas som något som står vid sidan av och har en viss distans till de engelska texterna jag refererar till. Därför har jag gjort mitt yttersta i att skaffa mig förståelse för det engelska begreppet, framförallt genom att använda mig av Oxford English Dictionary2 (2014 [www]). I vissa fall har jag även

tagit hjälp av Svenska Akademiens Ordlista (2014 [www]). I texten skriver jag de över-sättningar som jag själv finner lämpligast i sammanhanget och i förhållande till det engelska ordets betydelse – allt för att komma så nära originaltexterna som möjligt. De källor jag använt för detta finns under rubriken Översättning i referenslistan.

                                                                                                                2  _{I  fortsättningen  förkortat  som  OED.}    

10.2 Arkitektur

10.2.1 Victoria & Albert Museum

Figur 1: Huvudingång till Victoria & Albert Museum. Bilden från museets officiella hemsida (2014, [www]). South Kensington Museum grundades i mitten på 1800-talet, och byggdes på bit för bit över

många års tid (V&A Museum, 2014 [www]). År 1899 döptes museet om till Victoria &

Albert Museum. Idag täcker det en yta på 51 000 kvadratmeter och innehåller över 140 olika

gallerier (Wikipedia, 2014 [www]). Sedan 2001 pågår en renovering över husets alla olika avdelningar. Enligt den officiella hemsidan (V&A Museum, 2014 [www]) har över 70 % av de publika utrymmena restaurerats de senaste tio åren.

Som summering av V&A Museum känns två ord fullt tillräckliga: Väldigt stort. Jag minns att fasaden och huvudentrén var enorma – nästan sakrala (se Figur 1: Huvudingång). I

samtliga rum var det tjocka väggar och högt i tak. Golven var oftast i betong, marmor eller klinker. Även rummen i museets utställning Hollywood Costume var stora, med hög takhöjd och hårda material. Figur 2: Utställningsrum 1 visar hur avskiljningsväggar delade in

utställningens första rum i olika gångar, där besökarna kunde betrakta utställningsobjekt på båda sidor. Avskiljningsväggarna räckte ungefär två meter i höjd. Detta innebar att det från väggarnas högsta punkt var fritt minst två meter uppåt innan taket tog vid.

Utställningsrum 1 används som huvudsaklig referenspunkt för V&A Museums ljudmiljö och är därför ett återkommande begrepp i denna rapport.

Figur 2: Utställningsrum 1 i Hollywood Costume.

Via mailkontakt (se bilaga 1:2) med museet får jag veta att Hollywood Costume faktiskt hade en ljudinstallation, komponerad av Julian Scott (2014, e-post). Tyvärr är utställningens curator inte tillgänglig, och jag kan därför inte ta del av detaljerna kring vilka konstnärliga val de ansvariga arrangörerna gjorde. I mailet framgår dessvärre inte huruvida installationens syfte var att förbättra den allmänna ljudmiljön, eller om syftet var att förstärka det kreativa uttrycket. Det finns inte heller någon information om att det hade gjorts några förbättringar av lokalens akustik. Mailsvaret kommenterar inte på något sätt det faktum att jag upplevde utställningslokalerna som jobbiga.

Akustiska åtgärder och förbättringar förklaras mer ingående i avsnitten Materialens påverkan och Intervju med Martin Hallberg.

10.2.2 Materialens påverkan

Nicklasson (2006) skriver att reflektion uppstår när ljudet ”studsar” mot ett rums väggar och objekt. Han förklarar att hårda ytor, exempelvis betongväggar, skapar stor reflektion medan porösare material istället absorberar ljudet. Vidare menar han att reflektion orsakar eko och

efterklang. Nicklasson beskriver efterklang som många ekon så tätt efter varandra att det låter

som en enda klang. Slutligen understryker han att ett rums efterklang ökar i samband med rummets storlek. Han medger dock att rummets dämpning också förkortar efterklangen, och uppger att dämpning kan vara att placera in mjuka och porösa material i rummet ifråga. Enligt

Nicklassons resonemang kan därför ett stort rum ändå ha kort efterklang, beroende på hur mycket dämpning rummet har.

10.2.3 Diffraktion

Nilsson m.fl. (2002) berättar att det är vanligt förekommande att försöka minska ljudet från en ljudkälla genom att sätta upp en skärmvägg mellan källan och mottagaren. Författarna menar att en högre skärm ger bättre skugga och mer isolering än en låg skärm, men påpekar också att ljudvågor kommer att kröka sig runt hörnet, så kallad diffraktion. Diffraktion förekommer i alla typer av vågutbredning, och som exempel nämner författarna att vattenvågor inte synbart berörs av en påle i vattnet. De skriver att det däremot är känt att bakom en vågbrytare eller en utstickande landtunga skapas en vågfri zon, en skuggzon. Slutligen hävdar författarna att diffraktion dominerar vid låga frekvenser eftersom dessa är mer rundstrålande än höga frekvenser. De framhåller därför att denna typ av skärmar fungerar bättre vid ljud med höga frekvenser.

Nicklasson (2006) informerar om att det hörbara frekvensområdet brukar delas in i minst tre olika register, enligt följande:

Basregistret 20 - 200 Hz Mellanregistret 200 - 5 000 Hz Diskantregistret 5 000 - 20 000 Hz

Nicklasson nämner att ett pianos lägsta ton är 27,5 Hz och att dess högsta ton är 4 186 Hz. Han tillägger dessutom att kvinnors sångröster vanligtvis sträcker sig mellan 196 och 1174 Hz, medan mäns sångröster befinner sig i området mellan 82 och 440 Hz. Detta tyder på att människors röster befinner sig i bas- och mellanregistret, och därmed bör räknas som för-hållandevis rundstrålande. Därför kan ljuden och det höga sorl av röster som fanns i Utställningsrum 1 definieras som rundstrålande.

10.3 Ljudteori

10.3.1 Ljudmiljö eller ljudlandskap

Begreppen ljudmiljö och ljudlandskap (eng. soundscape) myntades av R. Murray Schafer (1994). Han menar att termerna kan appliceras på valfritt akustiskt område och berör de olika ljudaspekterna i en miljö eller inom en region. I början av boken skriver Schafer att han väljer att behandla världen som en universell musikkomposition. Han rekommenderar att vi ser oss

själva som ansvariga och orkestrerar vår egen akustiska omvärld. Han anser att vår ljudmiljö är något som vi kan undersöka och påverka, och frågar sig därför vilka ljud som är önskvärda och vilka ljud som bör elimineras.

Schafer jämför landsbygdens ljudmiljö med storstadens, och benämner de olika miljöerna som hi-fi respektive lo-fi. Han ser en hi-fi ljudmiljö som någonstans där ett diskret ljud kan uppfattas klart och tydligt tack vare ljudlandskapets låga ljudvolym. Lo-fi förklarar han som en miljö där de individuella ljudsignalerna blir oklara på grund av alldeles för många ljud samtidigt. Han påpekar att ett ljud som fotsteg eller en avlägsen kyrkklocka skulle döljas i ett lo-fi ljudlandskap. Schafer hävdar därför att perspektivet försvinner i en lo-fi-miljö.

10.3.2 Akusmatiska ljud

Begreppet akusmatisk syftar på en perceptionsprocess som, enligt OED (2014, [www]), är när ett ljud uppfattas trots att mottagaren står utan möjlighet att fastställa ljudkällan visuellt. Ett vardagligt exempel på detta fenomen är när du sitter inomhus och hör ambulanssirener en bit bort i staden.

Hellström m.fl. (2011 [www]) menar att köpcentret förkroppsligar en akusmatisk miljö genom att flera olika produkter och aktiviteter såsom kassaapparater, högtalare, mobil-telefoner och leksaker skapar en hel ensemble av akusmatiska ljud.

10.3.3 Metamorfos

Metamorfoseffekten är ett begrepp som Augoyard och Torgue (2005) använder för att

beskriva de föränderliga relationerna mellan ljuden som skapar en akusmatisk ensemble. Enligt OED (2014 [www]) betyder ordet metamorfos i förändring eller utbyte. Hellström m.fl. (2011 [www]) beskriver fenomenet som att ljudmiljöns karaktär är konstant, medan de individuella komponenterna förändras och byts ut över tid. Författarna anser att det är en paradoxal situation att uppfatta en ljudmiljö (t ex ett köpcentrum) som homogen när de olika ljuden (t ex röster och fotsteg) oftast är korta ljudupplevelser i förhållande till helheten. Augoyard och Torgue (2005) påpekar att stora, publika och offentliga utrymmen med lång efterklang ofta har en akustik som förstärker metamorfoseffekten. Författarna ser tågstationer och shoppingcenter som typiska förebilder för denna sortens akustik. Vidare anser de att vi människor skapar och förstärker miljöer i metamorfos, och nämner en livlig marknad som exempel på en miljö där många människor pratar samtidigt. Författarna menar att det inte är lätt att göra sig hörd i den typen av ljudmiljö, och var och en på marknaden höjer därmed

rösten i ett försök att skilja sig från mängden. Augoyard och Torgue påstår att varje individ på så vis är delaktig i och återskapare av ljudmiljön, och att den totala volymen höjs av detta beteende.

10.3.4 Maskering

Howard och Angus (2009) skriver att maskering innebär att vissa ljud, helt eller delvis, maskerar andra ljud. Författarna nämner att maskeringen kan ske genom att frekvenserna i de olika ljuden ligger i ungefär samma frekvensområde och därmed överlappar varandra, eller att det maskerade ljudet, maskee, är på en lägre ljudvolym i förhållande till övrigt ljud. De

benämner det maskerande ljudet som masker och det ljud som blir maskerat maskee. Sonnenschein (2001) betonar också att maskeringseffekten är starkare om både masker och maskee kommer från samma håll.

Augoyard och Torgue (2005) noterar att ett och samma maskerande ljud kan vara njutbart eller irriterande i olika miljöer, beroende på kontexten. Författarna beskriver att en fontän gör det möjligt att maskera storstadsljudet på ett behagligt sätt. Inne i en tyst salong eller på ett bibliotek kan samma fontän uppfattas som störande.

10.3.5 Ljudhorisont

Torigoe (2002) menar i sin undersökning av det japanska distriktet Kanda att inkommande

ljud från platser utanför den utforskade

ljudmiljöns gränser kan komma att påverka – och därmed också ses som en del av den utforskade ljudmiljön (se Figur 3: Keiko

Torigoes figur). Hon hävdar att de

inkommande ljuden fungerar som ett

kommunikationssystem mellan det undersökta distriktet och perifera distrikt, och väljer att definiera detta som en acoustic horizon. Eftersom det inte finns något vedertaget begrepp på svenska har jag för enkelhetens

Torigoe anser att denna ljudhorisont medför information om kringliggande distrikt på ett mycket mer elastiskt och dynamiskt sätt än det visuella landskapet. Torigoe drar slutsatsen att ljudhorisonten får Kandas ljudmiljö att sträcka sig utanför Kandas geografiska område.

10.3.6 Muzak

Företaget Muzak grundades 1934 för att förse butiker och köpcentrum med musik, i syfte att öka försäljningen (Muzak, 2014 [www]). Katarina Wikars (2013 [www]) har pratat om Muzak i Sveriges Radios program Kulturnytt. I sändningen nämner Wikars att Muzak nästan har blivit synonymt med begreppet hissmusik eftersom det upptäcktes att människor blev mindre nervösa av att åka hiss i höga skyskrapor om de samtidigt fick höra lite lugnande musik. Hon tar också upp att konceptet vidareutvecklades under fyrtiotalet när det visade sig att arbetarna jobbade effektivare om de samtidigt lyssnade på musik vars intensitet ökade i cykler om femton minuter. Lanza (2004) förklarar musiken som gjord och programmerad specifikt för handelsmiljöer, med målet att minska stress, bekämpa trötthet och öka om-sättningen. Han påpekar vikten av att den här typen av musik måste vara njutbar för alla. Den får aldrig vara för högljudd och aldrig stå i framkant, men ändå inte vara för tyst och

monoton. Easy-listening och nutida instrumentalmusik är andra ord som har kommit att för-knippas med Muzak (Lanza, 2004).

Lanza uppger att kritiken mot Muzak är stor, och nämner vanliga uppfattningar som tråkig,

menlös, avslagen och osmaklig. Ändå finns det idag ett utbud av företag som gör i princip

samma sak som Muzaks grundidé. MusicPartner, Music In Brands och Ohlogy är tre av de svenska företag som levererar musikkoncept till kontor, butiker samt hotell och restaurant-miljöer (Nylin, 2014, [www]). Företaget Muzak är idag mycket mer än bara musik eftersom försäljningsbranschen och kunderna, enligt företagets egen hemsida, förväntar sig mycket mer än förut. Muzak (2014, [www]) levererar bland annat specialtillverkad musik, specialiserade system med doftstimulans och bildskärmar åt bland annat butiker, restauranter och sjukhus.

11. Intervju med Martin Hallberg

I öppningen av intervjun (se bilagorna 1:3 och 2:1) presenterar Martin Hallberg (2014, intervju) sig som creative director för Radja Sound Design Agency. Han säger att företaget Radja ofta jobbar i team – tillsammans med många kreatörer, ljuddesigners och kompositörer – där han själv är huvudansvarig och leder arbetet.

11.1 Radja och Emporia

Hallberg berättar att Radja Sound Design Agency har skapat en ljudidentitet för köpcentret

Emporia. Denna ljudidentitet ska ge kunder en audiell upplevelse att förknippa med

köp-centret och skapa en sammanhängande förståelse för köpköp-centrets ljuduttryck – var kunden än möter Emporia. Hallberg jämför arbetet med grafisk design och att etablera ett företags logotyp. Vidare förklarar han att företaget har ljuddesignat tolv olika miljöer inne i köp-centret.

Hallberg nämner att Emporia har sex olika torg, där ljudsättningen har utförts efter olika teman för varje torg. Ljuden, av exempelvis vatten vid ”Vattentorget”, är kombinerade med olika instrument som förknippats med torget och torgets respektive tema. Denna kombination av ljud skapar en mer komplex och informationsbärande ljudmiljö, och är en sorts mellanting av musik och ljudatmosfär. Han kallar detta för soundscapes och anser att soundscapes är att föredra framför exempelvis Muzak. Hallberg betonar att Muzak skapats för att låta som något annat än vad det faktiskt är, och att det vittnar om en butiks dåliga kvalitet att använda en fake-version av en etablerad artist. Själv påstår han att det går att uppnå samma effekt med soundscapes som med Muzak, men på ett bättre sätt.

Dessutom kan Hallberg berätta att det inte finns någon installerad ljuddesign vid

restauranttorget, den miljö som jag själv reagerat på som behaglig och lugn. Han pekar istället på restauranternas möjlighet att spela sin egen musik.

11.2 Ljudets påverkan

Hallberg menar att ljudmiljön inne på Emporia definitivt påverkar köpcentrets besökare, och deras upplevelse av rummet. Bland annat har observationer visat att folk väljer att sätta sig i soffgruppen precis under en av ljudinstallationerna, trots att det finns fler sittgrupper lite längre bort. Han påpekar att man måste vara medveten om att hjärnan sållar bort väldigt många intryck för att kunna fokusera på och hantera endast en bråkdel av intrycken, och att de audiella upplevelserna då har en tendens att försvinna i det undermedvetna. Hallberg säger att om han bara skulle känna efter vet han precis hur mätt han är, hur bekväm stolen han sitter i är, eller om skorna skaver någonstans. Han framhåller också att han hör trafiken utanför sitt kontor hela tiden, även om han inte tänker på den. Hallberg anser att detta betyder att vi blir påverkade av ljudmiljön, trots att vi inte är medvetna om den. Istället lägger vi samman alla intryck till en helhet och tycker, exempelvis, att ett rum är bekvämt och behagligt. Han ser denna helhetstolkning som orsaken till att så få människor vet om att det kan vara just ljudet

som gör att de trivs. Han väljer att jämföra med ljudläggning till film och påpekar att man under filmvisningen tänker på helt andra saker, men att ljudet ändå gör jättemycket för hur filmen upplevs som helhet.

Hallberg menar också att ljud och musiks påverkan och sätt att färga känslor är väldigt individuellt – alla har exempelvis helt egna minnen och referenser till olika ljud eller låtar. Därför är det enligt Hallberg svårt att uppnå samma effekt för alla människor som upplever ett soundscapes. Han säger att samma anledning gör det svårt att skapa soundscapes för ett stort rum, och uppnå samma effekt i hela rummet. Vidare förklarar han att detta skäl gör det viktigt med avgränsning när ljudinstallationer placeras i stora rum. Hallberg berättar att sådan

avgränsning kan ske genom riktat ljud och att denna teknik innefattar väldigt specifikt riktade högtalare, där ljudet bara hörs i det avgränsade område som man själv har ställt in i

utrustningen. Hallberg menar att sådana högtalare kan jämföras med spotlights – lampor som lyser, endast i en riktning, på ett väldigt begränsat område.

11.3 Fågelsång

Hallberg påstår att människan som art trivs i miljöer där vi kan höra natur, och att vind, vatten och fågelsång är ljud som människan letar efter och alltid dras till. Det är också denna

variation av ljud vi helst av allt vi ha, med tanke på spridningen av frekvenser och ljudens dynamik. Han menar att forskning har upptäckt fågelsången som något positivt och något som minskar stress. Hallberg nämner att så fort fåglarna tystnar kopplar vår instinkt detta till någon form av fara. Han ser denna förmåga och tendens som något nedärvt och grund-läggande för människan. Hallberg jämför med ett ventilationssystem, och hävdar att så fort ljuden blir för monotona är det onaturligt för oss. Vidare poängterar han att fågelsång kan vara lika ihärdig som ventilationen, men att vi ändå upplever det som trivsamt tack vare kvittrets dynamik och variation. Han nämner att det vid ljudsättning av större rum, exempel-vis flygplatser eller andra områden där man vill sänka stressnivån, därför är vanligt att använda sig av fågelkvitter. Förutom minskad stress misstänker han att ljudet av fåglar, vind och vatten eventuellt kan göra att rummet verkar öppnare, eftersom man (undermedvetet) känner sig närmare naturen.

11.4 Rum och akustik

Hallberg ser att akustik är det vanligaste problemet i en miljö för många människor. Han påvisar att det i ett normalstort klassrum är vanligt att från tredje raden och bakåt endast

uppfatta vartannat ord av vad läraren säger. Vidare menar han att det i öppna kontorslandskap är vanligt med svårigheter att höra sig själv och sina egna telefonsamtal, samtidigt som man hör alla runtomkring. Hallberg framhåller att detta tvingar hjärnan att kompensera oerhört mycket, vilket tröttar ut en väldigt snabbt. Han konstaterar att denna typ av problem kräver akustiska åtgärder, där en akustiker mäter och beräknar. Enligt Hallberg kan man, efter dessa beräkningar, sedan dämpa och förbättra akustiken med hjälp av olika material.

Han påpekar också att det, utöver akustiken, gäller att titta på vilka olika ljud som används i rummets aktiviteter. Hur låter stolarna mot golvet? Behöver borden flyttas ofta? Hur låter kundvagnar och kassaapparater i köpcentret? Hallberg betonar att dessa även saker påverkar ljudmiljön.

12. Ljudinstallation på Plattan

Eftersom Martin Hallberg menar att viss forskning visar på att fågelsång är ett ljud som vi tycker om och rentav önskar valde jag att skapa en installation med fågelsång. Installationen placerades sedan på Plattan, en lokal i huset Kranen, tillhörande Malmö Högskola. Syftet med installationen var att utforska om ljudet kunde förändra hur Plattans besökare upplevde rummet, och/eller förändra beteendet för Plattans besökare.

Jag valde Plattan eftersom jag själv upplever det som en jobbig miljö. Rummets volym och olika material skapar reflektioner och en metamorfos som ligger ganska nära min upplevelse på V&A Museum. Intresset för olika rum i rummet bidrog också till val av plats. Liksom Utställningsrum 1 är Plattan en stor och öppen miljö, med flera olika avdelningar och ut-rymmen, men med få riktiga väggar. Det finns även ett restaurantkök i mitten av Plattan, i nära anslutning till undersökningsområdet. Restauranten väljer att spela radio under sina öppettider.

12.1 Ljuddesign och uppspelning

Fågelsången skapades ur en blandning av flera olika ljudfiler (se bilaga 2:2), hämtade från forumet freesound (2014, [www]). Freesound är en gratis databank av ljudfiler som laddats upp av forumets medlemmar. Jag valde att göra så eftersom rapportens fokus ligger på hur människor upplever och reagerar på ljudet, inte på hur det har spelats in eller processats. I efterhand ser jag dock problem med detta, vilket tas upp i diskussionsavsnittet. Ljudfilerna är sedan lagda i omlott, och med många variationer, till en tillräckligt komplex och dynamisk

fågelsång för att undvika att någon upplever upprepning. Jag valde att inte bearbeta ljudet i sig, utan ville behålla fågelsången naturlig. Däremot såg jag till att ”städa” ljudinspelningarna från brus och annat bakgrundsljud, för att låta fågelsången komma fram mer. Resultatet är en nästan en timme lång CD-skiva (se bilaga 2:3), fördelad på nio separata ljudspår, alla med olika variationer av fågelsång.

I installationen har skivan gått på repeat, uppspelad på knappt hörbar volym eftersom jag inte ville att människor på Plattan skulle göras medvetna och uppmärksamma på ljudet. Att jag gjorde en hel timmes ljuddesign var för att så långt som möjligt undvika surrandet av skivan som börjar om, samt att undvika alltför många avbrott i fågelsången. Fågelsången spelades upp i en CD-spelare med inbyggda högtalare (se Bilaga 1:1). Denna CD-spelare stod placerad längs väggen, både synlig och åtkomlig för Plattans besökare, vilket tyvärr inte var riktigt önskvärt. Det som avgjorde valet av plats var dock närheten till ett vägguttag, samt att installationen inte skulle kännas i vägen för de som besöker Plattan. Om spelaren hade fått stå på en mer undanskymd plats där den inte gick att se lika lätt, befarar jag att ljudet inte skulle ha hörts alls. Den slutliga placeringen kändes som den bästa kompromissen för installationen.

12.2 Plattan

Undersökningsområdet kan ses i Figur 4: Det undersökta området, och delas upp i två olika

zoner: soffgrupperna och restaurantplatserna. Restaurantplatserna delas också av på mitten med en reling, tillhörande den stora båt som är uppbyggd i mitten av Plattan.

Figur 4: Det undersökta området för installationen. Restaurantplatserna till vänster, varje bord med fyra

Plattan är i sig mycket större än vad undersökningsområdet är, vilket visas i Figur 5: Plattan, överblick. Plattan är ett stort rum, både till ytan och till volymen. Liksom Utställningsrum 1 i

Hollywood Costume består Plattan av flera avdelningar och områden, men har väldigt få helt avgränsande väggar. Exempelvis sträcker sig Plattans takhöjd över drygt fyra våningar, medan glasväggarna in till Studietorget knappt når två meter över golvet. Plattan består också av många olika och hårda material. Stolarnas modell med stålben har inga ljuddämpande möbeltassar. Liksom på museet är golvet en klinkersvariant och väggarna av betong. Allt detta bidrog till att Plattan blev platsen för installationen, då rummet har många attribut som gör att ljudet beter sig liknande som ljudtendenserna på V&A Museum.

Figur 5: Plattan, överblick.

13. Resultat

13.1 Enkäter

Av totalt 102 ifyllda enkäter av olika människor har 57 enkäter uttalat negativa åsikter om det undersökta utrymmet. Kommentarer som kallt/låg temperatur, kalt, stökigt, rörigt, bullrigt,

dålig ljuddämpning, och tråkig inredning dominerar bland enkäterna. 19 personer upplever

rummet som bland annat mysigt, behagligt eller bekvämt. 26 personer har skrivit sina enkäter med inslag av både positiva och negativa upplevelser.

Jag noterar ingen generell förändring av hur människor besvarar enkäten i förhållande till installationen. Däremot har några nämnt att utrymmet under lunchtid känns stressigt och att

det är svårt att få plats. En person menade att det är mer koncentrationsvänligt när lunch-ruschen är slut, och att rummet är behagligare efter klockan 16.

13.2 Rörelsemönster

13.2.1 Före installation (2 dagar)

Under mina observationsdagar före installationen stod det klart att soffgrupperna är

eftertraktade. Platserna vid restauranten ses i första hand som matplatser, inte ett område för studier. För studier väljer folk att sitta i soffgrupperna. Om dessa står upptagna, letar

studenterna oftast sittplats någon annanstans på Plattan – trots att det nästan alltid finns ledig plats vid restauranten. Det var också tydligt att då en soffa lämnats tom, blir den snabbt upptagen av någon annan. Dessutom kunde soffgrupperna vara nerskräpade med kvarglömda gamla kaffekoppar, servetter och matrester, men ändå föredras framför de rena och städade restaurantplatserna. När en soffa blev ledig hände det att någon/några sittandes vid

restaurantplatserna valde att flytta till soffan istället.

Under dagarna före installationen valde två olika studiegrupper, fördelat på en studiegrupp per dag, att studera vid restaurantborden i anslutning till sin lunch. Båda grupperna hade ätit lunch tidigare vid samma bord, och valde att sitta kvar för studier.

13.2.2 Under installation (5 dagar)

Under tiden som installationen pågick utvecklades en tydlig skillnad i förhållandet till

restaurantplatserna. Tendensen att studera vid restaurantplatserna utan att se sig om efter plats någon annanstans på Plattan ökade under installationstiden. Tisdagen den 8 april valde fyra olika grupper att sitta och arbeta vid restauranten, med förklaringen ”Det var fullt överallt.” Jag kunde inte se att de hade sökt plats någon annanstans på Plattan, och när jag själv gick ett varv var det gott om plats på flera ställen – både soffor och stolar stod lediga. Varje dag under hela observationsveckan valde minst två studiegrupper att studera vid restaurantplatserna. Vissa studerade i anslutning till sin lunch – andra satte sig att arbeta utan att äta lunch vid samma bord.

En av dagarna valde en person, sittandes i soffgruppen närmast CD-spelaren, att lämna soffan och sitt sällskap för att prata i telefon. Personen höll sig nära CD-spelaren under hela samtalet, ståendes precis framför högtalaren eller sittandes bredvid spelaren.

13.2.3 Efter installation (1 dag)

Efter installationen satte sig två olika studiegrupper vid restaurantplatserna. Detta matchar inte observationen före installationen. Den sista observationen stämmer alltså snarare överens med det rörelsemönster som kunde observeras samtidigt som den pågående installationen.

13.3 Resultatanalys

Människor verkar inte ha tänkt på ljudinstallationen. Den verkar inte heller ha fått människor att uppleva rummet annorlunda. Under installationen noterade jag däremot att flera

studiegrupper satte sig vid restaurantplatserna för att studera. Om detta förändrade beteende berodde på den installerade fågelsången borde rörelsemönstret efter installationens slut ha sett ut som det gjorde den allra första observationen, vilket det alltså inte gjorde. Därför kan jag inte anta det förändrade förhållningssättet till restaurantplatserna som en konsekvens av ljuddesignen.

Att en person valde att gå undan från sitt sällskap för att tala i telefon indikerar att lugn och ro önskades i samband med telefonsamtalet. Att personen under hela samtalet höll sig så nära högtalaren kan tyda på att fågelljudet skapade en lugn och stilla miljö där samtalet gick att genomföra.

14. Sammanfattning och diskussion

14.1 Metoden och önskvärda kompletteringar

Tyvärr har jag i efterhand insett att min observation är otillräcklig för att vara vetenskaplig. Jag är också medveten om att mitt arbete kom igång sent, och att tidsbrist därför har påverkat valet av metod – som i sin tur också har påverkat resultatet. Jag tror framförallt att

observationen pågick under för kort tid för att kunna dra några större slutsatser om hur människorna verkligen reagerade på ljudet. Jag menar att jag skulle ha observerat under en längre tid, både före och under installationen, för att kunna se några förändringar. Dessutom skulle mer tid och omsorg ha lagts på skapandet av ljuden till installationen för att verkligen utforska vilka ljud som påverkar en rumslig upplevelse. Korrekt forskning borde också studera vilka mätvärden och parametrar i ljuden som ger faktiska resultat.

I och med medvetenheten om mina misstag skulle jag vilja göra flera nya experiment, över lång tid, och jämföra dessa med varandra. Jag skulle vilja lägga mer tid på att skapa olika

sorters fågelsång, för att kunna se vilka fåglar som är lämpliga eller olämpliga. Här skulle folks rörelsemönster sedan kunna jämföras efter ändrade parametrar i installationen, bland annat vilken sorts fåglar som fungerar vad gäller ras och deras kvittrande, antalet fåglar, avståndet mellan fåglarna och mikrofonen, typ av mikrofon, uppspelningsvolym etc. Det skulle även vara intressant att använda sig av olika typer av uppspelningsutrustning, och exempelvis testa en variant med det undersökta området inringat av många högtalare. Detta skulle sedan kunna jämföras med CD-spelaren, och dess inbyggda högtalare, som jag använde för detta projekt. Att experimentera med det som Hallberg omnämner som riktat ljud skulle också kunna påverka resultatet.

14.2 Rummet

Utöver de kompletterade experimenten skulle det dessutom vara intressant att skapa ett rum eller att bygga upp ett rum i exempelvis SP-utbildningens Blackbox och däri testa olika experiment. Dessa resultat skulle sedan kunna jämföras med Plattans kompletterade

experiment, som omnämns ovan. Plattans restaurant och möjligheter för att umgås och studera gör nämligen att rummet besöks dagligen. Studenterna är på Plattan flera gånger i veckan, och ibland flera gånger varje dag. Med tanke på Plattans höga besöksfrekvens skulle jag, i vidare experiment på Plattan, undvika enkäterna. Trots att jag under min observation och utdelning av enkäter kunde se att nästan alla svarande verkligen tog in rummet för att kunna besvara enkäten, färgades deras svar antagligen av tidigare erfarenheter. Förmodligen svarade de inte hur de kände just denna dag, utan hur de alltid har känt för Plattan. Med experiment i ett uppbyggt rum i Blackboxen, och med besökare som inte har en mängd, tidigare upplevelser och erfarenheter av utrymmet ifråga skulle detta problem kunna undvikas. I ett uppbyggt rum skulle enkäterna därför kunna ses som en tillgång.

Jag tror också att Plattans redan bullriga ljudmiljö påverkade installationen negativt, och försvårade för dess möjlighet att påverka besökarna. Med tanke på Plattans öppna planlösning och stora ytor finns det en ljudhorisont i förhållande till det undersökta området. Det finns många inkommande ljud till undersökningsområdet, framförallt från restauranten med allt slammer från bestick och disk. Även restaurantens radiomusik är en stor del i ljudhorisonten. Likaså kan ljuden av stolar som flyttas, eller dörrar som öppnas och stängs, räknas till in-kommande ljud. Plattans utformning innebär också att många av dessa ljud är akusmatiska i förhållande till undersökningsområdet. Dessutom vill jag påstå att arkitekturen och de olika materialvalen stämmer väl överens med en miljö som skapar lång efterklangstid och främjar

metamorfos. Detta innebär att studenterna inom det undersökta området hör och påverkas av en mängd olika ljud som de inte kan se, och – på grund av både efterklangen och

metamorfosen – möjligen har svårt för att lokalisera.

14.3 Slutsats – bildande av hypotes

Min teori är att ljudinstallationen försvann i röran av alla olika ljud och effekter som Plattan skapar. Jag tror dels att fågelsången maskerades av alla ljud som finns på Plattan, framförallt eftersom installationen stod på väldigt låg volym. Dessutom misstänker jag att den fågelsång som eventuellt nådde ut, ändå fångades upp av rummets väldiga volym – för att sedan bli en del av metamorfosen. Slutligen gör mina bristfälliga experiment och observationer också att resultatet och all analys kring resultatet kan ses som väldigt knapp. Därför är kunskapen som går att få ut av arbetet tyvärr mycket gles.

Däremot kan den person som samtalade i telefon, och valde att sitta vid CD-spelarens högtalare, ses som ett tecken på att placeringen var inom tillräckligt avstånd för att uppfatta och njuta av fågelsången. Möjligen blev ljudmiljön förbättrad inom ett väldigt begränsat område, vilket kan förklara personens val av plats. Jag är dock skeptisk till om installationen ställd på en högre ljudvolym skulle ha förbättrat besökarnas upplevelse av det undersökta området. En högre volym borde, enligt Augoyard och Torgues beskrivning av fenomenet, innebära ytterligare förstärkning av metamorfosen. Denna teori indikerar att installationen faktiskt förvärrade ljudmiljön på Plattan. I förlängningen borde detta också betyda att endast tillägg av ljud, för att kunna förbättra en redan dålig ljudmiljö, är en otillräcklig åtgärd. Efter experimentets resultat – och framförallt efter intervjun med Hallberg – misstänker jag att den främsta lösningen är akustiska åtgärder. Detta skulle innebära att med olika material

absorbera specifika frekvenser i rummet och kompensera för rummets dåliga akustik. Efter sådana åtgärder borde det vara möjligt att sätta in en installation utan att riskera förstärkning av metamorfos.

Teoriavsnittet visar på att ljudinstallationer och Muzak faktiskt påverkar människor i olika situationer. Dock är dessa tidigare projekt (exempelvis Muzak eller Radjas arbete på

Emporia) utförda i miljöer som redan har setts över och åtgärdats med någon form av akustik-förbättring. Att det dessutom inte finns någon installerad ljuddesign vid det behagliga

restauranttorget på Emporia talar sitt tydliga språk – det måste finnas en god akustik till att börja med. Sådana akustiska åtgärder saknas på Plattan och förmodligen även på V&A

Museum. Av denna anledning skulle jag vilja utföra ytterligare experiment, med de

förbättringar och kompletteringar jag nämner ovan, för att kunna utforska om denna tes håller.

14.4 Applicering av hypotes

Tyvärr insåg jag inte värdet av att kontakta V&A Museum förrän väldigt sent i

skriv-processen. Om jag hade varit ute i god tid är det möjligt att rätt kontaktpersoner hade funnits tillgängliga. Vid korrespondensen var hela examensprojektet redan genomfört och resultatet analyserat, slutsatsen gjord och hypotesen formulerad. Men svaret nämner inga akustiska åtgärder i lokalerna, och min uppfattning och erfarenhet är att sådana åtgärder görs som en fast installation. Om akustiska åtgärder hade vidtagits borde därmed fler anställda än

Hollywood Costumes curator vara bekanta med detta – och kunna besvara åtminstone några av mina frågor.

Att det faktiskt fanns en ljudinstallation på Hollywood Costume visar ändå att arrangörerna hade en tanke och ambition att inkludera ljudmiljön i upplevelsen av utställningen. Mitt minne av utställningen, i samband med att jag tyvärr inte kunnat få svar från utställningens produktionsansvariga, gör det svårt att avgöra om dessa ambitioner uppnåddes. Men

naturligtvis kan även en stökig ljudmiljö vara en del av ett konstnärligt uttryck. Sorlet kanske ses som ett signum för ett välbesökt och eftertraktat museum. Ljudet kan också ha varit specialdesignat för att skapa en speciell stämning kring utställningen och det Hollywood den ville skildra. Ändå kommer jag bara ihåg lokalerna som väldigt jobbiga. Volymen och de olika klangerna som fanns i utställningen säger mig att akustiken följde arkitekturen och de hårda materialen. Min upplevelse, i kombination med museets mailsvar, gör att Scotts

ljudinstallation verkar ha skapats i syfte att förbättra ljudmiljön. Resultatet av denna intention går, uppenbarligen, att diskutera. Formuleringarna i museets, dock väldigt korta, svar leder därför till följande konklusioner:

1) Julian Scotts installation var till för att förbättra den allmänna upplevelsen av rummen. 2) Det hade inte utförts några akustiska åtgärder i de aktuella utställningslokalerna.

Eftersom detta projekt har utformats som en fallstudie menar Ejvegård (2009) att resultatet bör ses som en del av ett större förlopp. Experimentet får på så vis representera en verklighet. Enligt Ejvegård kan slutresultatet – hypotesen om kravet på akustiska åtgärder – därför inte appliceras på andra situationer än de som liknar situationen på Plattan. I och med att jag valde Plattan utifrån dess likhet i akustik och ljudmiljö jämfört med V&A Museum bör denna

hypotes vara tillämpbar även på museet. Museets svar antyder också att det som hände med min installation på Plattan även hände med Scotts installation på i Hollywood Costume. Med den slutledningen är hypotesen, i allra högsta grad, applicerbar på museets lokaler.

Med tanke på det första utställningsrummets utformning, som beskrivs i teoriavsnittet, är chansen stor att det bildades metamorfos och ljudhorisonter enligt Figur 6: Zoner i

Utställningsrum 1.

Figur 6: Zoner i Utställningsrum 1, Hollywood Costume.

Då jag befann mig i utställningens zon B var jag avgränsad både från zon A och zon C rent visuellt, men kunde på grund av diffraktion uppfatta ljud från bådadera zonerna. Väggarna var ej helt slutande och nådde heller inte ända upp i taket. På så vis skapades ljudhorisonter inom utställningsmiljön, samtidigt som rummets akustik förstärkte metamorfoseffekten. Båda effekterna gjorde tillsammans att ljudvolymen steg, då besökarna i utställningen

kommunicerade och diskuterade utställningen med sitt sällskap. Störningen från kring-liggande zoner gjorde också att alla besökare höjde sina röster för att göra sig förstådda. Dessutom blev Scotts installation en del av metamorfosen, på samma sätt som installationen på Plattan. Rummets olika material skapade stor reflektion, medan rummets takhöjd orsakade en lång efterklangstid. Den långa efterklangstiden borde innebära att många energier

tillsammans höjde volymen, och på så vis också förstärkte metamorfosen.

Den slutliga hypotesen menar att min upplevelse av V&A Museums utställningslokaler inte förbättrades av Scotts installerade ljuddesign, utan kanske snarare förvärrade upplevelsen, eftersom det förmodligen krävs akustiska åtgärder som en första lösning mot metamorfosen och ljudhorisonterna. I förlängningen innebär tesen också att det i första hand är ett rums akustik som avgör om en ljudmiljö är hi-fi eller lo-fi, snarare än – som Schafer menar – att antalet ljud som befinner sig i miljön skulle definiera detta förhållande. För att kunna säga något slutgiltigt och definitivt om V&A Museums akustik och ljudmiljö skulle jag dock

behöva gå in och experimentera med en egen installation på plats i nämnda utställnings-lokaler.

14.5 Att knyta ihop säcken

Denna examensrapport är sprungen ur en personlig upplevelse av en dålig ljudmiljö. Det faktum att jag kände behovet av att utforska området tyder på att det finns en brist på

installerad ljuddesign, med maskerande syften, inom museivärlden. Scotts installation verkar dock vara ett undantag, tyvärr med diskutabelt resultat. När jag startade projektet tänkte jag att idén går att applicera på flera områden inom kultur. Under arbetets gång har jag upptäckt att dåliga ljudmiljöer är vanligt även i andra sammanhang, såsom på skolor och kontor. Dåliga ljudmiljöer är naturligtvis väldigt problematiskt, eftersom det inte går att stänga av öronen. Det krävs alltid en viss koncentration för att kunna ta del av en utställning till fullo, precis som det krävs koncentration för att göra ett bra jobb i skolan eller på kontoret. En dålig ljudmiljö kan störa den koncentrationen – och gör dessutom hjärnan väldigt trött. Ofta är det så att vi måste befinna oss i skolan eller på kontoret, oavsett en bra eller en dålig ljudmiljö. Ett museum väljer vi själva att gå till. Men om museet ifråga har en ljudmiljö som ger sina

besökare en dålig upplevelse av lokalerna är det inte säkert att besökarna återkommer fler gånger. I slutändan innebär dåliga ljudmiljöer en förlust för museet, för scenproduktions-området, och för kulturvärlden i stort. Det finns således ett utbrett behov av bättre rumsakustiker och bättre ljudmiljöer. Dessbättre indikerar den ökade användningen av välutformad ljuddesign i olika köpcentrum att det finns en allt större medvetenhet om våra ljudmiljöer. Jag hoppas att denna kunskap tas tillvara – och att den nyttjas väl.

15. Referenslista

Augoyard, Jean-Francois; Torgue, Henry. (2005) Sonic Experience: A Guide to Everyday

Sounds. McGill-Queen’s University Press.

Ejvegård, Rolf. (2009 [1993]) Vetenskaplig metod. Upplaga 4:2. Lund: Studentlitteratur AB.

Hallberg, Martin. (2014) Creative Director på Radja Sound Design Agency. Intervju 2014-03-27. Kl. 09:40-10:30.

Hellström, Björn; Sjösten, Per; Hultqvist, Anders; Dyrssen, Catharina; Mossenmark, Staffan. (2011) Modelling the Shopping Soundscape. I M. Cobussen (ed.) Journal of Sonic Studies 1(1). http://journal.sonicstudies.org/vol01/nr01/a04  Hämtad  2014-­‐04-­‐14.

Howard, David M; Angus, James. A. S. (2009 [1996]) Acoustics and Psychoacoustics. Fjärde upplagan. Oxford: Focal Press.

Lanza, Joseph. (2004) Elevator Music: A Surreal History of Muzak, Easy-Listening and Other

Moodsong. Michigan: The University of Michigan Press.

Lindberg, Cecilia. (2013-12-09) Malmöbyrå banar väg i ljudlandskapet. I P. Rehnquist (ed.)

Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/malmobyra-banar-vag-i-ljudlandskapet/

Hämtad 2014-02-28.

MUZAK (2014) Brand Marketing Agency. http://www.muzak.com Hämtad 2014-03-11.

Nicklasson, Hans. (2006) Jakten på det perfekta PA-ljudet. Ljungskile: HN Ljuddesign.

Nilsson, E; Johansson, A-C; Brunskog, J; Sjökvist, L-G; Holmberg, D. (2002)

Grundläggande akustik. Lund: Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.

Nylin, Lars. (2014-02-12) Så kan krogen använda musik. I E. Östling (ed.) Besöksliv.

http://www.besoksliv.se/artikel/sa-kan-krogen-anvaenda-musik-45652 Hämtad 2014-03-17.

Schafer, R. Murray. (1994 [1977]) The Soundscape: our sonic environment and the tuning of

the world. Rochester, Vermont: Destiny Books.

Scott, Julian. (2014) Designer för ljudinstallation på utställningen Hollywood Costume. Mailrespons mottagen 2014-05-06. Kl. 14:55.

Sonnenschein, David. (2001) The Expressive Power of Music, Voice, and Sound Effects in

Torigoe, Keiko. (2002) A City Traced by Soundscape. I H. Järviluoma; G. Wagstaff (ed.)

Soundscape Studies and Methods. Helsingfors: Finnish Society of Ethnomusicology.

Victoria & Albert Museum. (2014) Victoria & Albert Museum: V&A Home Page.

http://www.vam.ac.uk/ Hämtad 2014-04-02 och 2014-04-26.

Wikars, Katarina. (2013-07-17. Kl. 07:00) Kulturnytt. Radioprogram i M. Hermansson (ed.)

Sveriges Radio.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5593239

Hämtad 2014-03-11.

Wikipedia. (2011-05-12). Wikipedia, the free encyclopedia.

http://en.wikipedia.org/wiki/Victoria_and_Albert_Museum

Hämtad 2014-04-27.

15.1 Översättning

Sökord Hämtad

Oxford English Dictionary (2014) www.oed.com acousmatic 2014-03-11

soundscape 2014-03-23

metamorphosis 2014-05-01

Bilaga 1:1 Foton över installationen och det undersökta

området

Cd-spelare med inbyggda högtalare, användes vid ljudinstallationens uppspelning av fågelsång.

Restaurantplatserna i förgrunden och soffgrupperna längst bort i bild. Fotografi taget sittandes vid restaurantplatserna, närmast köket.

Bilaga 1:2 V&A Mailrespons

RE: Regarding Hollywood Costume 6 maj 2014 14:55:59 17 KB

Dear Louise

Thank you for your email. I apologise for the delay in our response, yesterday was a public holiday in the UK.

Unfortunately the exhibition curator is out of the office, and will not be back in the museum before your deadline - we are sorry not to be able to help you with an interview on this occasion.

In case it is helpful for your research, The Hollywood Costume exhibition had an original score composed by Julian Scott, the lead Audio Visual contractor was Sysco and the Exhibition Designers were Casson Mann.

Good luck with the project, I am sorry we cannot be more help on this occasion

Yours sincerely,

V&A Theatre & Performance Enquiry Service.

http://www.vam.ac.uk/page/t/theatre-and-performance/ Blythe House 23 Blythe Road London W14 0QX

From: Louise Buenafe Mistén <louise@buenafemisten.se> Sent: 04 May 2014 16:08

To: TMenquiries e-mail

Subject: Fwd: Regarding Hollywood Costume

Hello!

I'm e-mailing in need for help! For my Bachelor degree at the education Performing Arts Design of Malmö University, Sweden, I’m writing a scientific report discussing different soundscapes. The report has its deadline on Wednesday. The research and the thesis engage whether a noisy environment can be improved by sounds played from loudspeakers. Different environments are discussed in relation to their architectural conditions.

In January 2013 I visited the exhibition Hollywood Costume. It was amazing to see all the costumes, and the settings were very well made. However, I perceived the rooms’ soundscape as noisy, loud, and untidy. In the report I argue this a problem, since the visitors, in this premises, may have difficulties enjoying the staged exhibitions to the fullest.

I now wonder if anyone responsible for the Hollywood Costume exhibition would have the time and possibility to comment on the following questions.

Were you aware of the soundscape in the premises? Was any action taken to fix the problem?

If so – in what way? If not – why?

Are you planning to improve the soundscapes in the premises? Thank you for your help!

Since I have deadline on 11:59 pm, Wednesday (2014-05-07), I would be very delighted by fast response.

Bilaga 1:3 Sammanfattning av intervju med Martin Hallberg

Sammanfattning  godkänd  av  Martin  Hallberg  via  mail  2014-­‐04-­‐03.    

Museimiljöer:    

-­‐ Museibranschen  har  länge  intresserat  sig  för  och  använt  sig  av  ljud.  Framförallt  blir   audioguider  mer  och  mer  vanligt.    

-­‐ En  audioguide  gör  det  möjligt  att  bredda,  vinkla  eller  nyansera  en  utställning.   Genom  olika  ljudspår  går  det  att  få  olika  perspektiv  på  precis  samma  utställning.   -­‐ Det  är  även  vanligt  att  skapa  soundscapes,  samt  att  ge  föremål  eller  delar  av  

utställningen  en  röst  eller  ett  audiellt  uttryck.    

-­‐ Det  är  viktigt  att  inte  störa  andra  närliggande  miljöer  när  man  jobbar  med  att  skapa   ett  ljudrum  i  ett  större  fysiskt  rum.  Avgränsning  kan  ske  på  flera  olika  sätt,  

exempelvis  genom  riktat  ljud,  som  kan  jämföras  med  riktade  spotlights  som  endast   lyser  på  det  avgränsade  område  man  ställt  in.    

Dölja/framhäva:  

-­‐ Ljudet  används  framförallt  för  att  framhäva  utställningen.    

-­‐ Det  är  inte  så  vanligt  i  Sverige  att  med  hjälp  av  ljud  dölja  andra  oönskade  ljud,   exempelvis  från  rulltrappor,  fläktar  etc.  Det  är  dock  vanligt  att  arbeta  på  detta  vis   utomlands.    

-­‐ I  Sverige  fokuseras  det  mycket  på  bullerbekämpning,  och  därför  är  många   restriktiva  med  att  tillföra  mer  ljud  som  kan  skräpa  ner  ljudmiljön  ännu  mer.     -­‐ Eftersom  bullersanering  är  så  vanligt  och  vedertaget  är  det  lätt  att  tänka  att  det  ska  

vara  så  tyst  som  möjligt  överallt.  Tystnad  kan  dock  vara  väldigt  osäkert  och   obehagligt.  (Att  jämföra  med  tanken  kring  att  fågelsång  är  ett  tecken  på   trygghet/icke  fara,  se  Ljudets  påverkan.)  

Emporia:    

-­‐ Radja  har  för  Emporia  skapat  en  ljudidentitet  för  audiella  kundupplevelser  att   förknippa  med  köpcentret  och  få  en  sammanhängande  förståelse  för  köpcentrets   ljuduttryck,  var  man  än  möter  Emporia.  Ljudidentiteten  är  att  jämföra  med  grafiskt   material  såsom  loggor  och  broschyrer.  Radja  har  tagit  fram  ljud  för  olika  typer  av   marknadsföring,  samt  för  tolv  olika  miljöer  inne  i  huset.    

-­‐ Arbetet  har  skett  tillsammans  med  arkitekterna.  Med  formgivarna  av  den  visuella   kommunikationen  har  Radja  jobbat  för  att  förstärka  det  visuella  och  att  skapa  ett   sammanhängande  uttryck.    

-­‐ Radja  har  utvecklat  en  teknik  kallad  vertical  sourround  där  man  hänger  upp  fem  st   högtalare  likt  figur  nedan.  Högtalaren  högst  upp  är  betecknad  1  och  högtalaren   längst  ner  5.  

-­‐ Vertical  Surround: 1   2   3   4