Institutionen för teknik och design, TD
Hantverksteknik F och gesällprov,
finns det likheter?
Craftsman tecnique F, syllabus and Qualifying piece of work, is
there any similarities?
Växjö 090903 15 hp Yrkeslärarutbildningen/Examensarbete Handledare: Eva Björkman, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen Examinator: Daniel Alvunger, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examensarbete nr: TD 130/2009 Neta Ström Katarina Östgård
Organisation/ Organization Författare/Author(s)
VÄXJÖ UNIVERSITET Neta Ström Institutionen för teknik och design Katarina Östgård Växjö University
School of Technology and Design
Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner
Examensarbete/Diploma Work Eva Björklund
Titel och undertitel/Title and subtitle
Hantverksteknik F och gesällprov, finns det likheter? Craftsman tecnique F, syllabus and Qualifying piece of work, is there any similarities?
Sammanfattning
Vi är två hantverkare som efter att arbetat länge i respektive hantverk, frisör och låssmed. Med den erfarenhet vi båda har i våra respektive hantverk blev vi nyfikna på om det finns någon samstämmighet mellan kursplanen Hantverksteknik F i skolans styrdokument och branschens styrdokument och krav som kan sägas motsvaras av gesällbrevsprovet.
Gesällbrevsprovet för varje hantverk utformas av respektive branschorganisation. Proven är en blandning av teori och praktik, där det praktiska överväger. Syftet med undersökningen är att utifrån en analys av dessa dokument göra en jämförelse av likheter och skillnader. Vår metod är således en dokumentanalys.
I dagsläget är kravet från kunder att det finns något formellt kompetensbevis som garanterar yrkesskicklighet. I frisöryrket finns det en lång tradition att avlägga
gesällbrevsprovet mer än för låssmeder. Även i låssmedsbranschen märks en ökning av intresset att avlägga gesällbrevsprov för att styrka sin kompetens, då intresset från kund ökat med ett sådant yrkesbevis som kvalitetsgaranti. För att kunna avlägga gesällbrevet som låssmed, måste man efter avslutas gymnasieutbildning även genomgå en ettårig praktik hos en låssmed. Vad säger då Skolverkets styrdokument? Är de jämförbara med branschens krav vid ett gesällprov?
I resultatet framgår att det finns en viss samstämmighet mellan dokumenten vi analyserat. Samtidigt syns i resultatet att det finns möjlighet att styra kriterierna i Hantverksteknik F mot gesällbrevskriterierna i respektive hantverk mot gesällbrevet. Det finns en diskrepans och en möjlighet att välja gör varje karaktärsämneslärare hur man väljer att rikta
undervisningen. Antingen väljer man att styra mot gesällbrevet eller inte. Och båda fallen ryms inom ramen för Hantverksteknik F.
Nyckelord
Abstract in English
This work is performed with an analys of documents. The analyse was performed partly in syllabus, Craftsman technique F, a qualifying piece of work for the
occupations hairdresser and locksmith. Is there a correlation between the syllabus for hairdresser and locksmith and the journeyman certificate a qualifying piece of work for the same occupations? The result shows a correlation between syllabus, Craftsmen technique F, and a qualifying piece of work. And a difference too and that difference makes it possible to direct the students towards a qualifying piece of work or not. Because there is a wide range in the syllabus either is possible. In general the customer wants a proof of professional experience in the trade and the a qualifying piece of work is such a document.
Key Words
Hairdresser, locksmith, journeyman`s certificate, syllabus and an anlys of document.
Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages
Sammanfattning
Vi är två hantverkare som efter att arbetat länge i respektive hantverk, frisör och låssmed. Med den erfarenhet vi båda har i våra respektive hantverk blev vi nyfikna på om det finns någon samstämmighet mellan kursplanen Hantverksteknik F i skolans styrdokument och branschens styrdokument och krav som kan sägas motsvaras av gesällbrevsprovet.
Gesällbrevsprovet för varje hantverk utformas av respektive branschorganisation. Proven är en blandning av teori och praktik, där det praktiska överväger. Syftet med undersökningen är att utifrån en analys av dessa dokument göra en jämförelse av likheter och skillnader. Vår metod är således en dokumentanalys.
I dagsläget är kravet från kunder att det finns något formellt kompetensbevis som garanterar yrkesskicklighet. I frisöryrket finns det en lång tradition att avlägga
gesällbrevsprovet mer än för låssmeder. Även i låssmedsbranschen märks en ökning av intresset att avlägga gesällbrevsprov för att styrka sin kompetens, då intresset från kund ökat med ett sådant yrkesbevis som kvalitetsgaranti. För att kunna avlägga gesällbrevet som låssmed, måste man efter avslutas gymnasieutbildning även genomgå en ettårig praktik hos en låssmed. Vad säger då Skolverkets styrdokument? Är de jämförbara med branschens krav vid ett gesällprov?
I resultatet framgår att det finns en viss samstämmighet mellan dokumenten vi analyserat. Samtidigt syns i resultatet att det finns möjlighet att styra kriterierna i Hantverksteknik F mot gesällbrevskriterierna i respektive hantverk mot gesällbrevet. Det finns en diskrepans och en möjlighet att välja gör varje karaktärsämneslärare hur man väljer att rikta
undervisningen. Antingen väljer man att styra mot gesällbrevet eller inte. Och båda fallen ryms inom ramen för Hantverksteknik F.
Summary
We are two craftsmen with a long experience in each of our crafts. With all this experience we became curious if there is a correlation between the syllabus at school and the journeyman certificate for each craft. The method we chose for this essay is an analys of documents. Today is the demand from customers higher then earlier for some kind of certificate for skills. For a hairdresser there is a tradition to register a qualifying pice of work than it is for locksmiths. Although it is increasing even for locksmiths, because it is a proof of skills. When you attend the school to become a locksmith, it takes three years at school and after school you have to practice for a year with a locksmith to be able to register a qualifying piece of work.
Every branschorganisation sets the questions and the practical part for the journeyman certificate. The practical part is the major one.
The result shows a correlation between the analyzed documents and at the same time there is a difference. And these differences gives the teacher a choose, either to aim for the journeyman certificate or not. And either way it is within the border of syllabus, Craftsman technique F.
Abstract
Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys.
Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall ärHantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed. Samtidigt syns det i resultatet att det finns en diskrepans och i och med det en möjlighet att välja för varje karaktärsämneslärare hur man vill rikta undervisningen. Antingen styr man mot gesällbrevsprovet eller inte. Generellt sett ökar önskan från kunder att det skall finas någon form av kompetensbevis och då är gesällbrevet ett sådant.
Nyckelord: frisör, låssmed, gesällbrev, styrdokument och dokumentanalys.
Abstract in English
This work is performed with an anlys of documents. The analyse was performed partly in syllabus, Craftsman technique F, a qualifying piece of work for the occupations hairdresser and locksmith. Is there a correlation between the syllabus for hairdresser and locksmith and the journeyman certificate a qualifying pice of work for the same occupations? The result shows a correlation between syllabus, Craftsmen technique F, and a qualifying piece of work. And a difference too and that difference makes it possible to direct the students towards a qualifying piece of work or not. Because there is a wide range in the syllabus either is possible. In general the customer wants a proof of professional experience in the trade and the a qualifying piece of work is such a document.
Keyword: hairdresser, locksmith, journeyman`s certificate, syllabus and document analysis.
Förord
Den här uppsatsen är ett examensarbete i yrkeslärarutbildningen i Akademi Sydost. Vi är två hantverkare med en lång erfarenhet inom respektive yrken. Vi började med en frågeställning och har sedan ändrat oss under resans gång. Vi har skrivit mycket och förkastat en hel del. Vi har vuxit i processen och till slut blev det denna uppsats. Med god hjälp av många som har bollat, stött och blött texten med innehåll och
formuleringar. Detta har lett till många skratt. Vi vill tacka varandra för tålamod och ömsesidig tolerans. Även ett stort tack till våra familjer som har stått ut med att nästan alltid få svaret, nej inte nu ska skriva på uppsatsen. Ett extra tack till Monika Trygg som verkligen läst, kommenterat och bollat fram och åter. Även ett tack till vår handledare Eva Björkman som har kommit med många bra infallsvinklar. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till Staffan Westman Sveriges Frisörföretagare och Mats Moberg på Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund, där även Susanne Dahlborg var till stor hjälp med att få fram relevant information för uppsatsen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...IV Summery ... V Abstract ...VI Förord ... VII Innehållsförteckning ... VIII 1. Introduktion ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Skråväsendet ... 3 1.3 Branschorganisation ... 4 1.3.1 Svenska frisörföretagarna ... 41.3.2 Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund ... 4
1.4 Frisör ... 5
1.5 Låssmed ... 5
1.6 Vad är ett gesällbrev? ... 6
1.6.1 Hur går frisörernas gesällprov till? ... 6
1.6.2 Hur går låssmedernas gesällprov till? ... 7
1.7 Statestik över utfärdade gesällbrev ... 8
1.8 Stiftelsen för hantverk och utbildning ... 8
1.9 Hantverksprogrammet ... 9
1.10 Hantverksteknik F ... 9
2. Syfte ...11
2.1 Avgränsningar ... 11
3. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv ... 12
3.1 Praktiskt kunnande ... 12
4. Metod ... 14
4.1 Kvalitativ metod ... 14
4.2 Urval ... 15
4.3 Reliabilitet, validitet och objektivitet ... 15
4.3.1 Undersökning ... 15
4.3.2 Mätinstrument ... 16
4.3.3 Reliabilitet ... 16
4.4 Kritik till vald metod ... 17
4.4.1 Fel i utredningen ... 17
5. Genomförande ... 18
5.1 Mätinstrument ... 19
6. Resultat ... 20
6.1 Dokumentanalys av Hantverksteknik F ... 20
6.2 Jämförelse av Hantverksteknik F och gesällprovsregler för frisör ... 23
6.3 Jämförelse av Hantverksteknik F och gesällprovsregler för låssmed ... 25
7. Analys ... 27
8. Diskussion ... 29
8.1 Kan elever med G göra gesällprovet? ... 30
9. Slutsatser ... 31
10. Referenser ... 32
1. Introduktion
Vi är två studerande på yrkeslärarprogrammet som vill veta mer om hur
gymnasieskolans kursmål för sista hantverkskursen stämmer överens med de krav som ställs på eleven vid ett gesällprov inom frisör- och låssmedsyrket. Vi har båda en lång yrkesbakgrund inom varsitt hantverk, frisör och låssmed. Vi båda innehar varsitt mästarbrev, vilket är det högsta kompetensbeviset inom de båda hantverken, och ett intagskrav för att vi skulle kunna gå yrkeslärarutbildningen. Vårt mästarbrev valideras till 90 hp, efter avslutad utbildning. Sedan ett antal år tillbaka jobbar vi båda inom skolans värld. Vår roll i skolan är dubbel, då vi som hantvekare vill försöka få eleverna att bli anställningsbara och som lärare att fullfölja skolverkets uppdrag. Går det att uppfylla båda dessa uppdrag?
Vårt mål är att som yrkeslärare få en ökad förståelse för hur skolans styrdokument kan användas i undervisningen inom hantverksprogrammet i svenska gymnasieskolan. Genom en bättre förståelse hoppas vi kunna hjälpa eleverna att nå branschens mål genom att använda styrdokumenten på ett ändamålsenligt sätt.
1.1 Bakgrund
Vi arbetar båda två som lärare i gymnasieskolan på hantverksprogrammet och med elever som är yrkesinriktade. Det kan det vara svårt att bedöma elevers kunskap, då vi anser att det finns en otydlighet i målen och kriterierna för de hantverkskurser som ingår i hantverksprogrammet. Alla hantverkskurser (A-F) ska passa samtliga 18 hantverksinriktningar som finns, då mål och kriterier är samma för alla
hantverksinriktningar. Alltså har vi som frisör- och låssmeds- lärare samma styrdokument att följa.
Är den kunskapen de får i skolan den som behövs och efterfrågas ute på marknaden? Efter att ha läst artikeln ”Svårare att få högt betyg i matlagning än i matte”, om Helena Tsagalidis doktorsavhandling ”Därför fick jag bara godkänt…” (DN 15 april 2009) väcktes en hel del tankar. Den handlar om att hur hotell och restaurang lärare bedömer eleverna efter vad de vet att branschen kräver och inte efter vad styrdokumenten säger. Anledningen till det är att de vet att elever som uppnår G kriterierna senare inte klarar de krav som ställs i branscherna.
Vad säger då Skolverkets styrdokument? Är de jämförbara med branschens krav vid ett gesällprov?
Vi är två yrkeslärare med en lång erfarenhet och mästarbrev i våra respektive hantverk Jag (Katarina) har gått min frisörutbildning på Polhemskolan i Gävle 1994-1997. Då som nu låg frisörutbildningen under Hantverksprogrammet. 1997 avlade jag mitt gesällprov, och har sedan dess arbetat som frisör. Under mina år som frisör har jag
varit handledare på salong till elever som sedan genomfört sina gesällprov. Jag har arbetat som frisörlärare sedan 2006, samma år genomförde jag också mitt mästarprov. Våren 2009 deltog jag vid SFF:s utbildning för examinatorer, jag har dock inte deltagit som examinator vid något gesällprov.
Jag (Neta) har jobbat som låssmed i drygt 20 år. Jag började som lärling hos en etablerat låssmed. Vartefter tiden gick lärde jag mig yrket genom att vara med och sedan prova. Man kan säga att jag gick som lärling. Mitt mästarbrev tog jag 1986 efter att jag genomgått olika kurser inom yrket samt genomgått en utbildning i bokföring. Jag har nu jobbat som lärare i nästan fyra år
Vi blev nyfikna och bestämde oss för att undersöka hur skolans styrdokument ser ut i förhållande till branschens krav. Stora delar av dagens hantverksyrken har en lång tradition med gesäller och mästare som än i dag lever kvar till viss del, genom att gesäll- och mästarbrev ses som betydelsefulla kompetensbevis/yrkesbevis. Vi valde att göra en jämförelse mellan skolans styrdokument och branschens "styrdokument". Som branschens styrdokument har vi valt att använda oss av gesällprovsreglerna för frisörer och låssmeder.
Av erfarenhet vet vi att det inom många hantverksyrken efterfrågas gesällbrev. På Svenska frisörföretagarnas hemsida har det under sommaren legat en undersökning som riktat sig till färdiga och blivande frisörer. Här kan vi inte se undersökningen som helt säker, eftersom vem som helst kan gå in och svara. Även om det troligtvis till större delen är personer med anknytning till frisörbranschen som har svarat eftersom hemsidan är en branschsida. Dessutom vet vi inte om respondenterna har svarat flera gånger. Men vi har valt att ta med den som en fingervisning av gesällbrevets betydelse. Där ställs frågan: ”Känner du som frisör eller blivande frisör att gesällbrevet är ett relevant yrkesbevis?”
Svar:
.
(http://www.frisorforetagarna.se/utbildning/ManadensFraga.aspx 12/8 2009, kl 20.06)
Att gesällbrevet ses som ett viktigt kompetensbevis styrks av boken Att starta och driva en modern lärlingsutbildning, Winbladh och Bengtsson (2002:16)
uttalad målsättning att lärlingen ska vara anlitningsbar efter utbildningens slut. Med anlitningsbar menas dels att avlagda prov för gesällbrev eller annat yrkesbevis ska vara godkänt men också att lärlingen ska ha sådan kännedom om branschen och yrkets förutsättningar att han eller hon kan försörja sig i yrket .
Vi valde gesällkriterierna som ett mätinstrument för vad branschen efterfrågar för kvalitéer hos en färdigutbildad hantverkare, inom frisör och låssmedsyrket.
Vi vill undersöka om målen inom hantverksprogrammet motsvarar branschens krav, genom att jämföra målen i hantverksteknik F mot de kriterier som ställs för att klara ett gesällprov. Eftersom vi själva har arbetat inom Frisör- respektive
Låssmedsbranschen har vi valt att undersöka dessa två branscher.
1.2 Skråväsendet
Skråsystemet har sina rötter i det medeltida Tyskland, det kom till Sverige under 1400- talet. Skråväsen var ett system för organisation där hantverkare var sammanslutna i föreningar, skrån. Skrånas roll var att stödja hantverkarna (t.ex. vid sjukdom) reglera marknaden och begränsa konkurrensen. Skråna förväntades dela upp marknaden mellan sig. Att en mästares verkstad växte på någon annans bekostnad var inte tillåtet. Det var dock inte tillåtet att bilda priskarteller (www.wikipedia 12/8 2009, kl 13.57). För att bilda ett skrå krävdes att det fanns tre mästare i samma stad, annars fick hantverkare ansluta sig till ett skrå i en annan stad. Av mästarna utsågs en ålderman, som var den högste inom sitt skrå (www.bonhasen.se/ 12/8 kl 15.20). Mästarna drev egna värkstäder, där de hade gesäller anställda. Gesäller var någon som varit lärling och sedan avlagt gesällprov, de var dåtidens motsvarighet till dagens anställda.
Historiskt sett har hantverkare utbildats genom att eleven gått som lärling hos en mästare (www.skolverket). Fram till och med 1846 var hantverk organiserade i olika skrån. Det innebar att hantverkare som ville driva verksamhet var tvungna att vara anslutna till ett skrå. Efter det upplöstes skråsystemet i samband med en lagändring till näringsfrihet.
År 1864 blev det total näringsfrihet i Sverige, då blev det frivilligt att tillhöra en hantverkarorganisation (www.hantverkare.eu).
1.3 Branschorganisationer
Efter att skråväsendet upphörde 1864, uppstod en viss oordning inom
hantverksbranscherna. Behovet att organisera sig inom respektive hantverk blev påtagligt. Det bidrog till att hantverkare slöt sig samman yrkesbevis frö att gemensamt skapa sundare förhållanden för hantverkarna. Till en början i lokala föreningar, men de lokala föreningarna var små och hade inte tillräckligt ekonomi för att kunna påverka i någon större utsträckning, vilket ledde till större landsomfattande föreningar.
(www.hantverk-utbildning.nu)
En branschorganisation är en intresseförening för företag inom en viss bransch (www.wikipedia.se 12/8 2009 kl 14 07). Exempel på två branschorganisationer är Svenska frisörföretagarna och Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund (SLR). Genom dessa organisationer kan företagarna få ekonomisk och juridisk rådgivning,
förmånligare försäkringar, olika yrkeskurser m.m.(SFF). Branschorganisationerna är de som arrangerar och examinerar gesällproven.
1.3.1 Svenska frisörföretagarna
”Frisörföretagarna är en bransch- och arbetsgivarorganisation, med uppgiften att påverka, underlätta och utveckla frisörbranschen (www.frisorforetagarna.se 2009-08-11, kl 1526).”
1894 startar Stockholms frisörförening (som senare bytte namn till Svenska
frisörföretagarna, SFF). 1907 bildas en rikstäckande organisation, under det året bildas 11 avdelningar och 329 frisörföretagare blir medlemmar. Två år senare skapas SFF:s logotyp, fågeln Fenix omgiven av en kedja. Kedjans länkar symboliserar det goda samarbetet mellan de olika avdelningarna ute i landet. SFF har 20 avdelningar ute i landet och 5500 medlemmar i hela Sverige. Från och med september 2009 krävs gesällbrev för att bli medlem i SFF.
1.3.2 Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund
Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund är en rikstäckande organisation och grundades 1955.
Låssmedsföretaget och dess personal. Certifieringen utförs av ett ackrediterat certifieringsorgan. För att kunna vara medlem i SLR måste företaget ha mästarbrev. Antingen om ägaren har mästarbrev eller så måste två anställda inneha mästarbrev (SLR).
1.4 Frisör
1910 startade Sveriges första frisörskola i Stockholm, 1915 i Malmö och 1917 i Göteborg. Då drevs alla skolor av SFF (då Svenska frisörföreningen). 1910 skapas även ett lärlingskontrakt, för elever som utbildades på salong och inte i skolan. Det kontraktet tillämpas än idag (SFF).
På 1970-talet kom en revolution inom frisörutbildningen, Pivot Point lanserade
yrkesterminologin inom frisörbranschen (Andersson Gustafsson 2002). Pivot Point är det system som fortfarande används i frisör utbildningen. Pivot Point är världsledande i frisörutbildningsprogram och tillbehör (som t.ex. övningshuvuden, böcker, m.m.) (www.pivot-point-nordic.com 15/9 2009). Den terminologi som gesällreglerna bygger på är hämtad från Pivot Points system
.
Från början blev eleverna antingen herr- eller damfrisörer, först 1981 blir eleverna samutbildade (både herr- och damfrisörer) vid gymnasieutbildningen(a.a.).
När Lpf 94 kom i mitten av 1990-talet gick frisörutbildningen från att vara 2-årig till att bli 3-årig. Trots förlängd utbildning minskade timmarna i frisörteknik. Före Lpf 94 hade eleverna 1547 timmar frisörteknik under två år på skola, sedan 1520 timmar på salong för att sedan avlägga gesällprovet. Idag läser eleverna mellan 1350-1750 timmar i frisörspecifika ämnen, varav ca 600 timmar är arbetsplatsförlagd utbildning (SFF). I princip en halvering av tiden i karaktärsämnet. Fram till 1995 klarade de flesta eleverna gesällprovet, efter 1995 kunde man se en tydlig minskning av antalet gesällprov med godkänt (Andersson Gustafsson 2002:24). 2001 kom krav från branschen att eleven skulle göra 1500 timmar färdigutbildning på salong för att få avlägga gesällprovet, det kravet togs bort 2007. Så idag kan en elev med frisörutbildning på gymnasienivå avlägga gesällprovet i samband med studenten, förutsatt att eleven har minst G i alla karaktärsämnen (SFF). När det idag gällande kollektivavtalet trädde i kraft infördes skillnader i lön för behöriga (med gesällbrev) och obehöriga frisörer (utan gesällbrev). En skillnad på drygt 4000 kr i månaden på en heltidstjänst i bruttolön (Handels Frisöravtal 200, giltigt 1/4 2007-31/3 2010). 2008 ökade andelen utfärdade gesällbrev igen, till 864st, ett rekordstort antal (SFF).
1.5 Låssmed
Yrkesutbildning på gymnasienivå är ganska nytt. Första utbildningen startade 1999 i Göteborg. Tidigare gick man som lärling och lärde sig hos en mästare eller någon med mycket erfarenhet. I dagsläget finns det en friskola, Baggium utbildning AB som utbildar i låssmedsprogrammet på gymnasienivå. Upplägget är att eleverna är ute på
APU, eleven är på en arbetsplats, mellan två och tre dagar i veckan. Lite beroende på årskurs och hur eleven ligger till i andra ämnen. Branschen har utarbetat
programmålen och varje kurs med mål och kriterier för varje betygsnivå. Dessa kursplaner togs fram gemensamt med Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund (SLR) och blev godkända av Skolverket.
Efterfrågan på gesällbrev ökar. Kunder efterfrågar något slags yrkesbevis och då är gesällbrevet ett alternativ. I och med ökad efterfrågan från kunder ökar antalet yrkesverksamma som vill avlägga gesällbrevet. Enligt uppgifter från SLR s kansli har de ingen statistik över tid hur många som avlagt gesällprovet.
1.6 Vad är ett gesällbrev?
Ett gesällbrev är ett kompetensbevis som finns inom 76 olika hantverksyrken (bilaga 4).”Gesällbrevet ger dig större chans till ett bra jobb inom yrket du valt, både i Sverige och utomlands. Gesällbrev finns i ett flertal europeiska länder”( www.hantverk-utbildning.nu)
För att erhålla ett gesällbrev krävs att hantverkaren först har genomfört den utbildning och ev. praktik som krävs i yrket. Därefter får du avlägga ditt gsällprov, enligt
branschens fastställda krav (www.hantverksrad.se).
Gesällprovsmomenten varierar mellan de olika hantverken. Vilka moment som skall genomföras vid ett gesällprov bestäms av de olika branschorganisationerna inom respektive yrke, i vårt fall Svenska Frisör Företagarna (SFF) och Sveriges
Låssmedsmästares Riksförbund (SLR) (bilaga 2 & 3). Det är även
branschorganisationerna som utbildar och utser examinatorer till gesällproven.
Breven administreras sedan av Gesäll- och Mästarbrevskansliet på Stiftelsen Hantverk & Utbildning i Leksand på uppdrag av Sveriges Hantverksråd (a.a.).
I Sverige utfärdas mellan 800 och 1 000 Gesällbrev per år ( www.hantverk-utbildning.se).
1.6.1 Hur går frisörernas gesällprov till?
När man som frisör gör gesällprovet (gesällen) är det först ett skriftligt/teoretiskt prov. Här testas faktakunskaper och eleven får bevisa sina kunskaper om hår, klippteori, färglära oh permanentteori. Efter godkänt teoriprov görs ett praktiskt prov, som består av tio obligatoriska moment (fyra klippningar, två fönmoment, två festfrisyrer, en färgbehandling och en permanentbehandling) och ev. två frivilliga moment (skägg- och mustasch- klippning och brudklädsel med krona och slöja).
Alla moment skall deklareras i förväg både muntligt och skriftligt. Den skriftliga delen görs på klippmomenten genom en så kallad strukturritning som visar de olika
längdarrangemangen i klippningen (samma sak gäller på skäggklippningen). Alla fönmoment, stylingar och festfrisyrerna skall deklareras genom en enklare skiss över hur det förväntade resultatet skall se ut (gäller även brudmomentet). Färgen och permanenten skall deklareras skriftligt, med utgångsläge av håret, val av produkt och tänkt resultat, och ev. en enklare skiss hur arbetet kommer att genomföras.
Den deklaration som görs i förväg ses som den överenskommelse som frisörer i salongssituationer gör med kunden om det förväntade resultatet, om eleven frångår den skriftliga deklarationen ses det som att ”kunden” inte fått vad han/hon beställt. I de fall där deklarationerna inte följs ser man det som icke bedömningsbart, och momentet får göras om vid ett senare tillfälle.
Vid bedömningen tittar man på fem punkter/delar. Varje del bedöms med ett plus (om inga missar/fel finns) eller ett minus (om det finns miss/fel eller den delen inte stämmer med deklarationen). Fem plus MVG, fyra plus och ett minus VG, tre plus och två minus G och tre eller flera minus ger ett IG.
För att klara provet krävs minst ett G på alla moment. Om något/några moment bedöms som IG får det/de göras om vid ett senare tillfälle.
De som bedömer proven är två eller flera examinatorer från branschen (Sveriges Frisörföretagarna och Handelsanställdas förbund). Examinatorerna har utbildning för att bedöma provet, och måste uppdatera den utbildningen minst vart tredje år för att få fortsätta döma. Efter godkänt prov skickas protokoll till Stiftelsen för hantverk och utbildning i Leksand som utfärdar gesällbrevet.
Ovanstående gäller för samutbildade frisörer (som är utbildade inom både dam och herr), men det går även och ta gesällbrev som bara dam- eller herr-frisör.
1.6.2 Hur går låssmedernas gesällprov till?
För gesällbrevet ska man kunna tillverka nycklar efter kod, lås eller provnyckel. Detta gäller tillhållarlås såväl som cylinderlås. Provet omfattar även kunnighet i svetsning och hårdlödning. Ha kunskap om vilka regler som gäller för s.k. ”Heta arbeten”.
Ett monteringsarbete ska utföras av lås och förstärkningsbeslag i såväl trä som metalldörr. I detta moment ingår även borrning, gängning och liknande. Kunna utföra reparationer av lås samt att kunna lägga cylindrar dvs. lägga fjädrar och olika sorters stift efter anvisning, som ingår i ett låssystem. Det ingår att kunna välja rätt låstyp till olika objekt. Kännedom om myndigheters och försäkringsbolags krav vad det gäller intrångsskydd och utrymningsvägar.
Ha kännedom om gällande bestämmelser kopieringsskyddade nycklar. Detta gör man genom ett teoretiskt ge exempel där som man ska avgöra vilka nycklar som inte är kopieringsskyddade och vilka nycklar man får kopiera utan kontroll. En viktig del av teorin för att omsätta i praktiken är att ha kunskap om de föreskrifter i lagar och förordningar som finns för låssmedsyrket. Detta innebär bland annat att innan man kan bli låssmed får man göra en vandelskontroll som innebär att man gör ett utdrag ur
polisregistret. Och den vandelskontrollen ska vara utan anmärkning. Vidare får man som låssmed vara införstådd med SLR:s krav på etik både om låssmed och mellan kollegor.
1.7 Statistik över utfärdade gesällbrev
år 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Antal utfärdare gesällbrev Frisörer* 864 472 367 374 349 309 274 218 158 303 Antal utfärdare gesällbrev Låssmeder 17 10 20 13 24 18 13 6 16 13 Antal utfärdare gesällbrev totalt 1152 1047 830 766 766 780 780 734 783 875
(Stiftelsen Hantverk och Utbildning, SFF och SLR)
*här har vi räknat in både samutbildade, herrfrisörer och damfrisörer. Det är dock samutbildade som dominera, medan herrfrisörer och damfrisörer är ett fåtal.
Det kan se ut som att det är väldigt få låssmeder som avlägger gesällprov, här bör det beaktas att det varje år är drygt 2000 frisörelever som går ut Hantverksprogrammet, och endast ca 25 låssmeder.
1.8 Stiftelsen för hantverk och utbildning
Stiftelsen Hantverk och Utbildning (H&U) ansvarar för administration av gesäll- och mästarbrev i Sverige. Det är dit ansökningar om att få ett gesäll- eller mästarbrev skickas. Det äldsta mästarbrevet som finns i Stiftelsen Hantverk och Utbildnings arkiv är daterat på 1940-talet, det finns dock en kopia av ett mästarbrev från 1932 (målare). När det första gesällbreven delades ut, efter skråväsendets avskaffande vet man inte (Stiftelsen Hantverk och Utbildning).
Stiftelsen driver också Campus Leksand med utbildningsverksamheterna
Entreprenörskolan, Leksands folkhögskola och Hantverkslärling (lärlingsutbildning inom hantverksyrken). Med ca 400 studenter (a.a.)
1.9 Hantverksprogrammet
Hantverksprogrammet har sedan 1992 varit ett av gymnasieskolan nationella program (www.skolverket.se, 2009-07-10). Det finns 18 olika inriktningar inom
hantverksprogrammet (a.a.). Programmets syfte är att:
”Hantverksprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom olika hantverksområden för produktion, reparation och service samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier (a.a.).”
Programmet skall ge baskunskaper om hantverksyrkenas och specialkunskaper inom det yrkesområde som eleven väljer (a.a.). utbildningen skall dessutom betona
kreativitet, flexibilitet, initiativförmåga och förmåga till kritiskt tänkande. Dessa kompetenser är enligt Skolverket nödvändiga för en verksam hantverkare.
Programmet skall ge grundläggande utbildning inom ett hantverksyrke. Efter avslutade gymnasiestudier är dock de flesta tvungna att genomföra vidare studier eller räkna med en viss tids praktik innan de kan betraktas som färdiga hantverkare. Som låssmed finns det rekommendationer på 1 år praktik innan det är möjligt att avlägg gesällprov(SLR). För frisörer går det numera att avlägga gesällprovet i samband med studenten, förutsatt att eleven har uppnått betyget G eller högre i alla karaktärsämneskurser (SFF).
1.10 Hantverksteknik F
Hantverksteknik F är den avslutande kursen av de olika hantverkskursarna. De moment och den kunskap som finns i hantverksteknik A-E är en förutsättning för att kunna genomföra hantverksteknik F. Oavsett om man tillgodosett sig kurserna genom skolan eller genom erfarenhet på arbetsplats måste kunskapen finnas för att kunna genomföra hantverkskurs F.
Hantverksteknik F är en 100 poängskurs.
Mål för kursen
Kursen skall ge fördjupade kunskaper om och erfarenheter av hantverksteknik i projektsammanhang. Kursen skall också ge breddade och fördjupade kunskaper om hur man gör materialval, väljer arbetsmetoder och planerar ekonomin i ett projekt. Kursen skall även stimulera och främja personlig utveckling inom tekniskt och estetiskt kunnande. Dessutom skall kursen bredda och fördjupa förmågan att bedöma en färdig produkt ur estetiska, ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter (www.skolverket.se).
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall
kunna planera och utföra ett sammanhållet arbete bestående av olika delar och ta hänsyn till lönsamhet och miljö
kunna välja teknik och arbetsform utifrån olika material samt utföra beställningar med högt ställda estetiska och tekniska kvalitetskrav
kunna analysera och bedöma olika materials betydelse för slutprodukten kunna bedöma och värdera färdiga produkter i förhållande till ställda krav kunna använda dator som hjälpmedel vid dokumentation av projektets process.
2. Syfte
Syftet med denna studie är att jämföra och analysera likheter och skillnader i kursmålen för kursen hantverksteknik F och gesällprov för frisör- respektive låssmedsyrket., för att som yrkeslärare få en större förståelse för hur skolans
styrdokument kan användas på ett sätt som gynnar eleverna när de skall ut i yrkeslivet.
2.1 Avgränsningar
Enligt uppgifter från Hantverksrådet finns det76 olika hantverksinriktningar där det går att avlägga gesällprov (bilaga 4). Vi har valt att avgränsa vår jämförelse till
hantverksutbildningarna för frisör (FRST Frisörteknik )och låssmed (LÅST Låsteknik). Valet av dessa inriktningar föll sig naturligt då vi har vår yrkesbakgrund inom dessa yrken. Vi har båda mångårig erfarenhet som aktiva hantverkare inom respektive bransch. De erfarenheterna har vi sedan tagit med oss i våra nya yrkesroller som yrkeslärare på gymnasienivå. Då vi båda har mästarbrev inom våra hantverk anser vi oss vara förtrogna med de krav som ställs från våra branscher vid ett gesällprov för frisörer och låssmeder.
Samtliga 18 inriktningarna (bilaga 5) på hantverksprogrammet läser hantverksteknik A-F. Vi har valt att göra vår studie på målen för kursen hantverksteknik F (bilaga 1). Då arbetet är både tidsbegränsat och begränsat i antal sidor har vi valt att göra analysen av styrdokumenten Hantverksteknik F och sedan utifrån våra tidigare kunskaper jämfört med respektive gesällprovsregler.
3. Tidigare forskning och teoretiska
perspektiv
Inom frisör- och låssmedsyrket är det ont om tidigare forskning. Det finns en doktorsavhandling som handlar om lärande inom frisöryrket, Den inre teatern i lärandet av Gunilla Andersson Gustafsson (2002), och ett fåtal uppsatser. Inga akademiska texter berörde det vi valt att undersöka, utan koncentrerar sig mera på vad som sker under lärandet till frisör.
Inom låssmedsyrket har vi endast funnit två c-uppsatser som inte berör vårt område. Då det var brist på tidigare forskning inom området, har vi valt att till större delen använda oss av Skolverket, Stiftelsen för hantverk och utbildning samt respektive yrkes branschorganisationer hemsidor för att finna material att arbeta med. Vi har även haft hjälp av personer som arbetar för dessa organisationer, t.ex. med statistik, hur mycket praktik eleven behöver för att få göra gesällprovet, finns det någon efterfrågan av gesällbrev i branschen och en utredning från SFF.
3.1Praktiskt kunnande
I boken Kunskap i det praktiska (Gustavsson, red. 2004) beskriver Lena Sjöman att hantverk rör sig om en annan kunskap än teoretisk kunskap och påståendekunskap. Det bygger på intervjuer där respondenterna menar att det i stället handlar om en form av ”kroppslig kunskap”. De menar att man tittar känner och på så sätt kommer fram till när arbetet är bra. Det bygger på en koordination mellan tanke och hand. ”Ögat tanken och handen samspelar (a.a.:35).
De tror också att den kroppsliga kunskapen kommer att bli djupare ju längre man utövar sitt hantverk. Det skulle göra att det blir lättare för en erfaren hantverkare att komma till sitt hantverk även efter ett uppehåll, något som kulle vara svårare för en nybörjare.
Den ”kroppsliga kunskapen” bygger på övning enligt Sjömans (Gustavsson, B red. 2004) undersökning. De menar att man går tillbaka till sina tidigare erfarenheter för att kunna hitta nya lösningar. Man skulle kunna jämställa den kroppsliga kunskapen för erfarenhetskunskap.
Hantverkslärarna som Sjöman (a.a.) intervjuar beskriver att de har hantverkskunskaper som de vill föra vidare till sina elever. Men hur de gör det har de svårt att beskriva. Det skulle kunna vara det som menar med tyst kunskap. Kunskap som någon besitter men som personen inte kan uttrycka med ord utan bra utföra.
Sjöman tar också upp tre olika kunskapsformer:
Episteme – teoretiska - vetenskaplig kunskap som är abstrakt och allmän
Techne- praktisk – produktiv kunskap relevant till tillverkning och produktion
Fronensis- praktisk klokhet, en konkret tillämpad kunskap. (a.a.:47)
I vårt samhälle värderas teoretiska och vetenskapliga, ”riktiga”, kunskaper högre än praktisk kunskap (a.a.). Även Göranzon (2009:118) menar att det finns en klar tendens att överbetona den teoretiska kunskapen (påstående kunskap) på den praktiska
kunskapens (färdighetskunskap) bekostnad, och förtrogenhetskunskaperna tenderar att glömmas bort helt när man diskuterar kunskapens natur.
Kan man då inte hävda att praktisk kunskap ofta bygger på en teoretisk grund? Den teoretiska kunskapen bygger kanske inte så ofta på vetenskap, men kan vara grundad på beprövad erfarenhet. Vilket vi anser i det läget kan vara lika trovärdig som en vetenskaplig grund. Det visar berättelsen om metrologen i Göranzons bok Den inre bilden (1988:129). Där en metrolog med lång erfarenhet som vid ett tillfälle på Grönland skall göra prognoser utan sina vanliga arbetsinstrument, datorer och övrig tekniks utrustning. Helt plötsligt gör han sina mest träffsäkra prognoser, genom som han säger ”gissa”. Han menar att han aldrig ”gissat” så rätt när han förlitat sig mer på tekniken än på sina tysta kunskaper. Göranzon (2009) menar att yrkeskompetens bygger på två olika typer av kunskap, explicit och tyst kunskap.” Den tysta kunskapen erhåller vi genom att deltaga i en praxis, den explicita förmedlas genom språket (talat och skrivet)(a.a.:80)”.
Vi anser att det är episteme och techne som leder till att fronensis, praktisk klokhet, kan utvecklas.
Gesällprovet mäter praktiskt kunnande i det praktiska provet, men det kunnandet grundas till stor del på teoretiska kunskaper. T.ex. krävs en hel del teoretiskt kunnande för att kunna uttyda vad som skall utföras i de olika momenten.
Andersson Gustafson (2002) beskriver hur frisöryrket revolutionerades när Pivot Point kommer med sin strukturering av yrkeskunnandet. Genom att de verbaliserar den praktiska kunskapen blev det lättare att förmedla den till andra.
Som vi ser det är det svårt att föra den praktiska kunskapen vidare utan att ha ett språk för det.
4. Metod
Vi valde gesällkriterierna som ett mätinstrument för vad branschen efterfrågar för kvalitéer hos en färdigutbildad hantverkare, inom frisör och låssmedsyrket.
Vi valde att först tolka målen in hantverksteknik F och utifrån den tolkningen jämföra med de krav branschen ställer. Gesällprovet tolkar vi som de krav branschen ställer. Vi undersökte om målen inom hantverksprogrammet motsvarar branschens krav, genom att jämföra målen i hantverksteknik F mot de kriterier som ställs för att klara ett gesällprov. Eftersom vi själva har arbetat inom Frisör- respektive
Låssmedsbranschen har vi valt att undersöka dessa två branscher.
Metoden är en dokumentanalys som inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt Metoden blir kvalitativ, då vi tolkar och drar slutsatser.
Vi startade med att, utifrån våra erfarenheter, tolka målen i kursen Hantverksteknik F. Därefter har vi ställt vår tolkning av kursmålen mot de gesällprovsregler som vi valt att jämföra. Vi har alltså inte tolkat gesällkriterierna, utan jämfört de med vår tolkning av målen för Hantverksteknik F
I boken Samhällsvetenskapliga metoder (2004:357) hänvisar Bryman till de fyra kriterier som måste vara med för att kunna avgöra kvalitén på det insamlade materialet Kriterier för bedömning av dokumentens kvalité är äkthet (autencitet) trovärdighet, representativitet och mening. Den relevans dessa kriterier har varierar något utifrån vilket slags dokument som bedöms” (a.a.:371).
De dokument som granskats uppfyller kravet för autencitet, trovärdighet,
representativitet och meningsfullhet eftersom vi hämtat dem från frisörernas sida för gesällbrev samt SLR s sida för gesällbrev. Dokumenten är de enda som finns i sitt slag, och i och med detta är dokumenten de som följs nationellt vid gesällprov.
Hantverksteknik F är hämtad från skolverket, och är det nationella styrdokumentet som skall följas vid upplägg av kurs och betygsättning.
4.1 Kvalitativ metod
Vi har valt att genomföra vår dokumentanalys med en kvalitativ inriktning. Valet är att jämföra dokumenten utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi tolkar dokumenten utifrån dels vår förförståelse, dels de begrepp och formuleringar som anges i dokumenten. Vi kommer att presentera och problematisera vår förförståelse i samband med diskussionen om undersökningens reliabilitet och validitet nedan.. Redovisningen blir med ord och text, utan siffror. Den kvalitativa metoden ser till helheten och passar därför bra här (Bryman, 2004).
4.2 Urval
De hantverk vi valt frisör och låssmed för att det är de inriktningarna vi har kunskap om. Vi har valt att jämföra hantverksteknik F, för att den är sist i raden av
hantverkskurserna och därför torde vara den hantverkskurs som är mest jämförbar med våra respektive gesällprovregler.
Dessa dokument kan ses som representativa med verkligheten, då samtliga är styrdokument som skall följas i sina olika sammanhang.
4.2.1 Indelning
Vi har valt at göra enskilda dokumentanalyser för respektive bransch/inriktning eftersom vi båda har goda kunskaper om våra egna branscher, men saknar insikt inom den andres yrkesområde. Kanske hade det varit bättre att vi granskat det dokument som vi saknar kunskap om. På det sättet hade vi bara tolkat det som står i själva dokumentet, utan att kunna luras av våra tidigare erfarenheter.
4.3 Reliabilitet, validitet och objektivitet
De källor vi har valt att använda är autentiska för ändamålet. Vi har tagit dokumenten från våra branschorganisationers hemsidor och skolverket. Eftersom det är de enda stället vi kan få den typen av dokument ifrån kan läsaren kanske ställa sig kritiskt till att källorna inte går att verifiera genom andra källor. Men vi anser att reliabiliteten är hög på de granskade dokumenten, då både SFF och SLR är de nationella organisationer som är ansvariga för gesällprovsreglerna inom sina respektive områden.
Utifrån vårt sätt att se det är validiteten i vår studie hög. Det vi avser att mäta kommer fram av vår analys. Däremot kan vår objektivitet ifrågasättas, då vi båda i grunden är hantverkare som har vår tydliga bild av branschens gesällprov redan innan denna studie genomfördes.
4.3.1 Undersökning
Genom valet av dokument möjliggjordes mätning av det vi önskade undersöka. Björkman och Paulsson(2003:23) betonar vikten av att förtydliga ur vems synvinkel studien görs. Vi har gjort tolkningen av Hantverksteknik F ur en yrkeslärares
önskade. Hur ett gesällprov skall genomföras har vi också god insikt i eftersom vi båda gjort mästarprov med ett likvärdigt innehåll som gesällprovet.
4.3.2 Mätinstrument
Vi har valt at göra en dokumentanalys och studera innehållet i de valda texterna eftersom detta är den mest relevanta metoden för att kunna få svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har bara tolkat Hantverksteknik F. Sedan har vi jämfört med det som står i gesällprovskriterierna för våra respektive hantverk. Tolkningen och jämförelsen är gjord ur ett lärarperspektiv.
Om vi använt oss av enkäter eller intervjuer hade vi kunnat få svar på om
hantverkslärare tycker att skolans styrdokument är möjliga att använda för att eleverna skall kunna genomföra ett gesällprov. I både enkäter och intervjuer kan resultatet påverkas av hur frågorna ställs. Validiteten av en dokumentanalys är stor eftersom metoden inte är reaktiv. Dokumenten som analyseras påverkas inte av att de blir granskade (Bryman. 2004) Om metoden däremot hade varit intervjuer kunde respondenterna påverkas och svarat med egna värderingar som grund. Vid en observationsstudie hade vi kunnat se om hantverkslärare riktar sin undervisning mot gesällprovet.
4.3.3 Reliabilitet
Resultatet av vår dokumentanalys är utifrån vårt perspektiv, som är å ena sidan yrkeslärare inom svenska gymnasieskolans hantverksprogram å andra sidan yrkesmän inom varsitt hantverk. Som vi ser det kan resultatet bli ett annat om någon annan yrkeslärare tolkar samma dokument, eftersom en tolkning alltid sker i en kontext. Även om samtliga yrkeslärare har, som vi, en bakgrund inom sitt hantverksyrke, blir bedömningen subjektiv. Det som kan skilja är:
Egen hantverksutbildning - var är man utbildad, av vem och när?
Har läraren själv gesäll - eller mästarbrev?
Är läraren behörig?
Finns det en insikt i hur skolverkets styrdokument skall användas?
4.4 Kritik till vald metod
Vid en analys av dokument innebär det att man tolkar. Detta ger utrymme för att tolkningen kan färgas av den som tolkar. Dessutom kan bristande kunskap i att tolka gällande dokument inverka på utfallet. På så sätt var det enklare att göra en jämförelse, hade vi gjort en jämförelse av gesällprovsregler inom ett yrke vi inte var insatta i hade vi kunnat göra en mer objektiv analys utan att läsa in saker som inte är inskrivna i
kriterierna utan att tyda de ”underförstådda reglerna” som kan finnas i sådana dokument. Vi har båda kommit fram till liknande resultat vid våra jämförelser mellan dokumenten.
4.4.1 Fel i utredningen
Resultatet kanske kan vara svårt att tyda för någon som inte är insatt i de båda hantverksinriktningarna. Vi som gjort tolkningarna och presentationen har en bred förkunskap inom området redan innan denna undersökning. Det är möjligt att det finns otydligheter i vår text som gör det svårt att förstå för en icke insatt läsare. Eftersom vi tolkat vårt eget yrkes gesällprovsregler kan det finnas en möjlighet att vi tolkat in sammanhang som vi känner till, men som inte står utskrivna i kriterierna. På detta sätt blir tolkningen subjektiv.
5. Genomförande
Som inledning till vår uppsats startade vi med att fundera över vad det var vi ville undersöka. Vi var tidigt inne på att vi ville göra någon form av jämförelse mellan gymnasieskolans Hantverksprogram och branschen. Något som stora delar av
hantverksyrkena har som gemensam nämnare är att det i 76 av hantverksinriktningarna går att avlägga gesällprov, så är fallet inom våra båda yrken. Därför valde vi att göra jämförelsen mellan skolan styrdokument och branschens ”styrdokument”, där vi har valt gesällprovsreglerna.
För en att få en överblick av vilken litteratur och tidigare forskning som finns inom området, genomförde vi en litteratursökning.
Sökord som använts vid litteratursök:
Bedöma Bedömning Frisör Gesäll Gesällprov Låssmed Lärling Mästare Mästarprov Yrkeskunnande Yrkesskicklighet Sökbaser: Växjö universitetsbibliotek: http://www.vxu.se/bib/diva/forf/ http://databas.bib.vxu.se:2053/elin?func=loadTempl&templ=home&lang=se http://vxu.diva-portal.org/smash/search.jsf Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/sb/d/150 Stockholms stadsbibliotek: http://www.biblioteket.stockholm.se/ www.uppsatser.se
5.1 Mätinstrument
Uppsatsen bygger på en dokumentanalys inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Enligt Wallén (1996:33) betyder hermeneutik fritt översatt tolkningslära
Eftersom vårt syfte är att se om det finns någon korrelation mellan svenska
gymnasieskolans styrdokument och gesällprovsreglerna, ansåg vi att en hermeneutisk utgångspunkt kunde vara lämplig.
Vi valde att avgränsa oss till analys av kursen Hantverksteknik F, eftersom den ligger sist av hantverkskurserna borde den kursen vara den som är mest jämförbar med vad som efterfrågas på ett gesällprov. Eftersom styrdokumentet för Hantverksteknik F skall kunna användas inom samtliga 18 inriktningar på hantverksprogrammet finns det en viss otydlig het i det dokumentet. För att våra båda jämförelser skulle bli så
likvärdiga som möjlig, trots stora skillnader i de olika gesällproven, valde vi att gemensamt tolka Hantverksteknik F. För att göra det så tydligt som möjligt för oss själva. Vi valde att gemensamt tolka varje enskilt mål för kursen, både uppnåendemål och strävansmål.
Efter att ha punktat upp alla målen valde vi ut en del av orden i varje mål som vi ville förtydliga extra, för att sedan tolka målet som helhet utifrån de ordförklaringar vi fått fram. När vi gjorde dessa ordförklaringar använde vi oss av:
Svenska Akademins ordlista, http://www.saol.se/
Svenska Akademin ordbok, tryckt bok (1998)och http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
National Encyklopedin, www.ne.se Wikipedia, www.wikipedia.se
Vi har här använt oss av flera källor, både tryckta och nätbaserade, för att få en så bred tolkning som möjligt.
För att läsaren skall få en så tydlig överblick som möjligt placerade vi sedan in målen, tolkningarna och ordförklaringarna i två tabeller. Tabellerna har delats för att få en tydligare disposition i rapporten.
Därefter gjorde vi separata jämförelser med respektive gesällprovsregler.
6. Resultat
6.1 Dokumentanalys av Hantverksteknik F
Hantverksteknik F är den sista av hantverkskurserna. Nedan är både målen för kursen och mål efter avslutad kurs med. Målen gäller samtliga inriktningar på
hantverksprogrammet.
Målen är från skolverket. Vi har valt att kursivera de ord vi förtydligat. De ord vi valt att förtydliga är:
projektsammanhang
breddade och fördjupade kunskaper
tekniskt och estetiskt kunnande
bedöma
ekonomiska och kvalitetsmässiga
sammanhållet arbete
kvalitetskrav
analysera och bedöma
ställda krav
HjälpmedelVi har sökt ordförklaringar på:
Google. hhtp://www.google.se/ 13/8 2009
Nationalencyklopedin. (NE) http://www.ne.se/ 13/8 2009
Svenska Akademins ordbok (SAOB) http://www.saol.se/ 13/8 2009
Svenska Akademins ordlista (SAOL) http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 13/8 2009 För att lättare få överblick har vi delat upp tabellerna, tabell 1 är över de övergripande målen från Hantverksteknik F, och tabell 2 är över Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs.
Tabell 1
I tabellen redovisas vår tolkning av de övergripande målen i Hantverksteknik F.
Övergripande mål
för kursen Vår tolkning/förklaring av målen för kursen Ordförklaring/förtydligande av ord
A) Kursen skall ge fördjupade kunskaper om och erfarenheter av hantverksteknik i projektsammanhang
Vi har valt att tolka projekt som genomförande av ett arbetsmoment. Man utgår t.ex. från en kunds beställning av ett hantverksjobb (som vid en frisörbehandling eller vid någon slags montering av lås): 1. Utgår från kundens önskemål 2. Väljer material/analyserar material inför genomförande. 3. Genomförande och avslutning av momentet.
Enligt Svenska Akademins ordlista (SAOL, 1998) är projekt: "Förslag, plan; planerat arbete av större om fattning." På Wikipedia (2009-08-08, kl 15.42) definieras projekt som: ”En formell definition av projekt är: En temporär satsning för att framställa en unik vara eller tjänst.”
Temporär avser att projektet har en viss varaktighet med en start och ett slut. (a.a.) B)
Kursen skall också ge breddade och fördjupade kunskaper om hur man gör materialval, väljer arbetsmetoder och planerar ekonomin i ett projekt.
Vi tolkar breddade och fördjupade kunskaper som att eleven använder
faktakunskaper och egna erfarenheter (förtrogenhet) till att kunna genomföra olika arbetsmoment genom att använda färdighet och förståelse (Lpf 94:6).
Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,
förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra (Lpf 94:6)
C)
Kursen skall även stimulera och främja personlig utveckling inom tekniskt och estetiskt kunnande.
Vi har tolkat kunnande som att skolan skall sträva mot att eleven ska kunna få möjlighet att utveckla sin skicklighet.
Enligt Svenska Akademins ordbok (saob,http://g3.spraakdata.gu.se/sao b/ sökord: kunnande 8/8 2009 kl15.32) betyder kunna: "Att kunna sina saker l. att kunna (känna till) mycket; förmågor skicklighet.” Estetetik är enligt (SAOL 1998) "vetenskapen om det sköna". D)
Dessutom skall kursen bredda och fördjupa förmågan att bedöma en färdig produkt ur estetiska ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter.
Detta mål tolkar vi som att eleven skall kunna göra en yrkesmannamässig bedömning av en färdig produkt.
Episteme – teoretiska - vetenskaplig kunskap som är abstrakt och allmän Techne- praktisk – produktiv kunskap relevant till tillverkning och produktion
Fronensis- praktisk klokhet, en konkret tillämpad kunskap (Gustavsson.2004:47)
Tabell 2
I tabellen redovisas vår tolkning av uppnåendemålen i Hantverksteknik F.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Vår tolkning/förklaring av målen för kursen Ordförklaring/förtydligande av ord E)
Eleven skall kunna planera och utföra ett sammanhållet arbete bestående av olika delar och ta hänsyn till lönsamhet och miljö
Här tolkar vi att eleven skall kunna planera och utföra någon form av projekt och i det ta hänsyn till lönsamhet och miljö.
Enligt Svenska Akademins ordlista (SAOL, 1998) är projekt: "Förslag, plan; planerat arbete av större om fattning."
På Wikipedia (2009-08-08, kl 15.42) definieras projekt som:”En formell definition av projekt är: En temporär satsning för att framställa en unik vara eller tjänst.” Temporär avser att projektet har en viss varaktighet med en start och ett slut.( a.a.)
F)
Eleven skall kunna välja teknik och arbetsform utifrån olika material samt utföra beställningar med högt ställda estetiska och tekniska kvalitetskrav
Här tolkar vi det som at eleven skall kunna genomföra arbetsprojekt på ett
yrkesmannamässigt sätt. Vi har valt att se högt ställda krav som en motsvarighet till vad kunderna inom frisör och låsbranschen ställer.
Kvalitet är enligt Bergman och Klefsjö (2001:24) är
produktens eller tjänstens förmåga att tillfredsställa, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar. G)
Eleven ska kunna analysera och bedöma olika materials betydelse för slutprodukten
Här tolkar vi att eleven Genom att välja det mest fördelaktiga, både vid val av arbetsmaterialet och kunna läsa av materialet som arbetet skall utföras på. På så sätt kan eleven påverka kvalitén på slutprodukten.
”Analysera innebär att tolka vad något består av (www.ne.se).”
H)
Eleven ska kunna bedöma och värdera färdiga produkter i förhållande till ställda krav.
Att eleven skall kunna bedöma sina färdiga arbeten efter en förutbestämd mall.
Här har vi inte hitta någon bra översättning som vi kunnat använda oss av. Vi har därför gjort en egen tolkning.
I)
Eleven ska kunna använda dator som hjälpmedel vid dokumentation av projektets process.
Det tolkar vi som att eleven på ett ändamålsenligt sätt skall kunna använda dator för dokumentation av projektets gång.
”Medel varav man betjänar sig l. kan betjäna sig för ngt visst ändamål(SAOB).”
6.2 Jämförelse av Hantverksteknik F och
gesällprovsregler för frisör
Det som tas upp i detta stycke avser frisöryrket. Där räknar vi in samutbildade frisörer (som avlägger gesällprovet som både herr- och damfrisör).
Övergripande mål emot gesällprovsregler frisör:
A) Kursen skall ge fördjupade kunskaper om och erfarenheter av hantverksteknik i projektsammanhang hantverksteknik i projektsammanhang.
Då vi har valt att tolka projektsammanhang som någon form av kundbehandling går det att jämställe det här målet med de 10 moment som skall göras på den praktiska delen av gesällprovet. I skolans mål står det ” fördjupade kunskaper om och erfarenheter av” kunskaper och erfarenheter krävs för att kunna göra de olika momenten i gesällprovet.
B) Kursen skall också ge breddade och fördjupade kunskaper om hur man gör materialval, väljer arbetsmetoder och planerar ekonomin i ett projekt.
Här har vi tolkat att eleven kan använda sig av de fyra F:en (Lpf 94:6) För att kunna göra gesällprovet krävs att eleven kan göra materialval, och välja arbetsmetoder. Däremot finns inga moment där det specificeras att eleven skall planera ekonomi i något av momenten. Möjligen skulle det kunna ses som ekonomisk aspekt att alla moment är tidsbegränsade.
C) Kursen skall även stimulera och främja personlig utveckling inom tekniskt och estetiskt kunnande.
För att göra de praktiska momenten krävs att eleven personligen har ett visst tekniskt och estetiskt kunnande. Estetiskt kunnande bedöms i alla praktiska moment, genom bedömningskriteriet helhet där examinatorerna bedömer frisyrens klädsamheten på modellen. Det tekniska kunnandet mäts i alla de praktiska momenten.
D) Dessutom skall kursen bredda och fördjupa förmågan att bedöma en färdig produkt ur estetiska, ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter.
Här ser vi det som att det vid gesällprovet inte mäts om eleven kan bedöma de ekonomiska aspekterna utav den färdiga produkten.
E) kunna planera och utföra ett sammanhållet arbete bestående av olika delar och ta hänsyn till lönsamhet och miljö.
Den första delen av detta mål: ” kunna planera och utföra ett sammanhållet arbete bestående av olika delar” bedöms i de praktiska momenten 1-10 (bilaga 2). Men och ta hänsyn till lönsamhet och miljö” mäts inte i vare sig det praktiska provet eller det teoretiska provet.
F) kunna välja teknik och arbetsform utifrån olika material samt utföra beställningar med högt ställda estetiska och tekniska kvalitetskrav
Här går det att tolka ”utföra beställningar med högt ställda estetiska och tekniska kvalitetskrav som en motsvarighet i att eleven vid det praktiska gesällprovet skall utföra de olika momenten utifrån de givna kriterier som gäller för varje praktiskt moment.
G) kunna analysera och bedöma olika materials betydelse för slutprodukten Det står ingenstans i gesällkriterierna att eleven skall kunna analysera och bedöma olika material. Men för att kunna göra t.ex. klippmomenten krävs att eleven har gjort en bedömning av håret för att kunna få ett tillfredställande resultat (slutprodukten). Där emot skall det i förväg göras en skriftlig deklaration inför både färg och
permanent momenten. I den deklarationen ingår att göra en bedömning av modellens hår inför behandlingen och dessutom att välja rätt kemiskprodukt för att uppnå ett planerat resultat.
H) kunna bedöma och värdera färdiga produkter i förhållande till ställda krav Det står ingenstans i gesällprovsreglerna att eleven skall bedöma och värdera den färdiga produkten efter ställda krav. Men alla moment skall deklareras i förväg, skriftligt och muntligt. Den deklarationen, mallen, skall sedan följas vid genomförandet av momentet. Det går också att se gesällprovsreglerna som en mall som skall följas. I) kunna använda dator som hjälpmedel vid dokumentation av projektets process.
Det finns inget moment i gesällprovet som kräver att eleven använder sig av en dator. Inte heller vad vi kan se finns det något praktiskt moment där eleven kan använda sig av en dator.
6.3 Jämförelse av Hantverksteknik F och
gesällprovsregler för låssmed
Det som tas upp i detta stycke avser låssmeder. övergripande mål emot gesällprovsregler låssmed:
A) Kursen skall ge fördjupade kunskaper om och erfarenheter av hantverksteknik i projektsammanhang.
Vi har valt att tolka projektsammanhang som någon form av montering av lås eller liknande praktiska moment där det finns en tydlig början av arbetet och ett bestämt slut. Här kan man plocka in fem av gesällprovets praktiska moment.
B) Kursen skall också ge breddade och fördjupade kunskaper om hur man gör materialval, väljer arbetsmetoder och planerar ekonomin i ett projekt.
Vi tolkar breddade och fördjupade kunskaper som att eleven använder faktakunskaper och egna erfarenheter (förtrogenhet) till att kunna genomföra olika arbetsmoment genom att använda färdighet och förståelse. Dessa kunskaper mäts i samtliga gesällbrevsmomenten.
C) Kursen skall även stimulera och främja personlig utveckling inom det tekniskt och estetiskt kunnande.
Vi har tolkat kunnande som att eleven ska kunna förmå visa sin skicklighet. I gesällbrevsprovet innebär samtliga moment att visa sitt kunnande och skicklighet. Även visa sitt tekniskt och estetiska kunnande.
D) Kursen ska bredda och fördjupa förmågan att bedöma en färdig produkt ur estetiska, ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter.
Detta moment har vi tolkat som att eleven ska kunna göra en yrkesmannamässig bedömning av en färdig produkt. I gesällbrevsprovet finns inte det kriteriet.
E) Eleven skall kunna planera och utföra sammanhållet arbete bestående av olika delar att ta hänsyn till lönsamhet och miljö.
Här tolkar vi sammanhållet arbete som en form av projekt.
Momentet som motsvarar en form av projekt finns i gesällbrevsprovet. Däremot finns det inte något moment som tar upp vare sig lönsamhet eller miljö.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs:
F) Eleven ska kunna välja teknik och arbetsform utifrån olika material samt utföra beställningar med högt ställda estetiska och tekniska kvalitetskrav
Här tolkar vi det som at eleven skall kunna genomföra arbetsprojektet på ett yrkesmannamässigt sätt.
I alla momenten som förekommer i gesällbrevsprovet finns det inte något klart uttalat att momentet skall utföras yrkesmannamässigt. Även om det i formen att det är ett gesällbrev finns krav på ett yrkesmannamässigt utförande.
G) Eleven ska kunna analysera och bedöma olika materials betydelse för slutprodukten.
I ett flertal av momenten för gesällbrevsprovet finns det ett utrymme för val av rätt material för en tänkt korrekt slutprodukt.
H) Kunna bedöma och värdera färdig produkt i förhållande till ställda krav. Vår tolkning är att kunna bedöma sina färdiga arbeten efter en förutbestämd mall. I varje del av gesällprovet ingår det att bedöma det färdiga arbetet utefter den mall som i detta fall är provreglerna.
I) Kunna använda dator som hjälpmedel vid dokumentation av projektets process. Vi tolkar att eleven på ett ändamålsenligt sätt skall kunna använda dator för
dokumentation av projektets progression
I de gesällprovsregler som finns idag framgår inte någonstans att dator ska ingå i provet.
7. Analys
Att hantverk rör sig om en annan kunskap än teoretisk kunskap och
påståendekunskap, ställer vi oss frågande till. Hantverkskunnandet bygger många gånger på goda teoretiska kunskaper, även om det sällan synliggörs. Att det teoretiska kunnandet oftast inte syns tror vi beror mest på att hantverkskunnandet sällan beskrivs med ord utan oftast visas praktiskt.
Göranzon (2009) gör en tredelning av olika typer av kunskap.
Påståendekunskap eller teoretisk kunskap Färdighetskunskap eller praktisk kunskap Förtrogenhetskunskap
Han menar att färdighetskunskap är något som bygger på erfarenheter som förvärvas genom samverkan med andra in en praxis. Inom en praxis finns en mängd samlad kunskap som förmedlas av andra som varit verksamma i samma praxis, som vi bygger vår kompetens på, genom samverkan med andra inom en yrkesgrupp. Den kunskap som övas in i en praxis genom att ta del av traditionens exempel kallas
förtrogenhetskunskap. Den del av yrkestraditionen som kan artikuleras i teorier, metoder och föreskrifter kan kallas påståendekunskap.
Andersson Gustafson (2002) beskriver hur frisöryrket revolutionerades när Pivot Point kom med en struktur som satte ord på frisörernas kunskap. Genom en struktur och ett språk i den praktiska kunskapen utvecklades yrket till att bli mera tekniskt och effektivt. Kan det vara så att i den praktiska kunskapen finns en dold teoretisk kunskap, som det många gånger inte finns något språk för, och på så sätt ses som en typ av kunskap som bara kan förvärvas genom praktisk övning inom en praxis. Medan det i själva verket bara är bristen i språket som gör att den inte kan ses som teoretisk kunskap. Med detta menar vi inte att det skulle gå att lära all praktisk kunskap teoretiskt bara det funnits ett språk, som verbaliserar kunnandet. Utan språket skulle kunna synliggöra det teoretiska i det praktiska kunnandet.
Vi anser att bakom hantverkskursens förtrogenhetskunskap finns både
färdighetskunskap och en dold teoretisk kunskap (påståendekunskap). Det som kännetecknar påståendekunskap är att den vanligtvis är explicit. Inom en yrkespraxis är det dock inte självklart att det finns ett språk som kan beskriva påståendekunskapen. Det är inte säkert att en hantverkare kan verbalisera sina påståendekunskaper, utan han/hon endast kan syliggöra sin förtrogenhetskunskap genom att praktiskt göra. Kan man då se det som att gesällproven mäter praktiskt eller teoretiskt kunnande? Både och vill vi mena. Gesällproven synliggörs resultatet av båda färdighetskunskap och påståendekunskap, genom uppvisande av förtrogenhetskunskap. Vid gesällprovets teoretiska del lockas vi lätt att tro att det är teoretiska kunskaper som mäts. Så är nödvändigtvis inte fallet. Vid teoretiska prov kan eleven använda sina praktiska erfarenheter för att komma fram till rätt svar, utan att eleven har teoretiska kunskaper. Men det som i ett sådant fall kan ställa till det är främst språket. En teoretisk fråga kan vara omöjlig att svara på om den ställs på ett sätt som eleven inte förstår, ett språk som denne inte kan. Medan samma elev i en praktisk situation har den teoretiska
Om vi i stället ser på det praktiska gesällprovet, kan då eleven klara det utan teoretisk kunskap? Troligtvis, om han/hon har tillräckligt med erfarenhet sedan tidigare. Många anser att det praktiska sitter i händerna. Vi ser det som att det finns en samverkan mellan tanke och hand. Utan teoretiska kunskaper är det svårt att göra bra praktiska arbeten. Så påstående kunskap underlättar ofta det praktiska momenten.
Om det praktiska kunnandet bygger på ett medvetet språk är det också lättare att förmedla det praktiska kunnandet vidare.
Vi har valt att belysa vår frågeställning utifrån ett lärarperspektiv. Utifrån det perspektivet kan vi se ett resultat som vi inte hade räknat med. Ur lärarens synvinkel finns det ett samband mellan skolan och branschens styrdokument i att de båda har uppsatta mål med vad som skall uppnås, men de saknar tydlighet i hur det skall uppnås. I skolan styrdokument framgår inte hur de uppsatta målen skall uppnås utan bara att de skall uppnås. Samma sak gäller vid gesällproven för frisörer och låssmeder, det är bara det färdiga resultatet som bedöms inte hur det har uppnåtts.
