Fakulteten för lärande och samhälle
1.1.1.1.1 Institutionen för idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Borta bra men hemma bäst? En studie om hemmaplansfördel inom
svensk elitfotboll säsongerna 2015-2020
There’s no place like home? A study on home-field advantage in Swedish elite football seasons 2015-2020
Ljungfelt, Joel
Viberg, Martin
Idrottsvetenskapligt program 180 hp/ Examinator: Lars Lagergren Sport Management/ kandidat Handledare: Tomas Peterson Slutseminarium: 2021-05-31
Abstract
The home-field advantage is a common subject in team sports and football. This phenomenon implies that a team performs better on home field than it would, if it met the same team on away field. Furthermore, the football season 2020 has been rather unique thus no crowd has been allowed into Swedish football stadiums. Therefore, the aim of this study was to examine, analyze and compare statistics and then interview professional Swedish football players to find possible explanations to the final result of Allsvenskan 2020 for men. To fulfill our purpose with this study, we’ve used the method of triangulation and as a theoretical framework, we've used 6 of Pollards (2008) 8 factors concerning home field advantage. We´ve gathered all the statistics from the website footballstats.org and later on processed it thru a chi-squared-test to compare a theoretical outcome for the season 2020 with the crowd, with the actual outcome of the season 2020 without the crowd. The theoretical outcome was created by calculating the mean value of the seasons 2015-2019 combined. To facilitate the process, Allsvenskan has been divided into three pools. To explain our statistical result we’ve interviewed 3 players from different teams in the league, one from each pool.
The results showed that the home-field advantage has decreased in all three pools. The teams in pool one have won significantly less games at home-field, while the teams in pool three has won more games at away field compared to the theoretical outcome. Crowd effects, psychological effects and travel effects have had the most impact on the home-field advantage according to the interviewed players. Rule factors, specific tactics and referee bias had less impact on the outcome.
Keywords: Home-field advantage, crowd effect, rule factors, specific tactics, referee bias,
Sammanfattning
Hemmaplansfördelen är ett förekommande fenomen inom lagsport och däribland fotboll. Detta fenomen innebär att ett lag presterar bättre på hemmaplan än vad det skulle göra om det möter samma lag på bortaplan. Fotbollssäsongen 2020 var unik då ingen publik har tillåtits på arenorna. Syftet är att, genom triangulering och med tillämpning av begrepp kopplade till hemmaplansfördel, analysera och jämföra statistik samt kartlägga eventuella bakomliggande förklaringar till resultatet i fotbollsallsvenskan 2020 för herrar.
För att uppfylla vårt syfte med denna studie har vi tillämpat triangulering och som ett teoretiskt ramverk har vi använt oss utav 6 av Pollards (2008) 8 faktorer angående hemmaplansfördel. Samtlig statistik har inhämtats från webbplatsen footballstats.org och sedan bearbetats genom ett chi-två-test för att jämföra ett teoretiskt resultat för säsongen 2020 med publik, med det faktiska resultatet av säsongen 2020 utan publik. Det teoretiska utfallet skapades genom att beräkna medelvärdet för säsongerna 2015-2019 kombinerat. För att underlätta processen har Allsvenskan delats in i tre pooler. För att förklara vårt statistiska resultat har vi intervjuat tre spelare från olika lag i ligan, en spelare från varje pool. Resultaten visade att hemmaplansfördelen har minskat i samtliga tre poolerna. Lagen i pool 1 har vunnit betydligt färre matcher på hemmaplan, medan lagen i pool tre har vunnit betydligt fler matcher på bortaplan jämfört med det teoretiska resultatet. Publikeffekter, psykologiska effekter och reseffekter har haft mest inverkan på hemmaplansfördelen enligt de intervjuade spelarna. Regelfaktorer, specifika taktiker och domarnas bias hade mindre påverkan på den allsvenska säsongen 2020.
Nyckelord: Hemmaplansfördel, publikeffekter, regelfaktorer, specifika taktiker, domarnas
Förord
Denna studie har varit lärorik, spännande och utmanande. Vi har tillsammans hjälpts åt i studiens olika och varierande delar. Vårt examensarbete har byggt på stora mängder empiri vilket har betytt att vi tillsammans genom många diskussioner har kunnat jobba igenom allt material, analyserat statistik och kommit fram till de slutsatser vi gjort. En tydlig planering har gjort att vi genom arbetets gång kunna behålla lugnet och inte behövt dra några förhastade slutsatser, varken i vår statistiska analys eller i intervjuavsnittet. Vår vilja, effektivitet och gemensamma ambitionsnivå har gjort att arbetet tillsammans har fungerat klanderfritt.
Vi vill passa på att tacka Tomas Peterson som har varit vår handledare och även Torsten Buhre som hjälp till vid den statistiska bearbetningen. Vi vill även tacka våra respondenter samt kontaktpersonerna på elitföreningarna som hjälp till med att förmedla kontakten till spelarna.
Med hopp om intressant och kunskapsgivande läsning.
Malmö, Maj 2021.
Innehåll
1 Inledning ... 8
2 Syfte ... 9
2.1 Frågeställningar ... 9
2.2 Motivering till valt syfte ... 9
2.3 Begreppsförklaring: ... 10
3 Tidigare forskning ... 11
4 Teoretiskt ramverk ... 14
4.1 Skapa förståelse om faktorerna ... 14
4.1.1 Publikeffekter ... 14 4.1.2 Domarnas bias ... 15 4.1.3 Reseffekter ... 15 4.1.4 Regelfaktorer... 15 4.1.5 Specifika taktiker ... 16 4.1.6 Psykologiska faktorer... 16 5 Metod ... 17 5.1 Insamling - Forskningsdesign ... 17 5.2 Urval ... 17 5.3 Kriterier på urval ... 18
5.4 Bearbetning och analys ... 18
5.5 Reliabilitet ... 20
5.6 Validitet ... 21
5.7 Källkritiska överväganden... 22
5.8 Forskningsetiska överväganden ... 22
6 Resultat av statistisk bearbetning ... 23
6.1 Publiksnitt... 23
6.2 Antal gjorda mål på hemma kontra bortaplan - HPF i % ... 24
6.3 Vinster på hemmaplan ... 25 6.4 Vinster på bortaplan ... 26 6.5 Chi-två-test ... 28 6.6 Resultat av intervjuer. ... 30 6.6.1 Spelare 1 (Pool 1)... 30 6.6.2 Spelare 2 (Pool 2)... 32
6.6.3 Spelare 3 (Pool 3)... 33
7 Analys/Diskussion ... 36
7.1 Statistik, spelarupplevelser och påverkande faktorer ... 36
7.1.1 Pool 1 ... 36 7.1.2 Pool 2 ... 36 7.1.3 Pool 3 ... 36 8 Slutsatser ... 40 9 För framtida forskning ... 41 10 Referenser ... 44 10.1 Artiklar ... 44 10.2 Böcker ... 45 10.3 Webb ... 46 10.4 Bilagor ... 46
1 Inledning
I sviterna av Covid-19 har vi alla drabbats på olika sätt och vis, individer likväl som organisationer och andra samhällsaktörer. Svensk idrott och fotbollsallsvenskan är inga undantag. Matcher flyttas och människor har i många fall ingen möjlighet att se matcher på plats i dagsläget. I detta arbete har vi valt forskningsområdet hemmaplansfördel inom svensk elitfotboll, närmare bestämt Allsvenskan för herrar. Hemmaplansfördelen är ett väl studerat fenomen som finns inom ett flertal lagidrotter. Hemmaplansfördelen kopplas gärna samman med psykologiska faktorer och inom fotbollen kan det handla om allt från antalet hemmasupportrar på läktarna till effekterna av de ständiga resandet.
Picazo-Tadeo et al. (2017) menar att forskningen om hemmaplansfördelen underbyggt men att fenomen inte bara bygger på att lag med mycket supportrar vinner mest utan att det finns flertalet andra faktorer att ta i beaktning.
Motivering till valt forskningsområde är för att statistik visat att lagen med mindre publik har påverkats positivt under covid-19 när supportrar inte varit på plats inom den europeiska elitfotbollen (Fotbolldirekt, 2020). Att fotbollen har förändrats och blivit en annan produkt under covid-19 är något som flera supportrar kan instämma med. Publikfria arenor, bortfall av spelare, uppskjutna matcher, haltande tabeller, är bland annat något som vi fått vänja oss vid. Men vad innebär detta för den allsvenska herrfotbollen och hur påverkar det den hemmaplansfördel som man ofta pratar om? Forskning inom området visar tydligt att det finns ett antal olika faktorer som spelar en stor roll för att hemmaplansfördelen ska vara giltig (Pollard, 2008). Kortfattat kommer detta arbete att innefatta en sammanställning och jämförelse av statistik från föregående säsong i herrallsvenskan med 5 tidigare säsonger, för att på så vis se om och hur hemmaplansfördelen har förändrats. Statistiken kommer sedan redovisas och bakomliggande faktorer till det statistiska resultaten kommer att identifieras och analyseras genom tre intervjuer.
2 Syfte
Syftet är att, genom triangulering och med tillämpning av faktorer kopplade till hemmaplansfördel, analysera och jämföra statistik samt synliggöra eventuella bakomliggande förklaringar till resultatet i fotbollsallsvenskan 2020 för herrar.
2.1 Frågeställningar
● Hur skiljer sig statistiken från säsongerna 2015-2019 jämfört med säsongen 2020? ● Hur upplevde allsvenska fotbollsspelare säsongen 2020?
● Vilka faktorer kan tänkas förklara skillnaderna i statistiken från säsongerna 2015-2019 jämfört med säsongen 2020?
2.2 Motivering till valt syfte
Först och främst är vårt syfte formulerat utifrån ett relativt outforskat ämne vilket gör att vårt syfte öppnar upp möjligheter för andra forskare att bygga vidare på (Hassmén & Hassmén, 2008). Bryman (2011) beskriver ett bra utformat syfte ska vara trovärdigt och begripligt. Vi anser att vårt syfte uppfyller detta krav då vi beskriver vilket teoretiskt ramverk, metod och bearbetningsprocess vi kommer tillämpa för att undersöka ett fenomen. Syftet ska även vara möjligt att genomföra (Bryman, 2011). Detta anser vi också att det är då vi har en tydlig plan för genomförandet. Vi kommer dock ha i beaktning att hinder kan förekomma men förutsatt att allt går som planerat så är syftet genomförbart. Syftet ska även vara tydligt definierat och avgränsat (Bryman, 2011). Vi har tydligt definierat oss och avgränsat oss till svenska herrallsvenskan under 6 säsonger och fenomenet hemmaplansfördel. Med denna avgränsning i syftet så kommer fokus enbart riktas inom detta område.
2.3 Begreppsförklaring:
Hemmaplansfördel – Hemmaplansfördel innebär att ett lag som spelar på hemmaplan har en
sportslig fördel gentemot bortalaget. Hemmaplansfördel innebär att ett lag presterar bättre på hemmaplan än vad det hade gjort på bortaplan mot samma lag (Ponzo & Scoppa, 2018). Anledningen till detta fenomen grundar sig på de 8 faktorer som beskrivs under teoretiskt ramverk (Picazo-Tadeo et al., 2017).
HPF i % - Hemmaplansfördel i % bygger på antal gjorda mål ett lag har gjort på hemma- kontra
bortaplan. Har ett lag gjort fler mål på hemmaplan kontra bortaplan blir hemmaplansfördelen i % högre. Har ett lag gjort fler mål på bortaplan kontra hemmaplan blir hemmaplansfördelen i % lägre (Footystats, 2021).
Chi-två-test - Ett chi-två-test används ofta när man vill se om det finns ett samband mellan två
variabler. Chi-två-test använder man på korrelationstabeller, vilket i sig är ett vanligt verktyg när man vill mäta eller analysera relationer eller samband. Skillnaden mellan en korrelationstabeller och ett Chi-två-test är att med Chi-två-testet kan man mäta det förväntade utfallet och även för att få fram statistik signifikanta skillnader. Med andra ord kommer Chi-två-testet appliceras på den data som innefattas i en korrelationstabell (Bryman, 2008).
3 Tidigare forskning
Forskningen angående hemmaplansfördelen är inget nytt och outforskat ämne. Men resultaten och slutsatserna är i många fall otydliga och motsägande varandra (Pollard, 2008). Trots att fenomenet inte är outforskat har vi inte funnit någon tidigare forskning i en svensk kontext som involverar en hel fotbollssäsong utan publik, därmed blir vår studie unik. Pollard (2008) menar på att det bl.a. finns 8 faktorer som påverkar hemmaplansfördelen. Dessa är publikeffekter, reseffekter, bekantskap med området, domarnas bias, territorialitet, specifika taktiker, regelmässiga- och psykologiska faktorer. Även Picazo-Tadeo et al. (2017) understödjer Pollards faktorer. Dessa faktorer kommer att användas som en teoretisk utgångspunkt i detta arbete.
Pollard menar på att Publikeffekter är en av de främsta faktorerna som påverkar hemmaplansfördelen. I en studie av Reade et al. (2020) har 160 matcher utan publik i europeiska ligor mellan säsongerna 2002/2003 till april 2020 analyserats och sedan jämförts med 33 000 andra matcher med publik. Studien kom fram till att vid de matcher som spelades med publik på hemmaplan så var sannolikheten för vinst 46 % jämfört med 36 % utan publik på hemmaplan. Studien kom även fram till att domarna var mer benägna att dela ut fler gula kort till bortalaget när publik fanns på läktarna. Forskarna menar domarna har ett bias när det finns publik på läktarna men att detta bias försvinner när publiken försvinner och grupptrycket med dem. Denna studie understöds även av Downward & Jones (2007) som genomfört en liknande studie. Studien är gjord på bland annat och till stor del italienska ligor vilket är en lämplig jämförelse för vårt arbete då italiensk läktarkultur är mer lik svensk läktarkultur än vad exempelvis brittisk läktarkultur är. Utöver det faktum att publiken påverkar hemmaplansfördelen så menar Pollard (2008) på att publikens densitet, intensitet och närhet till planen målas upp som betydande faktorer. Anders och Rotthoffs (2014) studie mellan 2004 och 2009 visar på att desto högre publikdensitet och mindre avstånd mellan plan och läktare påverkar domarnas bias i högre utsträckning. Enkelt förklarat så är domarna mer benägna att agera till hemmalagets fördel när publiken är större och intensivare.
Precis som Pollard (2008) så menar även Picazo-Tadeo et al. (2017) och Pollard och Gómez (2009) att Reseffekter är en faktor som har en påverkan på hemmaplansfördelen. I vilken utsträckning de påverkar är dock oklart. Pollard och Gómez (2009) menar i och med att reseffekterna hade större påverkan på hemmaplansfördelen förr, då det tog längre tid att
transportera sig, så borde hemmaplansfördelen minskat till följd av snabbare och bekvämare resor. Detta påstående stämmer till viss del men inte fullt ut. Pollard och Gómez (2009) ser istället andra faktorer såsom bekantskap med området och territorialitet som en förklaring till en större påverkan på hemmaplansfördelen. Detta innebär dock inte att reseffekterna ska uteslutas som en påverkande faktor. Bekantskap med området ses då som en annan faktor som påverkar och handlar om hur “välbekant” de olika arenorna är för lagen som ska spela där. Pollard (2008) menar att det finns 4 faktorer som är intressanta och där det finns bevis för att det påverkar. Det är ifall man spelar på konstgräs, storleken på planen, klimatförhållandena och ifall arenan är kopplat till ett specifikt lag (Barnett, & Hilditch 1993; Clarke, & Norman, 1995; Dosseville, 2007). Även Poulter (2009) menar på att bekantskap med området är en påverkande faktor. Genom en analys av 808 Champions League (CL) matcher på både individ och klubbnivå så visade resultaten på att utländska spelare var mer benägna att gör mål på hemmaplan gentemot inhemska spelare. Poulter (2009) anser att en förklaring till detta fenomen är att de utländska spelarna känner en starkare identitet och samhörighet med den nya klubben, dess supportrar och klubben. Detta menar Poulter (2009) leder till en starkare lokal identitet. Med andra ord finns det goda grunder till att tro att bekantskap med området har en påverkan på hemmaplansfördelen
Vad gäller territorialitet så menar Pollard och Gómez (2009) att länders och städers historia kan påverka hemmaplansfördelen. Beroende på var städer geografiskt befinner sig, eller om området har en historia av mycket konflikt så menar författarna att hemmaplansfördelen ökar eftersom det blir en ökad känsla av territorialitet.
Studien som de genomförde är gjord i fyra europeiska länder (Frankrike, Spanien, Italien och Portugal). Metoden har varit att samla in data från ca 70 års tid (81 000 matcher) för att sedan visa hur hemmaplansfördelen har förändrats över tid i dessa ligor. En av slutsatserna som författarna drog var att delar man arena med ett annat lag minskar hemmaplansfördelen, huvudstäderna finns det många olika kulturer och sociala umgängen. Bor man t.ex. på en ö så är befolkningen mer isolerad vilket i sin tur gör att invånarna på ön skapar en större gemenskap vilket gynnar hemmaplansfördelen för laget på ön.
Med en allmän vetskap och kännedom om hemmaplansfördelen så har tränare i vissa fall tillämpat specifika taktiker för att som bortalag kompensera för hemmaplansfördelen. Hemma respektive bortalag kan genomföra matcher från olika taktiska perspektiv. En studie som dokumenterade ökad hemmaplansfördel i andra etappen av Europacupen visade bland annat på taktiska överväganden som en förklaring, det finns fortfarande inga fasta bevis för att olika
taktiska upplägg påverkar hemmaplansfördelen. Det finns dock indikationer på att hemmaplansfördelen har ändrats när taktiker har ändrats (Goumas, 2017).
Två andra faktorer som Pollard (2008) målar upp som betydande faktorer kopplat till hemmaplansfördelen är specifika taktiker och regelfaktorer. Med taktiker menar Pollard att beroende på hur hemma- respektive bortalag väljer att bemöta olika matcher utifrån olika taktiska perspektiv har en påverkan på utfallet av hemmaplansfördelen. Bortalag som väljer en mer defensiv och försiktig strategi skapar en territoriell och psykologisk fördel för hemmalaget. Detta är något som Goumas (2017) även nämner i sin forskning. Resultatet visar på att när lagen grupperades efter land sågs en signifikant variation mellan länder i både hemmaplansfördelen och ”bortalagsnackdelen”, vilket visade sig bero på skillnader i spelstil och taktiska angreppssätt för hem- och bortamatcher. Det fanns inga tydliga bevis men det indikera på en påverkan, men i vilken grad är svårt att dra slutsatser kring. Regelfaktorer som kan tänkas påverka de specifika taktikerna är förändringarna i regelfaktorer som skett under senare år, och inte minst under Covid-19 då antal byten för lag har förändrats vilket i sin tur har påverkan på det taktiska upplägget. En annan intressant aspekt som Pollard (2008) tar upp är att spelare idag flyttar mellan lag och länder idag på ett lättare sätt, vilket gör att förhållandet mellan spelare och den territoriella anknytningen inte är lika stark idag som förr, vilket är värt att kritiskt reflektera över.
Pollard (2008) menar att de ovan nämnda kategorierna i grunden knyter samman till
psykologisk faktorer. Här nämner Pollard att det sociala trycket och påverkan har betydande
effekt på de övriga 7 kategorierna. Han menar att eftersom spelare och tränare är medvetna om fenomenet hemmaplansfördel så påverkas deras mentalitet under matcher. Hur och i vilken utsträckning det gör det är oklart då psykologiska faktorer i samband med hemmaplansfördel är ett relativt outforskat område (Pollard, 2008). Allen & Jones (2014) menar dock att publiken kan ha en negativ påverkan på hemmaspelarna då den upplevda pressen ökar. Detta gör ämnet mer intressant då vi med denna uppsats bland annat vill kunna bidra till ny kunskap inom området.
4 Teoretiskt ramverk
Forskningen som vi kommer att bedriva kommer vara deduktiv och utgå från 6 begrepp. Dessa är domarnas bias, regelfaktorer, specifika taktiker, psykologiska faktorer, res- samt publikeffekter.
4.1 Skapa förståelse om faktorerna
För att förstå fenomenet som ofta benämns som hemmaplansfördel så kommer studiens teoretiska perspektiv utgå ifrån Pollards (2008) tidigare forskning kring just hemmaplansfördelen kopplat till fotboll. Pollards modell bygger på 8 faktorer som kan tänkas ha betydande påverkan på resultatet av en match. Pollards utgångspunkt är att alla 8 faktorer kan tänkas påverka varandra men för denna studie är det enbart 6 faktorer relevanta, då territorialitet och bekantskap med området inte är relevant för denna undersökning, då den ser likadan ut om det är publik eller ej.
4.1.1 Publikeffekter
I detta arbete kommer vi endast att utgå från 6 av Pollards (2008) 8 faktorer. Den mest essentiella faktorn är publikeffekter som vi kommer att studera genom ett Chi-två-test. Den främsta anledningen till att just publikeffekter valdes ut som en faktor var för att det är denna faktor som påverkats mest av restriktionerna och Covid-19. Genom att analysera och bearbeta statistik kan man få en större förståelse för i vilken utsträckning som publiken har för det sportsliga resultatet. Genom att förstå detta kan man på ett bättre och mer förklarande sätt förstå hur resultaten har påverkats när matcher spelats utan publik och få fram statistik kring detta. Tanken är att utgå ifrån Pollards beskrivning om att en publik och dess effekter har störst påverkan på utfallet av en matchs resultat, där han beskriver att spel med hemmapublik bidrar till en högre vinstprocent för hemmalaget än om man skulle spela inför tomma läktare. Samtidigt påverkas det sportsliga resultatet även av flertalet andra faktorer (Pollard, 2008).
Dessa faktorer är psykologiska faktorer, regelfaktorer, specifika taktiker, reseffekter och
domarnas bias kommer att studeras genom intervjuer med spelare. Då vi även ville få en
djupare förståelse kring fenomenet hemmaplansfördel och inte enbart studera publikeffekterna så inkluderades även 5 andra faktorer. Motiveringen till att resterande 2 faktorer inte inkluderas i detta arbete var på grund av att de antingen vara svåra att studera, att de var mindre väsentliga
för det som studeras, att data kring faktorn var svår att inhämta eller otillgänglig eller att de faktorerna helt enkelt inte påverkats av restriktionerna och covid-19.
4.1.2 Domarnas bias
I en stor del av tidigare forskning kan man ganska tydligt se att domarnas bias ofta förekommer som en faktor som påverkar hemmaplansfördelen. Att domaren har ett bias kan innebär att hemmalaget gynnas av att publiken skapar ett tryck på domaren vilket leder till att bortalagen tenderar att få fler straffar och gula samt röda kort mot sig (Dohmen & Sauermann, 2016).
4.1.3 Reseffekter
Under allsvenska säsongen 2020 påverkades även spelschemat. Matcher spelades tätt och resorna blev fler inom kortare perioder. Säsongen 2020 spelades mellan den 14 Juni och den 6 December istället för mellan Mars och November, som säsongen vanligtvis brukar spelas mellan, vilket innebär att man genomförde Allsvenskan alla omgångar på ca 90 dagar mindre än en vanlig säsong (Svensk fotboll, 2021). Reseffekterna kan påverka i olika stor utsträckning beroende på hur lång resan är. Fowler et al. (2014) menar att reseffekterna i sin tur har en negativ påverkan på de psykologiska faktorerna, då reseffekterna kan innebära sämre kvalité och kvantitet på spelarnas sömn samt återhämtning.
4.1.4 Regelfaktorer
Som en förlängning av det komprimerade matchschemat så införde man 5 byten istället för 3, dock enbart vid 3 tillfällen (Svenskfotboll, 2020). Anledningen till detta var för att det hårda matchandet och det komprimerade spelschemat skulle kunna innebära fler skador och trötthet. Att kunna använda sig av fler byten kan påverkar hur man som lag spelar matchen eller hur tränarens match-och träningsupplägg ser ut. Nevill & Holder (1999) menar att regelfaktorer har en väldigt liten påverkan på hemmaplansfördelen. Samtidigt är regelfaktorerna i denna kontext inget som gynnar ett visst lag då både hemma och bortalaget fått rätt till 5 byten vardera. Dock kan detta skapa intensivare matcher då fler spelare kan ta ut sig mer för att sedan bli utbytta.
4.1.5 Specifika taktiker
Specifika taktiker är en relativt outforskad faktor. Med ett mer komprimerat spelschema kan man anta att tränare väljer att lägga upp specifika taktiker både beroende på motstånd men även för att spelarna inte ska skada sig. Då specifika taktiker utan publik inte undersökts innan blir det intressant att se om lag uppträder på ett annat sätt, om mindre press (kan kopplas till psykologiska faktorer), fler byten hur de förhåller sig till möjligheten till fler byten. Carmichael, & Thomas (2005) menar att man kan anta att hemmalaget spelar med en mer offensiv taktik medan bortalaget spelar med en mer defensiv. I vårt fall kommer resultatet bli intressant att diskutera kring då vi förhoppningsvis kan dementera eller bekräfta om de antaganden gällande taktiker som tidigare forskning och bl.a. Carmichael, & Thomas (2005) utgått ifrån, även stämmer för den allsvenska säsongen 2020.
4.1.6 Psykologiska faktorer
Som tidigare nämnt knyter alla övriga 7 faktorer an till psykologiska faktorer (Pollard, 2008). Detta innebär att psykologiska faktorer påverkas av t.ex. resande, domarnas beslut, publikens närvaro. Allen & Jones (2014) menar att publiken inte bara kan ha en positiv påverkan på spelarnas prestationer utan även en negativ. De menar att publiken riskerar att sätta för stor mental press på spelarna vilket i sin tur leder till sämre prestation (Allen & Jones, 2014). Då publiken inte fanns på läktarna under säsongen 2020 kan man även anta att detta har påverkat spelarnas psyke under matcherna oavsett om man spelat som hemmalag eller bortalag. Här ämnar vi att fånga spelarnas motivation och till vilken grad som pressen på spelare och lag har förändrats.
I detta arbete kommer dessa faktorer tillämpas som ett teoretiskt ramverk och användas som underlag för våra intervjuer och sedermera för att förklara skillnader till de statistiska resultaten från säsongerna 2015-2019 till 2020.
5 Metod
5.1 Insamling - Forskningsdesign
Den forskningsdesign som vi kommer tillämpa i detta arbete kommer vara både kvantitativ och kvalitativ, därmed kommer triangulering tillämpats. Insamling av empiri kommer genomföras i två steg. Det är viktigt att dessa steg genomförs i kronologisk ordning då steg ett kommer agera som underlag för steg två. Det första steget för att genomföra detta arbete är att samla in statistik för säsongerna 2015 till 2020 från hemsidorna Footystats.org och fotbollsallasvenskan.se, som är hemsidor för bland annat fotbollsstatistik. Via dessa hemsidor får vi tillgång till samtliga matchresultat och mer detaljerad statistik (exempelvis vinster hemma, borta och oavgjorda matcher) för de matcher vi undersökt.
Det andra steget är att samla in data från spelare från olika allsvenska lag. Empirin kommer samlas in genom semistrukturerade intervjuer med allsvenska spelare där 6 av Pollards (2008) faktorer utgör teman som ska beröras (Bryman, 2011). Syftet med insamlingen av spelarnas upplevelser är att få en djupare förståelse kring hemmaplansfördelen som fenomen i Allsvenskan.
5.2 Urval
Av de säsonger som valts ut att studeras så kommer samtliga tabellplaceringar granskas och lagen kategoriseras utifrån antal poäng man tagit på hemmaplan kontra bortaplan. Då det finns många faktorer som kan tänkas påverka ett lags prestationer under olika säsonger och då lag har mer eller mindre framgångsrika säsonger så är vårt utvalda tidsspann (6 år). Detta kommer i sin tur att kunna skapa ett representativt underlag för Allsvenskan. Motiveringen till val av 6 år är för att detta tidsspann kan skapa en god statistisk grund och ett bra genomsnitt att jämföra med, utan att det tar längre tid för oss att analysera.
Populationsurvalet har valts att ses från ett europeiskt perspektiv. Målpopulationen är Allsvenskan för herrar då det är den population som är av intresse för denna rapport (Hassmén & Hassmén, 2008). Då vi valt en specifik målpopulation så kommer vårt resultat endast vara representativt för Allsvenskan och inte övriga ligor i Sverige eller Europa då det finns flera variabler som skiljer ligorna åt. Exempelvis klimat, läktarkultur och kvalité på spelet.
Lagen kommer sedan att rangordnas utifrån 3 olika pooler, lag 1-4, lag 5-12 och lag 13-16. På så vis kan man på ett enklare och mer rättvisande sätt jämföra lagen och dess olika positioneringar från år till år. Föreningarnas namn är oväsentliga, bortsett från säsongen 2020 då ett lag från varje pool ska väljas ut för att genomföra intervjuer med dess spelare i enlighet med ett stratifierat slumpmässigt urval (Hassmén & Hassmén, 2008). Lagen har slumpmässigt valts ut genom utskick till samtliga föreningar där de föreningar som svarat först valts ut. Motivering till val av intervjuer är att olika lag och dess spelares åsikter ska ge perspektiv och goda grunder till poolernas uppfattning om hemmaplansfördelen. Fler intervjuer hade gett ett mer representativt resultat för den kvalitativa delen av arbetet. Dock var klubbarnas engagemang och tid några hinder för att genomföra fler intervjuer.
5.3 Kriterier på urval
Det finns inga kriterier på de lag vi valt att studera då deras prestationer, namn och tidigare säsonger är oväsentliga för statistikens sammanställning och resultatets utfall.
Urvalet av spelare som sedan kommer att intervjuas kommer genom ett stratifierat slumpmässigt urval att väljas ut (Hassmén & Hassmén, 2008). De två kraven vi hade var att spelaren ska ha spelat minst två säsonger Allsvenskan och i samma förening under dessa säsonger samt att spelarna skulle spelat minst 20 matcher under 2019 och 2020. Detta för att spelaren ska kunna ha en referens från en säsong med publik och en säsong utan publik i samma förening.
5.4 Bearbetning och analys
Bearbetningen av den insamlade empirin från Footystats.org, och som kontrollerats via fotbollsallsvenskan.se, kommer först ske genom en sammanställning av statistiken i ett exceldokument. Sedan kommer detta dokument att föras in i ett annat exceldokument för att göra specifika beräkningar via ett så kallat chi-två-test. I detta test involverar vi antal vinster, förluster och oavgjorda matcher. Den procentsats som vi får ut från bearbetningen av statistiken från säsongerna 2015-2019 kommer vi att jämföra med säsongen 2020. Genom att analysera säsongerna 2015-2019 i ett chi-två-test kan vi få en uppskattning om det förväntade utfallet för säsongen 2020 om den hade spelats med publik (Bryman, 2011). Det förväntade utfallet kommer sedan att jämföras med det faktiska utfallet för 2020.
I bearbetningen av den insamlade datan har vi under hela arbetets gång utgått från de tre poolerna samt från säsongerna 2015-2019. Vid uträkning av HPF i %, antal hemmavinster, bortavinster och publiksnitt kommer ett medelvärde för respektive pool och för respektive säsong har räknats ut. Sedermera har ett genomsnittligt medelvärde för respektive pool framställts (m1+m2+m3+m4+m5/5). Dessa medelvärden har sedermera tolkats som ett förväntat utfall för säsongen 2020 med publik. Därefter har vi jämfört det förväntade utfallet med det faktiska utfallet för säsongen 2020 utan publik för att kunna finna mönster och samband mellan resultat och publiksnitt. På detta vis har goda grunder att visa på i vilken utsträckning publiken påverkar utfallen av allsvenska matcher (Bilaga 2).
Den första bearbetningen av statistiken som gjordes var av footystats.orgs egen uträkning av hemmaplansfördelen. Footystats.orgs formel för att räkna ut hemmaplansfördelen var att jämföra antal gjorda mål på hemmaplan kontra bortaplan (Footystats, 2021). På detta vis kan vi dock endast se hur stor skillnad det var mellan gjorda mål på hemma-respektive bortaplan, utöver det säger inte statistiken om det finns en hemmaplansfördel eller inte. Ett lag kan exempelvis gjort fler mål på hemmaplan och färre på bortaplan men ändå vunnit fler matcher på bortaplan och vice versa. På så vis kan denna statistik inte förklara hela fenomenet. Dock så har vi valt att inkludera denna uträkning i vårt resultat för att kunna ge fler perspektiv på fenomenet hemmaplansfördel.
Den andra bearbetningen av värden var att studera procentandel vunna matcher på hemmaplan respektive bortaplan. Där har vi, som tidigare förklarat, jämfört det förväntade utfallet med det faktiska utfallet för säsongen 2020 utan publik. Oavgjorda matcher har inte inkluderats i bearbetningen av dessa värden (Bilaga 2).
Bearbetningen och tolkningen av chi-två-testet har genomförts på liknande vis som med bearbetningen av antal vinster på hemma/bortaplan. Här har dock även oavgjorda matcher inkluderats i beräkningarna. Genom denna uträkning kan vi se om det finns en statistiskt signifikant skillnad (P<0,05) och i vilka pooler som denna möjligtvis finns. Beräkningarna i chi-två-testet är uppdelat utefter vinster, oavgjorda matcher och förluster på hemmaplan respektive bortaplan. Antal matcher (n) pool 1 och 3 uppgår till 60 st (n=60). Antalet matcher i pool 2 uppgår till 120 stycken (n=120) (Bilaga 2).
För att få fram förväntade resultat från säsongerna 2015-2019 så har samtliga matcher med olika utfall adderats för att sedan divideras med 5 (n=60x(5)/5). På detta vis har ett snitt och förväntat resultat erhållits. I poolerna för säsongerna 2015-2019 bygger n på ett snitt av 5 säsonger, men jämförelsen är fortfarande 60, 120 och 60 matcher för de respektive poolerna 1,2,3. Om det värdet från en beräkning uppgår till P<0,05 så anses det som ett kritiskt värde och därmed finns det en statistiskt signifikant skillnad (Bilaga 2).
Efter den statistiska bearbetningen kommer analysen gå in i steg 2. Analysen kommer nu att kompletteras med intervjuer där frågorna kommer att vara utformade på ett sätt som förhåller sig till Pollards (2008) 6 faktorer. Då vi inte vill påverka spelarnas uppfattning om hemmaplansfördelen kommer vi inte låta dem ta del av de statistiska resultaten. Respondenterna kommer få ta del av en kort sammanfattning om fenomenet. Detta för att respondenterna ska förstå intervjuernas tillämpning och syftet med dem (Bryman, 2011). Frågorna kommer även att förhålla sig till de 6 faktorer berörande hemmaplansfördelen som vi valt att tillämpa (Pollard, 2008). Vår bearbetning av intervjuerna handlar om att finna likheter och skillnader i spelarnas svar samt förklaringar till om och hur hemmaplansfördelen i Allsvenskan har förändrats. Intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas. Resultatet kommer att användas i analys och diskussionsdelen, där svaren från intervjuerna kommer användas som en potentiell förklaring och beskrivning till de statistiska resultaten som vi fått fram.
5.5 Reliabilitet
Studien bygger som tidigare nämnt på två steg. Steg 1 handlar om den empiriska insamlingen av statistik. För att vår studie ska kunna vara replikerbar och enkel att förstå så kommer statistiken att redovisas på ett så och tydligt och beskrivande sätt som möjligt. Vi kommer att beskriva hur vi har gått till väga, var vi har hämtat data från, hur den samlats in, hur den har sammanställts, och även hur den har bearbetats i excel. Vi kommer att kritiskt granska den inhämtade statistiken från Footystats, genom att en jämförelse via en ytterligare hemsida (fotbollsallsvenskan.se) vilket gör att vi kan försäkra oss om att statistiken stämmer och är giltig (Bryman, 2011). Efter sammanställningen i excel kommer vi att föra in data i ett annat exceldokument och använda oss av ett chi-två-test, som ger oss möjligheten att titta på om det finns samband mellan olika variabler som exempelvis antal vinster, förluster och oavgjorda matcher i förhållande till hemmaplansfördelen.
Steg 2 som handlar om datainsamlingen som är kopplat till intervjuerna. Genom tolkning av intervjusvaren så kan interbedömarreliabiliteten anses som låg om man är ensam forskare. Då vi i detta arbete är två så ökar interbedömarreliabiliteten för tolkningen av intervjuerna (Bryman, 2011). Här kommer vi, genom en bilaga, vara transparenta med de frågor vi ställt under intervjuerna (bilaga 3). Detta för att ge möjligheten för andra till att replikera vår forskning (Bryman, 2011). Svaren kommer att tillämpas för att analysera hur och i vilken utsträckning som hemmaplansfördelen har förändrats från säsongerna 2015-2019 i jämförelse med säsongen 2020. Genom intervjuerna kan vi få fram data som inte går att få fram i den statistiska empirin. Här kommer det finnas utrymme för att behandla och analysera 6 av de 8 faktorerna som Pollard (2008) lyfter som betydande för hemmaplansfördelen.
5.6 Validitet
Validitet berör och är synonymt med sanning, trohet och giltighet (Hassmén & Hassmén, 2008). För att vårt resultat av analysen ska bli så trovärdigt som möjligt kommer vi komplettera den analyserade empirin med 3 intervjuer. Genom intervjuerna kommer vi få ta del av de bakomliggande potentiella förklaringarna till statistiken. Detta innebär dock att förklaringarna inte är generaliserbart för andra ligor. Vi kommer kritisk granska svaren från intervjuerna och inte blint förlita oss på de svar som angivits. Respondenterna kan ha vinklat sina svar för att få sina respektive organisationer eller sig själva att framstå bättre än vad de är. Vi anser dock att risken för dessa vinklingar är liten då våra frågor berör upplevelser som varken spelarna eller organisationerna kan påverka.
Den metod vi valt för att analysera hemmaplansfördelen är ett lämpligt tillvägagångssätt för att belysa förändringar. Genom metoden att jämföra det förväntade utfallet för säsongen 2020 och det faktiska utfallet så har vi en metod som kan ge goda grunder om hemmaplansfördelen har förändrats. Genom analysen av de tidigare säsongerna kommer vi att få ut en statistisk grund från respektive pool. I de olika poolerna sammanställer vi statistiken för att sedan få fram statistik som är representativt för den poolen. Därefter kommer vi att titta på säsongen 2020 och välja ut en spelare från varje pool. Samtliga allsvenska föreningar för säsongen 2020 kontaktades. De 3 första föreningarna som svarade på vårt utskick var de föreningar vars spelare blev intervjuade. Detta dock i enlighet med vilken pool de representerar. Med andra ord har intervjupersonerna valts ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval (Bryman, 2011).
Spelarnas svar ska inte ses som representativt för samtliga spelare i Allsvenskan utan endast som potentiella förklaringar till det statistiska resultatet.
5.7 Källkritiska överväganden
Äkthet är ett begrepp syftar till att belysa om det som sägs i en källa är sant eller falskt (Eriksson,
2018). Tidigare forskning har samlats in via Malmö universitets databaser Libsearch och Sportdiscus. Ytterligare artiklar har hämtats från Google scholar. När vi samlat in tidigare forskning har vi först och främst kontrollerat att artiklarna är peer-reviewed. För att inneha goda grunder till att den tidigare forskning som vi hittat stämmer, så har vi kompletterat med annan forskning som kan ge en starkare bekräftelse för att det som påstås är sant. Detta utesluter dock inte att det kan finnas ett beroende (Eriksson, 2018). För att kunna säkerställa att ingen data har uteslutits har vi även granskat de ursprungliga källorna.
När, alltså vilken tid, artiklarna är publicerade är också avgörande för trovärdigheten (Eriksson, 2018). I denna uppsats har tre artiklar från 90-talet tillämpats. Dessa används dock mer som i ett förklarande syfte än att vi bygger på det. Vid resterande källor har vi haft kravet att de inte få vara mer än 20 år gamla.
Slutligen har vi även reflekterat över om det finns partsintressen i den forskning vi hittat. Vi medvetna om att Pollard förekommer i flera artiklar. Därmed har vi sökt efter oberoende artiklar som kan stärka Pollards resultat. På så vis har vi goda grunder att tro på det som framförs i artiklarna stämmer. Vid diskussioner sinsemellan har vi svårt att se att det finns någon anledning för forskarna att vinkla resultaten i sina artiklar.
5.8 Forskningsetiska överväganden
I detta arbete kommer vi under hela genomförandet ständigt förhålla oss till de 8 allmänna reglerna för vad som är god forskningssed som beskrivs av Hassmén & Hassmén (2008) samt de etiska principerna som beskrivs av Bryman (2011). Vi kommer att vara transparenta och tala sanning i den största mån som går. Genom att öppet redovisa metoder och resultat ökar vi både chansen för replikerbarhet samtidigt som vi skapar ett större förtroende för vår forskning. God struktur och ordning under arbetets gång kommer vara essentiellt för ett lyckat genomförande. Vi kommer skapa separata svarsdokument för de 3 olika intervjuer som genomförs. På detta vis kan vi hålla god ordning för data vi samlar in (bilaga 4; bilaga 5; bilaga 6). I bilagorna har en del av spelarnas svar redigerats eller tagits bort. Detta för att bevara
spelarnas anonymitet. Tolkningen av svaren har gjort innan svaren redigerats vilket innebär att redigeringen inte påverkat vår tolkning av svaren.
De spelare som genomför intervjuerna har rättigheten att frivilligt gå med på att genomföra intervjun samt rättigheten att avbryta när de vill. Spelarnas rättigheter och information om studien kommer framgå i ett underlag som distribueras ut innan intervjuns genomförande. Genom detta kommer vi att förhålla oss till det etiska informationskrav och samtyckeskravet som svensk forskning principiellt ska följa (Bryman, 2011). Spelarna kommer sedermera att ha möjlighet att kontakta oss för att ta del av resultatet om intresse finns. Intervjuerna kommer att besvaras anonymt för att respondenterna ska kunna ge så raka och ärliga svar som möjligt utan att behöva känna rädsla för att någon skulle kunna komma till skada, frågornas utformning kommer endast att bidra till studiens ändamål och inget annat.
6 Resultat av statistisk bearbetning
Nedan följer sammanställningar av 5 olika tabeller. Dessa är en sammanställning kring publiksnitt kopplat till procentuell uträkning av hemmavinster, HPF i %, vinster på
hemmaplan, vinster på bortaplan samt ett chi-två-test. Det förväntade utfallet för 2020 med publik redovisas i kolumnerna för 2015-2019 medan det faktiska utfallet utan publik
redovisas i kolumnerna för 2020.
6.1 Publiksnitt
2020 V-Hemma Publiksnitt 2015-2019 V-Hemma Publiksnitt
Pool 1 59,75 % 0 Pool 1 69,4 % 15693
Pool 2 36,75 % 0 Pool 2 43,83 % 8454
Pool 3 15 % 0 Pool 3 20,65 % 3986
Genom att studera publiksnittet för säsongerna 2015-2019 kan vi tydligt se sambandet att ju fler vinster ett lag har på hemmaplan ju mer publik har dem. Denna tabell är bara en illustration för att visa på att desto högre publiksnitt man har desto högre hemmavinster har man. Skillnader inom de olika poolerna tyder på att desto mindre publik man har desto mindre har deras hemmavinster påverkats. I pool 1 är det en minskning med 9,65 %, i pool 2 7,08 % och i pool 3 enbart 5,65 %. Att notera här är att de lag som haft mindre publik tidigare har påverkats minst av bortfallet av publiken.
6.2 Antal gjorda mål på hemma kontra bortaplan - HPF i %
2020 HPF i % V-Hemma V-Borta 2015-2019 HPF i % V-Hemma V-Borta Pool 1 16 % 59,75 % 43,5 % Pool 1 13,05 % 69,4 % 50,05 %
Pool 2 4,75 % 36,75 % 30,9 % Pool 2 12,90 % 43,83 % 30,52 %
Pool 3 -4,5% 15 % 18,25 % Pool 3 10,20 % 20,65 % 12,45 % Tabell 2
Hemmaplansfördelen i snitt för åren 2015-19 är störst för pool 1-4 (13,05%) för att sedan successivt minska för pool 5-12 (12,90%) och 13-16 (10,20%).
Medelvärdet för hemmaplansfördelen 2015-2019 med publik för pool 1-4 blev således 13,05 %. Detta i sin tur skapade en procentuell förväntning för utfallet av säsongen 2020 med publik. Medelvärdet jämfördes sedan med det faktiska utfallet för säsongen 2020 utan publik där hemmaplansfördelen i snitt för samma pool uppgick till 16 %, rent procentuellt kan man se en ökning med 2,95 % i den första poolen.
Medelvärdet för hemmaplansfördelen 2015-2019 med publik för pool 5-12 blev således 12,90%. Detta i sin tur skapade en procentuell förväntning för utfallet av säsongen 2020 med publik. Medelvärdet jämfördes sedan med det faktiska utfallet för säsongen 2020 utan publik där hemmaplansfördelen i snitt för samma pool uppgick till 4,75 %, vilket betyder en procentuell minskning med 8,15 % i den andra poolen 5-12.
Medelvärdet för hemmaplansfördelen 2015-2019 med publik för pool 13-16 blev således 10,20 %. Detta i sin tur skapade en procentuell förväntning för utfallet av säsongen 2020 med publik. Det faktiska utfallet för säsongen 2020 utan publik uppgick till -4,5 % i antal gjorda mål på hemmaplan, vilket betyder en procentuell skillnad på 14,7% mellan förväntat utfall och faktiskt utfall i den tredje poolen 13-16. (Bilaga 2).
Med utgångspunkten att hemmaplansfördelen beräknas genom antal mål gjorda på hemmaplan kontra bortaplan, så ser vi en minskning i medelvärden för poolerna 2 och 3, men en ökning i pool 1 i jämförelsen med det förväntade utfallet och det faktiska utfallet. Således, statistiskt sett, gynnades pool 1 av publikens frånvarande medan pool 2 och 3 påverkades negativt i sitt hemmaspel. Detta trots att man har en lägre vinstprocent på hemmaplan 2020 än tidigare år. HPF i % kan vara svår att tolka och dra slutsatser ifrån då ett lag som gör fler mål på bortaplan än på hemmaplan får en lägre statistisk hemmaplansfördel. Ett lag i pool 1 kan ha lägre HPF i % än ett lag i pool 3 endast för att man presterat bättre på bortaplan, trots att man laget i pool 1 presterat bättre på hemmaplan än laget i pool 3.
Den största skillnaden man kan se är att lagen i pool 3, placering 13-16, säsongen 2020 har gjort fler mål på bortaplan kontra hemmaplan utan publik än vad som förväntades vilket är det som utmärker sig mest i denna uträkning. Även pool 2 gjorde fler mål på bortaplan än på hemmaplan än vad som förväntades. Samtidigt finner vi skillnaden att pool 1, lag 1-4 har gjort fler mål på hemmaplan än vad som förväntades trots att det är en relativt marginell skillnad utan publik.
6.3 Vinster på hemmaplan
2020 HPF i % V-Hemma V-Borta 2015-2019 HPF i % V-Hemma V-Borta Pool 1 16 % 59,75 % 43,5 % Pool 1 13,05 % 69,4 % 50,05 % Pool 2 4,75 % 36,75 % 30,9 % Pool 2 12,90 % 43,83 % 30,52 % Pool 3 -4,5 % 15 % 18,25 % Pool 3 10,20 % 20,65 % 12,45 % Tabell 3Pool 1, lag 1-4, 2015-2019 = 69,4% vinster på hemmaplan, vilket blev det förväntade utfallet för 2020 med publik. Utan publik blev det faktiska resultatet 59,75 % antal vinster på hemmaplan. Därmed kan man se att utan publik så minskade antalet hemmavinster med 9,65 %.
Pool 2, lag 5-12, 2015-2019 = 43,83% vinster på hemmaplan, vilket blev det förväntade utfallet för 2020 med publik. Utan publik så blev det faktiska resultatet 36,75 % antal vinster på hemmaplan. Därmed kan man se att utan publik så minskade antalet hemmavinster med 7,08 %.
Pool 3, lag 13-16, 2015-2019 = 20,65% vinster på hemmaplan, vilket blev det förväntade utfallet för 2020 med publik. Utan publik blev det faktiska resultatet 15 % antal vinster på hemmaplan. Därmed kan man se att utan publik så minskade antalet hemmavinster med 5,65 % (Bilaga 2).
Genom att endast titta på vinster på hemmaplan så kan vi se att det statistiska utfallet för 2020 med publik i samtliga pooler skiljer sig markant gentemot det faktiska utfallet för 2020 utan publik. Samtliga pooler tog färre vinster på hemmaplan än vad som förväntades. Det totala snittet för antal hemmavinster för säsongerna 2015-2019 uppgick till 44,7% medan det totala snittet för antal hemmavinster för säsongen 2020 enbart uppgick till 37,2 % vilket innebär en minskning i hemmavinster på 7,5 % (69,4+43,83+20,65/3-59,75+36,65+15/3).
6.4 Vinster på bortaplan
2020 HPF i % V-Hemma V-Borta 2015-2019 HPF i % V-Hemma V-Borta Pool 1 16 % 59,75% 43,5% Pool 1 13,05% 69,4% 50,05% Pool 2 4,75 % 36,75% 30,9% Pool 2 12,90% 43,83% 30,52% Pool 3 - 4,5 % 15 % 18,25% Pool 3 10,20% 20,65% 12,45% Tabell 4Pool 1, lag 1-4, 2015-2019 = 50,05% vinster på bortaplan, vilket blev det förväntade utfallet för 2020 med publik. Utan publik blev det faktiska resultatet 43,5 % antal vinster på bortaplan. Därmed kan man se att utan publik så minskade antalet bortavinster med 6,55 %.
Pool 2, lag 5-12, 2015-2019 = 30,52 % vinster på bortaplan, vilket blev det förväntade utfallet för 2020 med publik. Utan publik så blev det faktiska resultatet 30,9 % antal vinster på bortaplan. Därmed kan man se att utan publik så ökade antalet bortavinster med 0,38 %.
Pool 3, lag 13-16, 2015-2019 = 12,45 % vinster på bortaplan, vilket blev det förväntade utfallet för 2020 med publik. Utan publik blev det faktiska resultatet 18,45 % antal vinster på bortaplan. Därmed kan man se att utan publik så ökade antalet bortavinster med 5,8 % (Bilaga 4). Likväl som vinster på hemmaplan så skiljer sig även vinster på bortaplan mellan det förväntade utfallet och det faktiska. Pool 1 tog markant färre bortavinster än vad som förväntades om publiken varit närvarande. Tvärtemot tog pool 3 markant fler bortasegrar än vad det förväntade utfallet förespråkade. Pool 2 hade nästintill ett identiskt utfall gentemot vad som förväntades om säsongen 2020 hade spelats med publik.
6.5 Chi-två-test
Anledning till att vi har valt att göra ett chi-två-test är för att statistiken ovan inte säger mycket mer än att det finns en procentuell skillnad. Genom att göra ett chi-två-test kan vi titta på de olika variablerna och se ifall det finns en statistisk signifikant skillnad. I denna uträkning har vi även valt att lägga in oavgjorda matcher i beräkningen.
1-4 (HEMMA) 2020 (n) 2015-19 (n) 1-4 (BORTA) 2020 (n) 2015-19 (n) VINST 33 41 VINST 22 30 OAVGJORD 20 12 OAVGJORD 23 16 FÖRLUST 7 7 FÖRLUST 15 14 Signifikans p<0,05 Signifikans NS Tabell 5, Pool 1 5-12 (HEMMA) 2020 (n) 2015-19 (n) 5-12 (BORTA) 2020 (n) 2015-19 (n) VINST 47 52 VINST 37 36 OAVGJORD 37 31 OAVGJORD 35 28 FÖRLUST 36 37 FÖRLUST 48 56 Signifikans NS Signifikans NS Tabell 6, Pool 2 13-16 (HEMMA) 2020 (n) 2015-19 (n) 13-16 (BORTA) 2020 (n) 2015-19 (n) VINST 9 13 VINST 15 8 OAVGJORD 20 16 OAVGJORD 19 14 FÖRLUST 31 31 FÖRLUST 26 38 Signifikans NS Signifikans p<0,05 Tabell 7, Pool 3
Det genomförda Chi-två-testet är en sammanställning och jämförelse mellan antal vunna matcher, oavgjorda matcher och förlorade matcher kopplade till hemma-och bortaplan i de olika poolerna. Sex stycken chi-två-test har genomförts, vinster, oavgjorda och förluster i samtliga uträkningar. Pool 1 innefattar lagen 1-4, pool 2 innefattar lagen 5-12 och pool 3 innefattar lagen 13-16. I tabellen finns beräkning för varje pool både hemma, på vänster sida och borta på höger sida. Hemmaplansfördelen under säsongen 2020 utan publik påverkades negativt då pool 1 endast tog 33 vinster när det förväntade antalet vinster uppgick till 41 st. Samtidigt kan vi se att antalet oavgjorda matcher var högre än det förväntade antalet. Antalet förluster stämde överens med det förväntade utfallet.
I pool 3 uppgick det förväntade utfallet vinster på bortaplan till 8 stycken när det faktiska utfallet uppgick till 15 stycken. Samtidigt ökade även antalet oavgjorda matcher gentemot det förväntade utfallet. Antalet förluster på bortaplan var betydligt lägre i det faktiska fallet än i det förväntade fallet.
Det vi kan se i dessa chi-två-tester är att vi fått fram i två av de sex testerna att det finns en statistisk signifikant skillnad med när matcherna spelas utan publik i relation till med publik. I pool 1 hemma fick vi ett kritiskt värde på 6,9 och i pool 3 borta ett kritiskt värde på 11,7% (Bilaga 2). Kritiskt värde 5,991, betyder att det finns en statistisk signifikant skillnad.
6.6 Resultat av intervjuer.
För att kunna finna förklaringar till det statistiska resultatet har statistiken kompletterats med semi-strukturerade intervjuer. Som vi tidigare nämnt under urval var ett av kraven på spelarna att de skulle spelat minst 20 matcher för säsongerna 2019 och 2020 var för sig. Spelare 1 spelade 25 matcher 2019 och 21 matcher 2020. Spelare 2 spelade 29 matcher 2019 och 26 matcher 2020. Spelare 3 spelade 26 matcher 2019 och 20 matcher 2020.
6.6.1 Spelare 1 (Pool 1)
För samtliga och fullständiga svar från denna spelare, se bilaga 4.
Spelare 1 beskrev i generella drag, säsongen 2020 som en mellansäsong, att den var väldigt speciell och annorlunda, att det tog ett tag innan man som spelare kom in i det, att spela utan publik. Inför säsongen var det inte något som man som spelare reflekterade så mycket. över att det just skulle vara tomma läktare för då ville man bara komma igång och spela Allsvenskan igen. Som spelare visste man inte riktigt vad som väntade, och i efterhand var det mestadels en säsong som man helst ville glömma. Spelare 1 upplevde en mindre skillnad mellan att spela hemma och borta jämfört med tidigare säsonger.
När spelare 1 fick reflektera över om hur taktikerna förändrats mellan säsongerna 2019 och 2020 så ansåg han att taktikerna inte påverkas märkbart av spelet inför tomma läktare. Han ansåg att tränaren varit lika aktiv som tidigare, men att kommunikationen mellan spelare har förändrats till det positiva med tanke på att man kan prata med fler spelare på ett lättare sätt. Samtidigt så påverkade inte kommunikationen taktiken eller lagets prestationer utan man som spelare är medveten om vad man ska göra och under pågående match är man så inne i det man ska göra.
Spelare 1 menade att de taktiska skillnaderna säsongen 2020 i förhållande till 2019 var att man som lag inte förändrade sina taktiker om man spelade på hemma kontra bortaplan.
Den största skillnaden som han upplevde var att säsongen 2019 så lyckades man avgöra många matcher hemma sent, mycket med hjälp av publiken och att man kunde utnyttja dem för att trycka ner motståndarna.
Spelare 1 ansåg inte att det var någon skillnad i domarnas prestationer. De senaste säsongerna hade han en uppfattning om att domarna hållit en ganska låg nivå. Säsongen 2020 ansåg han
att domarna dock inte hade något speciellt bra år, men han kunde inte säga att det berodde på om det var kopplat till att publiken inte fanns på plats eller ej. Han ansåg att det var många märkliga situationer 2020,
Spelare 1 ansåg att regelfaktorn med fler byten inte hade så stor påverkan på utfallet av matcherna. Han nämnde dock att om man började på bänken så hade man större chans att hoppa in, vilket gjorde att fler spelare var redo. Men om man startade matchen så hade det inte så stor påverkan. Han ansåg dock att regeln i sig var bra och användbar 2020 eftersom man kunde gå runt på fler spelare när det var komprimerat spelschema.
Spelare 1 upplevde att matcherna under säsongen 2020 var mindre intensiva och att de emellanåt kändes avslagna. Samtidigt kunde han inte förklara om ifall det var resandet i sig som påverkade lagets prestationer eller om det var det komprimerade spelschemat. Dock så innebar spelschemat att fler resor gjordes på kortare tid, vilket spelare 1 menade på påverkade hans återhämtning.
Spelare 1 upplever att motivationen påverkas väldigt mycket när hemmapubliken inte är på plats. Han minns tillbaka och förklarar sedan att inledningen på säsongen 2020 var extremt jobbig då han inte vant sig vid de nya omständigheterna men att detta var sedan något man fick vänja sig vid. Spelare 1 nämner även att han under senaste matchen (2021) märkte en skillnad när lite publik var närvarande och hur de bidrog till extra energi för spelarna.
Spelare 1 upplever även att han och hans lag missgynnats av publikens bortfall. I och med detta har även pressen blivit mindre vare sig man vill det eller inte. Han förklarar sedan att han upplever att detta påverkat hans lag negativt då en del spelare blir för bekväma på grund av den upplevda pressen i kombination med de lägre intensiva matcherna. Återigen så påpekar han att hemmapubliken har en positiv effekt i form av extra energi för spelarna.
6.6.2 Spelare 2 (Pool 2)
För samtliga och fullständiga svar från denna spelare, se bilaga 5.
Spelare 2 beskrev i generella drag, säsongen 2020 som en mellansäsong med en ovanligt lång försäsongsträning. När väl säsongen satte igång upplevde spelaren en overklighetskänsla och förklarar sedan att matcherna kändes som träningsmatcher då publiken inte var närvarande. Sedermera förklarar han att man vande sig vid situationen under själva matchen men att det både innan och efter matchen kändes tomt, tråkigt, meningslöst och mindre betydelsefullt.
När spelare 2 sedan reflekterade över om laget taktiker har förändras så menade han att deras speltaktik med “högriskfoboll” var lättare att genomföra utan publik då spelaren upplevde mindre press. Framförallt upplevde spelare 2 detta på bortaplan mot lag med vanligtvis mer publik med tanke på att hans lags hemmapublik vanligtvis inte är så stor. Sedan ger spelare 2 ett exempel från en bortamatch mot Hammarby. Han förklarar att hans lag spelade ut Hammarby och att spelarna i Hammarby efter matchen sagt att om hemmapubliken hade funnits på plats hade spelare 2 lag aldrig vågat spela med en så offensiv taktik.
På frågan om spelaren tycker att domarnas insatser har förändrats under säsongen 2020 och spelet utan publik så upplevde han ingen större skillnad säsongen 2020. Han menar dock att då publiken uteblev så var det enklare att kommunicera med domarna och att det ibland kunde bli lite för mycket för domarna. Detta i sin tur kunde leda till att domarna dömde emot dem. Spelare 2 vill dock påpeka att detta inte var något som var vanligt förekommande.
Spelare 2 ställde sig positiv till att 5 byten infördes säsongen 2020. I och med det komprimerade spelschemat så var det behövligt att kunna byta ut fler spelare, samtidigt som fler fick möjlighet att spela.
På frågan om hur ett mer ständigt resande och ett komprimerat spelschema påverkat spelare 2 lag så menade han att laget var inne i en väldigt bra period tidigt under säsongen. Han berättar att det var en fördel för dem att det var ett tätt matchande och att de hade bra självförtroende. I och med det komprimerade spelschemat så sträckte sig självförtroendet över fler matcher än vanligtvis “så man gick ju bara ut och körde”. Detta ledde till att resorna blev väldigt roliga, och att gemenskapen i laget blev starkare. Resorna var dock inte alltid positiva. Spelare 2 menar att laget var borta väldigt många dagar och att man sov borta många nätter och att detta slet på
en mentalt. När det sedan började gå lite emot rent sportsligt, framåt hösten så blev det att man fick kämpa mentalt för att hitta energi. På grund av det komprimerade spelschemat blev det även att kroppen rent fysiskt fick lida.
Spelare 2 menar att publikens frånvaro under 2020 inte påverkat spelarens mentalitet i någon större utsträckning. Han förklarar sedan att man får mer energi av publiken och att han gärna skulle spela inför publik, men även om man inte har publik så kan man inte gå ut och göra en dålig prestation. Som spelaren tidigare nämnde så förklarar han att inför och efter matcher så är det tråkigt när det inte finns någon publik och även under matchen, men under matchen är man så inne i det, och det är så mycket på liv och död ändå. Slutligen på svaret förklarar han att man inte reflekterar så mycket över vem som står på sidan av planen, oavsett om det är hemma eller bortaplan.
6.6.3 Spelare 3 (Pool 3)
För samtliga och fullständiga svar från denna spelare, se bilaga 6.
Spelare 3 minns att känslan av lättnad när säsongen 2020 skulle skrida till verket, det var mer det att man lättad att det skulle bli en säsong. I det läget som laget befann sig i 2020 så var man inte så fokuserad på att det inte skulle bli någon publik, utan det var ganska givet att det inte skulle bli någon publik, då var det mer en fråga om de skulle spela eller inte. När klartecknet kom var spelare 3 nöjd och glad att matcher skulle spelas, samtidigt hamnade det lite i skymundan att publiken inte skulle vara på plats.
I generella drag upplevde spelare 3 framförallt en stor skillnad på storlagen och att dem inte alls fick samma tryck på en som dem hade haft tidigare säsonger. Sedermera ansåg han att domarna betedde sig annorlunda gentemot tidigare säsonger då de inte rycktes med på samma sätt dem gjort innan.
Spelare 3 angående menade på att deras taktiker inte förändrats under 2020. Laget hade som mål under säsongen att alltid fokusera på sitt eget spel oberoende på om det var på hemmaplan eller bortaplan och även oberoende på vilken motståndare det var. Däremot så menar han att tränarens roll under matcherna har förändrats till viss del, att tränaren kunnat göra sig mer hörd och även att spelare kunnat kommunicera bättre än tidigare.
Angående domarnas och deras säsong 2020 så gav spelare 3 ett positivt intryck i sina svar. Han menade på att det icke existerande publiktrycket skapade bättre förutsättningar för domarna. Han kände att domarna inte ryktes med på samma sätt som tidigare (av publiken), vilket han menade på inte la grunden för lika mycket “storlagsfördelar” som tidigare. En annan positiv aspekt som han lyfte upp var att kommunikationen med domarna var bättre. Tidigare säsonger har man som spelare i ett mindre lag i möten med storlag ofta undvikit att ta en dialog med domarna eftersom det ofta kunde leda till något negativt då domarna varit stressade och påverkats av hemmasupportrarna. Så att kunna ha en dialog med domarna var något som spelare 3 upplevde som positivt, däremot var han inte så säker på om domarna tog bättre beslut än innan men att känslan var att “storlagsfördelarna” minskat.
Spelare 3 ansåg att tillåtelsen till fler byten var en positiv regelförändring då han upplevde att många fler matcher avgjordes i slutskedet av matcherna. Han förtydligar att det både varit en fördel men framförallt en nackdel. Spelare 3 upplevde att just fler byten var en bidragande orsak till att allt fler matcher avgjordes i slutskedet av matcherna och detta framförallt till spelare 3 nackdel då många poäng i vissa matcher gick förlorade de sista minuterna. Vidare spekulerar han om just regelförändringarna i kombination med publikens frånvaro kan ha påverkat laget. Han menar att laget kanske inte tog ut sig till fullo i slutet på matcherna då publiken inte kunde tillföra den sista energin.
Det komprimerade spelschemat och det ökade resandet på kort tid ansåg spelare 3 har stor påverkan på sitt lags prestationer och resultat. Han menade på att skillnaden mot tidigare år var stor och att det främst var återhämtningen för spelarna som påverkades negativt. Spelare 3 menade på att truppens bredd varit avgörande här, med tanke på det komprimerade spelschemat och hur det sliter på spelarna, så ansåg han att lag med bredare trupper dragit fördelar av detta. Spelare 3 menade även på att deras prestationer påverkade deras möjligheter till att infria deras målsättning för säsongen.
Spelare 3 upplever att motivationen påverkats mycket av att publiken inte funnits på plats och menar att det varit en stor skillnad. Han menar att både hemmalag och bortalag går ner 10-15% om publiken inte är närvarande. Samtidigt menar han att om man går till sig själv och sin egen motivation så kommer man aldrig erkänna att ens motivation går ner. Publikens frånvaro gör
att man undermedvetet går ner sig och inte tar ut sig de sista procenten som man kan göra och som publiken gör att man får fram.
Spelare 3 anser att pressen på plan är densamma som tidigare säsonger. När de spelar på hemmaplan som mindre klubb så har de inte storlagsförväntningar på sig och trycket på spelarna på samma sätt som många av dem andra lagen, eller de största lagen. Spelare 3 upplever mer en press på ett bra sätt, han menar att de inte har någon tuff jargong i publiken som andra föreningar kan ha. Det finns en positiv anda i staden, och folk vill gynna föreningen mer än att stjälpa.
Samtidigt menar spelare 3 att det blivit lättare att spela på bortaplan under säsongen 2020. Han nämner även att han upplevde att laget tog mycket bortapoäng gentemot vad de gjort tidigare år och att det blev en hel del bortapoäng i form av vinster säsongen 2020.
7 Analys/Diskussion
Detta avsnitt är uppbyggt utifrån våra frågeställningar och studiens resultat kommer att analyseras utifrån vårt teoretiska perspektiv. Den kvalitativa delen kommer i denna del att diskuteras i större utsträckning än den kvantitativa delen, trots att den kvantitativa delen av detta arbete är större. Detta för att kunna förklara de statistiska resultaten.
Den allsvenska säsongen 2020 var speciellt på många sätt. Den var annorlunda i en rad avseenden, till en början var det en fråga om ifall den skulle spelas överhuvudtaget. När det sen klargjordes att den skulle spelas, blev det med en försenad uppstart vilket medförde en rad förändringar. Hela den allsvenska säsongen blev komprimerad och spelades klart på kortare tid, ca 90 dagar kortare än tidigare säsonger. Regelförändringar infördes i form av att fler byten infördes, från 3 till 5 byten per match. Den största förändringen var att samtliga matcher under säsongen 2020 spelades utan publik. Med detta i beaktning så är det rimligt att tro att det har haft en stor påverkan på lags prestationer och spelarnas upplevelser av säsongen 2020.
7.1 Statistik, spelarupplevelser och påverkande faktorer
7.1.1 Pool 1
Lagen i pool 1 gjorde fler mål på hemmaplan och tog färre vinster på hemmaplan än vad som förväntades för säsongen 2020. Samtidigt tog de färre vinster på bortaplan än vad som förväntades (Tabell 2). För pool 1 på hemmaplan kan vi med andra ord finna en statistisk signifikant skillnad mellan de förväntade och de faktiska matchresultaten. Trots att pool 1 hade högre HPF i % tog de färre vinster på hemmaplan i relation till det teoretiska utfallet.
7.1.2 Pool 2
Lagen i pool 2 gjorde färre mål på hemmaplan än vad som förväntades. De tog även färre hemmavinster på hemma än vad som förväntades för säsongen 2020. Slutligen tog de ungefär samma antal vinster på bortaplan som förväntades (Tabell 2).
7.1.3 Pool 3
Lagen i pool 3 gjorde färre mål på hemmaplan än vad som förväntades för säsongen 2020. De tog även färre hemmavinster än vad som förväntades. Pool 3 tog fler bortavinster än vad som
förväntades (Tabell 2). För pool 3 på bortaplan kan vi finna en statistisk signifikant skillnad mellan de förväntade och de faktiska matchresultaten för säsongen 2020.
Ett tydligt samband som vi kan se är att samtliga pooler tog färre vinster på hemmaplan än vad som förväntades. En rimlig anledning till detta statistiska resultat kan vara som Pollard (2008) påstod, att spel med hemmapublik bidrar till en högre vinstprocent för hemmalaget, detta understöds även av Anders och Rotthoffs (2014) och Reade et al (2020). I detta fall kan vi dock se att antalet vinster minskat i samband med att publiken varit frånvarande. Detta har visualiserats i figur 1. Spelare 1 och 3 menar att motivationen och energin på planen påverkades negativt av att publiken inte fanns på plats under säsongen 2020 (bilaga 4; bilaga 6). I en del fall kunde spelarna inte maximera sin prestation då energin från publiken inte var tillgänglig. Spelare 2 menade att motivationen att spela inte påverkades men instämmer med att den extra energin inte var tillgänglig om publiken inte fanns på plats. Genom spelarnas svar i relation till statistiken stärks Pollards (2008) påstående.
Genom statistiken har vi funnit en signifikant skillnad i två fall för det teoretiska utfallet för säsongen 2020 och det faktiska utfallet. Dessa två fall är inom områdena vinster på hemmaplan för pool 1 och vinster på bortaplan för pool 3. Men vad är de bakomliggande orsakerna till att pool 1 presterat sämre på hemmaplan och pool 3 bättre på bortaplan?
