Effektivare beslutsprocesser för ökat uttag av grot

(1)

Examensarbete

Effektivare beslutsprocesser

för ökat uttag av grot

More efficient decision-making process and better

extraction of logging residues

(2)

(3)

Sammanfattning

En stor del av världens energiförbrukning kommer ännu från fossila bränslen. Genom att ersätta dem med förnybart, där

biobränsle är ett alternativ, går det att minska växthusgasutsläppen. En typ av biobränsle är det som faller ut i samband med en

bränsleanpassad föryngringsavverkning, nämligen grenar och toppar (grot). Varje år motsvarar grot volymen tillförd energi i Sverige på 8-9 TWh, men olika bedömare beräknar att potentialen för grot med fortsatt god skoglig hänsyn ligger på ett intervall på mellan 32-44 TWh.

Minskade körskador är viktiga för skogsbranschen. Det ökade fokuset på minskade körskador har påverkat arbetssättet hos främst skördarförare då de i större omfattning än tidigare använder riset (groten) som markförstärkare, för att minska risken för

spårbildning. Anledningar till att grot lämnas kvar på hygget kan vara både påverkbara och ej. En påverkbar anledning till hur stort uttaget blir styrs av en rad olika beslut som fattas i olika delar i beslutskedjan. Det är alltså beslutsprocesser som leder fram till om, och i så fall vilken utsträckning, ett uttag av grot genomförs och i vilken omfattning.

Studien har genomförts i samarbete med BillerudKorsnäs, där deras virkesavdelning beskrivit ett problem med en vikande volym av grot. Empiriska delen i detta projekt har varit att genomföra en kvalitativ studie där det genomfördes semistrukturerade intervjuer i fält, via Skype och i vissa fall telefon för att närmare undersöka beslutsprocessen. Fokusgruppen som valts att studera närmare har en direkt eller indirekt påverkan på uttag av grot.

Resultatet visar att en orsak, förutom det förändrade arbetssättet, är att det verkar vara helt accepterat i alla beslutsled att ta ett negativt beslut för uttag av grot utan att det blir ifrågasatt eller får andra konsekvenser. En annan del att utveckla är kommunikationen i grotkedjan, som är obefintlig. En anledning till detta kan vara den långa ledtiden från avverkning tills groten är inmätt vid industrin. Genom att förkorta ledtiden går det att få en bättre kontroll och möjlighet för att utveckla och förbättra grotaffären. Slutsatsen blir att stora potentiella grotvolymer lämnas kvar i skogen.

(4)

Summary

A large part of the world's energy consumption still comes from fossil fuels. By replacing them with renewables, where biofuel is an alternative, it is possible to reduce greenhouse gas emissions. One type of biofuel is logging residues. Every year, logging residues correspond to the volume of energy supplied in Sweden of 8-9 TWh, but various assessors estimate that the potential for logging resuidues with continued good forest consideration is in a range of between 32-44 TWh.

Reduced vehicle damage on the ground is important for the forest industry. The increased focus on reduced ground damage has affected the working methods of mainly harvester drivers as they use as a soil booster to a greater extent than before, in order to reduce the risk of ground damage. Reasons why logging residues are left on the felling can be both influential and not. An influential reason for how large the withdrawal will be is governed by a number of different decisions that are made in different parts of the decision chain. It is thus decision-making processes that lead to whether and, if so, to what extent a logging residues extraction is carried out and to what extent.

The study was conducted in collaboration with BillerudKorsnäs, where their timber department described a problem with a declining volume of logging residues. The empirical part of this project has been to conduct a qualitative study where

semi-structured interviews were conducted in the field, via Skype and in some cases by telephone to further investigate the decision-making process. The focus group chosen to study in more detail has a direct or indirect impact on the extraction of logging residues.

The results show that one reason in addition to the changed way of working is that it seems to be completely accepted at all stages of the decision to make a negative decision for the removal of the logging residues without it being questioned or having other consequences. Another part to develop is the communication in the logging residues chain, which is non-existent. One reason for this may be the long lead time from felling until the logging resides is measured at the industry. By shortening the lead time, it is possible to gain better control and the opportunity to develop and improve the business with logging residues. The conclusion is that that large potential logging residues are left in the forest.

(5)

Abstract

Biobränsle är viktigt för vår gröna omställning då det ger möjlighet att ersätta fossilt bränsle med förnyelsebart. Det finns en stor potential för ett ökat uttag av grot, som är en form av biobränsle, i det svenska skogsbruket. I skogsbranschen har ett ökat fokus på minskade markskador förändrat skördarförarnas arbetssätt. Ris används i högre omfattning till markförstärkning, vilket påverkar möjligt uttag av grot negativt.

Anledningen till att grot lämnas kvar på hygget kan vara både påverkbart och ej påverkbart.

Genom att intervjua en fokusgrupp visar resultatet att en anledning till minskat uttag är att det inte i något beslutsled får någon

konsekvens eller blir ifrågasatt om uttaget av grot inte blir som planerats. Det innebär att en stor mängd förnyelsebar energi i form av grot lämnas kvar i skogen.

Beslutsprocesser, grot, skogsbränsle

(6)

Förord

Inledningsvis vill jag tacka BillerudKorsnäs skogliga organisation där jag fått förtroende och uppdrag från dem att undersöka möjliga anledningar till deras minskade uttag av grot samt komma med förslag till förbättringar. Tack till alla i deras organisation tillsammans med deras skogliga entreprenörer som bidragit till examensarbetet. Jag vill även tacka alla som hjälpt till i processen, då speciellt mina handledare Bengt Nilsson vid Linnéuniversitetet samt Per Ericsson på BillerudKorsnäs.

Gävle september 2020

(7)

Innehållsförteckning

1 Introduktion _____________________________________________ 1 1.1 Bakgrund ___________________________________________ 1 1.1.1 Förnybara resurser _________________________________ 1 1.1.2 Biobränsle _______________________________________ 1 1.1.3 Uttag av grot, grothantering _________________________ 2 1.1.4 Ökat fokus på minskade markskador kan påverka uttaget av grot _________________________________________________ 2 1.1.5 Restriktioner som påverkar potential för uttag av grot _____ 3 1.2 Problemformulering ___________________________________ 3 2. Syfte, frågeställningar och avgränsningar _____________________ 5 3. Material och metod _______________________________________ 6 3.1 Metodik ____________________________________________ 6 3.2 Material ____________________________________________ 6 3.3 Intervjuer ___________________________________________ 6 4.Resultat och analys _______________________________________ 8 4.1 Arbetssätt vid bränsleanpassade föryngringsavverkningar _____ 8 4.2 Beslutsprocesserna vid bränsleanpassade avverkningar _______ 8 4.3 Yrkesgruppernas upplevelse av kommunikation i grotkedjan ___ 9 4.3.1 Hur upplevs traktplanerna vara utförda _________________ 9 4.3.2 Hur upplevs kommunikationen med maskingruppen _____ 11 4.3.3 Hur upplevs kommunikationen med produktionsledarna av maskinförarna ________________________________________ 11 4.3.4 Hur upplevs kommunikationen med traktplaneraren av produktionsledarna ____________________________________ 12 4.3.5 Hur upplevs kommunikationen i grotkejdan ____________ 12 4.4 Grotkunskap ________________________________________ 13 5 Diskussion och slutsatser __________________________________ 15 5.1 Diskussion _________________________________________ 15 5.1.1 Beslutsprocesserna vid föryngringsavverkningar __________ 15

5.1.2 Kommunikation i samband med bränsleanpassade

föryngringsavverkningar _______________________________ 16 5.1.3 Arbetssätt vid bränsleanpassade föryngringsavverkningar _ 16

(8)

5.2 Förslag till vidare forskning ___________________________ 17 5.3 Slutsatser __________________________________________ 18 6. Referenser ____________________________________________ 19 7. Bilagor ______________________________________________ 23

(9)

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

1.1.1 Förnybara resurser

Enligt Energimyndigheten (2020) utgjordes 2017 drygt 81 % av världens energiförbrukning av fossila bränslen som avger växthusgaser vid förbränning. Genom att ersätta de fossila energikällorna med förnybara, går det att minska

växthusgasutsläppen. Exempel på förnybara resurser som kan motverka den globala klimatkrisen är vattenkraft, sol och

biobränsle. Enligt Europaparlamentet (2020) satte EU:s ledare ett mål 2018 om att 32 % av EU:s energiförbrukning ska komma från förnyelsebara källor senast 2030. Sverige producerar förnyelsebar energi genom vattenkraft, vindkraft och biobränsle och uppnådde det gemensamma EU målet redan 2012. Enligt statistik från Energimyndigheten (2020) uppgår den förnyelsebara delen av den slutliga energianvändningen i Sverige till 54,6%. Enligt

Energimyndigheten (2013) är mer bränsle från skogen viktigt i omställningen av energisystemen samt för att klara klimatmålen både nationellt och internationellt.

De grenar och toppar som faller ut i samband med en avverkning kallas grot. De kan delvis ersätta fossila bränslen och därmed bidra till en minskad klimatpåverkan.

1.1.2 Biobränsle

Enligt Skogsstyrelsen (2013) är biobränslen en energiresurs från någon typ av biomassa i fast eller flytande form med biologiskt ursprung. Inom biobränslen finns skogsbränsle som därefter indelas i primärt och sekundärt skogsbränsle. Som primärt

skogsbränsle ingår stamvedsrester från grenar och toppar s.k. grot, avverkningsstubbar samt klena röjnings- och gallringstammar som faller ut vid anpassade energiröjningar. Sekundärt

skogsbränsle är olika biprodukter som faller ut i en tillverkningsprocess, men som inte processats kemiskt, exempelvis sågspån, kutterspån, bark och torrflis.

Enligt Energimyndigheten (2020) stod biobränslen 2018 för 141 TWh av Sveriges totala energianvändning på 552 TWh, vilket motsvarar 26%. Ungefär 90 % av biobränslet utgörs av

skogsbaserad råvara, alltså ca 120 TWh. Av detta utgör det primära skogsbränslet 12-14 TWh, alltså ca 10 %. Enligt olika

(10)

forskningsrapporter står andelen grot för uppskattningsvis 8-9 TWh (de Jong et al. 2012, Energimyndigheten, 2020).

1.1.3 Uttag av grot, grothantering

Grot tas oftast fram i samband med en föryngringsavverkning, där det genomförs en bränsleanpassning. Som stöd inför det planerade uttaget upprättas ett traktdirektiv av en planerare. Traktdirektivet är en instruktion med tillhörande kartor, som fungerar som ett beslutsstöd för att föryngringsavverkningen ska kunna utföras på ett bra sätt.

Enligt Nilsson (2016) läggs groten i småhögar vid sidan om timmer och massaved, där den får torka och ges möjlighet att barra av. Därefter kan den skotas ihop och flisas på olika sätt. Groten kan dels flisas med en traktorburen hugg och tippas i en containerlastbil. Eller skotas fram med en grotskotare till bilväg och flisas med huggbil. Levereras sker därefter av grotflis med containerbil eller huggbil till ett värmeverk.

1.1.4 Ökat fokus på minskade markskador kan påverka uttaget av grot

Enligt Skogsindustrierna (2012) är det viktigt för skogsbranschen att minska körskadorna i skogen. Därför skapades en

branschgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark. Syftet med policyn var att skapa samsyn kring vad en körskada är, samt hur körskador kan undvikas. Policyn har därefter ersatts med målbilder som Skogsstyrelsen i samverkan med skogssektorn tagit fram, ”Målbild för körning i skogsmark” Skogsstyrelsen (2016). Det ökade fokuset på minskade markskador i

skogsbranschen har inneburit ett förändrat arbetssätt hos

skördarförarna (se bilaga 1) där de i större omfattning än tidigare använder riset som markförstärkare för minskad risk för

spårbildning. Skördarförarens samt även traktplanerarens förändrade arbetssätt (se bilaga 2) benämns olika i branschen. Det förändrade arbetssättet kan få negativ påverkan på möjligt uttag av grot. Enligt Nilsson (2016) motsvarar uttaget av grot på en enskild avverkning, någonstans mellan 50 % och 80 % av den tillgängliga mängden grot på det enskilda hygget. Anledningar till att grot blir kvarlämnat kan vara påverkbara eller ej. Ett exempel som ej är påverkbart kan vara ihållande nederbörd inför eller under avverkningen, vilket gör att riset behövs som

markförstärkare. En påverkbar anledning till hur stort uttaget faktiskt blir är att det styrs av en rad olika beslut som fattas i olika

(11)

led av hanteringskedjan. Det är alltså beslutsprocesser som leder fram till om och i så fall i vilken utsträckning ett uttag av grot genomförs i samband med en föryngringsavverkning.

1.1.5 Restriktioner som påverkar potential för uttag av grot Enligt Skogsstyrelsen (2013) är det olika restriktioner som påverkar beslutsprocessen om det genomförs ett bränsleanpassat uttag i samband med en föryngringsavverkning eller ej. De kan vara tekniska, ekologiska och sociala. Exempel på tekniska restriktioner kan vara att befintlig teknik och logistik sätter minimivolym på utfall av grotflis i m3s för när ett uttag av grot är genomförbart. Ett exempel är ekologiska restriktioner som

påverkar beslutsprocessen kan vara bärigheten om den anses vara för svag och det finns risk för markskador som kan leda till negativ påverkan av vatten blir det en ovilja att ta ut grot. Sociala restriktioner kan också påverka viljan att lämna kvar biomassa i skogen.

Enligt Skogsstyrelsen (2013) finns en teoretisk årlig maxpotential för grot på kring 60 TWh. Som efter ekologiska och tekniska restriktioner motsvarar årlig potential på 43 TWh. Begränsas uttaget med ekonomiska restriktioner begränsas grotpotentialen till 32 TWh. Enligt Skogsindustrierna (2016) är deras bedömning av möjligt uttag av grot med hänsyn tagen till Skogsstyrelsen rekommendationer 44 TWh. Potentialen grot bedöms alltså ligga på ett intervall 32-44 TWh, vilket kan jämföras med det årliga uttag av grot på 8-9 TWh som tidigare nämnts.

1.2 Problemformulering

Studien har genomförts i samarbete med BillerudKorsnäs som är ett pappers- och kartongföretag med fokus på förnybara råvaror. Organisationen Forestry som ansvarar för råvaruförsörjningen består av en skogsavdelning och en virkesavdelning.

Forestrys huvuduppdrag är att anskaffa råvara till bolagets produktionsenheter.

Virkesavdelningen har beskrivit ett problem med en vikande volym av grot under den senaste 10-årsperioden. Volymen av uttag av grot har halverats jämfört med 2010, trots att företaget

(12)

haft likvärdig råvarufångst gällande avverkad rundvirkesvolym, trädslags mix och sortiment under perioden.

Enligt Skogsstyrelsen (2013) finns i beslutsprocessen ofta de ekonomiska avvägningarna med övergripande tillsammans med en eller flera restriktioner där ett exempel kan vara att vid en avverkning i blötmark sätter de tekniska restriktionerna stopp med en avverkningsmaskin med för högt marktryck i kombination med ekologisk restriktion, en risk samt ovilja för att skapa markskador dessa restriktioner i kombination med de ekonomiska

avvägningarna påverkar beslutsprocessen. Enligt Laitmaa (2020) anser biobränslebranschen att det är fullt möjligt att även efter ett ökat fokus i skogsbranschen, på minskade markskador, att ta ut grot i liknade omfattning som tidigare. Inledningsvis med ett ökat fokus på minskade markskador märktes ett minskat uttag av grot. Med grotutbildning i kombination med kommunikation har gjort att ledande biobränsleaktörer i Svealand tar ut grot i samma nivå som tidigare, vilket BillerudKorsnäs även eftersträvar att

återkomma till. Enligt Skogforsk (2010) är ett sätt för att öka grotuttaget utbildningsinsatser och på så sätt öka effektiviteten i processen med 5-10%. Utbildningen handlar om rätt metod och teknik, planering av arbetet och hur arbetsresultatet påverkar efterkommande led i produktionskedjan.

(13)

2. Syfte, frågeställningar och avgränsningar

Projektets övergripande syfte är att beskriva och utveckla besluts- och arbetsprocesserna vid grotanpassade föryngringsavverkningar.

Projektets mål är att bidra till ökat utfall av skogsbränsle vid planerade uttag av grot genom förbättrade beslutsprocesser.

Frågeställningar:

• Vilka är beslutsprocesserna i samband med bränsleanpassad föryngringsavverkning? • Hur kan beslutsprocesserna i samband med

bränsleanpassade föryngringsavverkningar utvecklas och förbättras?

Avgränsning:

Studien kommer genomföras på BillerudKorsnäs skogliga organisation med verksamhet i Uppland. Den i syftet beskrivna beslutsprocess avser endast den som sker i relation mellan

maskinförare, traktplanerare, produktionsledare, produktionsledning samt företagsledning.

(14)

3. Material och metod

3.1 Metodik

Empiriska delen i detta projekt har varit en kvalitativ studie där det genomfördes 19 stycken semistrukturerade intervjuer i fält, via Skype och i vissa fall via telefon. Som stöd vid intervjun användes fasta enkätfrågor i kombination med följdfrågor (se bilaga 4,5,6,7). Studien inleddes med telefonintervjuer med skogsmaskinsentreprenörer. Därefter genomfördes förbokade besök för att intervjua deras anställda maskinförare i fält. Därefter telefon- och Skypeintervjuer med traktplanerare, produktionsledare och produktionsledning. Slutningen genomfördes för kompletterande informationshämtning intervjuer med den skogliga företagsledningen. Längden på intervjuerna varierade mellan 30 och 75 minuter. Vid varje intervjutillfälle fördes minnesanteckningar, och i de fall det var praktiskt och tekniskt genomförbart spelades även intervjun in på ett röstmemo.

3.2 Material

Fokusgruppen som valts ut att undersökas närmare har en direkt eller indirekt koppling till beslutsprocessen kring om ett uttag av grot ska genomföras eller ej. Fokusgruppen som har en direkt påverkan på beslutsprocessen bestod av

skogsmaskinsentreprenörer med anställda maskinförare samt planerare och produktionsledning vid BillerudKorsnäs. Som ett komplement vid informationshämtning genomfördes även intervjuer med den skogliga företagsledningen vars påverkan på beslutsprocessen är mer av indirekt karaktär.

3.3 Intervjuer

Intervjumetoden var att följa beslutsprocessen inför en

bränsleanpassad föryngringsavverkning genom att intervjua de yrkesgrupper och som tar beslut och eller har annan inverkan på beslutsprocessen från den inledande traktplaneringen genom beslutskedjan. Den ökade kunskapen och insikt hos

frågeställaren kunde användas för att till viss del anpassa frågorna och utveckla de följdfrågor som ställdes till nästkommande yrkesgrupp och steg i beslutskedjan. Frågeställningarna i intervjufrågorna var inledningsvis av allmän karaktär där respondenten gavs möjlighet att berätta om

(15)

sig själv samt hur de kommit till den roll/yrke de har idag med utbildning och andra tidigare erfarenheter. Första fråga med valbara svarsalternativ var hur många år deras skogliga yrkeserfarenhet är med en skala från 0 till över 15 år. För att få svar på hur de upplever traktdirektivet, alltså det viktiga beslutsunderlaget, blir utfört samt innehållet har frågor kring detta ställs till fokusgruppen. Där har de haft möjlighet att betygsätta med en skala från 1-5 hur de upplever

traktdirektiven blir utförda samt hur de upplever informationen i traktdirektivet. Indelningen är från betyg 1, mycket dåligt till betyg 5, mycket bra.

För att få reda på hur de upplever att kommunikationen fungerar har det ställts frågor kring detta i fokusgruppen. De har haft möjlighet att betygsätta med en skala från 1-5 hur de upplever kommunikationen. Indelningen är från betyg 1, mycket dålig till betyg 5, mycket bra.

För att få reda på hur de upplever att sin egen grotkompetens samt deras möjlighet att påverka uttaget av grot har det ställts frågor kring detta till fokusgruppen. Det har haft möjlighet att betygsätta med en skala från 1-5 samt fått en kompletterande fråga kring om de känner ett behov av en grotutbildning där de haft möjlighet att svara Ja eller Nej.

Till vissa frågor fanns det möjlighet att ställa följdfrågor om exempelvis vad de tycker är bra och vad de tycker kan göras bättre. Frågeställningarna anpassades så lite som möjligt till respektive yrkesgrupp för att se om det fanns samsyn bland yrkesgrupperna kring vissa frågeställningar.

Vid intervjutillfället fördes minnesanteckningar som därefter kompletterades med stöd från genomförda inspelningar. Respondenternas svarsalternativ på enkätfrågorna samt följdfrågor har därefter sammanställts per yrkesgrupp för att kunna räkna ut ett medelvärde för yrkesgruppen samt om det är några avvikelser som sammanställts i ett Excel-dokument.

(16)

4.Resultat och analys

4.1 Arbetssätt vid bränsleanpassade föryngringsavverkningar Enligt Andersson (2020) har groten sedan 2010 gått från en bristvara till att det nu råder ett överskott på marknaden. Det gör att det inte skapas något tryck i organisationen på främst planeringsledarna vidare ut mot entreprenörerna att få fram grot, vilket kan vara en förklaring till att utfallet av grot minskat under perioden. Det i kombination med införandet av markskoningsprojektet RisaRätt under perioden för att minska körskador. Enligt Eriksson (2020) behövs en mer

situationsanpassad produktionsplanering då exempelvis granåkrar med dålig bärighet, men med väldigt mycket grot bör avverkas vid torra perioder eller i de fall det är tjäle för att kunna maximera uttaget av grot. Enligt Hallberg (2020) kan utförandet vid bränsleanpassade avverkningar variera stort mellan olika entreprenörsföretagen samt hur mycket grot de får fram. Resultatet visar även att ett av maskinlagen som tidigare haft Mellanskog som uppdragsgivare, verkar ha en mer positiv grundinställning till att göra bränsleanpassade uttag av grot i samband med föryngringsavverkningar. Maskinlaget tillskapar även mer grotris per hektar än sina kollegor, med bra kvalité. 4.2 Beslutsprocesserna vid bränsleanpassade avverkningar

Inför en planerad föryngringsavverkning startar processen genom att det tas ett beslut av en skogsägare att en avverkning ska genomföras. Kontakt sker då med en virkesköpare var huvudsyssla är virkesuppköp, samt erbjuda skogliga tjänster som markberedning, plantering, röjning och inköp av grot. Som ett beslutsstöd skapas ett traktdirektiv av en

traktplanerare, som hos de privata virkesleverantörerna upprättas av deras virkesköpare. Traktplaneraren skapar, vid upprättandet, ett underlag som används i beslutsprocessen mellan traktplanerare, planeringsledare, entreprenör samt skogsägaren kring den planerade skogliga aktiviteten. Vid planeringstillfället tar traktplaneraren ett beslut om området lämpar sig för ett uttag av grot eller ej. Som stöd för det beslutet använder sig traktplaneraren av sin erfarenhet samt handledningsdokumentet “Planering – Köp” (se bilaga 2). I handledningsdokumentet står det angivet som grundläggande krav att minimera risken för markskador genom att trakten ska planeras enligt metoden RisaRätt (Se bilaga 3) oavsett om det tas ut grot eller ej. Andra krav som behöver utredas är om det

(17)

finns möjlighet att uppfylla tillräcklig volym grot så minsta volymen av grotflis uppnås, om möjlighet till att grotavlägg blir nåbart av huggbil från bilväg samt att skotningsavståndet inte är för stort. Om dessa grundkrav går att uppfylla tas ett beslut av traktplaneraren om att föreslå att ett bränsleuttag görs i samband med föryngringsavverkningen.

Om det i traktdirektivet står angivet att ett uttag av grot är föreslagen av traktplaneraren tar därefter skördarföraren beslut om grotning ska genomföras eller ej vid etablering på trakten med maskingruppen. Beslutet tas av skördarföraren själv eller, i de fall den är anställd, i samråd med entreprenörsägaren samt i vissa fall med stöd från handledningsdokumentet. Ibland är även produktionsledaren med i beslutsprocessen. Beslutet tas med hänsyn till de aktuellt rådande omständigheterna på trakten. Ofta utförs traktplanering mer en ett år före uppstart med etablering av maskiner till trakten. Det innebär att exempelvis en längre period med nederbörd helt förändrar förutsättningarna för uttag av grot genom att de påverkat markens egenskaper och därmed bärighet. Riset (groten) behövs då som markförstärkare för öka maskinens bärighet och därmed minska risken för spårbildning, och markskador, vilket kan vara ett skäl till att planerat grotuttag uteblir. När

skördarförararen i sin beslutsprocess analyserar

förutsättningarna om ett uttag är möjligt görs i första hand en bedömning om markens egenskaper. Det är främst en

bedömning av bärighet på den sträckning där traktplaneraren i traktdirektivet gjort ett förslag för bästa placering av basstråk. När trakten är avverkad med grotanpassning meddelas

produktionsledaren detta, som skapar ett nytt traktdirektiv till grotskotaren. Underlaget bygger på skördarförarens

avrapportering i datasystemet ROM där det grotanpassade området färgmarkeras för att få en enklare överblick över det i trakten grotade området.

4.3 Yrkesgruppernas upplevelse av kommunikation i grotkedjan 4.3.1 Hur upplevs traktplanerna vara utförda

Resultatet visar att de olika yrkesgrupperna betygsätter traktdirektiven med ett medelbetyg på mellan 3,8 och 4,2 (se figur 3).

(18)

Figur 3 Snittbetyg per yrkesgrupp hur de anser att planeringarna är utförda.

I resultatet framgår att traktplanerarnas självuppskattning på utförda traktdirektiv stämmer relativt väl med övriga

yrkesgruppers bedömning. Förslag till

kommunikationsförbättringar från maskinförare till traktplanerare är att det i vissa fall behövs tydligare

uppmärkning med snitselband samt att traktplaneringen ibland går lite snabbt så de exempelvis missar märka ut tydliga kolbottnar. 4,0 3,8 4,2 0 1 2 3 4 5

Maskinförare Traktplanerare Produktionsledare

Be ty gs ka la 1 -5

(19)

4.3.2 Hur upplevs kommunikationen med maskingruppen Resultatet visar att de olika yrkesgrupperna betygsätter

kommunikationen med ett medelbetyg på mellan 3,6 och3,8 (se figur 4).

Figur 4. Snittbetyg per yrkesgrupp hur de uppfattar kommunikationen med maskingrupperna

Förslag till kommunikationsförbättringar från traktplanerare är att det i vissa enstaka fall skulle vara bra om skördarföraren vid oklarheter kontaktar traktplaneraren för samråd innan de tar egna beslut, vilket innebär att det inte alla gånger blir som det var planerat.

4.3.3 Hur upplevs kommunikationen med produktionsledarna av maskinförarna Resultatet visar att maskinförarna betygsätter

kommunikationen med sin produktionsledare till medelbetyg 3,3.

Förslag till kommunikationsförbättring från maskinförarna till produktionsledarna att de ibland kan svåra att komma i kontakt med vilket medför att maskinföraren, för att minska

produktionsbortfallet, ofta i samband med hänsynsfrågor får ta egna beslut. Samt att det allt för sällan gör maskinlagsbesök.

3,6 3,8 0 1 2 3 4 5 Traktplanerare Produktionsledare

(20)

4.3.4 Hur upplevs kommunikationen med traktplaneraren av produktionsledarna

Resultatet visar att produktionsledarna betygsätter

kommunikationen med traktplaneraren till medelbetyg 3,7. Mycket av kommunikationen mellan produktionsledare och traktplaneraren görs på kontoret, ofta i samband med fikat. Förslag till förbättring från produktionsledaren är att genomföra regelbundna sk. tvärmöten i

funktionsorganisationen, där produktionsledare och virkesköpare (traktplanerare) träffas för att diskutera och planera.

4.3.5 Hur upplevs kommunikationen i grotkejdan Resultatet visar att yrkesgrupperna betygsätter

kommunikationen i grotkedjan, alltså kedjan med personer och processer som ingår i hanteringen av grot ett medelbetyg från 1 till 1,7 (se figur 5).

Figur 5. Snittbetyg per yrkesgrupp hur de uppfattar kommunikationen i grotkedjan.

Resultatet visar att samtliga har svarat betyg 1, förutom skogsbränsleansvarig produktionsledare som svarat betyg 3, vilket påverkar medelbetyget för yrkesgruppen.

Produktionsledaren upplever att kommunikationen med grotskotarna fungerar relativt bra. De kommunicerar inte så ofta, kanske en gång per vecka om allt rullar på, men om det är något som strular får produktionsledaren direkt återkoppling från grotskotarförarna. Övriga yrkesgrupper upplever ingen kommunikation i grotkedjan och har därför valt att sätta betyg 1 av 5. Det som framkommit i resultatet är att

kommunikationen i samband med bränsleanpassade

1,0 1,0 1,7 0 1 2 3 4 5

Be ty gs ka la 1 -5

(21)

avverkningar uppfattas som obefintlig. En anledning till den bristfälliga kommunikationen är att grotskotning genomförs efter tidigast ett år, men ofta efter två år och i vissa fall längre tid än så

Resultatet visar att fokusgruppen ser grotskotarna som en extern resurs och inte som en del i flödet. De anser att groten är ett lågvärdigmaterial som ger en viss ersättning till

skogsägaren, men att den skapar mycket arbete för

virkesköparen. Grotens del av skogsaffären kan få en negativ inverkan på affärsrelationen när den blir liggandes på hygget eller vid bilväg allt för länge.

4.4 Grotkunskap

4.5.1 Yrkesgruppernas grotkunskap

Resultatet visar att yrkesgrupperna betygsätter sin egen grotkunskap med ett medelbetyg mellan 3,0 och 3,3. Många anser sig kunna tillräcklig för behovet i deras yrkesroll.

Figur 7. Snittbetyg per yrkesgrupp hur de bedömer sin kunskapsnivå kring grot. 3,3 3,0 3,0 0 1 2 3 4 5

Be ty gs ka la 1 -5

(22)

4.4.2 Yrkesgruppernas önskan om utbildning inom grot

Yrkesgruppen maskinförare känner sig trygga i sin

grotkunskap till 100 % och känner därmed inget behov av utbildning. Inom yrkesgruppen traktplanerare anser sig 86 % av de tillfrågade vara tillräckligt utbildade i ämnet. Inom yrkesgruppen produktionsledare anser sig 66 % vara tillräcklig utbildade och därmed finns tydligt utbildningsintresse.

100 86 66 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

G ro tk u n ska p ska la 0 -100%

(23)

5 Diskussion och slutsatser

5.1 Diskussion

5.1.1 Beslutsprocesserna vid föryngringsavverkningar Det är inledningsvis traktplaneraren som tar ett beslut om ett uttag av grot i samband med avverkningen är möjlig eller ej. En viktig faktor i beslutsprocessen är de ekonomiska

avvägningarna som görs. Resultatet visar att en vanlig anledning till att en bränsleanpassad avverkning ej förslås är att medelarealen vid föryngringsavverkningar hos de privata skogsägarna inte är tillräckligt stor för att lägsta volym av grotflis ska kunna uppnås. En annan anledning till uteblivet uttag av grot kan vara att traktplaneraren (virkesköparen) gör en bedömning att uttaget av grot riskerar att skapa en negativ inverkan på affärsklimatet. Ett sätt att minska risken för att personliga intressen kan påverka beslutsprocessen är att renodla rollen virkesköpare och låta traktplanering utföras av traktplanerare som har det som heltidssysselsättning.

Nästa steg i beslutskedjan är skördarföraren och deras beslut om ett uttag av grot ska genomföras eller ej. En trolig orsak till minskat utfall kan vara ett ökat fokus i skogsbranschen på minskade markskador. Skördarföraren väljer därför att

använda riset som markförstärkare för att öka markens bärighet (RisaRätt) samt för att jämna till basvägar och basstråk, vilket skapar ökad körkomfort inte minst för skotarföraren. Enligt studier hos Skogforsk (2017) leder ökad fokus på minskade markskador till lägre bränsleförbrukning, vilket i sin tur innebär lägre drivningskostnad samt förbättrad lönsamhet för entreprenören, vilket kan ha viss inverkan på entreprenörens beslut att inte ta ut grot. En annan möjlig påverkan är

skördarförarens personliga inställning till grot och kan ha en negativ inverkan på utfallet i beslutsprocessen.

Enligt Fröjd (2020) finns det ett mål att han som

produktionsledare ska genomföra tre uppföljningar av körda trakter per maskinlag och år, där betygsättning av

grotanpassning ingår som ett moment i samband med uppföljningen (se bilaga 8). Det finns dock inget krav eller önskemål att uppföljningen ska utföras på en bränsleanpassad föryngringsavverkning. Det innebär att uppföljning och därmed möjlig återkoppling till skördarföraren av utförandet på en föryngringstrakt där uttag av grot genomförts ofta uteblir

(24)

skogsbränsle finns för närvarande inget krav på uppföljning efter genomförd grotskotning. Det innebär att uppföljning och möjlig återkoppling efter utfört uppdrag till grotskotarföraren inte är möjligt med nuvarande arbetssätt.

5.1.2 Kommunikation i samband med bränsleanpassade föryngringsavverkningar

Resultatet visar att kommunikationen upplevs fungera relativt väl inför planerade föryngringsavverkningar. Men ett område där resultatet visar på stor förbättringspotential är

kommunikationen i grotkedjan. Ett förslag är att förkorta ledtiden för framskotning av grot till bilväg, då det finns möjlighet att återkoppla till skördarföraren i de fall tillredning av groten inte är utförd enligt de handledningsdokument som finns till maskinlag vid bränsleanpassad avverkning (se bilaga 1). En annan positiv effekt av förkortad ledtid är att

återbeskogningen påskyndas genom att markberedning och planering snabbare kan genomföras.

5.1.3 Arbetssätt vid bränsleanpassade föryngringsavverkningar

För att närma sig målet att klara målvolymen,

krävs ett förändrat arbetssätt och att resurser tillsätts för att långsiktigt kunna utveckla grotverksamheten.

Resultatet visar att kvalitén på utförda traktplaneringar kan vara ojämn mellan olika traktplanerare. Ett sätt att utveckla och säkerställa kvalitén kan vara ett förändrat arbetssätt där

yrkesgruppen virkesköpare blir mer renodlad och att

traktplanering utföras av planerare. Det finns även en risk med nuvarande upplägg där virkesköparen utför traktplanering att beslutsprocessen kan påverka ett möjligt uttag av grot negativt. Anledning till detta är att groten skapar mycket merarbete för virkesköparen, samt riskerar även att påverka affärsrelationen negativt med skogsägaren.

Det har i resultatet även framkommit att det är en utmaning att styra grotentreprenörerna, där en anledning tros vara att de har flera uppdragsgivare. En väg kan vara att kontraktera

grotentreprenörer till 100 % av sitt uppdrag för

BillerudKorsnäs. Det är ett sätt som fungerar bra inom rundvirkeshanteringen, där företaget tillsammans med entreprenörerna planerarar och utvecklar verksamheten. Ett

(25)

förslag till förändrat arbetssätt som kan ge snabb effekt, bättre utfall och förbättrad kommunikation i grotkedjan är att

utveckla samarbetet med de befintliga

rundvirkesentreprenörerna att de i ett första steg även erbjuder grotskotning i maskinlaget med egen grotskotare eller via underleverantör som en mer integrerad del i kedjan där

grotskotning till bilväg genomförs så snart det är möjligt. Nästa steg i ett samarbete kan vara att de tar hand om hela grotkedjan från grotskotning, flisning vid bilväg samt inmätning och leverans vid mottagande industri. En helt annan väg att gå kan vara att skapa strategiska samarbeten med en eller flera aktörer inom biobränsle för att BillerudKorsnäs helt ska kunna

fokusera på sin kärnaffär.

5.1.4 Fokusgruppens grotkunskap

För att öka utfall av grot krävs enligt Skogsforsk rapport (2010) grotutbildning samt löpande uppföljningar i fält för entreprenörer och skogliga tjänstemän. Resultatet visar att fokusgruppen anser att deras utbildningsnivå är tillräckligt för vad deras arbetsuppgift kräver. Vidare visar resultatet att maskinförarna inte känner något behov av grotutbildning, vilket innebär att deras förändringsbenägenhet blir låg. Man anser att man kan allt och inget nytt finns att lära. Känslan är att fokusgruppens kunskapsnivå kring grot kan behövs förbättras i hela beslutskedjan. Personerna är fokuserade på sina arbetsuppgifter, men har svårt att se helheten för grotaffären både praktiskt samt inte minst ekonomiskt. En anledning till detta kan vara att ledtiden från det att grot faller ut i samband med en föryngringsavverkning tills dess att groten är inmätt vid mottagande industri och kan

slutrapporteras till skogsägaren är flera år. Enligt (Nilsson, 2016) behöver groten vara flisad och inmätt vid industri inom max två år, Ett år är okej, men två höst nedbrytningar gör att materialet inte är värt att ta hand om.

5.2 Förslag till vidare forskning

Förslag till vidare fördjupande studier för att utveckla grotverksamheten hos BillerudKorsnäs är att förslagsvis genomföra jämförande studier hos biobränsleföretag med grothantering i samma geografiska område. Hur fungerar beslutsprocessen hos de företagen och hur skiljer sig arbetssättet?

(26)

5.3 Slutsatser

Studien visar att en orsak, förutom det förändrade arbetssättet hos skördarförarna, är att det verkar vara helt accepterat att i alla beslutsled ta ett negativt beslut om att ett grotuttag inte är genomförbart. I de fall som utfallet av grot på en trakt blir betydligt mindre än beräknat verkar det ske utan konsekvenser eller att ifrågasättas.

Det innebär att potentiella grotvolymer blir kvar i skogen. En annan del att utveckla är kommunikationen i grotkedjan som enligt fokusgruppen är dålig. Det finns ingen kommunikation mellan skördarförarna och grotskotaren, mer än via

återrapporteringen i datorn. Det i kombination med den långa ledtiden, på ibland flera år, från att en föryngringsavverkning är genomförd tills grotskotning till bilväg är genomförd gör det svårt att förändra och utveckla arbetsprocessen i grotkedjan. Genom snabbare ledtid skapas många fördelar inte minst för skogsägaren där återbeskogningen påskyndas vilket leder till kortare omloppstid.

(27)

6. Referenser

Andersson, G. 2020. Muntlig kommunikation med Göran Anderssson skogschef BillerudKorsnäs 2020-05-18

BillerudKorsnäs (2019a). Föryngringsavverkning inklusive grotskotning – en handledning från BillerudKorsnäs.

BillerudKorsnäs (2019b) Planering Köp – en handledning från BillerudKorsnäs

BillerudKorsnäs (U.Åa). Broschyr - Risa Rätt i föryngringsavverkning

BillerudKorsnäs (U.Åb) Broschyr – Risa Rätt Gallringsmetodik Energimyndigheten. (2020). Energiläget 2020. Hämtad 2020-05-09 från:

https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=168344

de Jong, J., Akselsson, C., Berglund, H., Egnell, G., Gerhardt, K., Lönnberg, L., Olsson, B., von Stedingk, H. 2013. Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle – En syntes från

Energimyndighetens bränsleprogram 2007 – 2011. Sammanfattning av syntesrapporten. ER 2013:16. Energimyndigheten. Eskilstuna.

Energimyndigheten (2020). Energiläget 2020. Statens energimyndighet, ET 2020:1, Hämtad 2020-05- 09 från

Energimyndigheten. (2013). Publikation - Mer skogsbränslen Hämtad 2020-05-16

Europa Parlamentet. (2020). Faktablad om EU – 2020 Hämtad 2020-09-07

https://www.europarl.europa.eu/ftu/pdf/sv/FTU_2.4.9.pdf Fröjd, A. 2020. Muntlig kommunikation med Axel Fröjd produktionsledare 2020-05-07

(28)

Hallberg, O. 2020. Muntlig kommunikation med Ola Hallberg produktionschef BillerudKorsnäs 2020-05-08

Laitmaa, M. 2020. Muntlig kommunikation med Mattias Laitmaa Skogsbränsleansvarig vid Skogstjänst i Linköping AB

Mild, H. 2020 Muntlig kommunikation med Henrik Mild skogs- och lantbruksspecialist vid Sparbanken Eken. Tidigare konsult vid vid införandet av RisaRätt hos BillerudKorsnäs. 2020-05-05 Nilsson, B. (2016). Extraction of logging residues for bioenergy: effects of operational methods on fuel quality and biomass losses in the forest (Dokorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö) Hämtad från

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049815/FULLTEXT01.pdf Ericsson, P. 2020. Muntlig kommunikation med Per Ericsson affärsansvarig för fasta biobränslen och fiber vid BillerudKorsnäs. 2020-03-10

Eriksson, A. 2020. Muntlig kommunikation med Axel Eriksson Chef skoglig planering vid Billerud Korsnäs 2020-04-29 Skogsstyrelsen. (2020). Bioenergi från skogen Hämtad

2020-05-09 https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-skog/bioenergi/

Skogsstyrelsen (2013) Skogsskötselserien – Skogsbränsle Hämtad

2020-06-30 https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-17-skogsbransle.pdf Regeringskansliet. (2018) Pressmeddelande från miljödepartementet Hämtad 2020-02-10 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/detaljer- om-reduktionsplikten-klara----ska-ge-minskade-utslapp-fran-transporter/

Rosén, K., Lundmark-Thelin, A. 1987. Increased nitrogen leaching under piles of slash – a consequence of modern forest harvesting techniques. Scandinavian Journal of Forest Research, 2, 21–29

Skogsindustrierna. (2012) Branschgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark Hämtad 2020-08-26

(29)

6b8dbf61bab74a418e0dd519141c5709/miljopolicy-2013_korskador.sv.pdf

Skogforsk. (2017). Arbetsrapport – Risningens effekter på spårbildning, skotarens arbete och skördarprestation. Hämtad 2020-05-16 från:

https://www.skogforsk.se/cd_20190114162759/contentassets/496

198d05a5e4d21a9a10ceff9d82bc6/risningens-effekter-pa- sparbildning-skotarens-arbete-och-skordarprestation-arbetsrapport-933-2017.pdf

Skogforsk. (2010). ESS-Effektivare Skogsbränslesystem Skogen – en växande energikälla. Uppsala: Skogforsk Hämtad 2020-02-03 från:

https://www.skogforsk.se/kunskap/projekt/effektivare-skogsbranslesystem-ess/skogen-en-vaxande-energikalla/ Skogsstyrelsen. (2019). Rapport 2019/13 - Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och

kompensationsåtgärder. Hämtad 2020-05-56 från: https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om- oss/publikationer/2019/rapport-2019-13-regler-och- rekommendationer-for-skogsbransleuttag-och-kompensationsatgarder---kunskapsunderlag.pdf

Skogsstyrelsen (2016) Målbilder för god miljöhänsyn – Körning i skogsmark Hämtad 2020-08-31

https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om- skog/malbilder-for-god-miljohansyn/malbilder-korning-i-skogsmark/malbild-korning-i-skogsmark.pdf

Skogsindustrierna. (2016). Rapport – Bioenergi från skog och skogsindustri Hämtad 2020-07-02

https://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/b ioenergi-fran-skog-och-skogsindustri.pdf

Skogsindustrierna. (2012) Pressmeddelande – Samlad miljöpolicy om körskador på skogsmark Hämtad 2020-09-01

https://www.mynewsdesk.com/se/skogsindustrierna_/pressrelease s/samlad-miljoepolicy-om-koerskador-paa-skogsmark-735669 Skogsstyrelsen (2016) Målbilder vid körning i skogsmark Hämtad

2020-08-26

https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om- skog/malbilder-for-god-miljohansyn/malbilder-korning-i-skogsmark/malbild-korning-i-skogsmark.pdf

(30)

Statens energimyndighet (2020) Energiindikatorer 2020 –

Uppföljning av Sveriges Energipolitiska mål Hämtad 2020-05-25

Statens energimyndighet (2020) Energiläget 2020 Hämtad

2020-05-24

Söderman, R. 2020. Muntlig kommunikation med Robin Söderman produktionsledare för skogsbränsle vid

(31)

7. Bilagor

Bilaga 1: Sammanfattning av instruktion för maskinlag vid föryngringsavverkning

Bilaga 2: Sammanfattning av instruktion vid traktplanering för planerare och maskinlag.

Bilaga 3: Sammanfattning av arbetsinstruktion RisaRätt Bilaga 4: Frågor till maskinförare

Bilaga 5: Frågor till traktplanerare Bilaga 6: Frågor till produktionsledare Bilaga 7: Frågor till företagsledning Bilaga 7: Uppföljningsunderlag i fält

(32)

Bilaga 1

Enligt BillerudKorsnäs “Handledningsdokument vid föryngringsavverkning inklusive grotskotning” står det i traktdirektivet angivet om planerararen anser att det finns möjlighet att trakten kan grotanpassas. Vidare beskrivning är att avverkningen ska planeras och utförs enligt RisaRätt (BillerudKorsnäs, 2019a).

Handledningsdokumentet ger följande instruktioner till maskinförare:

• Basvägen ska huggas upp till 6 m bredd.

• Träd fälls framåt. Virke och grot läggs i högar längs med körstråken.

• Eftersträva stora grothögar

• Topparna i en grothög ska vara parallella (kl.11-13) • Topparna i en grothög ska vara jämndragna i änden (max

50 cm längdförskjutning) • Lägg ej virke på grothögarna

• Grothögarna får ej förorenas – förorenad grot skotas ej ut • Rotryckta träd och stubbar får ej läggas i högarna

• Kör aldrig i grothögarna och i dess kanter • Död ved får ej läggas i grothögarna

• Förare ska registrera och återrapportera de traktområden som har grotanpassats

(33)

Bilaga 2

BillerudKorsnäs har ett handledningsdokument “Planering Köp – en handledning från BillerudKorsnäs” Underlaget i handledningen utgår från Skogsstyrelsens rekommendationer och innehåller instruktioner till maskinlag och traktplanerare. I handledningsdokumentet står det beskrivet att vid planering ska alla slutavverkningar anmälas för grotuttag och planeras enligt arbetsmetoden RisaRätt om planeraren inte anser det vara olämpligt. Bestånd med underväxt ska förröjas för att inte rotryckta träd följer med vid grotskotning och tar med sig föroreningar som sten och jord. Groten ska kunna läggas efter bilväg för att kunna hanteras med huggbil och avlägg för grotvältan ska om möjligt vara höga, solbelysta och videxponerade.

Handledningsdokumentet beskriver även förutsättningar som är lämpliga för grotuttag:

• Fastmark (morän och sediment) • Friska och fuktiga marker

• Talltrakt med minst 1200m3fub virke • Grantrakt med – minst 700m3fub virke • Leveransbränsle ska var minst 80m3s

• Inte längre än 70-80km från större förbrukare eller terminal

• Trakter med skotningsavstånd mindre än 500m. Exempel i handledningsdokumentet där inget grotuttag ska utföras:

• Inget grotuttag i fornlämningsområden om inte detta står i beslutet från Länsstyrelsen

• Undvik trakter där grotskotaren kör längre sträckor genom skogsbestånd då basvägarna bör vara minst 6m.

Vidare beskrivs det i handledningen hur grotvältan helst ska kunna ligga kvar i minst ett år samt att grönrisskotad grot transporteras bort tidigast ett år efter skotning

(34)

Bilaga 3

Enligt dokumentet “Slutavverkningsmetodik för hållbart skogsbruk” (Risa Rätt) finns en metodik och arbetssätt för en minskad markpåverkan främst i svagare markområden med risk för påverkan på vatten, exempelvis vid överfarter. Kortfattat går metoden ut på att dela upp trakten lite annorlunda jämfört vid traditionell avverkning samt att använda riset (groten) till en ordentlig markförstärkning av basstråken för att på så sätt minimera uppkomst av spårbildning.

(Se figur 2) (BillerudKorsnäs, U.Å) Enligt Mild (2020) är målsättningen med arbetssättet att minska markskador, öka grotuttaget samt skapa förutsättningar för billigare drivning genom högre hastighet, mindre slitage på maskinerna och om möjligt något lägre bränsleförbrukning.

(35)

Bilaga 4

1 Vilken utbildning har du?

2 Vilken eller vilka typer av maskiner kör du normalt?

3 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet? 0-2 år

2-4 år 4-7år 7-15år Över 15år

4 Hur väl upplever du att planeringarna är utförda? 1-5

Vad är bra? Vad kan göras bättre?

5 Hur upplever du informationen i traktdirektiven? 1-5

6 Hur upplever du kommunikationen med din produktionsledare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?

7 Hur bedömmer du din egen kunskapsnivå kring grot? 1-5

Kan du beskriva grotprocessen?

8 Känner du ett behov av en grotutbildning? Ja Nej

Förbättrade och standardiserade arbetsmetoder

9 Hur stor är din påverkan på grotuttaget? 1-5

Vilka faktorer påverkar? Har du några förslag till förbättringar? Vad kan vara en vanlig anledning till att grotuttag uteblir?

10 Hur påverkar groten ditt dagliga arbete? 1-5

Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig? Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Minskas /ökar produktivitet?

11 Hur upplever du kommunikationen i grotkedjan? 1-5

Får du återkoppling från andra i grotkedjan?

(36)

Bilaga 5

2 Vilken eller vilka typer av trakter planare du normalt? Köp, Bergvik Öst eller HT Skogar

3 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet? 0-2 år

4 Hur väl upplever du att planeringarna är utförda? 1-5

5 Hur upplever du kommunikatonen med maskinlagen? 1-5

7 Känner du ett behov av en grotutbildning? Ja Nej

9 Hur påverkar groten ditt dagliga arbete? 1-5

Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig? Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Minskas /ökar produktivitet?

Får du återkoppling från andra i grotkedjan?

(37)

Bilaga 6

1 Vilken eller vilka typer av produktionsleder du?

Rundvirke Grot

3 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet i år? 0-2 år 2-4 år 4-7år 7-15år Över 15år

4 Hur väl upplever du att planeringar utförs? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?

5 Hur upplever du informationen i traktdirektiven? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?

6 Hur upplever du kommunikationen med maskinlagen? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?

7 Hur upplever du kommunikationen med traktplanerare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?

8 Hur upplever du kommunikationen med virkesköpare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?

9 Hur upplever du kommunikationen med grotskotare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?

10 Hur bedömmer du din egen kunskapsnivå kring grot? 1-5 Kan du beskriva grotprocessen?

11 Känner du ett behov av en grotutbildning? Ja Nej Förbättrade och standardiserade arbetsmetoder

12 Hur stor är din påverkan på grotuttaget? 1-5 Vilka faktorer påverkar? Har du några förslag till förbättringar?

Vad kan vara en vanlig anledning till att grotuttag uteblir?

13 Påverkar groten ditt dagliga arbete? Ja Nej

Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig? Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Tappar/ökar produktivitet?

15 Hur upplever du kommunikationen i grotkedjan? 1-5 Har du möjlighet att ge feedback till andra i grotkedjan?

Hur mycket kan du påverka dessa?

(38)

Bilaga 7

2 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet i år? 0-2 år

3 Hur upplever du att planeringarna blir utförda? 1-5

4 Hur upplever du informationen i traktdirektiven 1-5

5 Hur upplever du kommunikattionen med maskinlagen? 1-5

7 Skulle du behöva en grotutbildning? Ja Nej

9 Påverkar groten ditt dagliga arbete? Ja Nej

Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig?

Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Tappar/ökar produktivitet?

Har du möjlighet att ge feedback till andra i grotkedjan? Hur mycket kan du påverka dessa?

(39)

(40)