Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
10 poängAttityder och undervisning
- Att utgå från elevers intressen i
Naturkunskap på handelsprogrammet
Attitudes and teaching
Louise Almehed
Lärarexamen 180 poäng Naturvetenskap och lärande Vårterminen 2007
Examinator: Jesper Sjöström Handledare: Claes Malmberg
Sammanfattning
Vad tycker elever på handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar på just dessa elevers syn på skolämnet Naturkunskap och bygger på elevers inställning till olika arbetssätt och arbetsområden. Det övergripande syftet är att öka intresset för naturvetenskap i allmänhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program.
Via två empiriska undersökningar, en enkät samt intervjuer, är målet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förända med dagens undervisning.
Resultaten visar att eleverna till stor del är positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lärare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande är det som prioriteras högst bland eleverna.
Nyckelord
Attityder
Gymnasieskolan
Handels- och administrationsprogrammet Infärgning
Naturkunskap Naturvetenskap Undervisning
Innehållsförteckning
1 INLEDNING... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte och frågeställning... 8
2 TEORETISK BAKGRUND ... 9
2.1 Styrdokumenten och Naturkunskapens mål ... 9
2.2 Varför Naturkunskap? ... 10
2.3 Anpassad undervisning... 11
2.4 Tidigare undersökningar... 12
3 METOD... 13
3.1 Urval och bortfall ... 13
3.2 Enkät ... 14 3.3 Intervju ... 15 3.4 Databearbetning ... 16 4 RESULTAT ... 17 4.1 Enkät ... 17 4.2 Intervju ... 25
5 SLUTSATSER OCH DISKUSSION... 31
5.1 Diskussion kring resultaten från enkät och intervju ... 31
5.2 Slutsatser utifrån frågeställning... 32
5.3 Tillförlitlighet ... 34 5.4 Allmänna reflektioner... 35 6 AVSLUTNING ... 37 7 REFERENSLISTA... 38 8 BILAGOR ... 39 Bilaga A – Enkät ... 39 Bilaga B – Intervjufrågor ... 44 Bilaga C – Transkriberingsregler ... 46
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Steget mellan utbildning och verklighet kan ibland kännas stort och det är också en kritik som ofta framförs, både mot skolan och mot högskolan. I min sista uppsats i utbildningen känns det därför relevant för mig att skriva om något som har med mitt framtida yrkesutövande att göra, något som jag kan ha verklig nytta av i mitt framtida yrkesliv. Min första utgångspunkt blir därför mina framtida elever.
Eftersom jag inte har ett naturvetenskapligt ämne som sidoämne utan kombinerar min naturvetenskapliga inriktning med ett språk, kommer jag med stor sannolikhet undervisa i huvudsak elever på andra program än det naturvetenskapliga. Det är även det jag gjort under min verksamhetsförlagda tid, då jag undervisat på samhällsvetenskapliga programmet och handels- och administrationsprogrammet. Just eleverna på handelsprogrammet har under de tre år jag varit ute på min partnerskola överraskat mig med sin positiva attityd även om de inte alltid ter sig så intresserade av naturvetenskap.
I styrdokumenten pratas det om infärgning och om vikten av att eleverna ser hela sin utbildning som en enhet. Men för en elev på handels- och administrationsprogrammet kan man då fråga sig var Naturkunskap passar in? Denna del i studien har blivit allt viktigare under arbetets gång då jag känt att detta är något som saknas i dagens skola. Min utgångspunkt under arbetet har dock varit att undersöka mina elevers intressen och attityder. Med detta som bakgrund har jag därför som mål att undersöka vad elever på handels- och administrationsprogrammet tycker om Naturkunskap, vilka attityder de har och om de skulle vilja förändra något i sin undervisning. Det finns ett stort antal undersökningar som har som mål att undersöka elevers kunskaper och attityder men de som jag kommit i kontakt med har samtliga undersökt attityder hos elever på grundskolan. I de undersökningar jag kommit i kontakt med, TIMSS, PISA, Nationell utvärdering med flera, har jag dock inte funnit någon som riktat in sig på den gymnasiegrupp jag valt.
1.2 Syfte och frågeställning
Mitt övergripande syfte handlar om hur man kan öka intresset för naturvetenskap i allmänhet och ämnet Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program, i detta fall handel- och administrationsprogrammet.
Jag vill även finna sätt att förändra och anpassa för undervisning i Naturkunskap speciellt för elever på handelsprogrammet. Detta genom att identifiera elevernas särskilda intressen inom naturvetenskapen och finna metoder att integrera dessa i undervisningen. Arbetet är uppbyggt kring didaktiska frågor och dess slutsatser bygger i stor del på ett grundantagande att en mer anpassad undervisning skulle öka elevernas intresse och ge dem en positivare attityd till Naturkunskap i synnerhet och naturvetenskap i allmänhet.
Mina forskningsfrågor lyder
• Vilken attityd har eleverna på handels- och administrationsprogrammet gentemot Naturkunskap?
• Vad, om något, vill dessa elever ändra i sin undervisning i Naturkunskap?
• Vilka specialintressen har dessa elever?
Dessa frågor ligger till grund för att sedan kunna dra slutsatser om hur man skulle kunna anpassa undervisningen i Naturkunskap för att öka intresset, dels för skolämnet Naturkunskap, men även för naturvetenskap i allmänhet.
Med specialintressen menas här ämnesområden som kan knytas till elevernas val av utbildning, i detta fall handelsprogrammet.
Ingenstans i analysen har jag undersökt eller utgått ifrån elevens kunskap eller intresset i förhållandet till prestation eller betyg i ämnet. I en större undersökning hade detta varit en intressant vinkel att undersöka.
2 Teoretisk bakgrund
Denna teoretiska bakgrund kommer att presentera tidigare attitydundersökningar samt några teorier bakom dagens naturvetenskapliga undervisning. Huvudsakligen grundar sig teorin bakom denna studie på Naturvetenskap som allmänbildning (Sjøberg, 2005), Lust att lära
naturvetenskap och teknik? (Lindahl, 2003) och Lärande och undervisning i naturvetenskap –
en forskningsöversikt (Helldén m.fl, 2005). Även Science Education for Citizenship (Ratcliffe
& Grace, 2003) har används.
Vid upplägg av undersökningen och analysmetoder, samt upplägg av det skrivna arbetet, ligger Examensarbetet i lärarutbildningen (Johansson & Svedner, 2001) och
Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidsons, 2003) till grund.
2.1 Styrdokumenten och Naturkunskapens mål
I programmålen för handels- och administrationsprogrammet står det upprepade gånger om vikten av att se sammanhangen i utbildningen och att skapa en helhet i elevernas utbildning. I samband med detta påpekas vikten av samverkan mellan karaktärsämnena och kärnämnena som en förutsättning för detta (Skolverket, 2000). Infärgning är ett begrepp som ofta nämns, både i debatten och i styrdokumenten, vilket just innebär att kärnämnena ska anpassa sig efter programmets unika karaktär. I programmålen för handels- och administrationsprogrammet står det vidare:
Miljöperspektivet präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. Hänsyn till miljö, ekologi och hälsa får en mer framträdande roll genom miljömärkta varor, resurshushållning och kretsloppstänkande. (Skolverket, 2000:10)
Detta gör Naturkunskapen inte bara till en naturlig del i programmet, utan också till en mycket viktig del som komplement till övriga ämnen. Viktigt är också att påpeka att kursplanen för Naturkunskap A inte skiljer sig för handelsprogrammet jämfört med hur den ser ut för andra program.
2.2 Varför Naturkunskap?
Om man ska undersöka undervisningsformer och undervisningsområden inom Naturkunskap kan det först vara lämpligt att reda ut varför elever på praktiska program överhuvudtaget ska läsa Naturkunskap A.
Gemensamt för Sjøberg (2005), Lindahl (2003) och Ratcliffe och Grace (2003) är att de samtliga talar om vikten av utbildning inom naturvetenskapen för att skola medvetna och allmänbildade samhällsmedborgare, det vill säga samhällsmedborgare som kan göra informerade ställningstaganden i frågor som rör till exempel kärnkraft eller genteknik. Detta är samtliga överens om och allmänbildningen är även något man tagit fasta på i den svenska skollagen. Men även om naturvetenskapen har som mål att skapa informerade samhällsmedborgare som fattar beslut grundade på fakta så kommer den naturvetenskapliga utbildningen i skolan inte att räcka till enligt Shamos. Ratcliffe och Grace citerar hans bok
The Myth of Scientific Literacy:
It is time we all recognize this is an impossible task and get on with the normal business of science education. Not even scientists can always be relied on to vote with their heads instead of with their feet, and no reasonable amount of science education can ever get the average person to the point where he or she is able to judge such issues independently and dispassionately. (Shamos, 1995; citerat i Ratcliffe & Grace, 2003: 26-27).
Trots detta mothugg så grundar sig undervisningen i Naturkunskap på att alla elever, i demokratiskt och socialt syfte, ska ha en viss kunskap inom det naturvetenskapliga området, något som majoriteten av forskare verkar vara överens om idag:
Under lång tid har skolans naturvetenskapliga undervisning präglats av den akademiska traditionen som betonar den säkra grunden, de rätta svaren, naturvetenskapens struktur och naturvetenskapliga färdigheter. Gjorda förändringar har haft som ett mål att förändra synen på naturvetenskap i skolan mot
medborgarkunskap. Det finns en förhoppning att denna typ av undervisning ska öka intresset för naturvetenskap hos alla elever men kanske framför allt hos flickorna som anses vara mest negativa. (Helldén m.fl, 2005:79-80).
Vidare består en stor del av undervisningen i Naturkunskap A av miljö- och energifrågor. Dessa passar väl in under vad Ratcliffe och Grace (2003) i Science education for citizenship kallar “socio-scientific issues”. De definierar detta som frågor ”which has a basis in science
and has a potentially large impact on society” (Ratcliffe & Grace, 2003:1), vilket återigen kommer tillbaka till att utbilda goda samhällsmedborgare.
2.3 Anpassad undervisning
Sjøberg (2005) kallar dagens ungdomar för homo zappines. Uttrycket kommer från deras sätt att titta på TV, om de inte är intresserade av ett program inom åtta sekunder så zappar de vidare. Den generation som nu växer upp är van vid att ha valfrihet och elever kommer på samma sätt som de byter kanal att välja bort ämnen som den inte är intresserad av. Detta gör att det är viktigt att direkt fånga elevernas intresse och sedan behålla det. Även om, som Sjøberg också påpekar, åtta sekunder inte är någonting när det gäller att lära ut naturvetenskap.
Lindahl (2003) hävdar att undervisningen måste utgå ifrån elevens intressen och målet är att allmänbilda eleven. I detta fall måste man ta i akt att eleverna på handelsprogrammet inte är blivande naturvetare och inte får ses som sådana. Istället måste undervisningen anpassas efter eleverna. Att skapa en förståelse för hur välden fungerar måste anses viktigare än faktakunskap.
Mycket av den forskning som presenteras i Lärande och undervisning i naturvetenskap – en
forskningsöversikt som gavs ut av Vetenskapsrådet 2005 (Helldén m.fl) säger att
elev-inflytande och anpassning till eleverna förbättrar elevernas attityder. Praktiskt anknuten kunskap har samma effekt (Helldén m.fl, 2005). I likhet med Lindahl (2003) tar Helldén m.fl. upp variation som en viktig faktor, inte minst för att öka elevernas förståelse. Helldén m.fl. hänvisar till forskning av Tobin, huvudförfattare till det avsnitt i International Handbook on
Science Education som handlar om undervisning.
Han [Tobin] menar också att forskningen har visat att det inte finns några generella sätt, utan att all undervisningen måste situationsanpassas. Det är t. ex. inte alltid fruktsamt med arbete i små grupper. Tobin (1998) konstaterade slutligen att vi vet hur naturvetenskaplig undervisning bör gå till, men att utmaningen för lärare i
naturvetenskap ligger i att utforska det elevkapital man har för att baserat på det arbeta mot ett klassrumsklimat som mediterar det naturvetenskapliga språket till alla. (Tobin, 1998; citerad i Helldén m.fl, 2005:51)
2.4 Tidigare undersökningar
Antalet undersökningar där man undersöker elevers attityder har minskat kraftigt sedan 1970-talet (Ramsden, 1998; citerad i Helldén m.fl, 2005). Dessa var tidigare mycket vanliga, men under senare år har mycket få genomförts. Helldén presenterar ett antal undersökningar men huvudinriktningen på dessa är hur elever påverkas att välja naturvetenskapliga utbildningar och mindre om vad de som redan valt att inte gå en naturvetenskaplig utbildning tycker. Stora resurser går idag till att undersöka elevers kunskaper i skolan. Internationella undersökningar, så som TIMSS och PISA, ger en bild av hur mycket svenska elever kan i förhållande till elever i andra länder. 2006 genomförde The Programme for International Student Assessment (PISA) för tredje gången en undersökning med målet att mäta kunskaperna hos 15-åringar över hela välden. Fokus för 2006 års undersökning var naturvetenskap. Resultaten kommer dock inte att publiceras förrän december 2007 och finns därför ej tillgängliga nu. Vid undersökningen 2003 låg fokus på matematik. Ur genusperspektiv är det glädjande att pojkar och flickors resultat inte skiljer sig signifikant från varandra inom naturvetenskap. I matematik gäller också att elever med högt intresse för matematik presterar bättre, något som med stor sannolikhet även gäller naturvetenskap. Vad gäller elevers intressen och attityder gentemot naturvetenskap så är trenden tydlig, både i Sverige och internationellt. I ROSE-projektet (the Relevance of Science Education) har man tittat mer på vad ungdomar tycker om den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Generellt har man där sett att elever i i-länder är relativt negativt inställda; de tycker inte om naturvetenskap och de vill inte arbeta med något naturvetenskapligt eller tekniskt. Killarna är i undersökningen, som är gjord på elever i 13-årsåldern, något mer positiva än tjejerna (Sjøberg, 2005).
3 Metod
Studien är baserad på en enkätundersökning som hela undersökningsgruppen svarat på samt ett mindre antal intervjuer. Valet av undersökningsmetoder föll sig relativt naturligt; enkäter är ett lämpligt sätt att ta reda på bakgrundsinformation samt undersöka en grupps attityder gentemot något; intervjuer ger möjlighet att diskutera och reflektera djupare.
3.1 Urval och bortfall
Undersökningsgruppen bestod av 52 elever på handels- och administrationsprogrammet, fördelade på tre klasser. Två av klasserna har samma undervisande lärare. På den skola där undersökningen genomfördes läser handelsprogrammet Naturkunskap A i årskurs 3. Eleverna är alltså i åldern 18-19 år. Eleverna läser ej Naturkunskap B. Skolan ligger i en medelstor sydsvensk stad och är en av fyra större gymnasieskolor i kommunen. Skolan har en homogen elevsammansättning.
Enkäten är av kvantitativ art och samtliga elever i undersökningsgruppen fick svara på den. Bland dessa gjordes ett urval till intervjuerna som ska fungera som en kvalitativ undersökning. Tolv elever anmälde sig på enkäten för att ställa upp på att bli intervjuade. Den erfarenheten jag har av elever på handelsprogrammet är att vissa inte är intresserade av att diskutera och därför har jag valt att kalla frivilliga elever till intervjuer istället för att slumpa fram ett antal. Bland dessa gjordes ett urval med hänsyn till att flera klasser skulle finnas representerade och att könsfördelningen skulle vara jämn. Det finns inga kunskapskrav, men eleverna måste vara villiga att diskutera och komma med idéer, vilket eleverna informerades om innan de fick anmäla intresse. I urvalet togs det också hänsyn till hur eleverna svarat på enkätens frågor angående intresse för Naturkunskap. Elever som angett stort intresse och elever som angett litet intresse för Naturkunskap kallades till intervju. Sammanlagt blev fem elever inbokade för intervju.
Enkäten hade ett bortfall på nio elever, det vill säga cirka 20 procent. Dessa var ej närvarade vid enkättillfällena och saknas därför i resultatet. Trots att fler intervjuer var bokade finns bara två med i resultatet. På grund av sjukdom genomfördes bara två intervjuer samt en pilotstudie. På grund av tidsbrist saknades möjlighet att boka nya intervjutider.
3.2 Enkät
Enkätens mål var att undersöka och identifiera attityder till Naturkunskap A samt att identifiera vilka specialintressen man hittar bland eleverna. Enkäten finns som Bilaga A. I samband med enkäten fick även eleverna kursmålen för Naturkunskap A. Ingen pilotundersökning genomfördes på elever, men ett mindre antal studenter fick göra enkäten för att få en uppfattning om hur den skulle fungera.
Den första delen av enkäten består av en attitydundersökning till Naturkunskapsämnet. Svarsalternativen är uppställda enligt Likert-skalan med fyra svarsalternativ och utan ett ”vet ej”-alternativ. Detta för att undvika att eleverna inte tar ställning. Till en av frågorna, den för undersökningen viktigaste, gavs utrymme för kommentarer från eleverna. Denna fråga återkommer även, omformulerad, senare i enkäten (Lundström, 2007).
Del två av enkäten består av ett antal frågor med fasta svarsalternativ. Denna del handlar om vilken typ av undervisning som eleverna har och vilken typ de skulle vilja ha. Flertalet av dessa frågor var hämtade från, eller inspirerade av enkätfrågor som Lindahl (2003) använt sig av i sin avhandling. Enkätens sista del har för avsikt att ta reda på elevernas intressen utanför skolan. Den har fria svar och blir därför mer svåranalyserad.
3.2.1 Procedur - enkät
Enkätundersökningen genomfördes vid två skilda dagar. Eleverna hade inte fått någon specifik information om undersökningen tidigare utan fick på plats information om genomförande och syfte. Eleverna gavs följande information:
• Enkäten är konfidentiell • Ingen bedömning sker
• Samtliga enkäter är numrerade och kopplade till era namn, detta för att jag ska veta vilka som kan tänka sig att bli kallade till intervju. Denna lista rivs sen och kastas. Ingen annan än jag har tillgång till listan.
• Varken klass, skola eller stad kommer att nämnas i arbetet.
Eleverna fick ca 15-20 minuter på sig att fylla i enkäten. Jag var själv närvarande vid samtliga tillfällen som enkäten genomfördes och gav informationen samt kunde svara på eventuella
frågor från deltagande elever. De ombads vid enkättillfället också att fundera på om de ville delta i intervjudelen och fick information om vad som gällde för den.
3.3 Intervju
Djupintervjuer genomfördes för att få en fördjupning i de områden som forskningsfrågorna tar upp, ge en möjlighet att göra förtydliganden kring enkäten samt kommentera resultaten från densamma. Intervjuerna hade även som mål att ge uppslag och idéer för hur man inom ämnet Naturkunskap kan ta tillvara dessa elevers unika intressen och kompetenser. Resultaten från enkäten användes som grund för intervjuerna som skulle vara en kvalitativ undersökning för att ge djupare svar på forskningsfrågorna.
Intervjuerna var kvalitativa och semistrukturerade. Flertalet av frågorna var konkreta och av typen ”ge exempel” (Johansson & Svedner, 2001). Ett antal frågor var gemensamma för samtliga intervjuer, men flertalet utgick ifrån hur eleven svarat på sin enkät. För sammanställning av intervjufrågor se Bilaga B.
3.3.1 Procedur - intervju
Tolv elever angav i enkäten att de frivilligt ställer upp på intervju. Ett urval gjordes och tid och plats bokades med fem av dem. Den första intervjun fungerade som pilotförsök och svaren finns ej med i resultatdelen. Intervjuerna genomfördes under en och samma dag, cirka två veckor efter att enkäten genomförts. Eleverna intervjuades på plats i skolan och spelades in med hjälp av en mp3-spelare. Ingen videoinspelning gjordes. Varje intervju var beräknad till max 30 minuter och de som genomfördes låg runt 25 minuter. Då samtliga elever som intervjuades var myndiga gav de själva skriftligt godkännande för inspelning och användning av materialet.
På grund av bortfall genomfördes enbart tre intervjuer och två av dessa presenteras i resultatet. Eleverna, som presenteras med fiktiva namn var:
Intervju 1: Anna – har på enkäten angett sig ha att lågt intresse för Naturkunskap Intervju 2: Erik – har på enkäten angett sig ha att högt intresse för Naturkunskap
3.4 Databearbetning
I presentationen av fråga 1 från enkäten så är svaren sammanslagna till två kategorier; i enkäten fanns det fyra alternativ. I analysen då jämförelse gjorts mellan, till exempel, hur intressant och hur roligt eleverna tycker ämnet är, har jämförelsen gjorts mellan alla fyra kategorier.
I fråga 8 i enkäten har svaren kategoriserats efter tid, arbetssätt och arbetsområden. Exempel ges från de olika kategorierna, men alla svar är inte redovisade. Vissa frågor slogs i analysen samman och andra presenteras inte då resultaten ej ansågs värda att redovisas.
På fråga 1-3 samt fråga 5 presenteras svaren dels gemensamt men även uppdelat på flickor och pojkar.
Intervjuerna är inte transkriberade till sin helhet utan de delar som exemplifierat valda poänger presenteras här i utdrag. Flertalet frågor berörs inte alls.
För att transkribera lyssnade jag först igenom intervjuerna och gjorde korta noteringar om var det fanns intressanta delar att gå tillbaka till. Efter ytterligare genomlyssning gick jag tillbaka och skrev längre kommentarer till respektive del, samt kategoriserade avsnitten och genomförde ytterligare en gallring bland avsnitten. Från detta gjordes sedan analysen. Dessa avsnitt transkriberades sedan i sin helhet och ett par exempel valdes ut för att exemplifiera poänger.
4 Resultat
4.1 Enkät
Sammanlagt svarade 43 elever, varav 23 flickor och 20 pojkar, fördelade på tre klasser, på enkäten. Bortfallet bestod av nio elever som inte var närvarande vid tillfället då enkäten genomfördes. Alla frågor kommer inte, på grund av bristande relevans vad gäller fråga eller svar, att redovisas här.
Den första delen av enkäten bestod i en attitydundersökning. Eleverna tog ställning till sex påståenden gällande Naturkunskap och undervisning i Naturkunskap. I Tabell 1a-c presenteras resultatet.
Fråga 1 - Här följer ett antal påståenden. I vilken grad instämmer du i dem?
sätt ett X i rutan under det svar som passar dig bäst
Tabell 1a: Elevernas attityder. Ett svar på vardera d och e var obesvarade. De fyra svarsalternativ som eleverna gavs har här slagits ihop till två. Siffran står för antal elever
Håller helt eller
delvis med Håller helt eller delvis inte med
a) Naturkunskap är roligt 29 14
b) Naturkunskap är intressant 36 7
c) Naturkunskap är lärorikt 42 1
d) Undervisningen stämmer överens med kursmålen 41 1 e) Naturkunskap tar upp för mig viktiga områden 30 12 f) Undervisningen i Naturkunskap behöver förändras 9 34
Tabell 1b: Pojkarnas attityder. De fyra svarsalternativ som eleverna gavs har här slagits ihop till två. Siffran står för antal elever.
Håller helt eller
delvis med Håller helt eller delvis inte med
a) Naturkunskap är roligt 14 6
b) Naturkunskap är intressant 17 3
c) Naturkunskap är lärorikt 20 -
d) Undervisningen stämmer överens med kursmålen 20 - e) Naturkunskap tar upp för mig viktiga områden 15 5 f) Undervisningen i Naturkunskap behöver förändras 5 15
Tabell 1c: Flickornas attityder. De fyra svarsalternativ som eleverna gavs har här slagits ihop till två. Ett svar på vardera d och e var obesvarade. Siffran står för antal elever.
Håller helt eller
delvis med Håller helt eller delvis inte med
a) Naturkunskap är roligt 15 8
b) Naturkunskap är intressant 19 4
c) Naturkunskap är lärorikt 22 1
d) Undervisningen stämmer överens med kursmålen 21 1 e) Naturkunskap tar upp för mig viktiga områden 15 7 f) Undervisningen i Naturkunskap behöver förändras 4 19
Handelseleverna är överlag positivt inställda till Naturkunskap. I Tabell 1a kan man se att två tredjedelar av eleverna tycker att Naturkunskap är roligt, vilket samtidigt betyder att var tredje elev inte tycker att det är roligt. En större andel tycker att det är intressant och bara en elev säger att det inte är lärorikt. Det finns ingen skillnad mellan hur pojkar och flickor har svarat. Det är även bara en elev som säger att undervisningen de har inte stämmer överens med kursmålen.
Det är i princip lika många elever som tycker att Naturkunskap är roligt som även tycker att Naturkunskapen tar upp för dem viktiga ämnen. På fråga 1f, den för den vidare
undersökningen viktigaste frågan, svarade 9 av 43 elever att undervisningen behövde förändras. På denna fråga gavs även eleverna möjlighet att kommentera sitt svar. Kommentarerna var i huvudsak av positiv karaktär av typen ”jag tycker att [ … ] är en duktig
lärare och gör undervisningen intressant”, men där finns också kommentarer med mer
förslagskaraktär som ”det hade varit roligt om vi kunde påverka mer själva”.
Det är, så när som på en, lika många elever som håller med i påståendet a – Naturkunskap är
roligt som håller med påståendet e – Naturkunskap tar upp för mig viktiga områden. Det är
dock bara till 50 procent samma elever som håller med om de båda påståendena. Det finns alltså ingen direkt koppling mellan att du tycker att Naturkunskapen är rolig och att du tycker att den tar upp viktiga områden. Bland de elever som inte svarat med samma svar på de båda påståendena, höll fler elever med om påstående e – Naturkunskap tar upp för mig viktiga
områden.
Vid en jämförelse mellan påstående a – Naturkunskap som ämne är roligt och b –
Naturkunskap som ämne är intressant, visar det sig även här att cirka hälften av eleverna svarat överensstämmande på dessa två påståenden. Tendensen är tydlig att det är de elever som är mest positiva som svarat lika. Här är dock samtliga som inte svarat med samma svar överens om att Naturkunskap är intressantare än vad det är roligt.
Sista jämförelsen mellan påstående b – Naturkunskap som ämne är intressant och e –
Naturkunskapen tar upp för mig viktiga områden, visar den minsta andelen elever har svarat
samma, cirka en tredjedel. Bland de elever som inte svarat lika på de båda påståendena håller majoriteten elever mer med om att ämnet är intressant, än vad de håller med om att ämnet tar upp viktiga områden.
Fråga 2 - Rangordna följande skolämnen
Eleverna fick i uppgift att rangordna sex teoretiska skolämnen; Svenska, Engelska, Naturkunskap, Samhällskunskap, Turism och Småföretagande. Två av dessa, Turism och Småföretagande är karaktärsämnen på handelsprogrammet.
Tabell 2a: Elevernas ämnesrangordning (1= tycker du bäst om, 6= tycker du sämst om) Siffran står för antal elever. Talet under Snitt är beräknad, ju lägre tal desto populärare ämne.
Plats 1 Plats 2 Plats 3 Plats 4 Plats 5 Plats 6 Snitt
Engelska 12 11 5 6 5 4 2,8 Turism 8 3 13 8 5 6 3,4 Samhällskunskap 6 8 6 10 8 5 3,5 Naturkunskap 4 5 11 10 9 4 3,6 Svenska 6 9 4 4 8 12 3,8 Småföretagande 7 7 4 5 8 12 3,8
Tabell 2b: Pojkarna ämnesrangordning (1= tycker du bäst om, 6= tycker du sämst om). Siffran står för antal elever. Talet under Snitt är beräknad, ju lägre tal desto populärare ämne.
Plats 1 Plats 2 Plats 3 Plats 4 Plats 5 Plats 6 Snitt
Samhällskunskap 5 5 2 4 3 1 2,9 Engelska 5 6 2 2 2 3 3 Småföretagande 7 2 2 2 7 - 3 Naturkunskap 1 5 5 6 2 1 3,3 Turism 1 1 6 5 3 4 4 Svenska 1 1 3 1 3 11 4,9
Tabell 2c: Flickornas ämnesrangordning (1= tycker du bäst om, 6= tycker du sämst om). Siffran står för antal elever. Talet under Snitt är beräknad, ju lägre tal desto populärare ämne.
Plats 1 Plats 2 Plats 3 Plats 4 Plats 5 Plats 6 Snitt
Svenska 5 8 1 3 5 1 2,4 Engelska 7 5 3 4 3 1 2,7 Turism 7 2 7 3 2 2 2,9 Naturkunskap 3 - 6 4 7 3 3,9 Samhällskunskap 1 3 4 6 5 4 4 Småföretagande - 5 2 3 1 12 4,6
Tabell 2d: Hur populärt är Naturkunskap? (1= tycker du bäst om, 6= tycker du sämst om).
Placering Pojkar % Flickor % Sammanlagt %
1 eller 2 6 30 % 3 13 % 9 21 %
3 eller 4 11 55 % 10 43 % 21 49 %
5 eller 6 3 15 % 10 43 % 13 30 %
Fråga 2 svarar på frågan om hur populärt Naturkunskap är i förhållande till andra ämnen. Eleverna bads att rangordna sex teoretiska skolämnen. Ett snittvärde har räknats ut för ämnena genom att multiplicera rankingen med antalet elever och dela med det totala antalet elever. I Tabell 2a presenteras rangordningen i popularitetsordning. I Tabell 2b-c är resultaten uppdelade på pojkar och flickor.
Värt att påpeka är att Svenska ligger i toppen hos flickorna men i botten hos pojkarna, något som stärker den allmänna uppfattningen att flickor är mer intresserade av språk än pojkarna. Totalt sett är Engelska det mest populära ämnet och Småföretagande, ett karaktärsämne på handelsprogrammet, hamnar längst ner på listan. Dock är poängspridningen inte så stor vid sammanställningen. Naturkunskap ligger på fjärde plats både hos flickorna, pojkarna och totalt sett. Poängmässigt är ämnet något populärare hos pojkarna än hos flickorna. I Tabell 2d kan fördelningen för Naturkunskap ses i procent. Ganska exakt hälften av eleverna har Naturkunskap på plats 3 eller 4. Bara 3 av 23 flickor har Naturkunskap på plats 1 eller 2.
Fråga 3 - Dessa ämnesområden tycker jag att det är roligt att arbeta med
Ämnesområdena som eleverna tog ställning till var: miljöfrågor, energifrågor, sjukdomar, träning & hälsa och ekologi. Eleverna hade även möjlighet att fylla i annat alternativ.
I Naturkunskap A undervisas i tre huvudområden: energifrågor, miljöproblem och ekologi. Av resultaten på fråga 3, som presenteras i Diagram 1, kan man se att det av dessa bara är miljöfrågorna som mer än hälften av eleverna tycker är roligt att arbeta med. Energifrågorna tycker bara drygt 10 procent (6 av 43 elever) är roliga. Ekologi har nästan samma låga siffror. Populärast är de två områdena som eleverna inte kommer att få någon undervisning i, då de inte finns med i kursplanen för Naturkunskap A; träning & hälsa respektive sjukdomar. Båda dessa områden ligger sammanlagt på runt 65 procent. Sjukdomar är dock det område som visar störst könsskillnader. Nästan 90 procent (20 av 23 elever) av flickorna är intresserade av att arbeta med sjukdomar, medan bara 40 procent av pojkarna är intresserade. Under ”annat” är majoriteten av svaren astronomi.
Ämnesområdens populäritet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Miljö Energi Sjukdomar Träning & hälsa
Ekologi Annat
Pojkar Flickor Sammantaget
Diagram 1: Ämnesområdens popularitet. Dessa arbetsområden tycker eleverna är intressanta. Mer än ett alternativ har kunnat väljas.
Fråga 4 och 5 – Arbetssätt
Dessa arbetssätt tycker jag bra om
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Exp erim ent Gen om gång Sjä lvst änd igt Gru ppa rbet en Dis kuss ione r Sam mar bete med and ra ä mne n Ann at Pojkar Flickor Sammantaget
Diagram 2a: Dessa arbetssätt tycker eleverna om
Jämförelse e lvernas val/dagens unde rv isnig
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Exp erim ent Gen om gån g Sjä lvst änd igt Gru ppa rbet en Dis kuss ione r Sam mar bete med and ra ä mne n Ann at Eleverna vill ha Dagens undervisning
Diagram 2b: Jämförelse mellan hur eleverna svarat att deras undervisning ser ut idag och vilka arbetssätt de tycker om.
I Diagram 2a kan man utläsa att flickor och pojkar tycker i huvudsak lika utom när det gäller självständigt arbete, som i detta fall till största del handlar om instuderingsfrågor. Nästan 80 procent av flickorna, men bara 40 procent av pojkarna tycker om självständigt arbete.
positiva till grupparbeten och diskussioner. Få elever anger sig tycka om samarbete med andra ämnen, men det visar sig också att de inte har någon erfarenhet av det, se Diagram 2b. Under ”Annat” är det huvudsak film som angetts. Många elever har svarat att de tycker om flertalet arbetssätt.
I Diagram 2b kan man vidare se att eleverna vill ha diskussioner i större grad än vad de anser att de har det idag. Bara 40 procent av eleverna anger att de har diskussioner i klassrummet idag, medan 65 procent anger att de tycker om arbetssättet. Fyra elever skulle även vilja ha samarbeten med andra ämnen, något som inte finns alls idag.
Vad gäller experiment, lärarledd genomgång, självständigt arbete samt grupparbeten är det fler elever som uppger att de använder arbetssättet än som uppger att de tycker om det. Störst skillnad är det angående genomgångar följt av självständigt arbete.
Fråga 6 och 7 – TV och naturvetenskapliga intressen utanför skolan
Bara fåtalet elever har naturvetenskapliga intressen utanför skolan eller tittar regelbundet på naturvetenskapliga TV-program.
Fråga 8 - Förändring av Naturkunskapen
Denna fråga är en upprepning av fråga 1f. Eftersom den denna gång var formulerad som en öppen fråga kom en stor mängd olika svar. Enkätfrågan löd: Om du fick ändra vad du vill med
Naturkunskapen. Vad skulle det vara?
17 elever svarar ej på frågan eller svarar att de inte vet eller är nöjda som det är. Av dessa är 6 flickor och 11 pojkar.
”Inget. Det är bra som det är det är bara det att jag inte är intresserad av det.” ”Det är bra som det är”
Fem elever, alla flickor, vill ändra tidsaspekten, vad gäller lektionstid eller den tid på vilken kursen läses.
”Kortare lektion, det blir för drygt även fast det är intressant” ”Ha det över ett år istället för en termin. Kanske redan i 2an”
Sex elever vill på något sätt ändra arbetsområden. Två av dessa vill läsa mindre om miljö och fyra vill läsa mer om människokroppen eller djur.
”Jag hade velat lära mig mer om djur i världen”
”Mer om kroppen, gener och sjukdomar i naturkunskap A”
”Jag hade tyckt det var roligt att få in lite mer om hur miljöfrågor påverkar människan både fysiskt och psykiskt”
”Tråkigt med allt om miljön. Alla vet redan att vi förstör den ändå och att man ska åka mindre bil och sånt. Men ingen kommer börja bry sig mer bara för att vi måste tjata om det i skolan.”
16 kommentarer gäller arbetssättet. Av dessa vill 4 elever se mer film, 4 elever vill ha mer utflykter. En elev vill ha alternativ till prov. 3 elever vill ha fler arbeten, i grupp eller enskilt. 4 elever kommenterar laborationerna, 2 vill ta bort dem, en vill ta bort rapporten och en vill ha fler laborationer. En elev vill att naturkunskapen ska kopplas mer till handelsprogrammet.
”Kanske kombinera mer med ämnet/kurs vi går alltså handel”
”Se lite mer filmer om ämnet. Komma ut i naturen och se hur det fungerar” ”Jag gillar att göra arbeten, man lär sig en hel del”
” Jag tycker undervisningen är bra, men om jag fick välja skulle vi inte ha några laborationer alls”
4.2 Intervju
Två djupintervjuer genomfördes för att ge en klarare bild av vad eleverna tycker om Naturkunskap. Till stor del låg resultaten från enkäten till grund för intervjuerna. Dessa gav också en möjlighet att klargöra vissa begrepp och förtydliga svar från enkäten.
Intervjuerna kommer här att presenteras i utdrag utifrån intressanta områden. Transkriptionen har skett enligt Wells (1999), se Bilaga C. Frågorna kretsade kring tre huvudområden: arbetsområden, arbetssätt och infärgning. Ett fjärde område, lärarens roll, tillkom under intervjuernas gång. Resultaten kommer från intervjuer med eleverna Anna och Erik.
Arbetsområden
Denna del av intervjun utgick till stor del från enkäten. Huvudsyftet var att reda ut vad eleverna ansåg vara viktiga områden och varför man ska läsa om dessa.
Intervjuare: [angående enkäten] Det är en fråga här om Naturkunskapen tar upp viktiga ämnen. Vilka är viktiga områden för dig?
Erik: Det är väl alltså att t’ exempel om klimatet. Och föroreningar å
sånt. Det är ju liksom sånt som drabbar alla och som alla bidrar till nästan. Å sen, som vi håller på med nu, ekologi. Ekosystem… Det är ganska viktigt att kunna det. Så man vet hur allt går till i världen.
För Anna är allmänbildningen viktig. Hon tycker inte naturkunskapen är så rolig, men den kan vara intressant. Hon tog upp miljöförstöring och ozonlagret.
Anna: Det är intressant för man måste veta hur det går till. Man måste
veta hur det går till för att vara allmänbildad.
Anna: Jag tycker inte det är ett roligt ämne, men det är allmänbildning,
man måste ha det.
Båda eleverna tar upp ämnen som de fått undervisning om. Framförallt Erik nämner ingenting som ligger utanför de områden som de läst eller läser om. Annas argument att man måste läsa vissa områden för att vara allmänbildad faller tillbaka på målet att skapa informerade samhällsmedborgare.
Arbetssätt
Detta var det område där flest elever gav förslag på förändringar i enkäten. Vid diskussionen om arbetssätt under intervjun, kom det mest att handla om grupparbeten och diskussioner i klassrummet. Vi kom även in på variation och lärarens roll i undervisningen under denna del av intervjun.
Erik: Jag tycker den undervisning vi har i Naturkunskap nu är en av de bättre vi haft i alla ämnen.
Intervjuare: På vilket sätt är den bra?
Erik: Ja, vi… det är både genomgångar, jobba i stenciler, sen kollar vi
på film, sen får vi jobba lite praktiskt. Liksom gå ut och göra saker å sånt. Så det är ändå variation.
Erik skulle gärna vilja ha mer grupparbeten, men tror inte det skulle fungera i hans klass på grund av allt för stora ambitionsskillnader inom klassen. Han är rädd att hamna i en grupp där övriga inte gör något. Erik säger vidare att genomgångarna nog är det roligaste eftersom både läraren och eleverna skämtar till det. Anna däremot skulle vilja ha mer praktiska inslag i undervisningen:
Anna: Lite mindre teoretiskt. Mer praktiska delar-
Intervjuare: Mer experiment eller mer exkursioner eller…
Anna: Ja, vi har inte haft någon sån expursion eller vad det heter-
Intervjuare: Exkursion?
Anna: Ja. Det har vi inte haft. Det hade kanske varit roligt… och mer
experiment. Vi har bara haft ett.
Även i enkäten var det flertalet elever som efterlyste fler utflykter, studiebesök och exkursioner. Fler experiment i form av laborationer var de flesta elever dock negativa till. Både Anna och Erik vill ha mer diskussioner i klassrummet. De är dock oense om i vilken form. Erik önskar lärarledd, men Anna ser hellre att diskussionerna sker i smågrupper.
Infärgning
En del i intervjun handlade om hur anpassad undervisningen var efter eleverna samt hur man skulle kunna kombinera Naturkunskap med andra skolämnen.
Intervjuare: Är naturkunskap roligare nu än det var på högstadiet?
Erik: Ja, det är mer frihet här Och lite mer specialinriktat för
Intervjuare: Mm, på vilket sätt är det inriktat för-
Erik: Jaa…t’ exempel Peter [lärare,
fiktivt namn] ville inte att vi skulle labba å sånt, det antog han att vi inte ville, så frågade han oss om vi ville å det ville vi inte. Nu kommer vi inte ha massa laborationer. Och inte så mycket med kemi heller. Så det känns ganska skönt.
Tvärt emot vad Erik tycker så skulle dock Anna vilja ha mer experiment, se transkription ovan. Vad Erik är inne på är att undervisningen till viss del är anpassad efter eleverna vad gäller formen, men vad gäller innehåll sker dock ingen eller lite anpassning:
Intervjuare: Tror du att man skulle kunna ha mer… samarbeten med andra
ämnen… med naturkunskapen? Kombinera något?
Erik: Det är nog ganska svårt faktiskt, för naturkunskap är lite speciellt
jämfört med andra teoretiska ämnen.
Intervjuare: Skulle det gå att kombinera med era karaktärsämnen?
Erik: Tror inte det.
Intervjuare: Nä?
Erik: Nä, naturkunskap är nog ett ämne för sig.
Anna tror inte heller att det går att kombinera Naturkunskapen med något annat eller ta in karaktärsämnena. Hon är dock inte negativ till att försöka:
Anna: Ja, skulle det gå hade det kanske varit en succé men jag vet inte
om det finns något som passar riktigt ihop. Kanske samhälle i så fall.
Inte heller när eleverna gavs exempel på inom vilka områden man skulle kunna kombinera ämnen trodde Anna och Erik att det skulle fungera. Enkäten visade att ingen av eleverna har haft samarbeten med andra ämnen. Eleverna har ingen erfarenhet av samarbete eller infärgning och kan därför inte se hur det skulle gå till. I enkäten så är det även bara fåtalet elever som efterlyser mer samarbeten eller anknytning till karaktärsämnena.
Lärarens roll
Under intervjuerna kom Anna och Erik flera gånger tillbaka till lärarens roll i undervisningen. Hur viktig är lärarens roll för att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet? Om ett ämne är roligt, hur stor betydelse har ämnet och hur stor betydelse har läraren? Eleverna verkar här överens om att läraren har en viktig roll. Att vara lyhörd, att ha en god kommunikations-förmåga lyfts här fram. Även det motsatta, vad är dålig lärare är, exemplifieras.
Intervjuare: Hur stor betydelse har läraren för om du gillar ett ämne eller inte?
Erik: Väldigt stor betydelse. Läraren gör nästan ämnet
Intervjuare: Ok
Erik: Vissa ämnen kan ha varit roliga så får man en jättedålig lärare så
blir ämnet tråkigt. Det är väldigt stor betydelse.
Intervjuare: Hur är en bra lärare?
Erik: Jaa… gör mer än bara ha genomgångar å sånt. Bryr sig liksom
om vad eleverna tycker. Äh…ja… Blandar teoretiskt och praktiskt ganska bra.
Intervjuare: Vad gör en dålig lärare?
Erik: Enformig och kinkig.
Anna håller med om att läraren har stor betydelse. På frågan om vad som gör en bra bärare svarar hon
Anna: En lärare med humor. Som inte bara är strikt asså man ska kunna
släpp lite.***** Om vi säger så här att ”vi vill inte ha teori nu fem lektioner framåt” ”Nä, då kan vi gå på en expedition till stadssparken och kolla på ankor”. Asså bara att man gör något roligt. Som lyssnar på en. Sen hjälps man åt att lägga upp en plan.
Intervjuare: Ok
Anna: Så det blir varierad inlärning.
Anna: Rolig lärare, bra humor. Mycket energi i < hon/han… spelar ingen roll >. Väldigt gladlynt. Lär ut med ett leende.
Båda eleverna tar upp samma två punkter. För det första så ska läraren kunna variera sig och anpassa sig efter elevernas önskemål. För det andra tar de upp vikten av att läraren har humor och kan skämta.
5 Slutsatser och diskussion
Denna del har som mål att föra en diskussion utifrån det arbete som gjorts samt att ge svar utifrån undersökningens tre forskningsfrågor:
• Vilken attityd har eleverna på handels- och administrationsprogrammet gentemot Naturkunskap?
• Vad, om något, vill dessa elever ändra i sin undervisning?
• Vilka specialintressen har dessa elever?
5.1 Diskussion kring resultaten från enkät och intervju
En anledning till att eleverna är så positiva som de är kan vara att kursen ligger så sent i utbildningen. Naturkunskap som ämne skiljer sig förhållandevis mycket från övriga ämnen eleverna läser och kan tillföra variation till övriga ämnen. Eleverna har även nått en viss mognad då de vid 18-19 år ålders i det närmsta kan betraktas som vuxna.
Trots att eleverna är positiva till Naturkunskap, hamnar ämnet bara på fjärde plats av sex, när eleverna ombes rangordna ett antal ämnen. Ganska exakt hälften av eleverna har ämnet på plats tre eller fyra. Det är fler elever som har Naturkunskap på plats fem eller sex, än som har det som nummer ett eller två. Här är det framför allt flickorna som föredrar andra ämnen, bara tre flickor ger Naturkunskap plats ett eller två men tio flickor har ämnet på plats fem eller sex. Att flickor är mer negativt inställda till naturkunskap tar även Sjøberg (2005) upp.
Det är också en viss skillnad mellan hur roligt och hur intressant eleverna tycker Naturkunskap är. Ämnet är, enligt resultaten på enkäten, intressantare än vad det är roligt. Man kan då fråga sig vad roligt är för något. I intervjuerna togs frågan upp och eleverna ombads definiera betydelsen av varje begrepp. Det framkom då att roligt kan tolkas som att man i princip sitter och skrattar lektionen igenom, vilket kan förklara att Naturkunskap uppfattas som intressantare än vad det uppfattas som roligt.
Det allmänna intresset för naturvetenskap är också lågt bland dessa elever. Mycket få elever svarade att de på sin fritid tittade på naturvetenskapliga program på TV eller på annat sätt ägnade sig åt naturvetenskapliga intressen. Filmer eller TV-program med naturvetenskapligt
innehåll används redan i undervisningen, men en koppling mellan skola och fritid skulle här kunna skapas genom att till exempel ge eleverna i uppgift att hitta material i dagstidningar, populärvetenskapliga tidskrifter eller på TV hemma.
Lärarens roll är, enligt intervjuerna, av stor vikt för ämnet. Humor och förmåga att variera och anpassa sin undervisning står högt i kurs hos de elever jag pratat med. En dålig lärare kan ”förstöra” ett ämne, likaväl som en bra lärare kan ”göra” ämnet och öka intresset för det. Variation verkar vara det som får den duktige läraren att hålla elevernas intresse uppe. Många elever har svarat att de tycker om många olika arbetsformer och det är också en indikation på att de tycker om att få variera sig.
Båda eleverna som jag intervjuat har svårt att se hur Naturkunskap skulle kunna samarbeta med andra ämnen eller få in mer av karaktärsämnena i undervisningen. Inte ens när jag för eleverna föreslår att man skulle använda naturkunskapen till att förklara till exempel miljömärkningar, ser eleverna hur detta skulle fungera. De är dock inte helt negativa till idén, de tror bara inte det skulle fungera. Infärgning på detta sätt är inte något som eleverna är vana vid. De ser inte hur det skulle fungera eftersom de helt enkelt aldrig stött på fenomenet, eller åtminstone aldrig reflekterat över att det sker infärgning.
Studien visar att få elever tycker om området ekologi. En förklaring till detta kan vara att dessa elever ännu inte har haft undervisning i ekologi. Det kan vara så att de inte helt är på det klara med vad ekologi innebär, eller vad ordet ens betyder. Kanske upplever de det som roligare när de vet vad det handlar om. Detta är dessutom ett av de områden då klasserna har större möjlighet att vistas utomhus och samtliga åker på exkursion, något som flertalet efterlyst i undersökningen.
5.2 Slutsatser utifrån frågeställning
Överlag har eleverna en positiv attityd till Naturkunskap. Från Tabell 1a kan man utläsa att 2/3 av eleverna tycker att Naturkunskap är roligt och mer än 8 av 10 elever tycker att ämnet är intressant, vilket får ses som en mycket hög siffra. Så gott som samtliga elever har svarat att Naturkunskap är lärorikt. Huvudanledningen till detta verkar vara att eleverna anser att Naturkunskap behövs om man vill vara allmänbildad.
Men trots att eleverna är positiva till Naturkunskap kommer flera ämnen före när de ombeds att rangordna sina skolämnen (se Tabell 2a-c). Detta kan antingen antyda att eleverna överlag är väldigt positivt inställda till skolan eller att de försöker ”svara snällt”.
Negativt är att tolv av eleverna inte tycker att Naturkunskap tar upp för dem viktiga ämnen, det vill säga att de inte anser att miljö- och energifrågor är viktiga för dem. Majoriteten av dessa är flickor där 1/3 av flickorna svarar att Naturkunskapen ej tar upp, för dem viktiga frågor (se Tabell 1a-c).
Nio av eleverna som svarade på enkäten, svarar att det tycker att undervisningen behöver förändras. Det kan tyckas vara en relativt låg siffra, men det innebär samtidigt att det finns en grupp elever som inte är nöjda.
För att tillgodose de önskemål som förts fram av elever i denna studie skulle det krävas förändringar i kursplanen för Naturkunskap A. De ämnen som ligger i topp hos eleverna, vad gäller arbetsområden, är träning och hälsa samt sjukdomar (se Diagram 1). Ingen av dessa finns med i kursplanen för Naturkunskap A. Ett alternativ är att omprioritera vad som ingår i A- respektive B-kursen inom Naturkunskap. Skulle man kunna låta Naturkunskap A handla mer om människa och djur? Riskerar man då att viktiga miljö- och energifrågor förbises helt av elever som bara läser Naturkunskap A? Men då det största intresset hos eleverna ligger kring ämnen som rör människan bör man hitta en koppling mellan miljö- och energifrågor och människokroppen.
Det verkar finnas tre nyckelkriterier för att göra eleverna intresserade av naturkunskap. Nummer ett är variation om man ska tro de eleverna jag pratat med. Båda upprepar gång på gång att för att ett ämne ska vara intressant, för att läraren ska vara bra, så krävs variation. Det andra är att läraren kan lyssna till elevernas önskemål. Planering ska, åtminstone till viss del, ske gemensamt och läraren måste kunna anpassa sig till elevernas önskemål. Dessa båda åsikter presenteras även i både Lindahl (2003) och Helldén m.fl. (2005). Det tredje kriteriet är humor. Båda eleverna säger att det är bra att läraren kan skämta till det. En positiv lärare skapar en positiv inlärningssituation och ger eleverna en positiv upplevelse av ämnet, i detta fall naturkunskap.
Det är svårt att ge något exakt svar på vad eleverna vill förändra i arbetssätten. Återigen, variation är nyckeln till framgång. Det som eleverna verkar sakna idag, utifrån vad de själva säger, är diskussioner och exkursioner (se Diagram 2b). Jag kan även anse att den infärgning från handelsprogrammet som bör finnas, saknas. Undervisningen är till viss del anpassad till eleverna i den mån att de är tillfrågade hur arbetsformen ska se ut (grupparbeten, experiment), men i ämnesområdena saknas, om man får tro eleverna, infärgning.
Jag har inte kunnat identifiera några specialintressen hos dessa elever. Bara en elev efterlyser att Naturkunskapen ska kopplas mer till handelsprogrammets karaktärsämnen. De ämnesområden som de efterlyser mer undervisning om är människokroppen och djur, inget som direkt är kopplat till deras karaktärsämnen utan snarare till allmänna intressen. Därmed inte sagt att det inte skulle fungera att låta Naturkunskap bli mer infärgad av handelsprogrammets karaktär, till exempel vad gäller varohantering, produktion och miljömärkning.
Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet är betydligt mer positivt än vad jag förväntat mig. Eleverna är överlag nöjda med sin undervisning och får i de flesta fall den variation som de efterlyser. Inte ens de elever som hävdar att de inte är så intresserade eller tycker att det är så roligt kan helt peka på vad de skulle vilja ändra. Eleverna har dock inget begrepp om infärgning och är osäkra på om det ens skulle fungera. Det som eleverna eftersöker är varierad undervisning, en positiv lärare samt att få vara delaktiga i undervisningen, både i planering av upplägg och under lektioner i form av diskussioner.
5.3 Tillförlitlighet
Det finns flertalet faktorer som påverkar varje steg i den gjorda undersökningen. Vad gäller enkäten såväl som intervjun är det alltid en fråga om eleverna svarar helt ärligt. För att öka chansen för ärliga svar försäkrades eleverna om att de skulle få förbli anonyma och att deras lärare inte skulle få se eller höra deras svar.
Det kan vara svårt att ha en hög validitet när man undersöker attityder och intressen. För att öka validiteten har jag försökt använda mig av tidigare forskning och byggt vidare på denna, i detta fall framför allt genom att använda mig av tidigare använda enkät- och intervjufrågor (Johansson & Svedner, 2001).
Johansson och Svedner (2001) refererar i sin bok Examensarbetet i lärarutbildningen till forskning av bland andra Chadwick som påpekar att till och med mycket erfarna intervjuare i intervjusituationen gör fel och kan påverka svaret hos den som blir intervjuad. Med detta som bakgrund har jag svårt att tro att de elever som jag intervjuade inte blev påverkade av mig under intervjuns gång. Intervjun fungerade under stora delar som en dialog och eleverna påverkas av tonfall, uttryck och medhåll. Jag finner det dock svårt att bedöma till vilken grad påverkan sker.
Två intervjuer och 43 enkätsvar må vara för lite för att representera alla elever på handels- och administrationsprogrammet, men det ger en bild av vad eleverna på just denna skola tycker och mycket av det går att applicera på andra grupper av elever, på andra skolor eller andra program.
5.4 Allmänna reflektioner
Trots att jag inte någonstans mätt eleverna kunskaper i ämnet så finns det ett samband mellan intresse och prestation. Ett högt intresse leder gärna till goda prestationer och goda prestationer kan i sin tur leda till ett ökat intresse, eller åtminstone att man upplever ämnet mer positivt (Skolverket, 2004).
En svaghet är att jag bara undersöker ett perspektiv, elevernas. Ingenstans i arbetet finns lärarnas synvinkel. Till viss del finns ett perspektiv till i form av styrdokumenten. En intressant jämförelse hade varit att låta undervisande lärare ta del av materialet och ge sin syn på elevernas synpunkter. Detta skulle vara ett intressant sätt att gå vidare med materialet. Jag vill slutligen återkomma till Lindahls citat ”Kunskapen ska vara användbar för att
diskutera, argumentera och ta ställning även när det gäller värdefrågor” (Lindahl,
2003:242). Detta stämmer väl överens med kursmålen som är uppsatta av Skolverket och stämmer mycket väl in på min syn på vad Naturkunskapsundervisningen bör sträva mot. För att bli en god samhällsmedborgare kvävs en viss allmänbildning och här har Naturkunskapen en mycket viktig roll. Energi- och miljöfrågor tillhör idag bland de högst prioriterade frågorna för oss att lösa och information och kunskap kring dessa frågor måste spridas.
Denna inställning tillsammans med vad eleverna i denna studie önskat skulle kunna leda till en varierad undervisning, som på ett aktivt sätt kopplar samman miljö- och energifrågor med påverkan på människan, samt har en starkare infärgning av elevernas karaktärsämnen för att skapa just de medvetna och allmänbildade samhällsmedborgare som eftersträvas.
6 Avslutning
Först och främst tack till alla elever som deltog i undersökningen och svarade på enkäten och speciellt tack till de elever som även ställde upp och lät mig intervjua dem. Stort tack också till de lärare som så villigt ”lånade ut” elever och lektionstid till mig.
Tack även till min handledare Claes Malmberg för hjälp, synpunkter och värdefulla lästips på vägen.
Slutligen ett tack till Martin Knutsson och Peter Skoog för goda råd, sällskap och lite lagom dåligt samvete!
7 Referenslista
Helldén, Gustav & Lindahl, Britt & Redfors, Andreas (2005). Lärande och undervisning i
naturkunskap – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen :
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
Lindahl, Britt (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? Göteborg: Göteborgs universitet
Lundström, Mats (2007). ”Workshop om enkäter”. Muntlig kommunikation. Malmö högskola 070404.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Ratcliffe, Mary & Grace, Marcus (2003). Science Education for Citizenship. Maidenhead : Open University Press
Sjøberg, Svein (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: studentlitteratur, 2:a upplagan.
Skolverket (2000). Gy2000 2000:07 Handels- och administrationsprogrammet. Programmål,
kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Stockholm : Skolverket och Fritzes
Skolverket (2004). PISA 2003. Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett
internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket och Fritzes
Wells, C. Gordon (1999). Dialogic inquiry: towards a sociocultural practice and theory of
8 Bilagor
Bilaga A – Enkät
Enkät
NK A
Handelsprogrammet
Enkäten är konfidentiell och varken skola, klass eller namn kommer att nämnas i mitt examensarbete.
Kursmål för NK A Eleven skall
• kunna göra observationer och enkla experiment samt kunna analysera och tolka resultaten
• ha kunskap om den naturvetenskapliga världsbildens framväxt samt universums och jordens historia
• kunna förstå skillnaden mellan påståenden grundade på fakta och värderande ståndpunkter inom naturvetenskapen, t.ex. när det gäller människans strålningsmiljö
• ha fördjupat sin kunskap om ekosystems struktur och dynamik samt betydelsen av biologisk mångfald
• ha kunskap om energiomvandlingar och energiformer samt begreppet energikvalitet
• kunna beskriva naturliga kretslopp och av människan skapade materia- och energiflöden samt ha förståelse för termodynamikens lagar
• kunna beskriva miljöproblem utifrån studieinriktning och aktivt delta i diskussioner om möjligheten att påverka utvecklingen
• ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling.
Del 1
1) Här följer ett antal påståenden. I vilken grad instämmer du i dem?
Sätt ett
X
i rutan under det svar som passar dig bäst.1=Håller helt med 2=Håller delvis med 3=Håller delvis inte med 4=Håller inte med alls a) Naturkunskap som ämne
är roligt
b) Naturkunskap som ämne är intressant
c) Jag tycker Naturkunskap är lärorikt
d) Undervisning i Natur-kunskap stämmer överens med kursmålen (se sida 1)
e) Jag tycker att Natur-kunskapen tar upp för mig viktiga områden f) Den Naturkunskaps- undervisningen vi har behöver förändras Kommentarer till 1f : ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ _______________________________________________
Del 2
2) Rangordna följande skolämnen (1= tycker du bäst om, 6= tycker du sämst om) ___ Svenska ___ Engelska ___ Naturkunskap ___ Samhällsvetenskap ___ Turism ___ Småföretagande
3) Dessa områden tycker jag är roligt att arbeta med (du kan kryssa mer än en ett alternativ)
[ ] Miljöfrågor [ ] Energifrågor [ ] Sjukdomar
[ ] Träning och hälsa [ ] Ekologi
[ ] Annat: _____________________
4) Dessa arbetssätt använder vi oss av (du kan kryssa mer än en ett alternativ) [ ] Göra experiment
[ ] Läraren har genomgång
[ ] Arbeta självständigt (ex instuderingsfrågor) [ ] Arbeta med grupparbeten
[ ] Diskussioner i klassrummet
[ ] Samarbeten med andra skolämnen [ ] Annat: ____________________
5) Dessa arbetssätt tycker jag bra om (du kan kryssa mer än en ett alternativ) [ ] Göra experiment
[ ] Läraren har genomgång
[ ] Arbeta självständigt (ex instuderingsfrågor) [ ] Arbeta med grupparbeten
[ ] Diskussioner i klassrummet
[ ] Samarbeten med andra skolämnen [ ] Annat: ____________________
6) Hur ofta tittar du på TV-program om naturvetenskap utanför skolan? [ ] Varje dag
[ ] Flera ggr/vecka [ ] Några ggr/vecka
[ ] Mindre än en gång/vecka [ ] Sällan eller aldrig
Del 3
– fortsätt gärna skriv på baksidan om du behöver mer plats7) Jag har naturvetenskapliga intressen utanför skolan Ja ___ Nej ___ Om Ja, vad? (ex förening, aktivitet, etc.)
________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ____________________________________________________
8) Om du fick ändra vad du ville med Naturkunskapen. Vad skulle det vara? ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ____________________________________________________
9) Utanför skolan tycker jag om att… (fritidsintressen…)
________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ____________________________________________________
10) Övriga tillägg och kommentarer
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _______________________________________________________________
pojke [ ] flicka [ ]
Tack så mycket för hjälpen!
/Louise
För andra delen av mitt examensarbete ska jag genomföra ett antal elevintervjuer. Får jag lov att kalla dig till intervju?
Bilaga B – Intervjufrågor
Här är de utgångsfrågor som användes. Flertalet följdfrågor tillkom under intervjuerna. Frågorna ställdes ej ordagrant eller i samma ordning varje gång. Flertalet frågor hade utgångspunkt i hur eleven svarat på enkäten.
• Studenten närmar sig, vad ska du göra efter det?
o Vad vill du jobba med? Läsa vidare?
• Varför valde du att läsa handelsprogrammet? o Du funderade aldrig på att läsa något annat?
• Hur är du som elev?
o Räcker du upp handen även om du är osäker på svaret?
o Vad är du bra/dålig på?
• Är de ”teoretiska ämnena”, som naturkunskap, roligare nu än på högstadiet? Varför?
• Hur stor betydelse har läraren för om man tycker om ett ämne?
o Vad gör en bra/dålig lärare? Kan den förstöra eller ”göra” ett ämne?
• Vilket ämne är roligast/tråkigast? Varför?
• Vad är skillnaden mellan roligt och intressant för dig?
• Vad är för dig viktiga områden?
• Läser ni lagom mycket naturkunskap? Mer eller mindre? Vid rätt tidpunkt?
• Varför ska man läsa naturkunskap?
• Vad tittar du på för TV (naturvetenskapliga program)? o Tidskrifter?
• Arbetssätt? Du vill ha mer diskussioner/grupparbeten.
o Om vad? Hur skulle man organisera den?
o Är det ett bra sätt att lära sig?
• Vad tycker du ska förändras? Mer mindre av något?
o Vad är bra med dagens undervisning?
• Vad tror du skulle göra elever mer intresserade? Hur skulle du göra för att få med sig de elever som inte är intresserade? Mer praktisk? Mer teoretiskt?
• Skulle man kunna göra mer samarbeten med andra ämnen? o Skulle du vilja att man försökte?
o Kan man göra något tillsammans med era karaktärsämnen? Miljömärkningar?
• Hur ser din drömlektion ut?
Bilaga C – Transkriberingsregler
Transkriberingsregler enligt Wells (1999).
