• No results found

Remissvar om utredningen Lite mer lika - Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissvar om utredningen Lite mer lika - Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sammanträdesprotokoll

2019-05-17 1(3)

Kommunstyrelsen

Justerandes sign

Ks § 86 KS 2019/0151 040

Remissvar om utredningen Lite mer lika - Översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att Ljungby kommun tillstyrker förslaget om översynen av kostnadsutjämningen med ikraftträdande per den 1 januari 2020. Sammanfattning av ärendet

Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting, SOU 2018;74. Utredningen går under namn

kostnadsutjämningsutredningen. Samtliga kommuner och landsting har fått möjlighet att lämna yttrande över betänkandet. Yttrandena ska vara inlämnade senast 17 maj 2019.

Den kommunalekonomiska utjämningen består av inkomstutjämning,

kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/-avgift. Utredarens uppdrag var att utreda och uppdatera kostnadsutjämningen. I

direktiven anges att översynen ska överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar i de delmodeller som finns, nya delmodeller eller om delmodeller ska utgå. I uppdraget ingår också att analysera

möjligheterna att förenkla utjämningen. Förändringarna föreslås genomföras år 2020, vilket ställer krav på en snabb beredning i regeringskansliet.

Profilen i nuvarande utjämningssystem är att kostnadsutjämningen omfördelar från kommuner med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning. Förslagen i utredningen förstärker nuvarande profil. De kommuner som tagit emot relativt sett flest flyktingar och nyanlända får ett högre utfall med utredningens förslag.

Kostnadsutjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att tillhandahålla invånarna service oberoende av opåverkbara, strukturella förhållanden. Systemet ska alltså inte utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet. Kostnadsutjämningen är solidariskt finansierad inom kommunsektorn och staten har ingen del i finansieringen, till skillnad mot inkomstutjämningen. I huvudsak grundar sig utjämningen på skillnader i befolkningens sammansättning och bebyggelsestruktur.

(2)

Sammanträdesprotokoll

2019-05-17 2(3)

Kommunstyrelsen

Justerandes sign

Förändringar som föreslås från utredaren handlar sammanfattningsvis om följande punkter:

Aktualitet. En rad kostnadsposter har inte uppdaterats alls sedan den förra

utredningen. Exempel finns på merkostnadsberäkningar som daterar sig till nittiotalet. Uppdateringar är en av de viktigaste förklaringarna till de sammanlagda effekterna av förslagen.

Socioekonomi. Utjämningen inom skolväsendet precis som i äldreomsorgen bör

ta hänsyn till skillnader i behov utöver det som går att avläsa i form av strikta skillnader i kostnader. Det bör rimligen finnas fördyrade omständigheter när det gäller att beskriva förskole- och grundskoleverksamhet i kommuner med

svagare socioekonomi. Utredaren föreslår att socioekonomi ska ingå i fler delmodeller än tidigare och att det blir en tydligare socioekonomisk profil i utjämningen.

Gles bebyggelse. Utredaren föreslår en rad uppdateringar av beräkningar av

merkostnader vid gles bebyggelse.

Växande och minskande befolkning. Merkostnadsersättningen för minskande

befolkning föreslås fördubblas och en ny ersättning för minskat antal barn 1-5 år i förskolan införs.

Lön. Lönekompensationen ligger kvar men redovisas i respektive

verksamhetsmodell istället för i separat lönemodell.

Kommunledningsförvaltningen bedömer att förändringarna sammantaget bidrar till att de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna att tillhandahålla likvärdig service ökar jämfört med nuvarande system.

Dialog har förts med övriga ekonomichefer i kommunerna i Kronobergs län. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet den 30 april 2019, § 71, och beslutade föreslå kommunstyrelsen att för Ljungby kommun tillstyrka förslaget om översyn av kostnadsutjämningen med ikraftträdande per den 1 januari 2020.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskott § 71/2019 Tjänsteskrivelse av ekonomichefen, 2019-04-16 PM yttrande över betänkandet, 2019-04-17

Presentation från SKL om utredningen Lite mer lika, 2019-03-27 Missiv till remiss, 2019-02-08

(3)

Sammanträdesprotokoll

2019-05-17 3(3)

Kommunstyrelsen

Justerandes sign

Beslutsordning

Ordföranden frågar om Kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut.

Ordföranden finner genom acklamation att Kommunstyrelsen beslutat i enlighet med Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut.

Skickas till

Finansdepartementet Ekonomichefen

References

Related documents

Mora kommun anser dock att utredarens förslag inte är tillräckligt för att utjämna de stora. skillnaderna

Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

gemensamma ställningstagande är att utredningens förslag är bra och att det är av stor vikt med ett snabbt införande för att nå en mer rättvisande kostnadsutjämning än

Sollentuna anser att otillräckliga insatser har gjorts i utredningen för att få till en modell för kostnadsutjämning, som skapar incitament för tillväxt, ökad sysselsättning

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

Till detta kommer att systemets konstruktion har medfört att marginaleffekten för vissa bidragsmottagande kommuner av en förbättring av skattekraften i kommunen är över 100

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid