Bullerbegränsande åtgärder för byggnation nära befintlig väg

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

Mikael Karlsson

EXAMENSARBETE 2018

Byggnadsteknik

rejected due to noise pollution. There are requirements from the state that the noise may not exceed certain values. The requirements originate from the fact that over two million swedes are exposed to noise daily. Noise can lead to health problems, in the form of sleep disorders and cardiovascular disease. To reduce health problems noise investigations are made, where suggestions are made in how noise levels can be reduced. The purpose of the work is to provide the reader with knowledge of which factors influence noise investigations and the approach to the choice of noise reduction measures so that construction can be made closer to trafficked roads.

Method: The methods used are literature studies, document analysis and interviews. The literature gathered consists of scientific articles. The documents consist of noise investigations conducted by different companies all over Sweden. Persons to interview were chosen from the conductors of the noise investigations documents.

Findings: To answer the report's purpose, three questions were raised. The first question deals with noise-reducing technologies and which technologies are used today. The report found that there are several ways to reduce noise. In the following order, the most frequently used are: silent facade, noise screen, speed reduction, distance between house and roads, vegetation, road moving and quiet asphalt. The second question of the report addresses the factors that influence the choice of noise reduction measure. From the literature study, absorption, reflection and reduction were found to be important factors. In the document analysis, surroundings, traffic and speed emerged as important factors. In the interviews, aesthetics and price emerged as important in the choice of which reducing action should be taken. The third question deals with the question of how construction can be made closer to the road. In the result it appears that all of the solutions mentioned earlier have the ability to reduce noise, but how effective they are and how well they reduce noise varies from case to case. Surroundings and traffic volume are of great importance.

Implications: Making use of the technical solutions previously described, results in a reduced noise level and there for construction near road can be made possible. Executing a noise investigation at an early stage means that later and more expensive changes can be avoided, which means that construction can take place sooner. The report suggests therefore that noise issues should be considered early in projects. It is also important to get a solution that everyone can accept.

Limitations: The report's results are limited to a smaller selection of noise

investigations and interviews. More investigations and interviews could had contributed to a larger spectrum. The report does only consider noise outdoors and what opportunities for noise reduction there are.

Keywords: Noise, noise limitation, noise reduction, silent facade, sound absorption and traffic noise.

grund av bland annat buller. Från statens sida finns det krav på hur stor bullernivån får vara. Kraven har sitt ursprung i att över två miljoner svenskar utsätts för buller dagligen. Buller kan leda till hälsoproblematik, i form av sömnstörningar och hjärt- och kärlsjukdomar. För att minska hälsoproblemen görs bullerutredningar, där förslag hur bullernivåerna kan minskas ges. Syftet med arbetet är att ge läsaren kunskap i vilka faktorer som påverkar bullerutredningar och tillvägagångssättet vid valet av bullerreducerande åtgärder så att byggnation närmare trafikerad väg kan möjliggöras.

Metod: De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer. Den litteratur som samlats in består av vetenskapliga artiklar. Dokumenten består av bullerutredningar genomförda av olika företag på olika platser i Sverige. Utifrån bullerutredningarna har personer att intervjua valts. De personer som intervjuats har utfört några av de bullerutredningar som använts i dokumentanalysen.

Resultat: För att besvara rapportens syfte ställdes tre frågeställningar upp. Den första frågeställningen behandlar bullerreducerande tekniker, vilka tekniker som används idag. I rapporten framkom det att det finns ett flertal sätt att reducera buller. I följande ordning rangordnas de som mest frekvent använda: tyst sida, bullerskärm, hastighetsminskning, avstånd mellan hus och väg, vegetation, flytt av väg och tyst asfalt. I rapportens andra frågeställning behandlas vilka faktorer som påverkar valet av bullerreducerande åtgärd. Från litteraturstudien framkom absorption, reflektion och reduktion som viktiga faktorer. I dokumentanalysen framkom omgivning, trafik och hastighet som viktiga faktorer. I intervjuerna framkom estetik och pris som viktiga vid val av reducerande åtgärd. I den tredje frågeställningen behandlas frågan om hur byggnation närmare väg kan möjliggöras. I resultatet framkommer det att alla lösningar som tidigare nämnts har förmåga att reducera buller, men hur effektiva de är och hur bra de reducerar buller varierar från fall till fall. Omgivning och trafikmängd har stor betydelse.

Konsekvenser: Att utnyttja de tekniska lösningar som tidigare beskrivits ger en minskad bullernivå och således kan byggnation nära trafikerad väg möjliggöras. Att utföra en bullerutredning i ett tidigt skede medför att senare och dyrare ändringar kan undvikas, vilket gör att byggnationen kan ske snabbare. Rapporten föreslår att bullerproblematiken ska beaktas tidigt i projekt, detta för att skapa en lösning som alla i projektet kan acceptera.

Begränsningar: Rapportens resultat är begränsat till ett mindre urval av bullerutredningar och intervjuer. Fler utredningar och intervjuer hade bidragit till ett större spektrum. Rapporten tar enbart hänsyn till buller utomhus och vilka möjligheter till bullerreduktion det finns.

Nyckelord: Buller, bullerbegräsning, bullerreduktion, ljudabsorberingsförmåga, trafikbuller och tyst sida.

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1

1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.5 DISPOSITION ... 2

2

Metod och genomförande ... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.2.1 Frågeställning 1: Vilka tekniker finns det idag för att reducera buller? ... 4

2.2.2 Frågeställning 2: Vilka faktorer påverkar valet av bullerreducerande åtgärder? ... 5

2.2.3 Frågeställning 3: Hur kan bullerproblematiken vid vägar lösas så att byggnation närmre trafikerad väg kan möjliggöras? ... 5

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.4.1 Dokumentanalys ... 6 2.4.2 Intervjuer ... 6 2.5 ARBETSGÅNG ... 6 2.6 TROVÄRDIGHET ... 7 2.6.1 Validitet i arbetet ... 7 2.6.2 Reliabilitet i arbetet ... 7

3

Teoretiskt ramverk ... 8

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 8

3.1 BULLER ... 8

3.1.1 Uppkomst ... 8

3.1.2 Spridning ... 9

3.2 BULLERREDUKTION ... 10

3.3.2 Reflekterande ... 12

3.4 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 13

4

Empiri ... 15

4.1.8 Ubbarp och Vist ... 21

4.1.9 Bivacken... 22

4.2 INTERVJUER ... 23

4.2.1 Intervju med SoundCon ... 23

4.2.2 Intervju med WSP ... 25

4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 26

5

Analys och resultat ... 27

5.1 ANALYS ... 27

5.1.1 Buller ... 27

5.1.2 Bullerreduktion ... 28

5.1.3 Materialegenskaper ... 29

5.2 VILKA TEKNIKER FINNS DET IDAG FÖR ATT REDUCERA BULLER? ... 29

5.3 VILKA FAKTORER PÅVERKAR VALET AV BULLERREDUCERANDE ÅTGÄRDER? ... 30

5.4 HUR KAN BULLERPROBLEMATIKEN VID VÄGAR LÖSAS SÅ ATT BYGGNATION NÄRMRE TRAFIKERAD VÄG KAN MÖJLIGGÖRAS? ... 31

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 34

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 34

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 35

Referenser ... 36

1.1 Bakgrund

Vid planering av nya tomter i städer väljs med fördel förtätning av den befintliga bebyggelsen, istället för att staden växer utåt. Den traditionella metoden har tidigare varit att staden ska växa utåt, men detta har gjort att bland annat biltrafiken har ökat (Boverket, 2016). När kommuner förtätar städerna ökar bullerproblematiken, framförallt vid tomter nära hårt trafikerade vägar. Kommunerna står för en utmaning när det gäller att skydda de nya tomterna mot buller, detta för att marken ska kunna utnyttjas till fullo (Sveriges kommuner och landsting, 2015).

Buller beskrivs ofta som oönskat ljud. Bullret är något människan känner sig störd av och vill slippa. Även ljud som upplevs behagliga kan räknas som buller om de blir för höga. Hur buller upplevs är individuellt och beror bland annat på hur känslig individen är för buller (Socialstyrelsen, 2008).

Idag finns det förordningar som måste följas vid byggnation. Enligt Näringsdepartementets förordning (SFS 2015:216) om trafikbuller vid

bostadsbyggnader bör inte buller från väg överstiga 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Den ekvivalenta ljudnivån är den genomsnittlig ljudnivå för en angiven tidsram (Arbetsmiljöverket, u.å.).

För att klara kraven och nå godkända nivåer finns det idag ett flertal lösningar för att minska bullernivån. Genom att ta hänsyn till bland annat vägutformning, markdämning, fasadåtgärder och bulleravskärmning kan bullernivån reduceras (Trafikverket, 2015).

1.2 Problembeskrivning

Vid trafikerade vägar alstras trafikbuller. Enlig Winroth, Kropp, Hoever, Beckenbauer och Männel (2017) beror största källan till trafikbuller på kontakten mellan fordonens däck och vägbanan. Vidare hävdar Winroth et al (2017) att den största källan till däck och trafikbuller beror på vibrationer i däcken och olika luftflödesmekanismer, ofta kallat air-pumping. Detta innebär att luften komprimeras exempelvis vid däcken, vilket gör att buller uppstår. Bullernivån har en relation till väghastigheten, högre hastighet gör att bullernivån på grund av kontakt mellan väg och däck ökar (Winroth et al, 2017). Enligt Trafikverket (2004) ger en ökad trafikmängd en ökad bullernivå. Trafikverket (2004) menar också att mängden tung trafik, avstånd från bullerkällan och omgivningen även spelar in på bullernivån.

Varje år antas över en halv miljon människor i Europa få en funktionsnedsättning eller en för tidig död på grund av buller, där trafikbuller är en av de största källorna (Welch et al, 2013). Enligt Naturvårdsverket (2017) utsätts två miljoner svenskar för trafikbuller vid sin bostad. Detta är en siffra som förväntas öka (Boverket, 2011). Trafikbuller är inte bara ett störande moment utan också en bidragande faktor till en rad sjukdomar. Enligt Welch, Shepherd, Dirks, McBride och Marsh (2013) finns det både fysiska och psykiska sjukdomar som följd av buller. De fysiska är hörselskador samt

Organizations expertgrupp. Gruppens uppgift var att ta fram ett vetenskapligt förslag på riktlinjer för bullernivåer (World Health Organization, 2009). World Health Organization (2009) tittade främst på hur buller påverkar sömn, där den allmänna modellen visar hur buller påverkar sömnkvaliteten och i långa loppet hälsan. Resultatet i deras rapport visar hur olika bullernivåer påverkar sömnen. World Health Organization (2009) anser att riktlinjerna för Europa inte bör överstiga 40dB under natten. Detta är ett riktvärde som varje lands regeringar kan använda för att sätta sina gränsvärden.

Vid planering av ett nytt område finns det många aspekter att ta hänsyn till. På senare tid har miljöaspekten blivit allt viktigare, frågor som gäller ren luft och tysta bostadsområden (Panagopoulos, González Duque & Bostenaru Dan, 2016). Detta gör att det är viktigt att beakta buller vid exploatering. Idag är förtätning en trend som har både fördelar och nackdelar. Förtätning gör att det byggs på tomter som tidigare ratats, vilket i sin tur medför att problem med buller kan uppstå (Sveriges kommuner och landsting, 2015). Det finns olika metoder för att begränsa buller, antingen kan bulleravskärmning användas eller bullerbekämpande åtgärder vid källan (Åkerlöf & Hallin, 2011).

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med arbetet är att ge kunskap i vilka faktorer som påverkar bullerutredningar och tillvägagångssättet vid valet av bullerreducerande åtgärder så att byggnation närmare trafikerad väg kan möjliggöras.

För att kunna besvara målet används följande frågeställningar:

1. Vilka tekniker finns det idag för att reducera buller?

2. Vilka faktorer påverkar valet av bullerreducerande åtgärder?

3. Hur kan bullerproblematiken vid vägar lösas så att byggnation närmre trafikerad väg kan möjliggöras?

1.4 Avgränsningar

Rapporten undersöker vilka tekniker det finns för att reducera buller utomhus, där med tas ingen hänsyn till vilka bullertekniker som används för att reducera buller inomhus. Rapporten kommer enbart ta hänsyn till olika bullerreducerande tekniker och hur de reducerar buller, inga fabrikat eller tillverkare jämförs. Inga bullermätningar genomförs, vilket betyder att rapporten enbart undersöker hur de olika teknikerna används och hur de reducerar buller i teorin.

1.5 Disposition

Kapitel 1 - Inledning beskriver bakgrunden till arbetet samt rapportens syfte.

Kapitel 2 - Metod och genomförande redovisar hur rapporten genomförs och vilka metoder som användas vid insamlandet av empirin.

Kapitel 5 - Analys och resultat analyserar insamlad empiri tillsammans med den teori som presenterats i det teoretiska ramverket. I kapitlet presenteras också svar på de frågeställningar som ställts.

Kapitel 6 - Diskussion och slutsatser diskuterar rapportens resultat, slutsatser och begränsningar. I det sista stycket i det sjätte kapitlet avslutas rapporten med förslag till vidare forskning.

Kapitel 7 - Referenser innehåller de referenser som ligger till grund för arbetet.

Rapporten skrivs med utgångspunkt i en kvalitativ studie. En kvalitativ studie har sitt fokus på mjuk data. Mjuk data är exempelvis tolkning av litteratur, dokument och intervjuer (Davidsson & Patel, 2011).

I rapporten används litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys som undersökningsstrategier. Litteraturstudien användas för att se vad forskningen säger och presenteras i det teoretiska ramverket. Dokumentanalysen användas för att se hur bullerproblematiken löses idag. Intervjuer användas för att få information om hur bullerutredande företag arbetar med bullerutredningar samt hur de går tillväga när de tar fram olika lösningsförslag.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

I följande kapitel redogörs varför metoderna har valts och vilka metoder som används för att besvara frågeställningarna som ställts upp i det inledande kapitlet. Figur 2.2 visar kopplingen mellan frågeställningarna och de valda metoderna.

Figur 2.2. Koppling mellan metod för datainsamling och frågeställningarna.

2.2.1 Frågeställning 1: Vilka tekniker finns det idag för att reducera

buller?

Frågeställningen besvaras med hjälp av litteraturstudie och dokumentanalys. Bullerutredningar från olika områden i Sverige studeras för att se vilka tekniker de använder för att reducera buller. Litteraturstudie genomförs för att undersöka vad forskningsfronten säger om hur trafikbuller kan reduceras.

Bullerutredningar från olika områden i Sverige studeras för att se vilka faktorer som påverkar bullernivåerna och vilka lösningar som används för att reducera dem. För att få en djupare inblick intervjuas några av de ansvariga personerna till bullerutredningarna.

2.2.3 Frågeställning 3: Hur kan bullerproblematiken vid vägar lösas så

att byggnation närmre trafikerad väg kan möjliggöras?

Frågeställningen besvaras med hjälp av litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer. Från litteraturen och dokumentanalysen undersöks vilka tekniker det finns för att dämpa buller och hur de används. Från dokumenten jämförs olika bullerlösningar med de förutsättningar som det specifika fallet medför, för att få en förståelse för varför de valts och hur det kan medföra byggnation närmare väg. Från intervjuerna fås en inblick i hur akustiker tänker och vilka åtgärder de använder sig av för att byggnation närmare trafikerad väg ska möjliggöras.

2.3 Litteraturstudie

En litteraturstudie gjordes genom att studera tidigare genomförd forskning. Genom att läsa mycket om ämnet blir det lättare att förstå det som ska göras och det blir lättare att hitta relevant litteratur (Blomkvist & Hallin, 2015). I rapporten har ett kritiskt förhållningsätt använts. Enligt Blomkvist och Hallin (2015) uppnås ett kritiskt förhållningssätt genom att studera den litteratur som finns och sedan förklarar och tolkar det som lästs.

Litteraturstudien är begränsad till vetenskapliga källor i intervallet år 2013 - 2018. För att hitta relevanta och trovärdiga källor användes databasen Primo med relevanta sökord, se Tabell 2.3. Från de vetenskapliga källorna som söktes upp i Primo har sedan deras referenslistor nyttjats för att få fler källor att undersöka.

Tabell 2.3. Sökord som används i databasen.

Teori Sökord

Buller ”buller” ”Trafikbuller” ”traffic noise” ”noise pollution”

Bullerreduktion ”bullerreduktion” ”noise limiting”

2.4.1 Dokumentanalys

Vid dokumentanalys finns det två olika förhållningssätt. I det första alternativet väljs dokumenten ut och därefter skapas frågeställningar. Det andra alternativet är att utgå från sin frågeställning och studerar den dokumentation som finns inom det aktuella ämnet (Bell & Waters, 2014). I rapporten används det senare alternativet.

2.4.2 Intervjuer

Intervjuer kan användas som datainsamlingsmetod för att få en större förståelse eller för att upptäcka nya perspektiv av det ämne som studeras (Blomkvist & Hallin, 2014). Intervjuer kan vara strukturerade på olika sätt. I detta arbete har semistrukturerade intervjuer genomförts, vilket innebär att ett antal frågor har förberetts och dokumenterats i förväg. Vid semistrukturerade intervjuer behöver frågorna inte ställas i någon specifik ordning utan personen som leder intervjun försöker följa informanten och ställa frågor som de faller sig naturligt. Det är viktigt att personen som leder intervjun har ett nyfiket kritiskt förhållningssätt och ställer följdfrågor som bidrar till att alla ämnen blir förklarade på ett bra sätt (Blomkvist & Hallin, 2014). För att kvalitetssäkra en intervju är det viktigt att dokumentera det som sägs genom att spela in samtalet. En annan faktor som påverkar kvalitén på intervjun är intervjupersonens förmåga att skapa ett trevligt och öppet samtal. Personkemin mellan informanten och intervjuaren lägger grunden för detta. Det är viktigt att intervjuaren är positiv och uppför sig väl (Blomkvist & Hallin, 2014).

2.5 Arbetsgång

För att besvara frågeställningarna har en grundläggande litteraturstudie utförts med fokus på teori om buller, bullerreduktion och materialegenskaper. För att hitta de vetenskapliga artiklarna som behövdes har databaser använts. I databaserna har ett strukturerat sökande gjorts med ett antal sökord (se tabell 2.3). Information från tidigare utförda undersökningar och forskningsartiklar har samlats in och sedan analyserats och summerats i teoridelen.

Dokumentanalysen grundar sig i bullerutredningar. För att hitta bullerutredningar valdes kommuner ut från olika regioner i Sverige. Först valdes de närliggande kommunerna ut och sedan följde ett antal slumpmässigt utvalda kommuner. Från dessa kommuner hittades bullerutredningar för områden som varierade i byggnadsutformning, storlek på vägar, väghastighet, avstånd till vägen och olika lösningsförslag. För att få en större spridning har även hänsyn tagits till att författaren av bullerutredningarna är från olika företag. I dokumentanalysen har sedan utredningarna summerats, där särskilt fokus har legat på trafiken, bullerreducerande åtgärd och områdets utformning.

För att genomföra intervjuer har de personer som varit ansvariga för de bullerutredningar som studerats tillfrågats för en intervju. Innan intervjun formulerades de frågor som ställts. Intervjuerna handlar främst om hur de tillfrågade genomför bullerutredningar och vilka faktorer som påverkar. Intervjuerna har både skett på plats

2.6 Trovärdighet

För att rapporten ska vara trovärdig krävs det en god validitet och reliabilitet. Enligt Blomkvist och Hallin (2015) innebär validitet att studera rätt saker och reliabilitet att studera det på rätt sätt.

2.6.1 Validitet i arbetet

Rapporten har kvalitativa insamlingsmetoder. Validitet betyder olika beroende på om arbetets insamlingsmetoder är kvalitativa eller kvantitativa. För en kvalitativ studie innefattar validiteten hela forskningsprocessen. För att uppnå ett trovärdigt arbete med hög validitet är det viktigt att utföra triangulering. Detta betyder att flera olika datainsamlingsmetoder bör användas, exempelvis dokumentanalys, intervjuer och litteraturstudie (Davidsson & Patel, 2011).

Examensarbetet säkerställer hög validitet genom att använda sig av triangulering vid insamlandet av data. Litteraturstudien ligger som grund för resterande arbete. För att hitta vetenskapliga referenser är sökorden kopplade till frågeställningarna. Utifrån litteraturstudien har sedan en dokumentanalys och intervjuer gjorts. Genom att först studera de dokument som finns i dokumentanalysen har intervjupersoner hittats. Genom att använda de personer som utfört dokumenten kan detta säkerställa att de personer som intervjuats har den kunskap som behövs för att svara på de frågor som ställts.

2.6.2 Reliabilitet i arbetet

Begreppet reliabilitet har olika betydelser beroende på om det är ett kvalitativt eller kvantitativt arbete. I ett kvalitativt undersökningsfall bör reliabiliteten avspegla den bakgrund som råder vid det unika undersökningstillfället (Davidsson & Patel, 2011).

Hög reliabilitet säkerställs genom att en intervjumanual används. I manualen finns de frågor som intervjupersonerna besvarar öppet. Intervjuerna dokumenteras genom att de spelas in, detta för att underlätta granskning. Intervjuerna och sammanfattning av intervjuerna skickas till intervjupersonerna för godkännande, detta för att missförstånd ska undvikas.

Rapporten har ett kritiskt förhållningsätt och en opartiskhet genom hela rapporten. För att uppnå ett kritiskt förhållningssätt tolkas och förklaras texter, detta för att få en djupare förståelse av innebörden (Blomkvist & Hallin, 2015).

3.1 Koppling mellan frågeställningar och Teori

I avsnittet nedan visas kopplingen mellan frågeställningar och vilka teorier som används för att besvara frågeställningarna se Figur 3.1.

Figur 3.1 Koppling mellan frågeställning och teori.

3.1 Buller

Buller kan beskrivas som oönskat ljud. Buller är något människan känner sig störd av och vill slippa (Socialstyrelsen, 2008).

3.1.1 Uppkomst

För att göra en modell över hur mycket vägtrafik bullrar delas trafiken in i tre kategorier. De olika kategorierna är bil, lätt lastbil och tung lastbil. Större och tyngre fordon ger upphov till mer ljud (se Figur 3.1.1). För att kunna fastställa vägens bullernivå måste således hastigheten och mängd fordon på vägen vara känt (Long, 2014). Trafikverket gör mätningar av antalet fordon som trafikerar vägar under olika tidpunkter och sammanställer dessa i ett medelvärde kallat årsmedeldygnstrafik vilket vanligen förkortas ÅDT (Trafikverket, 2013).

Figur 3.1.1. Förhållandet mellan fordons bullernivå och dess hastigheter (Long, 2014).

Fordon har i huvudsak två bullerkällor. Bullret kan komma från däck-vägljud och framdrivningsljud. Buller från däck-vägljud uppstår vid kontakt mellan väg och däck. Detta ger upphov till vibrationer i däcken och ljud strålar ut. Framdrivningsljuden alstras i fordonets motor och transmission, avgassystemet och luftintaget (Sveriges kommuner och landsting, 2017).

3.1.2 Spridning

Enligt Long (2014) består buller av ljudvågor. Ljudvågor är längsgående tryckfluktuationer som rör sig genom olika medier, detta innebär att ljudvågorna kan svänga olika mycket i de olika medierna. Dessa medier kan vara gaser och flytande eller fasta substanser. I vardagen rör det sig oftast om ljud som överförs via luften. Människan uppfattar ljudet genom att trumhinnorna sätts i rörelse av tryckfluktuationerna. Trumhinnorna hjälper sedan till att skapa elektriska impulser som hjärnan tolkar som ljud (Long, 2014).

Vidare skriver Long (2014) att allt ljud som finns runt om oss produceras av en rörelse. När en rörelse uppstår sker en kedjereaktion av kollisioner mellan molekyler, vilket gör att ljudet kan spridas i luften. Om rörelsen däremot är svag kan molekylerna absorbera rörelsen och således uppstår inget ljud. Ljudet uppträder också olika beroende på temperatur, exempelvis rör sig ljudet lite långsammare i kall luft. Detta beror på att molekylerna i luften är mindre benägna att flytta på sig när de är kalla. Ljud uppför sig olika i med- och motvind, i motvind kan ljudförluster på 20 dB eller mer förekomma.

Enligt Sergienko och Bukharov (2015) finns det flera sätt som ljud kan sprida sig på. Det finns bland annat fria fält och diffusiva fält. I ett fritt fält kan ljudvågorna sprida sig fritt åt alla håll utan att möta några hinder (se Figur 3.1.2). Det som är karaktäristiskt för fria ljudfält är när avståndet fördubblas från ljudkällan minskar ljudintensiteten med sex decibel. Dessa ljudfält är vanligast i utomhusmiljöer. De diffusiva fälten

Figur 3.1.2. Ljudets spridning (Sveriges kommuner och landsting, 2017).

3.2 Bullerreduktion

Bullerreduktion sker antingen vid källan till bullrets uppkomst eller vid mottagaren av bullret.

3.2.1 Emissionsbegränsande åtgärder

Emissionsbegränsande åtgärder innebär att bullret begränsas vid källan. För att uppnå bullerreduktion finns det ett flertal metoder, bland annat val av vägmaterial och vägens hastighetsgräns (Trafikverket, 2004).

Vägmaterial

För att minska bullernivåer kan en tyst asfalt användas. Denna har i huvudsak två bullerreducerande egenskaper. Den minskar bullret från däckljudet och motorljudet, genom att det är små håligheter i asfalten kan den absorbera delar av ljudet som uppstår (Trafikverket, 2004; Kim, Park & Lee, 2014).

Hastighet

Enligt Trafikverket (2004) har hastigheten på vägen en stor betydelse på bullernivån. En sänkning av hastigheten ger en minskad bullernivå. En hastighetsminskning från 70 km/h till 50 km/h ger en minskning på fyra decibel (Trafikverket, 2004). Detta är dock något som är svårt att applicera, eftersom vägarna finns till för att möjliggöra effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för Sveriges medborgare och näringsliv (Regeringen, 2017).

3.2.2 Immissionsbegränsande åtgärder

Immissionsbegränsande åtgärder innebär att bullret reduceras på vägen mellan bullerkällan och föremålet utsatt för bullret. Vanligtvis sker detta med hjälp av olika bullervallar eller bullerplank (se Figur 3.2.2a). Begränsning kan också ske med hjälp av vägens utformning (Trafikverket, 2004).

Figur 3.2.2a. Exempel på hur ett bullerplank och en bullervall kan vara utformade (Trafikverket, 2004).

Vegetation

Marktypen mellan bullerkällan och mottagaren har betydelse för hur mycket buller som når mottagaren. En mjuk yta bekläd av växter har en bättre ljuddämpningsförmåga än en hård yta av grus eller asfalt (se Figur 3.2.2b) (Trafikverket, 2004).

Figur 3.2.2b. Ljudabsorberingsförmåga hos olika marktyper (Long, 2014).

Bullerskärmar

Det finns flera typer av bullerskydd, bland annat vallar och skärmar. Vallar och skärmar använder samma principer för att reducera bullret till mottagaren (Trafikverket, 2004).

För att ett bullerplank ska vara en effektiv ljuddämpare måste det enligt Gurley (2011) vara högt nog för att blockera siktlinjen till bullerkällan. Ett bullerplank måste också vara minst åtta gånger längre än avståndet från bullerkällan till mottagaren, detta för att inte bullret ska färdas runt bullerplanket. Ett bullerplanks uppgift är att minska mängden buller som når mottagaren, detta kallas diffraktion. Diffraktion uppstår när ljud passerar en kant. Ljudet fördelas och sprids i många små komposanter (se Figur 3.2.2c (Gurley, 2011).

Figur 3.2.2c Ljusspridning vid diffraktion (Gurley, 2011).

3.3 Materialegenskaper

Material kan antingen absorbera eller reflektera buller.

3.3.1 Absorberande

Materials ljudabsorberingsförmåga beskrivs med hjälp av en ljudabsorptionskoefficient. Koefficienten går mellan 0 och 1, från reflektion till total absorption. Det finns porösa absorbenter, resonansabsorbenter och enskilda absorbenter (Paroc, u.å.).

Vidare skriver Paroc (u.å,) att de porösa absorbenterna genomträngs av ljudvågor och ljudvågorna övergår till värmeenergi genom friktion, detta skriver också Na, Agnhage och Cho (2012) om. Ljudabsorption beror på ljudfrekvensen. Ett ljud med högre frekvens är lättare att absorbera. Ett ljud med lägre frekvens behöver en större mängd absorberande material.

Ett resonansabsorbentsystem fungerar genom att ett membran eller skiva träffas av ljudvågor. Membranet eller skivan kommer i svängning och energin från ljudvågorna omvandlas till rörelseenergi. (Paroc, u.å.).

Enskilda absorbenter är flyttbara föremål. Dessa föremål kan absorbera olika mycket ljud beroende av vilket material de är uppbyggda av (Paroc, u.å.).

3.3.2 Reflekterande

För att ett material ska kunna reflektera och reducera buller finns det tre kriterier enligt Long (2014):

• den bör ha en vikt på 20kg/m².

• materialen bör vara icke poröst, vilket innebär att luften inte kan passera genom materialet.

Figur 3.3.2 Materials förmåga att reflektera ljud (Gurley, 2011).

3.4 Sammanfattning av valda teorier

Trafikbuller uppstår genom fordonets framdrivningsljud och genom däckens kontakt med vägen. Intensiteten av bullret från vägen beror sedan på hastighetsbegränsningen och andelen tunga fordon. För att kunna göra modeller över bullernivån används trafikverkets mätningar av årsmedeldygnstrafiken. Buller består av ljudvågor vilket kan liknas vid en kedjereaktion av kollisioner mellan molekyler. Beroende på lufttemperaturen och vind sprids bullret med olika framgång, vid kalla temperaturer är molekylerna svårare att flytta och motvind kan medföra ljudförluster på 20 dB. I utomhusmiljöer är fria fält det vanligaste sättet ljud rör sig på. Det innebär att ljudvågorna kan röra sig fritt utan att möta hinder. Ljudintensiteten minskar med sex decibel när avståndet till ljudkällan fördubblas.

Bullerreduktion kan ske genom emissionsbegränsande åtgärder, alltså åtgärder vid källan till ljudet. Vanligen görs detta genom val av porösa absorberande vägmaterial och sänkning av hastighet. Om det inte sker vid källan utan på vägen till mottagaren kallas det immissionsbegränsande åtgärder. Marken mellan bullerkällan och mottagaren har olika förmåga att reducera buller. Ljuddämpningsförmåga beror på hur hård eller mjuk mark är. Bullerskärmar är en vanlig immissionsbegränsande åtgärd. När ljudet passerar skärmen sker en diffraktion och ljudet delas upp i mindre komposanter med lägre intensitet.

Materialegenskaper är en viktig faktor när det kommer till bullerreduktion. Material kan antingen vara absorberande eller reflekterande. För absorberande material övergår ljudvågorna till värmeenergi genom att materialet sätts i rörelse av ljudets frekvenser. Reflekterande material ska vara icke-porösa, väderbeständiga och ha en vikt om minst 20 kg/m². Detta för att kunna ändra ljudvågornas riktning och dela upp ljudvågorna.

För att reducera buller är det av stor vikt att först förstå hur buller uppkommer och hur det sprids. Denna kunskap lyfts fram i teorin om buller, där det framkommer att buller sprids i fria fält. Det är också viktigt att veta hur olika material reducerar buller på olika sätt. I materialegenskaper framkommer att buller kan absorberas eller reflekteras. Det

4.1 Dokumentanalys

Följande kapitel består av bullerutredningar. I bullerutredningarna hänvisas beräkningarna till Naturvårdsverkets rapporter. I rapporten redovisas hur beräkningarna genomförs och vilka faktorer som ska beaktas (Naturvårdsverket, 1996).

4.1.1 Loviseberg

2017 gjordes en bullerutredning för såväl tomter som befintliga villor i Köpings kommun (se Figur 4.1.1) (se Bilaga 1). För den befintliga bebyggelsen angavs ett riktvärde på 55dB(A). Brunnavägen är beräknad att trafikeras i 50 km/h och med fem procent tung trafik. För beräkning av bullernivåer har två olika ÅDT tagits fram. För det ena fallet kommer enbart befintlig trafik tillsammans med det nya planområdet att beräknas och i det andra räknas det med att en ny trafikplats på E18 kommer att byggas. För det första fallet fås en ÅDT på 743 fordon och för det andra en ÅDT på 2 734 fordon. De ÅDT som används är uppskattade värden för år 2040. Den befintliga bebyggelsen är belägen cirka 20 meter från vägen och i utredning gjord på begäran av kommunen uppfylls inte de bullerkrav som ställts.

Figur 4.1.1 Förhållande mellan väg och bebyggelse samt åtgärdsförslag.

I åtgärdsförslaget föreslogs en lösning med en bullerskärm. Bullerskärmen skulle vara placerad cirka två meter från vägen och dess bygghöjd skulle vara två meter. För att uppnå de krav som ställts skulle skärmen behöva vara cirka 60 meter lång respektive 90 meter. Det fanns också ett förslag att flytta vägen, genom att förskjuta vägen fem meter bort från husen skulle bullerproblematiken kunna lösas utan att bullerskärm sätts upp. De åtgärder som föreslogs är ännu inte utförda.

(VaDT) på 12 000 fordon per dygn. De tilltänkta flerbostadshusen ligger på cirka 60 meters avstånd från väg 503 (se Figur 4.1.2a). Vid nybyggnation ska kravet på 50 dB(A) vid uteplats uppfyllas, om den är i anslutning till byggnaden.

Figur 4.1.2a Förhållande mellan väg och bebyggelse.

För att göra beräkningar av bullernivåerna har en beräkningsmodell använts som Naturvårdsverket anger i rapporten 4653 (Naturvårdsverket, 1996).

I bullerutredningens utlåtande framkommer det att inga särskilda åtgärder behövs. Utredarna menar att husens placering medför tillräcklig bullerdämpning. Tillsammans med befintliga byggnader menar utredarna att det finns fyra friytor där bullernivån understiger de bullerkrav som finns för uteplatser (se Figur 4.1.2b). Huruvida några åtgärder gjordes framkommer inte, eftersom den tilltänkta byggnationen inte är färdigställd.

Figur 4.1.2b Friytor där bullernivåerna uppfylls.

4.1.3 Diseröd centrum

I Kungälvs kommun har en bullerutredning gjorts för befintlig byggnation och nybyggnation av bostadshus med upp till sex våningar (se Bilaga 3). Utredningen gjordes år 2015. Utredningen har gjorts över ett område med flera vägar med olika hastigheter (se Figur 4.1.3). Avståndet från den högra vägen i bilden och till bebyggelse är cirka 50 meter. I hela området planeras cirka 260 bostäder.

Figur 4.1.3 Vägar som medför bullerproblematik i området.

Vid beräkning av bullernivåerna har två trafiksituationer använts. Dels trafiksituationen för 2014 och en prognos för 2020. Från dessa värden har sedan en trafikuppräkning gjorts till 2030, med 1,5 procent på de statliga vägarna. På de olika vägarna i området uppmäts ÅDT från cirka 200 – 6 440 fordon, beroende på vägens storlek. Vägarnas hastigheter varierar från 30 km/h till 70 km/h. Beräkningarna som gjorts har utgått från Naturvårdsverkets rapport 4635 (Naturvårdsverket, 1996).

I bullerutredningen framkommer det att vissa delar av området inte kommer uppfylla kraven som ställs, ifall en utbyggnad av området sker. Både befintliga och planerade byggnader får problem att uppfylla kraven, främst de byggnader som är belägna nära vägarna.

De lösningarna som föreslås som bullerreducerande åtgärder är att uppföra bullerskärmar, sänka hastigheten och flytta husen längre från vägen. I ett av fallen föreslås en bullerskärmslösning. Bullerskärmslösningen ger inte tillräckligt dämpning, då den endast skulle kunna dämpa bullernivåerna i markplan. Byggnation av bostäder i området är under upphandling och har således inte påbörjats.

4.1.4 Tollare

2009 gjordes en bullerutredning för nybyggnation av småhus, radhus och mindre flerbostadshus i Nacka kommun (se Bilaga 4). Utredningen har gjorts utmed ett flertal vägar, där Sockenvägen hade det största antalet fordon. Sockenvägen har en hastighet

Figur 4.1.4 Förhållandet mellan väg och bebyggelse.

Beräkningarna som gjorts har utgått från Naturvårdsverkets rapport 4635 (Naturvårdsverket, 1996). I rapporten framkommer det att trafikmängden är liten och att de flesta bostäderna inte kommer påverkas av bullernivåer över gränsvärdena. Det finns dock några undantag där gränsvärdena överstiger kraven, främst vid Sockenvägen.

Som åtgärdsförslag i utredningen nämns möjligheter till bullerskärmar och flytt av byggnader. I detta fall är det dock inget alternativ. Det skulle inkräkta på skyddsvärd natur och skapa oönskade barriärer. Istället nämns förslag som tysta sidor. Att välja att lägga uteplatser på den sidan av huset som inte ligger vid vägen kan kraven som ställs uppnås. Vid Sockenvägen där det föreslogs att uteplatser skulle placeras på den tysta sidan av huset har detta gjorts.

4.1.5 Hovsdal

I Växjö kommun gjordes en bullerutredning för Hovsdal år 2016 (se Bilaga 5). På området där utredningen är gjord kommer det att byggas främst villor, men också några flerbostadshus. I utredningen är det Norrleden som medför bullerproblematik (se Figur 4.1.5). För prognosen år 2030 antas vägens hastighet vara 100 km/h och trafikeras med ett ÅDT på 29 000 fordon och 17 procent av dessa förväntas vara tunga fordon.

Figur 4.1.5 Vägens placering i förhållande till planområdet.

Vid bullerberäkningarna av området antas en bullervall anläggas vid vägen och den skog som finns utefter vägen antas dämpa buller. Bullervallen som används vid beräkningarna ligger 18 meter från vägen och den har en höjd på sex meter. Enligt Naturvårdsverkets rapport 4635 (Naturvårdsverket, 1996) anses skog som en osäker bullerdämpare, men skogen som ligger mellan planområdet och vägen anses stå kvar över en längre tid. Detta gör att skogen kan väntas dämpa bullret med cirka fem decibel, då skogen är 100 meter djup.

De resultat som presenteras i utredningen visar att de åtgärder som antas göras kommer vara tillräckliga för att reducera bullernivåerna till de riktvärden som finns. Varken byggnationen av bostäder eller byggnationen av bullervallen har påbörjats, vilket gör att valet av bullerreducerande åtgår ännu inte valts.

4.1.6 Kv. Spädbarnet

I Jönköpings kommun har en bullerutredning gjorts för kvarteret spädbarnet år 2017 (se Bilaga 6). På området planeras 70–80 bostäder. På området finns det tre vägar som kan medföra bullerproblematik (se Figur 4.1.6.). Vägarna som kan medföra problematik är Hästhagsgatan, Öxnehagaleden söder om Hästhagsgatan och Öxnehagaleden norr om Hästhagsgatan. Den med störst trafikmängd är Öxnehagaleden norr om Hästhagsgatan. Gatan har en beräknad ÅDT på 9 700 fordon och sju procent är tung trafik för år 2032. Den maximala hastigheten på vägen är satt till 60 km/h. Gatan ligger cirka 300 meter från området.

4.1.7 Prästgårdsängen

I Göteborgs kommun planeras en förtätning på området Prästgårdsängen (se Bilaga 7). En bullerutredning gjordes år 2017. Förtätningen av området kommer leda till att 440 nya bostäder kan byggas (se Figur 4.1.7.). Området utsätts främst av buller från Danska vägen. Trafikmängden är beräknad till ett årsmedelvardagsdygn (ÅMVD) på 6 660 fordon per dygn, varav cirka fem procent är tung trafik. Beräkningarna är uppskattade för år 2035. Gatan har en hastighet på 50 km/h.

Figur 4.1.7. Vägarnas placering i förhållandet till planområdet.

Utifrån Naturvårdsverkets rapport 4653 har beräkningar gjorts (Naturvårdsverket, 1996). I bullerutredningen föreslås att hastigheten på vägen bör sänkas till 40 km/h, vilket skulle minska bullernivån med två decibel. Denna åtgärd är inte tillräckligt för att klara de krav som ställs. Genom att sätta en skyddande glasskärm mellan husen kan detta ge en skyddad gårdsplan som klarar de bullerkrav som ställs på en uteplats. Vilka åtgärder som gjordes framkommer inte, eftersom den tilltänkta byggnationen inte är färdigställd.

4.1.8 Ubbarp och Vist

I Ulricehamns kommun har en bullerutredning gjorts för Ubbarp och Vist år 2013 (se Bilaga 8). I området planerades nya verksamheter och kommunen ville veta hur detta påverkade fastigheterna som finns där. På området finns det i huvudsak två vägar som kan medför bullerproblematik (se Figur 4.1.7.). De vägar som stör området är väg 40 och väg 46. Väg 40 förväntas ha en tung trafik på 15–20 procent och väg 46 förväntas ha tio procent tung trafik. För väg 46 är hastigheten 50 km/h och för väg 40 är hastigheten 100 km/h. Om utbyggnaden sker förväntas trafikmängden vara 15 700 fordon per dygn för väg 46 och 13 950 fordon per dygn för väg 40.

Figur 4.1.8. Vägarnas placering i förhållandet till planområdet.

Beräkningarna som gjorts har utgått från Naturvårdsverkets rapport 4935 (Naturvårdsverket, 1996). Om området byggs ut kommer de bullerkrav som ställs inte att uppfyllas. För Vist 10:28 föreslås att en bullerskärm uppförs. Skärmen ska vara 75 meter lång och två meter hög. Den bör ha absorberande egenskaper och ha möjligheter att kläs in i växter för att smälta in i den befintliga miljön. På området har en bullerskärm uppförts för att reducera bullernivån.

4.1.9 Bivacken

I Växjö kommun har en bullerutredning för nybyggnation av flerbostadshus gjorts 2017 (se Figur 4.1.9) (se Bilaga 9). Området utsätts för buller från riksvägarna 25 och 27. Utöver dessa vägar påverkar också de kommunala vägarna Fagrabäcksvägen och Högstorpsvägen. Riksväg 25 och 27 har en hastighet på 100 km/h och Fagrabäcksvägen och Högtorpsvägen har en hastighet på 40 km/h. Väg 25 och 27 har en trafikmängd på cirka 17 000 fordon. Fagerbäcksvägen har en trafikmängd på 10 500 fordon och Högtorpsvägen har en trafikmängd på 6 500.

Figur 4.1.9. Vägarnas placering i förhållanden till planområdet.

Beräkningarna som gjorts har utgått från Naturvårdsverkets rapport 4653 (Naturvårdsverket, 1996). Resultatet från bullerutredningen visar att de uteplatser som ligger mot vägen inte uppfyller de krav som finns. Genom att föreslå att husen utformas på ett sammanhängande sätt bildar de en bullerskärm, vilket i sin tur leder till att en tyst sida bildas. Detta gör inte att alla uteplatserna blir godkända, men genom att erbjuda en gemensam uteplats på den tysta sidan uppfylls de krav som ställts. Byggnation har inte påbörjats, hur lösningen faktiskt blir återstår att se.

4.2 Intervjuer

De semistrukturerade intervjuerna är genomförda med personer som arbetar som akustiker (se Tabell 4.2). Intervjuerna är uppdelade efter de företag där de genomfördes. Intervjuerna är utförda med en frågemanual (se Bilaga 10).

Tabell 4.2. Sammanställning av respondenter.

Företag Bullerutredning Yrkesroll Erfarenhet Intervjutid

SoundCon Kv. Spädbarnet Akustiker 20 år 20

minuter

WSP Akustik Bivacken 1, Växjö Akustiker 4 år 40 minuter

4.2.1 Intervju med SoundCon

Personen som intervjuas har över 20 års erfarenhet som akustikkonsult och har en utbildning som civilingenjör inom väg och vatten (se Bilaga 11).

Tillvägagångsätt vid uppförandet av en bullerutredning

Intervjupersonen beskriver hur de går till väga när de gör en bullerutredning. Vid nybyggnation och detaljplansändring begärs underlag från kommunen in. De får

Informationen används sedan i datorprogrammet Soundplan. I programmet byggs en 3D-modell av omgivningen och sedan läggs information om mark och trafikdata in. Trafikdata räknasupp till en framtidsprognos, för att framtida trafikflöden också ska klaras.

När alla värden är inmatade i programmet gör programmet de uträkningar som behövs för att se om ljudkraven uppfylls. Om riktvärdena inte överskrids är utredningen klar.

Lösningsförslag

Om ljudkraven inte uppfylls undersöks först planlösningen. Det måste finnas ett antal rum mot den tysta sidan. Diskussioner förs med arkitekten för att se om det är möjligt att justera planlösningen. Om det inte går att lösa på detta sätt får andra lösningar som bullerskärmar eller hastighetssänkning diskuteras.

Enligt intervjupersonen är inte en bullerskärm den vanligaste lösningen. Det är vanligare att husen själva utformas som ett bullerplank för att reducera buller. I en stadsmiljö är inte bullerplanket tillräckligt effektiva, eftersom husen är höga och ligger nära vägen.

Att använda vegetation som en bullerdämpare är inget som intervjupersonen förespråkar. Enligt personen ger det ingen större effekt för att minska bullernivån. Det kan dock ha en psykologisk effekt för de boende. Intervjupersonen menar att det man inte ser upplever man inte lika jobbigt.

Om det finns problematik med buller kan flera lösningsförslag lämnas till kund. Arkitekten kan också komma med flera utformningsförslag och utredning görs för de olika förslagen. Detta görs för att bestämma vilket förslag som passar platsen där det ska byggas bäst, menar intervjupersonen.

Enligt intervjupersonen är det vanligaste tillvägagångssättet för att välja vilken typ av bullerreducerandeåtgärd som ska användas att akustikern tillsammans med arkitekt och byggherre diskuterar fram en lösning som alla är nöjda med.

Efterkontroller

Personen som intervjuades säger att det inte finns någon allmän praxis på om efterkontroller ska göras. Vidare säger han att det skiljer från kommun till kommun. Det är kommunen som bestämma om projekten ska kontrolleras i efterhand.

Framtidslösningar

Intervjupersonen säger att det inte finns särskilt mycket att göra på åtgärdssidan. Personen nämner att elbilen skulle kunna minska ljudnivåerna, men att det endast är effektivt upp till en hastighet av 50 km/h därefter tar däckljudet över. Vidare säger personen att det har varit tal om att ställa högre krav på däcken ända sedan personen började, men det har snarare gått åt fel håll. Däcken blir allt bredare och ger ifrån sig mer ljud.

intervjupersonen.

4.2.2 Intervju med WSP

Personen som intervjuas har fyra års erfarenhet som akustikkonsult och har en utbildning som högskoleingenjör inom väg och vatten (se Bilaga 12).

Tillvägagångsätt vid uppförandet av en bullerutredning

Intervjupersonen nämner två olika slags bullerutredningar. Den ena bullerutredningen används vid framtagning av detaljplan och den andra när en byggherre vill bygga på redan detaljplanerat område. Framtagning av bullerutredning för detaljplan brukar vara mer övergripande, detta görs för att se vilka typer av hus som kommer kunna byggas där. Vid framtagning av bullerutredning åt en byggherre blir det mer detaljerat, då det finns fler detaljer att analysera.

Trafikflödena är det viktigaste underlaget för att utföra en bra utredning menar intervjupersonen. Dessa värden ska visa hur nuläget ser ut, men också räknas upp till en framtidsprognos. Att ta fram en prognos är svårt enligt intervjupersonen, de värden som används är ofta uppskattade värden som inte alltid är exakta. Att få fram dessa värden är tidskrävande och kräver noggranna mätningar, för att bli exakta. Problemet med att få fram bra trafikvärden gäller främst de kommunala vägarna, för trafikverkets vägar finns det tillgängliga värden att hämta.

Andra indata som behövs för att genomföra en bullerutredning är fastighetskartor och höjdkartor. Dessa kartor används som underlag i beräkningsprogrammet. Det är också viktigt att veta vad som är tänkt att byggas och vilka förutsättningar som kommunen ger i detaljplanen.

Informationen som behövs matas sedan in i beräkningsprogrammet. WSP använder två beräkningsprogram, Soundplan och CadnaA. Programmet beräknar sedan ljudutbredningen i plan och höjd. Intervjupersonen betonar vikten av att förstå att beräkningarna inte är en exakt vetenskap. Att göra ljudberäkningar är väldigt svårt och de resultat som programmen redovisar stämmer enbart när förhållandena i verkligheten överensstämmer med de som matats in i programmet.

För att de som bygger ska klara bullerkraven ser intervjupersonen att det sker en förändring i hur tidigt de blir involverade i projekten, de blir involverade allt tidigare.

Lösningsförslag

Vid uppförande av detaljplan lämnas oftast förhållningsregler, detta innebär att vissa åtgärder måste göras för att byggnation ska vara möjlig. Exempel på förhållningsregler kan vara att balkonger måste glasas in eller att tyst sida måste användas.

Vid bullerutredning åt en byggherre handlar det snarare att se till att det planerade huset kommer att klara de krav som ställs, då rör det sig främst om att ändra planlösning och möjliggöra en tyst sida.

Efterkontroller

Intervjupersonen säger att efterkontroller brukar genomföras. Problemet med att göra efterkontroller är tidsdifferensen mellan genomförd utredning och genomförd byggnation. Oftast tar det flera år innan efterkontrollen kan genomföras.

Framtidslösningar

För att minska bullernivåerna i framtiden ser intervjupersonen att det främsta sättet att göra detta är genom minskning av trafiken och införa miljözoner. Andra åtgärder som kan främja bullermiljön är ökat användande av elbilar och elbussar. Att införa elbussar skulle kunna reducera bullernivåerna mycket för de som bor vid en bussväg.

4.3 Sammanfattning av insamlad empiri

Empirin består av dokumentanalyser och intervjuer. Dokumentanalyserna är gjorda på nio olika bullerutredningar som studerar olika områdens bullerutsatthet. Dokumentanalysen tar upp hur de olika bullerutredningarna har utförts och vilka faktorer som påverkar bullernivån, samt åtgärdsförslag. Gemensamt för alla bullerutredningar är att de utgår från aktuella mätningar av fordonsmängden, och sedan räknas de värdena upp till en framtidsprognos. Beroende på områdets utformning, vägarnas trafikmängd och hastighet, ger bullerutredningarna olika åtgärdsförslag.

De åtgärdsförslag som ges är bland annat uppförande av bullerskärmar och användande av tysta sidor. En bullerskärm ger dämpning i närheten av bullerkällan och en tyst sida dämpar bullernivån vid mottagaren.

Intervjuerna är genomförda med akustiker på två av företagen vars bullerutredningar har använts i dokumentanalysen. Intervjuerna redovisar hur respektive företag arbetar med bullerutredningar och olika lösningsförslag. Intervjuerna speglar dokumentanalysen men ger också en djupare inblick i hur den intervjuade tänker om bullerproblematiken och framtiden.

I intervjuerna framgår det att bullerskärmar inte är särskilt effektiva bullerdämpare i stadsmiljöer, eftersom husen är för höga och för nära vägarna. De ser snarare att husen i sig används som en bullerdämpare. För att minska buller i framtiden ser de att utvecklingen med elfordon kan vara en lösning. Att prioritera stadsmiljön istället för fordonstrafiken är också något som måste göras.

Kapitlet är uppdelat efter de teorier som presenterades i det teoretiska ramverket.

5.1.1 Buller

I det teoretiska ramverket beskrivs bullers uppkomst och spridning (se kapitel 3.2). Buller sprids genom utbredning i luften och i fria fällt sprider det sig lika åt alla håll (Sergienko & Bukharov, 2015). För vägtrafikbuller kan det antas att principen om fria fällt kan användas, då vägtrafik sker huvudsakligen i utomhusmiljö. Från det teoretiska ramverket påvisas att trafikbuller uppstår på två sätt, antingen via transmissionsljud eller via väg-däck ljud (Sveriges kommuner och landsting, 2017). Mängden buller beror således på mängden trafik och andelen lätt respektive tung trafik, men också på hur hastighetsförhållandena på vägen är. Det går att sätta upp ett förhållande mellan buller, trafikmängd och hastighet (se Figur 3.1.1). Det finns också ett förhållande mellan bullerkällan och mottagaren av buller. I det teoretiska ramverket framkommer att när avståndet mellan bullerkällan och mottagaren växer, minskar bullernivån hos mottagaren (Sergienko & Bukharov, 2015).

Från dokumentanalysen har ett antal bullerutredningar beskrivits (se kapitel 4.1). I dessa framkommer vikten av att veta trafikmängd och hastighet för den vägen som utsätter byggnaderna för buller. Dessa värden ligger till grund för möjligheterna att göra en bullerutredning. Vikten av de topografiska förhållandena är också viktigt. Detta kan förklaras med teorin om buller, där buller sprids via fria fält (Sergienko & Bukharov, 2015). För att ljudet ska kunna sprida sig i fria fällt får inga hinder förekomma. För att kunna göra en korrekt bedömning av hur byggnaden kommer att utsättas för buller är det viktigt att veta hur den befintliga omgivningen ser ut och om det finns några hinder för bullret. I vissa av de utredningar som har beskrivits har avståndet mellan byggnader och bullerkälla visat sig vara avgörande. Där avståndet är långt har inga särskilda åtgärder varit nödvändiga, detta visar att teorin om att avståndet mellan bullerkällan och mottagaren minskar bullernivån, kan antas vara korrekt.

I intervjun med SoundCon förklarade intervjupersonen hur de går tillväga när de gör en bullerutredning (se kapitel 4.2.1). Personen belyser vikten av att ha korrekta värden på trafiken och vägens hastighet. I intervjun framstår dessa värden vara de främsta uppgifterna tillsammans med topografin och husets utseende för att kunna göra en korrekt bedömning på hur bullret sprider sig. I intervjun med WSP framkom det att den viktigaste faktorn som kan påverka resultatet av bullerutredningen är trafikflödena (se kapitel 4.2.2). Värdena är tidskrävande att uppmäta och kan därför uppskattas, detta gör att de kan bli osäkra. I det teoretiska ramverket nämner Long (2014) att faktorn vind har en stor betydelse på ljudet, detta var något intervjupersonerna inte nämnde. Detta kan bero på att vinden inte har så stor betydelse som teorin hävdare eller så är det inte räkningsbart, eftersom det ständigt varierar.

Det teoretiska ramverket tillsammans med dokumentanalysen och intervjuerna påvisar också vikten av att inte bara använda den mängd trafik som finns idag vid beräkning av bullernivåer. Det läggs också stor vikt på att klara framtidens trafikflöden, genom att räkna upp trafikmängden klarar byggnaden en framtida trafikökning. I frågan om hur

5.1.2 Bullerreduktion

I det teoretiska ramverket beskrivs hur buller kan reduceras (se kapitel 3.2). De huvudsakliga sätten enligt de teoretiska källorna är att reducera bullret vid källan eller vid mottagaren (Trafikverket, 2004). I teorin nämns materialval på vägen och vägens hastighet som möjliga val till att reducera bullret vid källan. För att reducera bullret vid mottagaren nämns åtgärder som hindrande vegetation och hindrande skärmar, så kallade bullerskärmar (Trafikverket, 2004). En hastighetssänkning framstår som ett effektivt sätt att reducera buller, dock är detta inte alltid ett möjligt alternativ. Hastigheten på vägarna kan inte anpassas enbart efter de som vistas runt vägarna, de måste också fungera som ett långsiktigt och hållbart transportmedel för hela landets näringsliv och dess medborgare (Regeringen, 2017). Bullerskärmar kan vara en effektiv bullerdämmare, men för att de ska vara det måste de vara höga och långa (Gurley, 2011).

I de dokument om bullerutredningar som lästs framkommer flera sätt att reducera buller (se kapitel 4.1). Till skillnad från det teoretiska ramverket använder bullerutredarna i bullerutredningarna till största delen husen i sig som en bullerreducerande åtgärd. Genom att lägga en husvägg mot det bullerutsatta hållet kan en tyst sida skapas. Detta ger i de flesta fallen en tillräckligt god dämpning för att kraven ska uppfyllas. Att använda bullerskärmar är inte alltid en bra lösning. Bullerskärmar anses kunna försämra boendemiljön genom att skapa barriärer. I dessa fall kan således tysta sidor var att föredra. Att använda vegetation som en bullerdämpare anses vara osäkert och inte särskilt effektivt. Vegetation har en dålig förmåga att dämpa ljud. Vilka åtgärder som behövs göras beror ofta på vägens storlek. En större väg med större trafikmängd och högre hastighet behöver enligt dokumentanalysen en större mängd åtgärder. Om trafiken är liten och hastigheten låg räcker ofta små åtgärder, som exempelvis en tyst sida för att uppfylla en god ljudmiljö.

I intervjun med SoundCon rangordnar intervjupersonen bullerreduktionslösningarna i hur vanliga de är (se kapitel 4.2.1). Precis som i dokumentanalysen hävdar intervjupersonen att lösningen med en tyst sida är absolut den vanligaste lösningen i stadsmiljö. Personen menar också att bullerskärmar inte är särskilt effektiva i en stadsmiljö. I en stadsmiljö är husen för höga och vägen för nära för att det ska ge någon större effekt. I Intervjun med WSP drogs liknande slutsatser (se kapitel 4.2.2). Bullerreduktion med skärmar är effektivare på landsbygden och i stadsmiljö väljs med fördel att använda en tyst sida. Detta överensstämmer med det teoretiska ramverket där en effektiv skärm skulle vara högre än det föremål som skulle skyddas mot buller.

Intervjupersonen från SoundCon avslutar sin intervju med att prata om vegetationens betydelse som bullerdämpare. Personen är helt enig med informationen i dokumentanalysen, där vegetationen anses vara olämplig som reducering av buller. Vegetation kan däremot ha en positiv psykologisk förmåga vid bullerutsatta områden. Personen menar att om vegetationen skymmer bullerkällan kan bullret upplevas mindre störigt.

exempelvis minskning av trafikmängden och införande av elbussar inte är något bullerutredarna kan påverka, detta är snarare kommunen eller trafikverkets uppgift.

5.1.3 Materialegenskaper

I det teoretiska ramverket beskrivs två egenskaper material kan ha för att reducera buller (se kapitel 3.3). Material kan antingen absorbera eller reflektera buller. För att en absorbent ska fungera måste den bestå av ett material som kan bryta ner ljudets energi och omvandla det till exempelvis värmeenergi. Ett absorberande material är ett poröst material där ljudvågorna kan tränga in i materialet och dö ut inne i det (Na, Agnhage & Cho, 2012). Motsatsen till absorberande material är ett reflekterande material. Ett reflekterande material kännetecknas av att det har en stor vikt och är kompakt (Long, 2014). Det reflekterande materialet uppgift är att reducera buller genom att reflektera det och leda om det. Genom att reflektera ljudvågorna kommer de behöva färdas en längre sträcka för att nå mottagaren (se Figur 3.3.2). Detta gör att bullernivån hinner minska innan den når mottagaren.

De dokument som har använts i dokumentanalysen visar en rad lösningsförslag (se kapitel 4.1). De huvudsakliga förslagen som nämnts, om åtgärd behövts, är tysta sidor och bullerskärm. Dessa åtgärder kan förväntas vara huvudsakliga reflekterande åtgärder. En bullerskärm i form av en jordvall och likaså en yttervägg på en byggnad kan förväntas ha en betydande massa, detta gör dem till huvudsakligen reflekterande material. Enligt de bullerutredningar som beskrivs påträffas inte absorberande lösningar lika frekvent. Under vissa omständigheter föreslogs det i bullerutredningarna att byggnaderna kunde flyttas längre från vägen. Detta är en form av en absorberande åtgärd. Genom att flytta byggnaderna längre från vägen kan en liten mängd buller absorberas innan det träffar mottagaren. Absorption är sällan en lösning som fungerar i sig själv men tillsammans med reflektion kan det vara ett alternativ.

I intervjun med SoundCon nämner personen tyst asfalt som en metod att reducera buller (se kapitel 4.2.1). Detta nämns också som en lösning i det teoretiska ramverket. Tyst asfalt är en metod som absorberar buller, på grund av sin porösa struktur. Intervjupersonen nämner också att denna metod är dyr och kräver stort underhåll. Detta kan tänkas vara sant, eftersom det inte gavs som förslag i någon av de bullerutredningar som undersökts i empirin. Övriga lösningar som personen nämner är främst reflekterande lösningar. Att porösa material är betydligt dyrare än reflekterande material kan antas rimlig, eftersom de inte användes vid någon av de bullerutredningar som beskrivs i dokumentanalysen.

5.2 Vilka tekniker finns det idag för att reducera buller?

Forskning visar att buller sprider sig fritt i luften, om inga hinder står i vägen sprider sig bullret lika mycket åt alla håll (se kapitel 3.1). I litteraturstudien framgår också att material fungerar på olika sätt, de kan absorbera eller reflektera ljud (se kapitel 3.2). Från denna kunskap kan de tekniker som finns idag klassificeras som antingen absorberande tekniker eller reflekterande tekniker.

i litteraturstudien. Kunskap som dokumentanalysen medför är istället hur frekvent de olika teknikerna används.

Resultatet och svaret kan således visas i en tabell (se tabell 4.2).

Tabell 4.2. Tabellen visar de tekniker som finns idag och hur de används.

Bullerteknik Absorberande Reflekterande Buller-dämpning vid källa Buller-dämpning vid mottagare Antal gånger de nämns som en lösning i dokument -analysen Tyst sida X X 5 Bullerskärm X X X 5 Hastighets-minskning X 2 Förstora avstånd mellan hus och väg X 1 Vegetation X X X 1 Flytt av väg X X 1 Tyst asfalt X X 0

5.3 Vilka faktorer påverkar valet av bullerreducerande

åtgärder?

Från det teoretiska ramverket nämns fyra faktorer till valet av bullerreducerande åtgärder. Teknikerna som kan användas kan vara absorberande eller reflekterande. De kan också placeras och utformas på ett sätt som absorberar eller reflekterar vid bullerkällan eller vid mottagaren av buller. För att veta vilken typ av bullerdämpande teknik som ska användas är det viktigt att veta hur bullret ska dämpas och var det ska dämpas. Beroende på hur bullret väljs att dämpas passar olika metoder olika bra.

I dokumentanalysen går det utläsa att viktiga faktorer till hur val av åtgärder beror på bland annat omgivningen, trafiken och hastigheten. Finns det plats i omgivningen kan alternativet vara att flytta byggnaden längre från vägen. Är omgivningen kuperad eller har andra byggnader som hinder ger det ett mindre behov av bullerreducerande

personers personliga tycke som avgör vilken typ av bullerreducerande åtgärd som används. Oftast är det faktorer som estetik och pris som blir avgörande i slutändan.

5.4 Hur kan bullerproblematiken vid vägar lösas så att

byggnation närmre trafikerad väg kan möjliggöras?

För att lösa bullerproblematiken nära vägar finns det många aspekteter att ta hänsyn till. I de olika empirierna nämns vikten av att veta topografiska förutsättningar tillsammans med trafikmängd för att kunna göra en korrekt bedömning av vilket val av teknik som ska tillämpas.

I det teoretiska ramverket redovisas hur buller kan stoppas. Buller kan stoppas vid källan eller vid mottagaren. Bullret kan antingen absorberas eller reflekteras. För att byggnation närmare trafikerad väg ska möjliggöras måste således absorption, reflektion eller båda väljas som en utgångspunkt när en lösning ska presenteras.

I dokumentanalysen ges ett flertal förslag på hur bullerproblematiken löses vid olika situationer. Det går att sänka hastigheten, öka avståndet mellan byggnaden och den trafikerade vägen, sätta upp en bullerskärm och använda sig av en tyst sida.

I intervjuerna angavs att bullerskärmar inte var något bra alternativ för att reducera buller i stadsmiljöer, då husen var för höga och för nära vägen. Personen förespråkade istället alternativet med en tyst sida. Detta kan ge ett bra skydd för att klara de bullerkrav som ställs.

Alla lösningar förutom att flytta vägen har effekter som gör att byggnation närmare väg kan möjliggöras. Hur effektiva de är och hur mycket närmare vägen de bidrar till att man kan bygga varierar beroende på förutsättningarna.

5.5 Koppling till målet

Målet med arbetet är att ge rapportläsaren kunskap i vilka faktorer som påverkar bullerutredningar och tillvägagångssättet vid valet av bullerreducerande åtgärder så att byggnation närmare trafikerad väg kan möjliggöras.

I början av rapporten ställdes följande frågor:

1. Vilka tekniker finns det idag för att reducera buller?

2. Vilka faktorer påverkar valet av bullerreducerande åtgärder?

3. Hur kan bullerproblematiken vid vägar lösas så att byggnation närmre trafikerad väg kan möjliggöras?

Frågeställning ett ger kunskap och förståelse för hur dagens bullerreducerande åtgärder fungerar och vilka olika tekniker det finns idag. Detta behövs för att få en förståelse för vilka möjligheter som finns för att reducera buller. I utredningarna var tyst sida och bullerskärmar de vanligaste lösningarna för att dämpa buller. Frågeställning två ger kunskap om hur tillvägagångsättet för att välja bullerreducerande åtgärd går till och vilka faktorer som påverkar. Från intervjuerna verkade faktorer som pris och estetik bli