KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Lars-Göran Jansson
Margaretha Allen
Inbjudan till VO-collegerådet inom GR
Tid: Torsdag 26 maj kl. 13.30-17.00Plats: OBS! Lillhagsparken 11C, Hisings-Backa
Buss 52 alt 53 hållplats Lillhagsparken norra Parkeringsplats finns intill
Anmäl förhinder senast 24 maj till margaretha.allen@grkom.se
Dagordning för regionala VO-Collegerådet 26 maj
1. Visning av Vision Bo Äldre (13.30-14.30)
Vision Bo Äldre
En ny generation äldre
Kommande pensionärer vill klara sig själva. De ställer nya krav på boende, omvårdnad och livskvalitet. Och de är många. Hur möter din organisation allt fler äldre? Vision Bo Äldre är en guldgruva för alla som möter äldre i sitt arbete. På 400 m2 ryms nästan allt som idag kan visas upp kring ett tryggt och bekvämt boende för äldre – design, teknikstöd och smarta prylar. Du möts av spännande nyheter och kunnig personal. Och du får givetvis testa produkterna.
Vård- och omsorgspersonal, pensionärsföreningar,
fastighetspersonal, teknikleverantörer, studenter och forskare kommer hit för att utbyta idéer, få inspiration och kunskap om teknikstöd och smarta prylar som gör vardagen enklare.
Lokal ansökan
Vård- och omsorgscollege
Kungsbacka
Styrgruppen VO-college Kungsbacka
Kontaktperson
Eva Malmgren Thörnblom Rektor Aranäsgymnasiet Gymnasiegatan 44 434 42 Kungsbacka eva.malmgren-thornblom@kungsbacka.se 0300 83 3310 Ordförande Monica Hansson Enhetschef, Äldreomsorgen Borgmästaregatan 5 434 32 Kungsbacka Box 10409 434 24 Kungsbacka Monica.hansson@kungsbacka.se 0300 83 5363 0706 311081 Karolina Naij Utredare Handikappomsorgen Borgmästaregatan 5 434 32 Kungsbacka Box 10409 434 24 Kungsbacka karolina.naij@kungsbacka.se 0300 83 4729 0768 100313 Anneli Andersson Enhetschef, Äldreomsorgen Pölagårdsvägen 27 439 54 Åsa annelie.andersson@kungsbacka.se 0300 83 3806 0702-457496 Anette Billman Hemsjukvården i Centrum, Omsorgenshus Kraftvägen 3 434 37 Kungsbacka anette.billman@kungsbacka.se 0300 83 4833 0706-31 68 78 Anita Lygnehäll Enhetschef Handikappomsorgen Borgmästaregatan 5 434 32 Kungsbacka Box 10409 434 24 Kungsbacka anita.lygnehall@kungsbacka.se 0300 83 5155 0703 116351 Tf Verksamhetschef Susanne Ramstedt Förenade Care AB Ekhaga äldreboende Mariedalsvägen 3 439 30 Onsala 0300-600 21 Monia Östlund Kommunal Lilla Verkstadsgatan 2 434 42 Kungsbacka monia.ostlund@kungsbacka.se 0300 83 4598 Ulla Åberg Kungsbacka Sjukhus Tölövägen 5 434 40 Kungsbacka ulla.aberg@regionhalland.se 0300 56 5000 växel Ulrika Borgvall Lärare Vård- och omsorgsprogrammet Aranäsgymnasiet Gymnasiegatan 44 434 42 Kungsbacka ulrika.borgvall@kungsbacka.se 0300-83 3313 Anita Nordlund VD Medlearn Drottninggatan 30 414 14 Göteborg anita.nordlund@medlearn.se 0708-358502 031-352 01 00 Tony Jivéus Verksamhetschef komvux, yrkeshögskolan Södra Torggatan 9-11 Box 10258, 434 23 Kungsbacka tony.jiveus@kungsbacka.se 0767-870044 0300- 83 5206 Marcus Lindborg Rektor Yrkeshögskolan Sjöallén 9, Alléskolan Box 10258, 434 23 Kungsbacka marcus.lindborg@kungsbacka.se 0300 83 4492 0704-830900 Kristina Fowelin Lärare lärlingsprogrammet Elof Lindälvs gymnasium
Lindälvs gata 3 434 32 Kungsbacka kristina.fowelin@kungsbacka.se 0300 833521 0722-226605 Malin Edefors Lärare Vård- och omsorgsprogrammet Aranäsgymnasiet Gymnasiegatan 44 434 42 Kungsbacka malin.edefors@kungsbacka.se 0300-833317
Innehållsförteckning
Vård- och omsorgscollege ... 1
Kungsbacka ... 1
Styrgruppen VO-college Kungsbacka ... 2
Styrgruppen VO-college Kungsbacka ... 2
Innehållsförteckning ... 3
1.Varför Vård- och omsorgscollege ... 4
1.1 Syfte/Vision ... 4 1.2 Bakgrund ... 4 1.3 Analys ... 5 1.3.1 Personalbehov ... 5 1.3.2 Arbete ... 6 1.4 Slutsats ... 6 1.5 Mål ... 6 2. Samverkan ... 7 2.1 Förankring ... 7
2.2 Samverkan genom programråd ... 7
2.3 Samverkan genom APU/APL ... 8
2.4 Samverkan med andra gymnasieprogram på Aranäsgymnasiet ... 8
2.5 Samverkan med andra utbildningsanordnare ... 8
Delmål ... 8
3. Lokalt perspektiv ... 8
3.1 Opinionsbildning, omvärldsbevakning och marknadsföring ... 8
Delmål ... 9 4. Infrastruktur för utbildningen ... 9 4.1 Vuxenutbildning ... 9 4.2 Yrkeshögskola – tandsköterskeutbildning. ... 10 4.3 Uppdragsutbildning ... 10 5. Hälsoperspektivet ... 10 Delmål ... 11 5½. Genusperspektiv ... 11
6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö ... 11
Delmål ... 12
7. Lärformer och arbetssätt ... 12
Delmål ... 12
8. Lärande i arbete ... 12
8.1 Handledning ... 12
8.1.1 Äldreomsorgen ... 12
8.1.2 Handikappomsorgen ... 13
8.2 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)/Praktikplatser ... 13
9. Kvalitetsarbete /uppföljning ... 13
9.1 Utvärderingar, elevenkäter ... 13
9.1.1De kommunala förvaltningarna. ... 13
9.1.2 Förenade Care ... 14
9.1.3 Gymnasierna ... 14
9.1.4 Vuxenutbildningen ... 14
Delmål ... 14
10. Avtal och överenskommelser ... 15
1.Varför Vård- och omsorgscollege
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) blev certifierat som VO-college september 2009.
1.1 Syfte/Vision
Vi vill ha en attraktiv och kvalitetssäkrad utbildning i kommunen som ger avnämarna den arbetskraft de vill ha, god och säker vård och omsorg för medborgarna samt ge de studerande den bas de behöver som krävs för att bli anställningsbara och möjlighet att utveckla och utbilda sig vidare.
1.2 Bakgrund
Kungsbacka kommun har 74 191 invånare. I Kungsbacka stad bor drygt 18600 invånare. Kommunen tillhör Göteborgsregionens kommunförbund (GR) och ligger i Hallands län.
Invånarnas ålder
28 procent av invånarna är under 20 år 55 procent 20-64 år
17 procent är 65 år och äldre
Inom äldreomsorgen i kommunen finns 14 boenden, med 33 enheter med sammanlagt 786 platser. De finns lokaliserad från Kullavik i norr till Frillesås i söder. Av dessa drivs 256 platser på entreprenad. Av 786 platser är 175 med inriktning mot brukare med
minnessjukdom. Boende med inriktning brukare med somatiskt omsorgsbehov är 539 st. Vi har även 72 korttidsplatser med inriktning mot både somatik och brukare med minnessjukdom där vi erbjuder avlastning, växelvård, rehabilitering och vård vid livets slut.
Inom Kungsbacka kommuns äldreomsorg kan vi erbjuda en insyn i varierande inriktningar såsom hemtjänst, korttidsplatser och äldreboende. I våra verksamheter ger vi
omsorg/omvårdnad utifrån brukarnas individuella behov och diagnos. Inom hemtjänst finns tex. ett demensteam som arbetar med brukare med olika minnessjukdomar. Även
korttidsplatser och äldreboenden erbjuder olika inriktningar som anpassats efter brukarnas behov av omsorg/omvårdnad.
Handikappomsorgen i kommunen har kontakt med ca 700 brukare och har ca 500 tillsvidaranställda medarbetare. Dessutom nästan lika många vikarier, arvoderade kontaktpersoner och stödfamiljer.
Handikappomsorgens verksamheter riktar sig till personer mellan 0 till 65 år, som har någon form av funktionshinder till följd av fysisk skada eller sjukdom, utvecklingsstörning, autism, psykisk sjukdom och personer med neuropsykiatriska funktionshinder.
Förvaltningens uppgift är att ge stöd till personer inom våra verksamheter i deras vardag på jobbet, vid fritidsaktiviteter eller hemma.
Verksamheter enligt SoL
Hemtjänst, ledsagarservice, avlösarservice, omsorgsbidrag, korttidsplatser, särskilt boende, socialpsykiatriskt stöd i bostad med särskild service, hemteam och sysselsättning samt trygghetslarm.
Kundval finns inom hemtjänst vilket för Handikappomsorgs brukare innebär att de kan välja privat utförare till serviceinsatser som städ, inköp etc
Verksamheter enligt LSS
Personlig assistans, ledsagarservice, korttidsvistelse (stödfamilj, korttidshem, läger), bostad med särskild service (barn och vuxna inkl familjehem), daglig verksamhet, kontaktperson samt avlösarservice.
Sedan hösten 2010 drivs 3 bostäder med särskild service på entreprenad av privata utförare. Hemsjukvård och rehabilitering/habilitering enligt HSL
För hälso- och sjukvårdsuppgifter finns en länsövergripande överenskommelse, avseende ansvar för sjukvårdsuppgifter upp till läkarnivå. Hemsjukvården utförs av
kommunsjuksköterskor eller, på delegation, av verksamhetspersonal.
Rehabilitering/habiliteringsinsatser, i form av förskrivning och utprovning av hjälpmedel samt viss hjälp till träning och instruktioner, utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster eller, vad gäller träning, verksamhetspersonal.
1.3 Analys
1.3.1 Personalbehov 1.3.1.1Äldreomsorgen
Idag sysselsätter äldreomsorgen i Kungsbacka kommun ca 1050 medarbetare. Vid nyrekrytering ställs krav på formell kompetens från omvårdnadsprogrammet eller
motsvarande. Vi såsom många branscher påverkas av rådande konjunkturläge. Ett framtida nyrekryteringsbehov kommer att finnas genom pensionsavgångar och övrig personalrörlighet. 1.3.1.2 Handikappomsorgen
Förvaltningen har kontakt med ca 700 brukare och har ca 500 tillsvidaranställda medarbetare. Dessutom nästan lika många vikarier, arvoderade kontaktpersoner och stödfamiljer.
Förvaltningens framtida rekryteringsbehov beror inte på någon större personalomsättning eller framtida pensionsavgångar. Personalbehovet för förvaltningens del är beroende av att de målgrupper förvaltningen riktar sig mot ökar och framförallt finns ökningen inom målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vid rekrytering av nyanställda är kravet på formell utbildning gymnasieutbildning inom verksamhetsområdet, vilket innebär
omvårdnads- eller barn och fritidsprogrammet. Det gäller befattningar som
habiliteringsassistent, boendestödjare, grupphandledare, omsorgsassistent och personlig assistent. Det finns även en mer riktad utbildning till personlig assistent som kan bedömas likvärdig.
De senaste åren har förvaltningens verksamheter ökat med ca 10% per år och ökningen
förväntas fortsätta. Den bedömningen vilar dels på demografisk grund, dels på den efterfrågan som är på förvaltningens tjänster, dels på att handikappomsorgen i Kungsbacka, jämfört med andra kommuner, har små volymer i förhållande till befolkningsmängd.
1.3.1.3.Region Halland
Region Halland har stor verksamhet i Kungsbacka kommun. Sjukhuset med många
specialistmottagningar samt vårdavdelning expanderar och har fn 250 anställda. Dessutom finns 10 vårdcentraler i både egenregi och i privat verksamhet som sysselsätter ca 500 personer. Vidare har psykiatrin öppenvårdsmottagningar och Handikappverksamheten ger stöd åt både vuxna och barn med olika funktionshinder. Befattningar inom regionen är
undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och paramedicinsk personal. Inom psykiatrin och handikapp finns ytterligare specialisttjänster som audionomer, specialpedagoger och skötare. Eftersom Kungsbacka är en växande kommun växer även behovet av vårdpersonal.
1.3.2 Arbete
För att eleverna på utbildningarna i Kungsbacka vid studiernas slut skall vara attraktiva, väl förberedda för och svara upp till de behov som efterfrågas av verksamheterna kopplade till utbildningen, samarbetar alla utbildningsanordnare med arbetsplatser och vårdinrättningar i både Kungsbacka och övriga Göteborgsregionen.
För att möjliggöra för eleverna på gymnasiet att skaffa internationell erfarenhet får eleverna betyget översatt till engelska tillsammans med betygsbilaga på engelska från Skolverkets Nationella Referenscentrum för Information om Yrkesutbildning.
De studerande som genomfört utbildningen arbetar idag inom äldre-, och handikappomsorg samt inom akutsjukvård inom hela Göteborgsregionen.
1.4 Slutsats
Analysen visar att
ett framtida personalbehov kommer att finnas pga. pensionsavgångar och personalrörlighet
verksamheterna ställer krav på formell kompetens vid nyanställningar från omvårdnadsprogrammets olika utgångar
ungdomar i gymnasiestudier kommer att minska de kommande åren
det är viktigt skapa attraktiva omvårdnadsutbildningar för både pojkar och flickor både kommunalt och regionalt
1.5 Mål
VO-college Kungsbacka tar i sitt arbete utgångspunkt från de målsättningar som beskrivs i ansökan Vård och Omsorgscollege Göteborgsregionen
Kvalitetsuppföljning sker enligt punkt 9. Målsättning
att lyfta fram det etiska perspektivet för en vård och omsorg där respekt för människan, bemötande och professionalitet är centralt
utbildningarna skall tillgodose såväl individens önskemål som de krav som samhället och arbetslivet ställer när det gäller utbildningsinnehåll och metoder för lärandet utbildningsorganisationen ska vara en väl fungerande, ändamålsenlig och stimulerande
utbildningsmiljö, som främjar bra undervisning, goda studieresultat validering ska vara en aktiv del av utbildning
2. Samverkan
Under många år har en samverkan skett inom yrkesråd/programråd se nedan.
Tre av medlemmarna i lokala organisationen är med i regionala rådet.
2.1 Förankring
Respektive nämnd är informerad och politikerna är positiva till ett VO-college. Programråden har haft uppe frågan och fattat beslut om att programmen skall ansöka om att delta i Vård och Omsorgs-college (VO-college).
Arbetet behöver utvecklas så det tränger ut i organisationerna. Delmål
På alla arbetsplatsträffar skall informeras om VO-college och vad det innebär.
2.2 Samverkan genom programråd
Samverkan sker genom programråd. I programrådet möts elever och kommunens avnämare för att diskutera angelägna frågor som berör elevernas skolgång och utbildning.
I syfte att främja ett ständigt förbättringsarbete och arbeta för en kvalitetssäkring av planer, mål och uppföljning inom utbildningen hålls programråd en gång per termin, där företrädare för verksamheterna deltar tillsammans med rektor, karaktärsämneslärare från såväl gymnasiet som Komvux Kungsbacka samt där elevrepresentanter från respektive utbildning medverkar. I programrådet ingår förutom utbildningsanordnare den kommunala äldreomsorgen, den
kommunala handikappomsorgen, Landstinget, Kommunal och arbetsförmedling
Här har även fattats beslut om att programmet skall ansöka om att delta i VO-college, vilket innebär en certifiering och kvalitetssäkring av att eleverna uppnår de kunskaps- och
kvalitetsmål som verksamheterna anser vara nödvändiga och eftertraktade. Vi ser positivt på de möjligheter som en sådan certifiering medför för eleverna. Kungsbacka kommun har ställt
Nationella rådet för VO-college
GR VO-collegeråd
VO-college Kungsbacka
upp tydliga krav för anställning i kommunen vilket underlättar för samverkan mellan skola och arbetsliv.
Programrådet, som har möten minst en gång per termin, fungerar även som lärlingsråd.
2.3 Samverkan genom APU/APL
De ömsesidiga förväntningarna och kraven mellan elev/skola och arbetsplatsen beskrivs i de APU-mål som skickas med till verksamheterna.
Äldreomsorgen kan erbjuda en stor volym av APU-platser med varierande inriktning ser vi att vi kan matcha studenternas kursmål vid flertalet kurser inom de olika årskurserna. Utifrån detta perspektiv ser vi samarbetet med ungdomsgymnasiets omvårdnadsprogram som ett viktigt och naturligt inslag som vi gärna är med och vidareutvecklar i framtiden. APU-tiden ger dessutom studenterna en god kännedom om vår verksamhet och vad den kan erbjuda efter avslutade studier.
Handikappomsorgen ser APU som ett viktigt och bra sätt att få in ”nya ögon” i våra verksamheter, visa vad arbetet kan innebära samt öka kunskapen och förståelsen för våra målgrupper.
2.4 Samverkan med andra gymnasieprogram på Aranäsgymnasiet
Ett annat samarbete som är under uppbyggnad och utveckling sker tillsammans med
gymnasiesärskolans elever och lärare. Genom att skapa gemensamma aktiviteter och projekt förbereds våra elever än mer för mötet med människor med särskilda behov och
funktionshinder. Mötet och kommunikationen hamnar ofta i centrum här.
2.5 Samverkan med andra utbildningsanordnare
Sett till interaktion med andra utbildningssamordnare, finns samarbete mellan skolan och andra utbildningssamordnare inom vård och omsorg. Bland annat hålls nätverksträffar med Omvårdnadsutbildare i västra Sverige, där det sker verksamhetsutbyte och diskuteras nya rön inom området.
Delmål
skolans lärare och handledarna på arbetsplatserna ska samarbeta mot samma mål genom samarbete mellan utbildningsanordnare och verksamheter hitta nya vägar, som
ökar status för yrken och utbildningar inom vård och omsorg utveckla verksamheterna för att möta framtida behov
3. Lokalt perspektiv
3.1 Opinionsbildning, omvärldsbevakning och marknadsföring
Omvärldsbevakning omfattar bevakning av pedagogisk utveckling, utveckling inom vård – och omsorg, förändring av lagar som styr verksamheterna utbildning och vård och omsorg, samt utveckling inom arbetsmiljö. Vi bevakar Sveriges samtliga myndigheters, universitet och högskolor samt relevanta förbunds pressmeddelande och nyhetsbrev. Informationen skickas ut till medarbetarna. Vi deltar även i konferenser med forskningsanknytning som anordnas inom området
Opinionsbildning och markandsföring sker för gymnasiet genom deltagande i Gymnasiemässan i GR´s regi. Gymnasiet har öppet hus 2 ggr/läsår.
Eleverna är utmärkta ambassadörer för skolan och programmen. Vuxenutbildningen presenterar sig med en katalog och på webben.
Yrkeshögskolan tittar hela tiden efter kommande utbildningsområden genom kontakt med verksamheter och myndigheter.
Social medier används, publicering av intressanta nyheter inom vården på MedLearns webbsida.
Delmål
Att ytterligare öka närvaron på social medier.
4. Infrastruktur för utbildningen
I Kungsbacka finns inom äldreomsorgen 14 boenden, med 33 enheter med sammanlagt 786 platser. De finns lokaliserad från Kullavik i norr till Frillesås i söder. Av dessa drivs 256 platser på entreprenad.
Förenade Care AB är ett vårdbolag som driver verksamheter inom omsorg, omvårdnad samt hälso- och sjukvård i Sverige. Förenade Care ägs av Forenede A/S Danmark. Koncernen är privatägd med ca 8000 anställda.
På uppdrag av Kungsbacka kommun driver Förenade Care vård- och omsorgsboende Ekhaga och Vickan.
Ekhaga omfattar totalt 95 platser varav 65 servicelägenheter, 10 demensplatser och 20 platser för somatisk vård.
Vickan är ett nybyggt vård- och omsorgsboende med två bostadsenheter om totalt 40
lägenheter inklusive 10 korttidsbostäder. Verksamheten har eget tillagningskök med anställd kock och köksbiträde.
Förenade Care har även uppdrag och förtroende att utifrån kundval, bedriva hemtjänst som utgår från Vickan.
Verksamheten är organiserad så att höga krav på kontinuitet, säkerhet och kvalitet i vård och omsorg tillgodoses.
I Handikappomsorgen finns 20 bostad med särskild service, varav 3 på entreprenad, två korttidshem, dagligverksamhet/sysselsättning och lägerverksamhet. De flesta boende, men även dagligverksamhet finns i centrala Kungsbacka. Hemteam, hemtjänst och HSL personal utgår från Kungsbacka, men brukarna finns i hela kommunen, vilket givetvis även gäller personlig assistans. Sammanlagt har förvaltningen kontakt med ca 700 brukare.
Landstinget har sjukhus i Kungsbacka och vårdcentraler, folktandvård, psykiatri, habilitering För ungdomar erbjuder Aranäsgymnasiet utbildning på Vård och omsorgsprogrammet alternativt lärlingsutbildning på Elof Lindälvsgymnasiet.
4.1 Vuxenutbildning
Vuxenutbildning anordnas idag av flertal vuxenutbildare varav Komvux och MedLearn är två av de största. Komvux och MedLearn utbildar idag cirka 85studerande per år inom vård och
omsorgsområdet. Dessutom tillkommer cirka 30 per år inom Yrkeshögskolans tandsköterskeutbildning.
Utbildningarna riktar sig både de som inte har tidigare erfarenhet av vårdarbete, och de som har erfarenhet från vården men saknar formell kompetens.
Kompetenscentrum, enheten för Vuxnas Lärande ansvarar för samordning av
vuxenutbildningen i Kungsbacka Kommun. Det innebär att Vuxnas lärande bland annat har ansvar för antagning och kvalitetssäkring. Vuxenutbildningen kan bedrivas som
sammanhållen utbildning som flex-utbildning och/eller på distans.
Från den 1 juli 2010 har Kungsbacka kommunen infört kundval inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Olika utbildningsanordnare har efter ansökan blivit auktoriserade att bedriva vuxenutbildning i Kungsbacka. För att bli auktoriserad krävs att man uppfyller de villkor som kommunen föreskriver.
Två gånger per år genomför vuxnas lärande granskning av alla utbildningsanordnare. Se bifogat formulär(se bil 4). I samband med granskningen genomförs en
studerandeundersökning.
Validering görs för att anpassa utbildningen till deltagarens förutsättningar och behov
4.2 Yrkeshögskola – tandsköterskeutbildning.
Inom Yrkeshögskolan i Kungsbacka bedrivs idag utbildning riktad till arbete som
tandsköterska. Arbetet med att ta fram nya utbildningar inom hela vård- och omsorgsområdet pågår. Vår förhoppning är att de utbildningar som tas fram ska komplettera och fördjupa de utbildningar som idag planeras och genomförs inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Utbildningarna tas fram i nära samarbete med arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter
4.3 Uppdragsutbildning
För att de som idag finns ute i arbetslivet ska kunna utveckla sin kompetens erbjuds inom vuxenutbildningen behovsanpassade utbildningar. Det kan röra allt från enstaka korta utbildningsinsatser inom specifikt efterfrågade områden till validering och längre heltidsutbildningar.
5. Hälsoperspektivet
VO-College skall genomsyras av ett hälsoperspektiv. Hälsa skall gå som en röd tråd genom utbildningen, vi måste mer se skolan som en arbetsplats för studerande. Lika viktigt är att hälsoperspektivet följer den studerande under den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och lärande i arbetslivet (LIA).
Varje anställd i Kungsbacka kommun har möjlighet att utnyttja kommunens friskvårdspeng. Anställd som behöver personalstöd kan vända sig till Företagshälsovården eller Falck Healthcare.
Förenade Care arbetar fortlöpande för att höja frisknärvaron och öka livskvaliteten hos sina anställda genom förebyggande friskvårdsarbete. Inom Förenade Care finns två anställda friskvårdsansvariga, samt friskvårdsombud på varje verksamhet som bl.a. erbjuder
pausgymnastik, massage samt avslappningsövningar. Företagets friskvårdsprogram utvecklas ständigt och ger goda resultat med nöjdare personal och högre frisknärvaro, en arbetsplats där man vill och kan vara delaktig genom personligt engagemang. Personalens nöjdhet och
effekten av friskvårdsarbetet följs årligen upp via både friskvårdsenkät och psykosocial medarbetarenkät.
Gymnasieskolorna har ett Livskunskapsprojekt som innebär samarbetsövningar, sex- och samlevnadsundervisning samt ett antistressprojekt.
Hälsa genomsyrar hela utbildningen som en röd tråd genom tema som ex ”Tema Livet”. Förflyttningsteknik lärs ut under såväl praktiska som teoretiska moment.
Delmål
Att hälsoperspektivet är genomgående ute på arbetsplatser för personal och för vårdtagare .
Alla elever ska ha minst betyget G/E i kursen Idrott och hälsa A/1
5½. Genusperspektiv
Kommunen har jämställdpolicy som togs 2008.
Studiedagar med föreläsning samt genusdiskussioner i grupper har genomförts.
Genusperspektivet ses som mycket viktigt och diskuteras ofta utifrån olika perspektiv så som t ex. rekrytering av pojkar, kan positiv särbehandling förekomma, hur kan vi arbeta för en ökad jämställdhet?
Hur sker samarbetet med manliga arbetskamrater på arbetsplatsen, hur ska kommunikationen ske för att alla ska känna sig delaktiga m.m.
De kommunala förvaltningarna har arbetat fram en handlingsplan som syftar till implementeringen av kommunens jämställdhetspolicy i förvaltningarna.
6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö
Med motivation, lust och självkänsla som ledord skapar vi tillsammans verksamheter där varje människa är en vinnare. Kunskaper och färdigheter i ett sammanhang ger elever och medarbetare förutsättningar att lära livet ut. Våra elever och medarbetare ska våga engagera sig, ta ansvar och initiativ för att se framtidens möjligheter.
Förenade Cares verksamheter inom vård- och omsorgsboenden för äldre fokuserar på
kontinuitet som ger förutsättning för trygghet och förtroende, möjlighet att påverka, kost och välbefinnande samt gemenskap och en aktiv vardag. På verksamheterna finns utsedd personal som har uppdrag som aktivitetsansvariga.
Skolan bedriver entreprenöriellt lärande för att ge eleven möjlighet att utvecklas till kreativa, nyfikna och handlingskraftiga individer som blir bättre förberedda för framtida utbildning och arbetsmarknadens krav. Eleven ges möjligheter att aktivt utöva inflytande över sitt lärande. Vi arbetar med ämnesövergripande projekt med tydlig progression över tre år där eleven planerar, genomför och utvärderar sitt arbete.
Delmål
ökad ämnesintegrering som ger mer sammanhållna dagar för eleverna i ungdomsskolan
ökad användning av dator för att hålla sig ajour med forskning och utveckling inom området.
7. Lärformer och arbetssätt
Vi hänvisar till respektive utbildningsanordnare
Delmål
Implementera GY2011´s intentioner i verksamheterna
Försöker anpassa utbildningarna utifrån verksamheternas krav
8. Lärande i arbete
8.1 Handledning
Kompetenta handledare som förstår hur viktig deras roll är, anser vi vara en nyckelfaktor för en god kvalité på omvårdnadsutbildningarna
För att stärka samarbetet och bandet mellan skola och handledare inom verksamheten, har vård- och omsorgspersonal i kommunen erbjudits handledarutbildning initierad av
Aranäsgymnasiet. Ansvariga för utbildningen är utbildade omvårdnadslärare vilka är väl insatta i verksamheten såväl som de program- och kursmål som ligger till grund för den praktiska utbildningen. (se bilaga 5 )
På lärlingsutbildningen sker utbildning av handledarna kontinuerligt vid praktikplatsbesöken. Inför APU för elever på ungdomsgymnasiet bjuds elevernas handledare in till skolan för en handledarträff. Där får elever och handledare en möjlighet att träffas och lägga upp en gemensam plan för de kommande veckorna. På så sätt önskar man uppnå en avslappnad och naturlig kontakt, som möjliggör en bra grund för elevens lärande i verksamheten. Dessutom innebär det en möjlighet för karaktärsämneslärarna att ha en kontinuerlig kontakt med handledarna, vilket leder till kvalitetssäkring och att nätverket runt eleven stärks Lärlingsutbildningens handledar bjud in en gång per termin till skolan.
Därtill sker samarbete med GR
www.praktikplatsen.se
, Landstinget i Halland (kontakter och utbyte med Varbergs sjukhus, Kungsbacka sjukhus och vårdcentraler) samt med det regionala nätverket för VOC. Samtliga dessa kontakter är betydelsefulla för att utveckla programmets karaktär och kunna anpassa utbildningen efter verksamheternas behov. För att vinnlägga sig om en god kontakt gällande APU har våra APU-samordnare även besökt ledningsgruppen för Äldre- och handikappsomsorg i Kungsbacka kommun samt ledningsgruppen för handikappsomsorg i Mölndals kommun.8.1.1 Äldreomsorgen
Vi kan i dag erbjuda handledare med anvisad handledarutbildning på samtliga äldreboenden och i alla hemtjänstgrupper. Vi prioriterar medarbetare till den årliga handledarutbildningen utifrån enheternas behov. Samtliga platser används då vi ser en kvalitet i att erbjuda
handledare med rätt kompetens. Undersköterskor på våra äldreboende ser positivt på att ta del av den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU. Med rätt kompetens, varaktiga relationer och
långsiktig planering mellan utbildningsinstans och arbetsgivare ser vi möjligheter att öka volymen av APU-platser vid bibehållen volym äldreomsorg. Som arbetsgivare ser vi denna grupp som bärare av ny kunskap och som potentiella medarbetare i framtidens äldreomsorg.
8.1.2 Handikappomsorgen
De tresenaste åren har ett 40-tal personer inom Handikappomsorgs olika verksamheter gått den handledarutbildning som omvårdnadsprogrammet anordnat. Vilket innebär att handledare för praktikanter finns på alla enheter som kan ta emot praktikanter.
Det ger oss bättre möjlighet att ta emot elever på bra sätt och ge eleverna mer valbarhet så att praktiken kan bli en givande del i utbildningen.
8.2 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)/Praktikplatser
Den skoltid som är förlagd på en extern arbetsplats är en viktig del av varje elevs lärande och utveckling till en självständig och mogen individ. APU: n underlättar även elevens framtida yrkesval. För att varje elev skall få en så bra APU tid som möjligt och kunna pröva sina kunskaper och färdigheter så har respektive program en egen praktiksamordnare. På
programmen har vi också uppnående mål som eleven ska ha genomfört för att kunna gå ut på APU.
APU:n ger dem en insikt i hur verksamheten är uppbyggd och framhåller vilka kunskaper och färdigheter de behöver för en framgångsrik yrkesverksam framtid. Här gynnas inte bara ämneskunskaper, utan under APU:n får eleven även sätta sig in i de lagar, regler och
bestämmelser som verksamheten lutar sig mot, vilket kan bidra till att utveckla honom/henne till en medveten samhällsmedborgare. De erfarenheter de får eller de tankar och frågor som uppstår följs sedan upp när de återvänder till skolan.
9. Kvalitetsarbete /uppföljning
9.1 Utvärderingar, elevenkäter
Medarbetarenkät görs varje höst i Kungsbacka kommun och varje enhetschef får redovisning för sin verksamhet.
9.1.1De kommunala förvaltningarna.
Exempel på kvalitetsarbete i kommunal i HO och ÄO
Som viktigt underlag i kommunens och förvaltningarnas målarbete och planering genomför äldreomsorg respektive handikappomsorg årligen brukarundersökningar.
Medarbetarundersökning som vänder sig till all personal görs varje höst i Kungsbacka kommun. Resultatet redovisas på kommun-, förvaltnings-, verksamhets- och enhetsnivå och för åtgärder upprättas handlingsplaner.
Handikappomsorgen har arbetat fram en resursfördelningsmodell som hittills används inom boende, korttids och dagligverksamhet. Arbete pågår för att införa resursfördelningsmodellen även i andra verksamheter. Modellen består av stödbehovs mätningar och uppföljning av framtagna kvalitetskriterier för verksamheterna.
Inom alla verksamheter har framtagits kvalitetsdeklarationer.
Under 2010 har en satsning gjorts inom äldreomsorgen som innebär ett
förvaltningsövergripande kvalitetsledningssystem som avser att kvalitetssäkra processerna på samtliga funktionsområden.
9.1.2 Förenade Care
Förenade Cares verksamheter utgår från en humanistisk människosyn utifrån alla människors lika värde. Det innebär att möta människor med respekt för deras självbestämmande,
integritet, trygghet och värdighet. Människan bemöts med intresse, engagemang, lyhördhet, omtanke och vänlighet. Vi bedriver omsorg i en så hemlik miljö som möjligt.
Företagets omsorgsverksamheter lägger särskild vikt vid kvalitetsutveckling samt kompetent utbildad personal inom vård och omsorg. I verksamheterna finns en trygg och trivsam atmosfär, med serviceinriktad personal, där alla arbetar enligt företagets motto: Omtanke - Vänlighet - Service.
Förenade Cares ledningssystem är kvalitets-, miljö och arbetsmiljöcertifierat. På alla våra enheter utförs årligen uppföljning av kundnöjdheten via brukare- och
anhörigenkäter, resultatet redovisas på brukarråd, anhörigmöten, internt i företaget och till respektive uppdragsgivare.
9.1.3 Gymnasierna
Elevenkät genomförs på vårterminen som tar reda på hur eleverna trivs och deras möjlighet att påverka sin arbetsmiljö, resultaten kan följas upp programvis. Eleverna trivs på sina skolor.
Från och med våren 2011 är enkäten för åk 2 gemensam i hela Göteborgsregionen. Enkäten för åk 1 och 3 är en Kungsbackaenkät som vi kunnat följa i flera år. n på en enkät varje vår Varje kurs utvärderas utifrån de kvalitetsmål som finns i styrdokumenten. Utvärderingen sker i ett digitalt verktyg UTV5 och följs upp.
Rektor får resultaten och tar upp dem i arbetslag och med enskilda samt ser till att eleverna får återkoppling.
9.1.4 Vuxenutbildningen
MedLearn arbetar alltid utefter fastställda kvalitetsmål och lokal arbetsplan. MedLearns centrala mål utarbetas av ledningen och följs upp genom samtal, utvärderingar och analyser. Utbildningsorternas lokala mål sätts upp i samarbete med lokal kund och resulterar i en lokal arbetsplan. De lokala verksamhetsmålen följs upp genom samtal, utvärderingar och analyser med elever och lärare på aktuell ort. I den lokala kvalitetsredovisningen följs måluppfyllelsen upp och eventuella avvikelser analyseras. Vi arbetar med BRUK som bas där utvärdering, analys, åtgärd och uppföljning ska finnas med
Ett flexibelt lärande inom vuxenutbildningen kräver mätningar vid olika tidpunkter. För att underlätta jämförelser och kunna ta fram statistik kommer utvärderingarna att ske via vår lärplattform genom webbenkäter.
Delmål
Att under 2011 kunna genomföra webbenkätundersökning inom samtliga kurser för att kartlägga och hitta förbättringsområden.
10. Avtal och överenskommelser
VO-college Kungsbacka utgår från de avtal som finns inom Vård och Omsorgscollege Göteborgsregionen
Skriftligt avtal om samarbete bifogas.(bil 1,2 och 3)
Bilagor från
Aranäsgymnasiet
Elof Lindälvs gymnasium KomVux Kungsbacka MedLearn
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Project Manager för Vision Bo Äldre Ulrika Björner ulrika.bjorner@stadshuset.goteborg.se tel 0767840885
031-3680637
Kaffe (14.30-14.50)
2. Föregående mötes anteckningar (14.50-15.00) Sirpa Niemi
3. Lokala college som har granskats – återkoppling (15.00-15.10) 4. Ansökningshandlingar från Kungsbacka och ev. Ale
(15.10-15.40)
5. Broschyr om VO-college? (15.40-15.45)
Ev en avnämare och en utbildare som tar fram text?
6. Upphandlingsprocessen för Omvårdnadslyftet – vad vet vi nu? (15.45-15.50)
7. Ansökningar om YH-utbildningar som är på planeringsstadiet
Steriltekniker – behov av ny kompetens (15.50-16.00)
Ulrika Toorell, projektledare för SU:s nya sterilenhet.
8. Rapport från Skolverkets Nationella programråds verksamhet
under HT 2010 (16.00-16.15)
Sirpa Niemi, Ale, GRVO-Colleges representant i rådet
9. Rapport från möte med SKL (16.15-16.25)
20 maj träffar verksamhetschefer inom GR SKL angående befattningar och kompetensbehov
Sirpa Niemi, Ale
10. Organisationsmodellen inom VO-College samt TCGR som ett
exempel på progressionskarta (16.25-16.45)
11. Göteborgs kartläggning av kompetensbehov (16.45-16.55) 12. Mötestider i höst (16.55-17.00)
Ansökan vård- och
omsorgscollege
Styrgruppen
Ledamöter i Ale och Lilla Edets lokala VOC-råd
Namn Titel Adress Tel Mail
Inga-Lena Lindenau Rektor vuxenutbildning, Ale kommun Ale kommun, Vuxenutbildningen, 449 80 Alafors
0303 33 03 62 inga-lena.lindenau @ale.se Soledad Danielsson Enhetschef äldreomsorg, Ale kommun Ale kommun,
44980 Alafors 0303 33 01 17 soledad.danielsson @ale.se Sirpa Niemi Verksamhetschef funktionshinder, Ale
kommun 44980 AlaforsAle kommun, 0303 33 01 28 sirpa.niemi@ale.se Lena Sikström Fackligt ombud kommunal, Ale
kommun Kommunal avd 47, Ale kommun, 449 80 Alafors
0303 33 04 23 lena.sikstrom@ale.se Gerd Pålsson Berg Rektor Ale gymnasium Ale kommun,
Ale gymnasium, 449 80 Alafors
0303 37 12 75 gerd.palsson-berg @ale.se Inger Sakarachi Regionchef Medlearn Medlearn,
Drottninggatan 30, Göteborg 031 352 01 11 inger.shakarachi @medlearn.se Agneta Lindell Enhetschef funktionshinder, Lilla Edets
kommun Lilla Edets kommun,463 80 Lilla Edet 0520 65 96 81 agneta.lindell @lillaedet.se Sofia Johansson Kvalitetschef, Solhaga by Solhaga by AB,
Skansgatan 15, 463 71 Lödöse
010 707 57 11 sofia.johansson @solhagaby.se Maria Sahlen Arbetsförmedlingen Ale Arbetsförmedlingen Ale,
Box 18, 449 21 Nödinge
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GR: s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé och erfarenhetsutbyte inom regionen. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner cirka 900 000 invånare.
Den politiska styrgruppen för det sociala området har i sin verksamhetsinriktning angett personalförsörjning och kompetensutveckling som ett av de övergripande målen och där vård- och omsorgscollege utpekas som en strate-gisk satsning.
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) blev certifierat som VO-Collegeregion i september 2009. I anslut-ning till detta görs nu vår lokala vård- och omsorgscollege ansökan. Ale och Lilla Edets kommuner gör en gemen-sam ansökan.
1. Varför vård- och omsorgscollege?
Beskrivning av kommunerna
och demografiska utmaningar
Kommunerna Ale och Lilla Edet ligger geografiskt sett mellan Göteborg och Trollhättan, utmed Europaväg 45. Just nu pågår en stor infrastrukturutbyggnad, då E45: an blir fyrfilig samt får dubbelspårig järnväg. Pendlings-tiden kommer att minska både med bil och tåg.
Ale kommun har idag 27 442 invånare och Lilla Edet har 12 578 invånare. Båda kommunerna har en landarea på vardera 318 kvadratkilometer. Kommu-nerna består av både tätorter och landsbyggd. I och med utbygganden av E45: an beräknas befolkningen i de närliggande kommunerna öka. För Ale kommun beräknas befolkningen öka mellan 2012–2016 med 1,5–2,0 procent per år. I Lilla Edet beräknas en be-folkningsökning på 1 procent i hela kommunen, med uppdelningen 75 procent i Lödöse, 20 procent i Lilla Edet och 5 procent i övriga delar i kommunen.
Befolkningsutvecklingen både i de egna kommu-nerna och i regionen styr kommukommu-nernas verksamhet. Lokalt i Ale och Lilla Edet kommer detta att innebära nya utmaningar i form av ökade behov inom förskola, skola, fritidsutbud och social service.
Både den kommunala och den privata sektorn står inför ett generationsskifte. En tredjedel av all arbets-kraft är på väg att lämna arbetslivet och lämna plats åt nya generationer. Arbetsgivarna står nu inför en ut-maning att inte tappa alltför mycket av den kompe-tens som 1940- och 1950-talisterna tar med sig då de lämnar arbetsmarknaden. De generationer som nu kommer in på arbetsmarknaden ställer andra krav på arbetsgivarna än vad som tidigare har gjorts. Sådana krav kommer bland annat att vara att arbetet är stimu-lerande och utmanande men framför allt att det finns tydliga karriärvägar.
Gösta Jederberg skriver I den äldres tjänst
(SOU2008:12) att många ser arbetet inom vård- och omsorgsyrket som ett genomströmningsyrke. Detta ställer ännu större krav på arbetsgivarna att skapa bra arbetsplatsen där de anställda vill arbeta kvar.
Andelen personer i åldersgruppen 16–19 år förvän-tas, både i Ale och Lilla Edet, att minska de närmaste åren och inte förrän om tio år ser vi att befolkningen i denna grupp ökar.
Ale och Lilla Edets kommuner har en stor utmaning framför sig de närmaste åren, att tillgodose kommun-invånarnas behov av vård- och omsorg. Detta måste ske genom nyrekryteringar och vidareutbildning av den
kiatrin ökar kravet på personalens kompetens.
Antalet personer i Lilla Edet som har behov av vård och omsorg förväntas öka. De kommande fyra åren förväntas en måttlig ökning som därefter tilltar och beräknas nå sin kulmen år 2040 för att sedan avta. I åldersgruppen över 85 år har cirka 40 procent behov av särskilt boende och ungefär lika många av hem-tjänst. Generellt har män i dessa åldrar ett högre hjälp-behov än kvinnor.
Det ökade antalet äldre medför att behovet av bi-stånd i form av särskilt boende, korttids- och växelvård, hemtjänst samt hemsjukvård blir större. Den ökade ef-terfrågan innebär att socialförvaltningen ser ett behov av att ytterligare utöka antalet platser i särskilt boende. Inom LSS ökar behovet av insatser till ungdomar i ål-dersgruppen 13 till 22 år främst i form av korttidsvis-telse, boende och sysselsättning. Inom stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS-lagen, ökar be-hovet främst av insatser till ungdomar i åldersgrup-pen 13 till 22 år i form av korttidsvistelse, boende och sysselsättning. Nya målgrupper som ökar inom funk-tionshinderverksamheten är personer som behöver stöd på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsätt-ningar. Insatsen boendestöd har också ökat mycket i omfattning. Det handlar allt oftare om stöd till perso-ner med mer omfattande behov till exempel dubbel-diagnoser, missbruk, aneroxi etc i kombination med funktionsnedsättning. Detta ställer stora krav på med-arbetarnas kompetens och förmåga att bemöta män-niskor individuellt. Samtidigt ser vi att kraven på med-arbetarrollen ökar. Detta gäller både det direkta stödet till individen och att som personal klara en mängd an-dra roller i yrket tex. dokumentation, planering och utvärdering. Därutöver finns idag en mängd olika an-svarsområden tex. brand och livsmedelssäkerhet, agen-daarbete, kvinnofrid, hygien, IT med systemkunskap och anhörigarbete.
Det ställs numera stora krav på att samverka med olika samhällsaktörer. Yrkesrollen har gått från tidiga-re vård via habilitering mot ett mer pedagogiskt arbete med stora krav på reflektiv förmåga hos medarbetarna. I och med de demografiska utmaningarna kommer vård- och omsorgscollege att spela en stor roll för Ale och Lilla Edet i form av ett verktyg att möta de ökade krav som både arbetstagare, brukare och anhöriga stäl-ler. Kompetensen hos medarbetarna måste motsvara
ningstagande: ”Vård- och omsorgscollege där utbilda-re och arbetsgivautbilda-re samarbetar runt grundutbildning och personalförsörjning är viktigt för att säkerställa en god vård och omsorg i framtiden”
Mål
Kortsiktig målsättning
• Utöka utbildningsplatserna inom vård- och omsorgs- området för vuxna.
• Vi ansöker till YH-myndigheten om att starta en YH-utbildning riktad mot funktionshinderom- rådet. En ansökan kommer att påbörjas under 2011.
• En tydlig kompetensstege tas fram inom vård- och omsorgsområdet.
Långsiktig målsättning
• Genom de ny målgruppernas ökande krav måste vi anställa personal med en bredare kunskap inom yrkesområdena.
• Redan anställd personal erbjuds kompetensutveck- ling enligt kompetensstegen.
• Den ökade kompetensen hos personalen ska leda till ökade nöjdhetsresultat i nationella öppna jämförelser.
Analys av personalbehovet
Göteborgsregionens 13 medlemskommuner hade 2006 ca 24 000 personer månadsanställda inom områ-det vård och omsorg. Den största gruppen är vårdbi-träden/undersköterskor, ca 16 000 personer. Till detta kan läggas drygt 7 000 timanställa personer.
Lilla Edet sysselsätter idag 125,5 årsarbetare inom området äldreomsorg samt 46,2 årsarbetare inom om-rådet funktionshinder.
Ale kommun sysselsätter idag 323 årsarbetare inom området äldreomsorg samt 162 årsarbetare inom om-rådet funktionshinder.
Solhaga by – privat anordnare inom området funk-tionshinder – sysselsätter idag 200 årsarbetare.
Gällande personlig assistans kan brukaren även välja privata anordnare som utförare av insatsen.
Enligt Prognos Arbetsmarknad Västra Götaland 2011 är arbetskraftsbehovet för tillfället i balans inom om-rådet vård och omsorg. I framtiden finns dock risk för
räknas minska i snabb takt samtidigt som efterfrågan väntas öka kraftigt fram till år 2030.
Den åldrande befolkningen skapar ett större behov av vård och omsorgspersonal, vilket är en av anled-ningarna till den kraftiga efterfrågeökningen. En an-nan förklaring är att en växande andel av dem som arbetar inom omvårdnadsyrkena förväntas ha om-vårdnadsutbildning. Efterfrågan är dock beroende av kommunernas och landstingens ekonomi och priori-teringar i framtiden Behovet av LSS-insatser ökar med 10–15procent per år, vilket innebär att Ale och Lilla Edets kommuner förväntas ha ett ökat personalbehov. Pensionsavgångar, uppnår eller uppnått 65 års ålder
Tabell 1 och 2 visar beräknade pensionsavgångar i to-talt antal personer, 123 personer 2008–2013. Till det ska läggas naturlig rörlighet så som föräldraledighet, uppsägningar, arbetsrotation med mera.
Bemanningsenheten i Ale omfattar ca 75 årsarbe-tare varav ca 30procent är tillsvidareanställda. I Lilla Edet har området vård och pmsorg ca 200 timanställ-da med varierande tjänstgöring. De timanställtimanställ-da får
Tabell 1, äldreomsorg Ale/Lilla Edet
Titel 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt Totalt båda Sjuk- sköterska 0/1 1/0 1/1 1/1 4/0 7/3 10 Bistånds-bedömare 1/0 1/0 1 Under-sköterska 3/0 2/0 2/1 1/2 3/2 8/0 5/4 7/0 28/9 37 Underskö-terska natt 2/0 2/0 1/0 1/1 1/1 7/2 9 Vård-biträde 2/0 1/0 1/2 0/2 2/2 7/6 2/4 1/2 16/18 34 Enhetschef 1/0 0/1 0/2 1/0 2/3 5 Socialchef 0/1 0/1 1
Tabell 2, funktionshinder Ale/Lilla Edet
Titel 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt Totalt båda Habili- terings-personal 1/0 1/0 1/0 1/0 1/1 1/0 4/0 10/1 11 Personlig assistent 1/0 0/1 1/0 1/0 1/1 4/2 6 Skötare 1/0 1/0 0/1 2/1 3 Grupp-handledare /vård- samordnare 0/1 2/0 2/1 3
Detta innebär:
• Ökat antal äldre, med högre krav
• Ökad befolkning kan ge ökat behov av LSS- och SoL-insatser. Ökade krav från brukare och anhöriga. • Färre unga som kan utbilda sig.
• Pensionsavgångar. • Naturlig rörlighet.
Ovanstående punkter leder till ett ökande behov av personal med högre kompetens än idag.
har timanställda i Ale kommun möjlighet att träffas tre gånger om året för att diskutera aktuella områden. Vi har gjort en uppskattning av att den naturliga rör-ligheten handlar om ca 42 personer under ovanstående period.
Tabellerna visar att antalet äldre i både Ale och Lilla Edet kommer att öka.
Tabell 3, Ale kommun
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Alla 27 466 27 781 28 293 28 849 29 431 30 061 30 604 31 139 31 664 32 182 32 693 1–5 år 1 773 1 786 1 791 1 820 1 872 1 922 1 976 2 030 2 081 2 124 2 162 6 år 373 361 369 389 376 401 398 406 416 428 440 6–12 år 2 455 2 524 2 591 2 660 2 744 2 793 2 849 2 886 2 936 2 968 3 018 7–15 år 3 172 3 196 3 269 3 359 3 467 3 526 3 605 3 704 3 751 3 818 3 875 16–18 år 1 255 1 216 1 152 1 152 1 098 1 142 1 153 1 165 1 195 1 215 1 277 19–64 år 16 051 16 179 16 457 16 718 17 048 17 375 17 689 17 953 18 275 18 578 18 879 0–64 år 22 926 23 046 23 381 23 752 24 203 24 720 25 187 25 630 26 097 26 549 27 024 65–74 år 2 766 2 906 3 018 3 150 3 214 3 256 3 268 3 249 3 178 3 132 3 023 75–84 år 1 723 1 308 1 375 1 420 1 483 1 538 1 595 1 705 1 817 1 910 2 043 85+ år 501 521 519 527 531 547 554 555 571 591 603
Tabell 4, Lilla Edet
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Alla 12 773 12901 13 030 13 160 13 291 13 424 13 559 13 694 13 831 13 969 14 109 1–5 år 825 862 876 899 907 925 945 962 976 989 1 000 6 år 148 124 151 144 162 154 154 158 162 165 167 6–12 år 975 977 1 005 1 019 1 061 1 084 1 102 1 113 1 114 1 157 1 177 7–15 år 1 296 1 326 1 316 1 332 1 353 1 388 1 410 1 440 1 465 1 489 1 505 16–18 år 603 541 519 504 517 497 494 490 495 499 520 19–64 år 7 586 7 662 7 731 7 776 7 802 7 851 7 906 7 941 7 975 8 021 8 070 0–64 år 10 457 10 514 10 592 10 656 10 730 10 815 10 909 10 991 11 073 11 163 11 263 65–74 år 1 340 1 412 1 416 1 524 1 556 1 578 1 602 1 628 1 461 1 630 1 610 75–84 år 694 694 696 713 725 742 756 780 827 881 941 85+ år 282 280 280 270 280 289 292 295 289 295 295 Befolkningsprognos
Tabell 3 och 4 visar fördelningen av åldersstrukturen i Ale och Lilla Edets kommuner.
Antalet personer 70 år och äldre i Ale kommun kom-mer under åren 2008–2016 att öka med 37 procent. Ökningen sker dock inte i den gruppen som idag har mest hjälp från äldreomsorgen, de äldre över 80 år, utan den största ökningen sker i gruppen 70–79 år. Ålders-gruppen 85–89 år minskar däremot fram till år 2014
let relativt snabbt (ca 15/år) fram till år 2014 och mins-kar sedan igen till ungefär dagens nivå. Gruppen som ökar markant över hela planperioden är 80–84-åringar-na som ökar med ca 130 personer. Antalet äldre fortsät-ter att öka också effortsät-ter 2016 och i alla grupper undanta-get gruppen 90–94 år där antalet minskar mellan 2016 och 2018. I åldersgrupperna som är mest intressanta för äldreomsorgen ökar gruppen 80–84 år mellan år 2008
Denna utveckling påverkar efterfrågan av kommu-nala tjänster, bland annat inom äldreomsorgen. An-talet äldre som har behov av hjälp och som väljer att bo kvar i ordinärt boende har stadigt ökat de senaste åren. Detta visar sig inte minst i det ökade antal be-viljade och utförda timmar i hemtjänsten. Det ökade omsorgsbehovet i Ale har även medfört ett ökat rekry-teringsbehov av omsorgspersonal vilket resulterat i att antalet anställda i hemtjänsten har ökat. Under 2006 utfördes 144 028 hemtjänsttimmar och till 2010 hade antalet utförda timmar ökat till 227 267.
Antal utförda hemtjänsttimmar i Ale och Lilla Edet år 2006–2010
I Lilla Edets kommun ligger antalet hemtjänsttimmar relativt jämt fördelat över åren. En viss ökning har skett 2007 samt mellan 2009 och 2010.
Allt fler personer med omfattande och komplicerade omsorgsbehov väljer i större utsträckning att bo kvar hemma. Detta leder till större krav på personalens kun-skap och kompetens för att tillgodose brukarnas behov. Vi ser att kravet på kompetens kommer att öka inom vård- och omsorgsområdet.
Vi definierar en basnivå där ett lägsta krav är att alla som anställs inom vård- och omsorgssektorn ska ha en basutbildning motsvarande vård- och omsorgspro-grammet/barn- och fritidsprogram/GY 11.
Fördjupningsnivåer (kan vara t ex)
• Estetik i vården • Kost och munhälsa • Psykiatri • Bemötande • Kommunikation • Social dokumentation • Socialpedagogik • Tydliggörande pedagogik • Målgruppskunskap
Fördjupningsnivåerna styrs av verksamheternas speci-fika behov som ska specificeras i kompetensstegen.
Spetsnivå = yrkeshögskola, YH
Vi önskar en yrkeshögskoleutbildning riktad mot funktionshinderområdet med kunskap inom special-pedagogik, aktiveringsspecial-pedagogik, coachning och för-hållningssätt vid problemskapande beteende. Gene-rellt ska utbildning på yrkeshögskolenivå genomsyras av lösningsfokuserat och entreprenöriellt tänkande. Studieformen ska vara oberoende av tid och rum.
Högskolenivå
Olika typer av sociala/pedagogiska/beteendeveten-skapliga utbildningar
Göteborgs kommunalförbund (GR) beräknar att det mellan 2006–2020 kommer att behöva nyrekryteras 17 000 personer. De nyrekryterade ska till stor del täcka de beräknade pensionsavgångarna, men ca 1 400 personer kommer att behöva rekryteras på grund av utökningar av verksamheterna. Under denna period beräknas antalet ungdomar i gymnasieåldrarna minska med ca 30 procent.
Under åren 2009–2011 har 50 elever avslutat sin ut-bildning från omvårdnadsprogrammet. Under samma period har 31 elever avslutat sin utbildning från barn- och fritidsprogrammet. Under åren 2010–2011 har 75 vuxna elever avslutat sin omvårdnadsutbildning. Arbetslöshetssiffror från Ales och Lilla Edet kommuner
2006 2007 2008 2009 2010
Ale kommun Lilla Edets kommun 250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
Helt arbetslösa personer med utbildning och erfarenhet 20 Timanställda med utbildning och erfarenheter, som söker fast heltidstjänst 15 Deltidsanställda med utbildning och erfarenhet, som söker heltid 11
tillgodoses och tydliga karriärvägar. Tydliga titlar är viktiga.
• Föra diskussioner med utbildningsanordnare om att säkerställa vilken kompetens som önskas inom funktionshinderområdet samt inom äldreomsorgs- området.
• Att inom äldre- och funktionshinderområdet en- bart ha utbildad personal
Mål
Kortsiktig målsättning
• Lilla Edets kommun har ett prioriterat mål att ut- bildningsnivån i kommunen ska öka. Inriktnings- målet är att utbildningsnivån ska närma sig snittet i Göteborgsregionen. Målet är att utbildningsnivån ska öka från 67 procent 2008 till 80 procent 2011, med utgångspunkt från öppna jämförelsetal. • I Ale är målsättningen enligt verksamhetsplanen att alla gymnasieungdomar som avslutar ett yrkesför- beredande program ska vara anställningsbara eller redo att starta egen verksamhet.
Långsiktig målsättning
• Alla medarbetare inom vård- och omsorgsområdet ska ha utbildning enligt planerad kompetensut- veck lingsplan.
Målsättning
GR: s övergipande mål för vård- och omsorgs-college
• Att utgöra en kvalitetssäkrande regional organisa- tion under den tid certifieringen gäller enligt upp- fyllda kriterier i den regionala ansökan. Rådet kom- mer också att fokusera på omvärldsbevakning, opi- nionsbildning och marknadsföring.
• Att anpassa det arbete som redan skett i regionen till det nationella konceptet vård- och omsorgs- colle ge och att inom konceptet fortsätta att utveck- la samverkan mellan arbetsliv och skola/utbildning. Kortsiktig målsättning
• Tydlighet vilken kompetens arbetsgivaren söker. Det leder till tydlighet för eleven som vet vad som förväntas av den efter avslutad utbildning och öka deras anställningsbarhet.
• Ökad kompetens hos redan anställd personal, ökad kunskap om handledning.
Långsiktig målsättning
• Gemensam syn och tydlighet på validering, som omfattar både teori och praktik.
• Genom vård- och omsorgscollege hoppas kommu- nerna på att locka nya medarbetare till organisatio- nen. Marknadsföring och att lyfta fram det positiva med att arbeta inom området ska möjliggöra detta.
Helt arbetslösa personer med utbildning och erfarenhet 20 Timanställda med utbildning och erfarenheter, som söker fast heltidstjänst 15 Deltidsanställda med utbildning och erfarenhet, som söker heltid 11
Mål Hur Ansvar Tid
Tydliggöra
kompe-tenskrav Inventera/sammanställa kompetensbehov i verksamheterna. Skapa en individuell kompetens- utveck-lingsplan utifrån både gemensamma och specifika behov.
Verksamhetschef/
enhetschef Inventering pågår regelbundet men sammanställs senast tre månader efter certifiering
Belysa mångfalden i arbetet genom att ta tillvara den språkliga och kul-turella kompetens som finns hos elever och medarbetare Inventera/ sammanställa kompetensbehov i verksamheterna. Skapa en individuell kompetens- utveck-lingsplan utifrån både gemensamma och specifika behov.
Enhetschef samt
lärare Inventering pågår regelbundet men sammanställs senast tre månader efter certifiering
Ökad kompetens hos redan anställd personal
All personal ska ha en individuell kom- petensutvecklings-plan och ha påbörjat genomförandet under 2011
Verksamhetschef/
enhetschef Efter sammanställ-ning av kompetens-behov och beslutad kompetens-utveck-lingsplan påbörjas arbetet. Ökad kunskap hos handledande personal Erbjuda Nodenge-mensam handledar-utbildning. 2011: 6 personal i Ale, 6 personal i Lilla Edet ska ha gått handledar-utbildning 2012: 8 personal i Ale, 6 personal i Lilla Edet, 2 personal från Solhaga by ska ha gått handledarut-bildning. Stenungssunds kommun är sammankallande gällande handledar-utbildning Arbetet påbörjas efter certifiering
Tabellen visar ovanstående mål nedbrutna och tidsatta.
Mål Hur Ansvar Tid
Samsyn vad gäller validering teoretisk och praktisk
Arbete bedrivs i
noder och GR Kungälvs kommun är sammankallande Arbetet påbörjas efter certifiering Förbättra
informationen och marknadsföringen för yrken inom vård- och omsorgsområ-det för att locka fler att utbilda sig inom yrkesområdena Göra en informations- och marknadsförings-plan. Delta i utbildningsmässor
Ales och Lilla Edet kommuner är sam-mankallande
Arbete påbörjas efter certifiering
Tydliggöra struktu-rer, karriärvägar och titlar inom vård- och omsorgsområdet
Arbete bedrivs i noder och GR-regionen
Ales och Lilla Edet kommuner har an-svar för att processa och förankra arbetet i verksamheterna
Arbetet med en detaljerad har redan påbörjats och förväntas fortsätta under 2011 Säkerställa kompetensen hos personalen nu och i framtiden inom vård- och omsorgs-området Samverkan mellan utbildningsanord-nare och avnämare i det lokala VOC-rådet samt i Norra noden
Stående punkt på VOC-rådets dagord-ning Arbetet påbörjas efter certifiering Påverka innehållet i gymnasieutbild-ningarna så att innehållet mer riktar sig mot funktionshinder-området Representant från lokala VOC-rådet är representant i nationella program-rådet för vård- och omsorgsprogram-met (GY–11) Lokala VOC-rådet ger respons på innehållet i utbildningar inom äldreomsorgs- och funktionshinder-området Arbetet är redan påbörjat Enbart anställa utbildad personal inom äldreomsorgs- och funktionshin-derområdet Aktivt bromsa nyanställning av outbildad personal Verksamhetschef tar fram policy runt detta inom äldre- funktionshinderom-rådet, som förankras på enhetschefs- och facklig nivå
Utbildningsanordnare och avnämare har genom vård- och omsorgscollegearbetet påbörjat processen med att skapa en gemensam syn på utbildning och krav på kompetens inom äldre- och funktionshinderområdet. Samverkan sker sedan länge genom yrkesråd, dessa kommer att förändras och kallas programråd i nya GY–11. Uppdrag och målsättning inom Lokala vård- och omsorgscollegerådet, gällande ungdomsgym-nasiet, är samstämmiga. Dessa två råd kommer att samordnas.
GR har kommit långt när det gäller samordning av APU-platser, ett avtal har slutits med Västra Göta-landsregionen för all hantering av samtliga APU-plat-ser på sjukhus. Samverkan sker genom en webbaAPU-plat-serad praktikportal, Praktikplatsen.se.
Avtal finns också kring samordning av platser för den kommunala verksamheten i Göteborg vad gäller vård- och omsorgsprogrammet och barn- och
fritidsprogram-2. Samverkan
Kungälv Lokalt programråd Stenungsund och Tjörns kommuner Lokalt programrådAle och Lilla Edets kommuner Nationellt VoC-råd
Genomför certifieringar Nationellt programråd(GR har en representant)
GR–VoC-råd är certifierat + ingående kommuner Regionalt programråd
* Lokala programråd måste finnas hos varje utbild- ningssamordnare
* Norra noden är en samverkansgrupp som arbetar för att skapa en gemensam avsiktsförklaring
met. I detta avtal ingår inte övriga kommuner inom GR, detta skulle kunna vara ett regionalt utvecklings-område.
Soltak är en samverkan mellan Stenungssund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv. Här samarbetar förvaltningscheferna runt gemensamma frågor och bedriver utvecklingsarbete t ex gemensamma utbild-ningar. Lilla Edet och Ale bildar ett gemensamt lokalt VoC-råd. Rådet består av representanter från avnä-mare, utbildare, privata aktörer, fackförening och stu-deranderepresentant. Det lokala rådet ska se till hel-heten, arbeta för att målen i ansökan uppfylls och att den regionala visionen hålls aktuell även på lokal nivå. Rådet träffas fyra gånger per år och ska arbeta med föl-jande områden:
• Utveckla samarbete med berörda aktörer från ar- betsliv och utbildningsanordnare för en bättre pla- nering då det gäller behov och efterfrågan, av såväl grundutbildning som kompetensutveckling. • Utveckla samverkan med och mellan aktörer från gymnasienivå upp till högskole- och universitetsnivå. • Öka samverkan mellan utbildningsenheter och avnä- mare utifrån behovsinventering och planering som görs i styrgruppen för Norra Nodens VO-College. Vidare deltar Ale, Kungälv, Stenungsund, Partille, Härryda och Lerum i ett projekt delvis finansierat ge-nom ESF, det s k GRO-projektet som syftar till kom-petensutveckling och organisationsförändring inom funktionshinder och måltidsverksamhet. Arbetet är inne i en mobiliseringsfas och i april 2011 kommer aktiviteter att påbörjas. Projektet pågår tom oktober 2012. Projektet omfattar 15 miljoner kronor. Ca 1 000 anställda omfattas varav 220 är från funktionshin-derområdet i Ale.
3. Lokalt perspektiv och lärande i arbetslivet
Inom området äldreomsorg har Lilla Edets kommun via stimulansmedel utbildat personal inom olika spets-kompetensområden såsom • demens • psykiatri • kost • palliativ vård • kvinnofrid • ny teknik i hemtjänsten
Personalen som har ovanstående kompetens samver-kar med och handleder andra enheter utanför den egna arbetsplatsen.
Äldreomsorgen i Ale kommun har tillsammans med funktionshinderområdet ett gemensamt internutbild-ningsprogram som sjuksköterskorna håller i. Ämnen som utbildas i kan variera från det behov som finns i verksamheten men exempel på utbildningar är • Vård i livets slut
• Diabetes och insulin
• Kateter och inkontinensskydd.
Andra viktiga områden för kompetensutveckling är bemötande och stroke.
Lilla Edet har ett antal utbildade handledare som tar hand om praktikanter under sin praktik. I dags-läget finns åtta utbildade handledare inom LSS och äldreomsorg.
Marknadsföring
Ale och Lilla Edet kommer att samordna marknads-föring för yrkesområdet och befintliga utbildning-ar. Gymnasieutbildningar marknadsförs via gymna-siemässan på Svenska Mässan, öppet hus samt övrig marknadsföring för gymnasieskolan. Ett bra sätt att marknadsföra gymnasieutbildningar är ”Unga Entre-prenörer” Rekryteringsmässor i samverkan med Ar-betsförmedlingen genomförs tillsammans med repre-sentanter från olika verksamheter på Ale gymnasium. Inom vuxenutbildningsområdet finns ett samverkans-avtal inom GR
En utmaning är kunna svara mot arbetsmarknadens krav på flexibla studieformer, kompetens- och vidare-utveckling. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter
Mångfald och genusperspektiv
Då så väl Lilla Edets som Ale kommun har stor andel personer med utländsk härkomst kommer kommu-nerna att behöva rekrytera vård- och omsorgsperso-nal med olika språkkunskaper och kulturkompetenser för att möta behovet. Varje enskild kommuns be-hov av språk- och kulturkompetenser kommer lätt-tare att kunna tillgodoses genom samverkan inom VO-College.
Gymnasieskolan ger ett brett antal kurser för att sti-mulera såväl pojkar som flickor att söka utbildningen med olika yrkesutgångar.
• Ale kommun arbetar aktivt för att öka mångfalden genom att vid annonsering av tjänster påpeka bety- delsen av mångfald.
• Ale och Lilla Edet har aktivt arbetat med språkpraktikplatser.
Omvärldsbevakning
Den snabba medicinska utvecklingen medför bl a att avancerad vård och omsorg i allt högre utsträckning bedrivs i hemmet. Detta ställer nya krav på utbild-ningsinsatser, lärande i arbete, sättet att organisera ar-betet, förändringar av yrkesroller och arbetsmiljö samt en mycket nära samverkan mellan arbetsliv och ut-bildningssystem. VoC-samverkan ger förutsättningar för en kontinuerlig och bättre omvärldsbevakning och kommer att vara en stående punkt på rådets möten.
4. Infrastruktur för utbildningen
Ale kommun och Lilla Edets kommun samverkar vad gäller utbildning inom Vård-och omsorgssektorn. Nedan beskrivs utbudet 2010.
• Ale gymnasium bedriver vård- och omsorgspro- gram med hälsoprofil.
• Vuxenutbildningen bedriver i samarbete med Göteborgs Gymnastiska Institut (GGI) en utbild- ning till friskvårdsterapeut.
• Inom ramen för GR-samverkan kring yrkesutbild- ningar för vuxna bedrivs för närvarande tredje ter- minen av omvårdnadsprogrammet i Ale kommuns regi.
Inom ramen för GR-samverkan har också utbildning inom vård och omsorg upphandlats. För närvarande är sådan upphandlad utbildning förlagd till Ale och Gö-teborg och bedrivs av MedLearn, se bilaga 1.
Gymnasieskolan
Vård- och omsorgsprogrammet för ungdomar erbjuds på Ale gymnasium. Utbildningen ger grundläggande yrkeskompetens för hälso- och sjukvård, social service samt inom funktionshinder. Ale gymnasium arbetar med en hälsoprofil inom vård- och omsorgsprogram-met, där friskvård står i fokus. Utbildningen fokuserar på människan i ett helhetsperspektiv. Fördjupnings-kurser alternativt inriktningar kommer att tas fram i samråd med avnämare via programråden. Behovet på arbetsmarknaden i kommun och region kommer att vara vägledande i valet av yrkesutgångar. På Ale gym-nasiums vård- och omsorgsprogram läses samma sjuk-vårdsutbildning som en deltidsanställd brandman gör vilket gör att utbildningen är väl anpassad för dem som vill läsa vidare inom räddningstjänst. Sammanlagt omfattar programmen 2 500 poäng. I programmet in-går APU med 415 poäng.
Entreprenöriellt förhållningssätt genomsyrar gym-nasieskolan exempelvis genom casearbete och Ung Fö-retagsamhet.
Vuxenutbildningen
Vuxenutbildningen bedriver idag omvårdnadspro-grammet inom ramen för GR-samverkan. Det, inom GR:s samverkan, upphandlade omvårdnadsprogram-met är för närvarande förlagt till Ale kommun och
be-utbildning i olika omfattning. Lärandet sker i olika flexibla arbetsformer och med stöd av material via lär-plattform. APU ingår. Ale kommuns vuxenutbildning är granskar kvaliten på utbildningen. Kvalitetsgransk-ning har skett vid olika tillfällen som är sammanfatta-de i ett dokument, se bilaga 4A och 4B.
Sammanlagt deltar 85 personer hos de olika utbild-ningsanordnarna. Ingen av utbildningarna är för när-varande slutförd.
Ale kommuns vuxenutbildning har under flera år haft ett samarbete med GGI (se ovan) och tillsammans med denna utbildningsanordnare bedrivit utbildning till diplomerad Friskvårdsterapeut. Utbildningen är i grunden en massörutbildning men fokuserar på män-niskans fysiska och psykiska hälsa. Det är ett fram-gångsrikt koncept som ingår i GR-samverkan som lo-kala kurser.
Yrkeshögskolan
Vuxenutbildningen inom GR har ambitionen att an-söka om Yrkhögskoleutbildningar inom följande om-råden: funktionshinder med kunskap inom specialpe-dagogik, aktiveringspedagogik samt förhållningssätt vid problemskapande beteende. Generellt ska utbild-ning på yrkeshögskolenivå genomsyras av lösutbild-ningsfo- lösningsfo-kuserat och entreprenöriellt tänkande. Studieformen ska vara oberoende av tid och rum.
Vår ambition är också att förlägga någon av dessa utbildningar inom Norra Noden.
Validering
Inom vår VoC-samverkan används validering för att effektivisera individernas studiegångar. I en fördjupad samverkan finns diskussioner om en gemensam mo-dell för validering i samråd med hela GR.
