• No results found

Att främja sömn hos personer med demenssjukdom

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att främja sömn hos personer med demenssjukdom"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att främja sömn hos personer med

demenssjukdom

- En litteraturstudie

To promote sleep for people with dementia

- A literature review

Tove Jäfvert Öhrman

Linn Östlund

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå

Handledarens namn: Karin Ekholm och Karin Sandberg Examinerande lärares namn: Anna Nordin

(2)

Titel: Att främja sömn hos personer med demenssjukdom – en litteraturstudie To promote sleep for people with dementia – a literature review

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå. Författare: Tove Jäfvert Öhrman och Linn Östlund

Handledare: Karin Ekholm och Karin Sandberg Sidor: 23 exklusive bilaga

Nyckelord: Sömn, demenssjukdom, sömnstörningar, omvårdnad, intervention.

Bakgrund: Sömnen är ett av människans viktigaste basala behov och är en förutsättning för kroppens

återhämtning. Hos personer med demenssjukdom råder hög förekomst av sömnstörningar, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Det är sjuksköterskors ansvara att bedöma och identifiera eventuella sömnstörningar för att sedan kunna planera och utföra eller initiera lämpliga metoder som kan främja sömn.

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom. Metod: Metodvalet kom att bli en litteraturstudie som följer Polit och Becks (2016) niostegsstruktur.

Databaserna CINAHL och PubMed användes vid sökning efter relevanta artiklar. Databassökningen genererade tio vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa, en kvalitativ samt en mixed-method.

Resultat: Databearbetningen och analysen gav ett resultat med följande tre huvudteman: stimulering av

kroppsliga funktioner, utbildning riktad till vårdgivare och parallell genomföring av flera sömnfrämjande metoder samt två subteman.

Slutsats: Sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom genom att utföra eller

initiera olika sömnfrämjande metoder: fysisk aktivitet, massageterapi, akupressur, ökad ljusexponering, aromaterapi, olika utbildningsprogram för vårdgivare eller genom att parallellt genomföra flera sömnfrämjande metoder.

(3)

Innehållsförteckning

1. BAKGRUND ... 4

1.1DEMENSSJUKDOM ... 4

1.2SÖMN ... 4

1.3SÖMN HOS PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ... 5

1.4SJUKSKÖTERSKORS ANSVAR ... 5

1.5PROBLEMFORMULERING ... 6

1.6SYFTE... 6

2. METOD ... 7

2.1METODVAL... 7

2.2INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 7

2.3LITTERATURSÖKNING ... 7

2.4URVAL ...10

2.4.1 Urval 1 ...10

2.4.2 Urval 2 ...10

2.4.3 Urval 3 ...10

2.5DATABEARBETNING OCH ANALYS ...10

2.6FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ...10

3. RESULTAT ...12

3.1STIMULERING AV KROPPSLIGA FUNKTIONER...12

3.1.1 Direkt stimulering ...12

3.1.2 Indirekt stimulering ...13

3.2UTBILDNING RIKTAD TILL VÅRDGIVARE ...14

3.3 PARALLELL GENOMFÖRING AV FLERA SÖMNFRÄMJANDE METODER ...14

4. DISKUSSION ...16

4.1RESULTATDISKUSSION ...16

4.2METODDISKUSSION ...16

4.3SLUTSATS ...18

4.4.KLINISK BETYDELSE...18

4.5FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING...18

REFERENSLISTA ...20 BILAGA 1.

(4)

4

1. Bakgrund

1.1 Demenssjukdom

Runt om i världen lider omkring 50 miljoner personer av demenssjukdom, vilket år 2030 beräknas nå en prevalens på 82 miljoner. Den uppskattade incidensen för personer med demenssjukdom, 60 år och äldre, är mellan 5 och 8 per 100 personer (World Health Organization 2017). Orsaken till den förväntade prevalensökningen beskriver Livingston et al. (2017) vara världspopulationens stigande ålder, vilket framförallt uppskattas bli märkbart i låg- och medelinkomstländer. Både hög ålder och ärftlighet är starka riskfaktorer för att drabbas av en demenssjukdom, medan ett socialt nätverk och en hög utbildning betraktas som främjande faktorer (Basun et al. 2013).

Samlingsbegreppet demens innefattar olika typer av förändringar i kognitionen. Typerna har sina egna sjukdomsbenämningar och däribland är den primärdegenerativa demenssjukdomen Alzheimer den vanligaste. Demenssjukdomar kan delas in i primärdegenerativa sjukdomar, vaskulära demenssjukdomar samt sekundära sjukdomar. Primärdegenerativa demenssjukdomar orsakas av hjärnatrofi och proteininlagringar i hjärnan och yttrar sig olika beroende på skadans lokalisation. Vaskulär demenssjukdom orsakas av en förändring i blodkärlen, medan sekundära sjukdomar handlar om skador eller sjukdomar som leder till demens, exempelvis alkoholrelaterad demenssjukdom (Basun et al. 2013).

Definitionen av demens bygger på att flera kognitiva funktioner försämras. Det innefattar dels en försämrad minnesfunktion där förmågan till ny inlärning drabbas. Demens innebär också en försämring i de exekutiva funktionerna, vilket bland annat påverkar organisatoriska, beslutsfattande, fokuserande och planerande förmågor. Personens mentala och fysiska funktionsnivå trappas successivt ner och ger sig ofta till känna på arbetsplatsen eller i andra sociala situationer (American Psychiatric Association 2013; Basun et al. 2013).

1.2 Sömn

Sömn är ett av människans grundläggande behov och en tredjedel av livet tillbringas i sovande tillstånd (Asp & Ekstedt 2014). Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson utvecklade under sin livstid en rangordnad lista med 14 basala behov som är kopplade till omvårdnad. Rangordningen bygger på de 14 viktigaste behoven och redan på plats nummer fem återfinns sömn och vila, vilket belyser vikten av ett tillgodosett sömnbehov (Henderson 1970). Sömn kan beskrivas som en avskärmning från olika sinnesintryck och omkringliggande miljö. Enkelt går det att beskriva sömn som motsatsen till vakenhet (Carskadon & Dement 2005). Carskadon och Dement (2005) beskriver att en normal sömn innefattar fem olika stadier och består av sömncykler på cirka 90 minuter.

Under sömnen återhämtar sig kroppen, både hjärnan och övriga vävnader. Immunsystemet aktiveras och stresshormoner minskar, samtidigt som restaurerande hormoner, exempelvis prolaktin och tillväxthormoner, utsöndras (Borbély & Achermann 2005; Carskadon & Dement 2005). Sömnen bidrar bland annat till att stärka människans minnesfunktioner, uppmärksamhetsförmåga och sociala färdigheter. Otillräcklig sömn kan i sin tur leda till störningar inom samma områden (Porter et al. 2015).

Sömnlängden påverkas av en mängd olika faktorer och den viktigaste är personens egen justering av sömnen. Genomsnittsbehovet av sömn hos en ung vuxen är cirka åtta timmar per

(5)

5

natt, trots det kan personer aktivt justera sin sömnlängd. Det kan exempelvis ske genom att vara uppe sent på kvällen eller att gå upp tidigare på morgonen. Det finns även andra faktorer som kan påverka sömnbehovet, exempelvis genetiska faktorer eller dygnsrytmen (Carskadon & Dement 2005). Borbély och Achermann (2005) beskriver sömnbehovet som en ständigt aktiv process, vilket dels regleras av längden vakentid, och dels efter hur sömnhistoriken varit de senaste nätterna. På grund av de beskrivna faktorerna menar Carskadon och Dement (2005) att ett normalt sömnbehov är svårdefinierat, eftersom det är individuellt.

1.3 Sömn hos personer med demenssjukdom

Det är ett omfattande och vanligt problem att personer med demenssjukdom har en sömnstörning. Alla drabbas inte, men det råder hög förekomst i många demenstyper (Cipriani et al. 2014). De vanligaste sömnstörningarna hos personer med demenssjukdom är ökad sömnfragmentering, förlängd insomningstid, minskad sömneffektivitet, minskad totalsömn nattetid och minskad djupsömn (Nijhof et al. 2012). Hur sömnstörningarna manifesteras kan variera beroende på vilken demenstyp personen har. Orsakerna till varför sömnstörningar uppkommer kan till exempel bero på de förändringar som sker i hjärnan, miljöpåverkan, somatisk eller psykiatrisk sjuklighet eller läkemedel som personen använder (Cipriani et al. 2014).

Brist på sömn kan göra personer med demenssjukdom oroliga, vilket kan ge upphov till ytterligare sömnbrist, men också till nattlig vandring (Basun et al. 2013). Personer med demenssjukdom som vandrar under natten löper också större risk för fallolyckor (Greenblum & Rowe 2012). Sömnstörningar påverkar även den drabbades livskvalitet och kan leda till psykiatriska symptom, samt att det ökar risken för en snabbare försämring i demenssjukdomen (Cipriani et al. 2014). Sömnstörningarna påverkar även anhöriga och vårdgivare genom fysisk och psykisk stress och är en vanlig orsak till att personer med demenssjukdom flyttar till särskilt boende (McCurry 2003). Det är vanligt med en kortsiktig farmakologisk behandling av sömnstörningar hos personer med demenssjukdom. Behandling med läkemedel kan ge en mängd negativa biverkningar, exempelvis kognitiv försämring, ökad konfusion, somnolens dagtid och svimningar, vilket förespråkar användningen av icke-farmakologiska metoder (Deschenes & McCurry 2009).

1.4 Sjuksköterskors ansvar

Ett av sjuksköterskors ansvar är att sträva efter en personcentrerad vård, vilket bland annat kan göras med hjälp av omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsprocessen är en individuellt anpassad problemlösningsmodell och fungerar som ett ramverk i omvårdnaden med syftet att främja hälsa. Sjuksköterskor följer modellen genom att på olika sätt samla in data om personers hälsotillstånd, för att sedan identifiera och bedöma behov, problem och resurser (Florin 2014). Sjuksköterskors ansvar kan bland annat vara att identifiera och bedöma när personer har problem med att uppfylla det individuella sömnbehovet (Morgan & Closs 1999). Kartläggning av en persons sömnmönster kan utföras objektivt genom en aktigrafimätning med en teknologisk anordning, vilket exempelvis kan placeras på handleden som en klocka (Merilahti et al. 2016; Moyle et al. 2017). Subjektivt kan sömnen bedömas i flera dimensioner genom frågeformulär som exempelvis The Sleep Disorders Inventory [SDI] eller The Pittsburgh Sleep Quality Index [PSQI] som fylls i av personen själv eller av en vårdgivare (Tractenberg et al. 2003; Tsai et al. 2005). När bedömningen är genomförd kan en omvårdnadsplan formuleras och sjuksköterskors huvudansvar blir då att planera in och ordinera relevanta omvårdnadsinterventioner (Björvell & Thorell-Ekstrand 2014). Syftet med en omvårdnadsintervention är att främja, bevara eller återställa hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt att främja en fridfull död (Ehnfors et al. 2013). Ordinerade och initierade

(6)

6

omvårdnadsinterventioner ska tydligt dokumenteras i patientjournalen för att vårdgivare ska kunna läsa om, utföra samt möjliggöra för uppföljning och utvärdering av aktuella interventioner. Vårdande av en person utförs främst i team mellan olika sjukvårdsdiscipliner exempelvis läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter, i samverkan med personen som behöver vård och eventuella anhöriga. En av sjuksköterskors viktigaste funktioner är därför att samordna och initiera vårdgivares arbete (Björvell & Thorell-Ekstrand 2014).

1.5 Problemformulering

Sömnstörningar är ett omfattande och vanligt problem som många personer med demenssjukdom lider av. Brist på sömn kan påverka mentala och beteendemässiga funktioner, såväl som fysiska funktioner. Hos personer med demenssjukdom är redan många funktioner påverkade, vilket ofta skapar ytterligare försämring när personen dessutom blir lidande av sömnbrist. Försämringarna kan ge upphov till allvarliga konsekvenser. En försämrad sömn hos personer med demenssjukdom kan även påverka anhöriga och vårdgivare. Antalet personer med en demenssjukdom beräknas öka, vilket i sin tur leder till ett ökat behov av fungerande metoder som kan främja sömn. Sjuksköterskor har ett ansvar att bedöma sömn och identifiera eventuella sömnstörningar, för att därefter kunna planera in och utföra eller initiera lämpliga metoder som kan främja sömn hos personer med demenssjukdom.

1.6 Syfte

(7)

7

2. Metod

Metoden som använts var en litteraturstudie, vilket är en sammanställning av redan befintlig forskning kring ett valt ämne (Polit & Beck 2016).

2.1 Metodval

Studien följde Polit och Becks (2016) niostegsstruktur för litteraturstudier (se Figur 1). Strukturen innebär att relevant befintlig forskning kring ett valt syfte väljs ut på ett strukturerat sätt, granskas kritiskt och slutligen bearbetas och analyseras till ett samlat resultat.

Figur 1. Polit & Becks (2016) niostegsstruktur. Fritt översatt från engelska.

2.2 Inklusions- och exklusionskriterier

Artiklarna som inkluderades i litteraturstudien var Peer Reviewed, skrivna på engelska, publicerade mellan 2010-01-01 och 2019-01-31 samt innefattade personer med någon typ av demenssjukdom som i samband med sjukdomen fått en eller flera sömnstörningar. Artiklar som exkluderades var översiktsartiklar samt artiklar innehållande farmakologiska interventioner.

2.3 Litteratursökning

I steg ett (Polit & Beck 2016) formulerades studiens syfte samt en problemformulering. I steg

två (Polit & Beck 2016) valdes relevanta databaser och sökord ut. De valda databaserna kom

att bli CINAHL och PubMed. CINAHL baseras på omvårdnadsforskning, medan PubMed har både en inriktning på omvårdnad och medicin (Polit & Beck 2016). Framtagandet av sökord baserades på studiens valda syfte där sömn, demenssjukdom, sömnstörningar och omvårdnad är viktiga nyckelbegrepp. I sjuksköterskors omvårdnadsarbete är omvårdnadsinterventioner en viktig komponent och därför valdes även intervention med som ett nyckelbegrepp.

1. Formulera syfte och frågeställning

2. Välja databas och sökord

3. Göra databassökning

4. Översiktligt granska och välja ut relevanta artiklar

5. Läsa relevanta artiklar i sin helhet

6. Identifiera och markera relevanta delar i artiklarna

7. Kritiskt granska valda artiklar

8. Indela insamlad data i teman genom bearbetning och analys

9. Kritiskt sammanställa insamlad data till ett resultat

(8)

8

För att identifiera lämpliga engelska sökord relaterat till litteraturstudiens valda syfte användes Svensk MeSH1 som hjälp. Tre relevanta sökord identifierades och valdes ut: Sleep, Dementia och Sleep Wake Disorders. Sökorden kontrollerades därefter i båda databaserna för att verifiera om de fanns tillgängliga som indexerade sökord. I CINAHL kontrollerades sökorden i Major Headings [MH] och i PubMed genom Medical Subject Headings [MeSH]. I CINAHL fanns ingen likställd betydelse av PubMeds MeSH-term Sleep Wake disorders, därför kombinerades istället MH Sleep Disorders och MH Insomnia med avsikt att inte exkludera relevanta sömnstörningar. Nyckelbegreppen omvårdnad och intervention fanns inte som fungerande MeSH eller MH-termer, därför användes istället Nurs* och Intervention* genom fritextsökning med trunkering2 i båda databaserna. Sammanfattningsvis blev de slutligen valda sökorden Sleep,

Dementia, Sleep Wake Disorders, Sleep Disorders, Insomnia, Nurs* och Intervention*.

I steg tre (Polit & Beck 2016) genomfördes databassökningar med de valda sökorden. På varje individuellt sökord gjordes en avancerad sökning där årsspannet 2010-01-01 till 2019-01-31 fylldes i. I CINAHL bockades även Peer Reviewed i, vilket är en funktion som PubMed inte erbjuder. Sökorden kombinerades därefter med de booleska operatörerna AND och OR3 samt sammankopplades i olika kombinationer i båda databaserna (se Tabell 1).

1Hemsida där medicinska termer kan översättas mellan svenska och engelska. Ett verktyg för identifiering av relevanta

sökord inför en databassökning (Svensk MeSH 2016).

2 Trunkering (*) innebär att ordets alla ändelser inkluderas i sökningen (Forsberg & Wengström 2016).

3 AND garanterar att båda sökorden finns med i samtliga artiklar medan OR expanderar sökningen genom att innefatta

(9)

9

Tabell 1. Databassökning i CINAHL och PubMed.

* = Fritextsökning med trunkering. + = Explode. ( ) = Intern dubblett. (( )) = Extern dubblett. Databas

och inklusions- kriterier.

Sökning Sökord Antal

träffar
 2019-01-31

Urval 1 Urval 2
 Urval 3

CINAHL S1 (MH) Dementia+ 31036 Inklusion: Årtal 2010-2019 Peer reviewed S2 (MH) Sleep 8198 S3 (MH) Sleep Disorders+ 17642 S4 (MH) Insomnia 3039 S5 (fritext)Nurs* OR (fritext) Intervention* 430019 S6 (S1) AND (S2) 125 14 3 2 S7 (S1) AND (S2) AND (S5) 51 12(10) 0 0 S8 (S1) AND (S3) OR (S4) AND (S5) 96 14(3) 5 4 PubMed S1 (MeSH) Dementia 60625 Inklusion: Årtal 2010-2019 S2 (MeSH) Sleep 22343 S3 (MeSH) Sleep wake disorders 35786 S4 (fritext) Nurs* 283871 S5 (fritext) Intervention* 569745 S6 (fritext) Nurs* OR (fritext) Intervention* 806110 S7 (S1) AND (S2) AND (S4) 39 14((4)) 1 1 S8 (S1) AND (S2) AND (S5) 43 9(6)((3)) 2 2 S9 (S1) AND (S3) AND (S6) 145 16(4)((5)) 1 1 CINAHL & PubMed Totalt: 48 12 10

(10)

10

2.4 Urval

2.4.1 Urval 1

I steg fyra (Polit & Beck 2016) som innefattar urval 1 lästes totalt 499 titel och abstrakt igenom. Artiklarna bedömdes efter relevans till studiens valda syfte och i enlighet med de valda inklusions- och exklusionskriterierna. Det totala antalet unika artiklar som bedömdes relevanta blev 48 och representerar urval 1.

2.4.2 Urval 2

I steg fem (Polit & Beck 2016) som innefattar urval 2 lästes alla artiklar från urval 1 igenom i sin helhet för att ytterligare säkerställa relevansen till studiens valda syfte. I urval 2 exkluderades fyra artiklar som inte överensstämde med valda inklusions- och exklusionskriterier, tjugofem artiklar svarade inte mot litteraturstudiens syfte och fyra artiklar var inte vetenskapliga studier. I en artikel kunde enbart titel och abstrakt läsas. Artikeln kunde varken beställas eller erhållas från artikelns författare, vilket ledde till en tvingad exkludering. Två artiklar beställdes, men anlände aldrig och kunde därför inte inkluderas i studien. Totalt gav urval 2 tolv artiklar. I steg sex (Polit & Beck 2016) identifierades och färgmarkerades relevant information för litteraturstudiens valda syfte.

2.4.3 Urval 3

Steg sju innefattar urval 3 där artiklarna granskades kritiskt enligt Polit och Becks (2016)

granskningsmallar för kvantitativa-, kvalitativa- samt mixed-method-studier:”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”, ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” och “Guidelines for Critiquing Mixed Methods Studies”. Två artiklar exkluderades, eftersom etiska överväganden samt deltagarnas medgivande till studierna saknades. Totalt gav urval 3 tio artiklar varav åtta kvantitativa, en kvalitativa och en mixed-method (se Bilaga 1).

2.5 Databearbetning och analys

Steg åtta i Polit och Becks (2016) niostegsstruktur innebar bearbetning och analys av

artiklarnas resultat. Bearbetningen och analysen gjordes utifrån ett induktivt förhållningssätt genom att teman växte fram från den insamlade datan. Artiklarna hanterades i pappersform och numrerades från ett till tioför att undvika förväxling. Artiklarna lästes igenom enskilt för att öka förståelsen av dem och därefter diskuterades innehållet gemensamt. Databearbetningen fortsatte genom att all relevant information plockades ut i form av meningar, nyckelord eller begrepp som svarade mot studiens syfte. Varje del skrevs ner på varsin post-it-lapp och numrerades efter vilken artikel de tillhörde med anledning att undvika förväxling. Gemensamt diskuterades varje del igenom för att undvika en tvetydig tolkning av datan. Efter analysering av post-it-lapparnas innehåll kunde likheter identifieras och olika teman växte fram. Temanas innehåll analyserades ytterligare, varpå övergripande likheterna formade olika huvudteman. En sammanställd analys av resultatet gjordes därefter enligt steg nio i Polit och Becks (2016) struktur.

2.6 Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådets (2017) beskriver att forskare aldrig får förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera. För att undvika förvrängning och tolkningsfel av de inkluderade artiklarnas resultat användes lexikon för korrekt översättning. Författarna har arbetat objektivt genom att enbart inkludera artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte, oavsett egna åsikter, och utelämnade inga relevanta delar från artiklarnas resultat. Ett sådant förhållningssätt har möjliggjort ett resultat utan förfalskning och vilseledning. För att inte plagiera har litteraturstudiens resultat

(11)

11

och övriga delar formulerats med egna ord med korrekta referenser till artiklarnas författare. CODEX (2018) beskriver att informerat samtycke och rätten att när som helst som deltagare kunna dra sig ur en studie är av största vikt. Artiklar som inte redovisat om deltagarnas rättigheter har därav exkluderats från litteraturstudien. Polit och Beck (2016) lyfter fram betydelsen av att kritiskt granska etiska aspekter i artiklar som nyttjas till forskning. Litteraturstudiens har av den orsaken kvalitetsgranskat alla inkluderade artiklar för att säkerställa god kvalitet och för att identifiera eventuella etiska brister. Alla inkluderade artiklar har därmed fastställts vara godkända av en etisk kommitté.

(12)

12

3. Resultat

Resultatet är en analys av tio vetenskapliga artiklar som svarar mot litteraturstudiens syfte att beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom. Artiklarna har producerats i följande sex länder: Kina (n=1) Thailand (n=1) USA (n=5) Nya Zeeland (n=1) Japan (n=1) och Spanien (n=1). Dataanalysen genererade följande tre huvudteman: stimulering av kroppsliga funktioner, utbildning riktad till vårdgivare och parallell genomföring av flera sömnfrämjande metoder samt två subteman. Huvudteman och subteman presenteras i Figur 2.

Figur 2. Metoder som kan främja sömn hos personer med demenssjukdom.

3.1 Stimulering av kroppsliga funktioner

Huvudtemat stimulering av kroppsliga funktioner innehåller följande två subteman: direkt stimulering samt indirekt stimulering. Stimulering av en persons kropp kan ske direkt eller indirekt genom olika metoder och leder till aktivering av kroppsliga funktioner, vilket kan ge en positiv inverkan på sömnen.

3.1.1 Direkt stimulering

Direkt stimulering av personens kroppsliga funktioner har visats ha en sömnfrämjande effekt hos personer med demenssjukdom genom fysisk aktivitet (Gibson et al. 2017; Karuncharernpanit et al. 2015; McCurry et al. 2011; Shih et al. 2017), massageterapi och

akupressur (Rodríguez-Mansilla et al. 2013).

I en intervju uppgav en friskvårdare att styrketräning med kroppsvikt eller fria vikter, balansträning genom exempelvis uppresning från stol, trappträning och stående benlyft, upplevdes som främjande träningsformer för att förbättra sömn hos personer med demenssjukdom (Karuncharernpanit et al. 2015). Regelbundna promenader har bevisat ge en sömnfrämjande effekt hos personer med demenssjukdom (Gibson et al. 2017; McCurry et al. 2011; Shih et al. 2017). Subjektiva mätningar av sömnen med frågeformuläret The Chinese version of the Pittsburgh sleep Quality Index [CPSQI], ifyllt av vårdgivare, har påvisat att sömnkvaliteten förbättras signifikant när personer med demenssjukdom kontinuerligt promenerar varje vecka. Det har också identifierats att promenadernas längd och regelbundenhet har betydelse. Desto längre och mer regelbundna promenader, desto större förbättringar av sömnkvaliteten (Shih et al. 2017). Mätningar med aktigrafi har påvisat ge drygt 30 minuter mindre total vakentid under natten vid implementering av en sammanhängande 30 minuters promenad varje dag. Mätningarna visade också att regelbundna promenader tenderade att ge något färre uppvaknanden under natten samt en måttlig förbättring av den totala procentandelen sömn (McCurry et al. 2011). Promenader har också visats lindra sundown

Stimulering av kroppsliga funktioner

- Direkt stimulering - Indirekt stimulering

Utbildning riktad till vårdgivare

Parallell genomföring av flera sömnfrämjande

(13)

13

syndrom4. Det har identifierats en korrelation mellan sundown syndrom och sömnkvalitet, vilket innebär att om sundown syndrom förbättras hos personer med demenssjukdom, då förbättras också sömnkvaliteten och vice versa (Shih et al. 2017). Avslappnande massage har också en positiv inverkan på sömn hos personer med demenssjukdom. En fysioterapeut utförde en 20 minuter lång massage av rygg och nedre kroppsdelar fem dagar i veckan. Efter tre månaders intervention fick 34 av 35 personer med demenssjukdom en förbättrad sömn. Resultatet styrktes med att 28 av 35 hade fått en sämre sömn igen efter två månader utan

massageterapi (Rodríguez-Mansilla et al. 2013).

Öronakupressur med örtfrön är ytterligare en metod för att förbättra sömnen hos personer med demenssjukdom. 37 av 40 personer med demenssjukdom har fått en förbättrad sömn efter en tre månaders intervention med örtfrön tejpade på öronen som bytts ut med nya frön var femtonde dag. Efter ytterligare två månader utan akupressur hade 34 av 40 en försämrad sömn igen, vilket förstärker interventionens givna effekt (Rodríguez-Mansilla et al. 2013).

3.1.2 Indirekt stimulering

Indirekt stimulering av personens kroppsliga funktioner har visats ha en sömnfrämjande effekt hos personer med demenssjukdom. Den indirekta stimuleringen innebär att personens levnadsmiljö anpassas genom ökad ljusexponering (Figueiro et al. 2014; Gibson et al. 2017; McCurry et al. 2011) och aromaterapi (Takeda et al. 2017).

Ökad ljusexponering kan uppnås genom exempelvis naturligt dagsljus, en ljusbox (Gibson et al. 2017; McCurry et al. 2011) eller med en beslysningsanordning med flera ljuskällor (Figueiro et al. 2014). En metod som undersökts för att öka den dagliga ljusexponeringen är användningen av en ljusbox med en belysningsstyrka på approximativt 2500 lux. Personer med demenssjukdom fick sitta framför en ljusbox cirka en timme om dagen med assistans från boendets vårdgivare. Förbättringar i sömnen kunde ses i en jämförelse mellan aktigrafimätningar innan implementering av interventionen samt efter. Personerna med demenssjukdom sov totalt sett mer tid under natten, hade färre antal uppvaknanden nattetid, samtidigt som de under dagen sov mindre och spenderade mindre tid i sängen. Interventionsgruppen hade cirka 40 minuter mindre total vakentid per dygn samt en måttlig förbättring av den totala procentandelen sömn jämfört med kontrollgruppen (McCurry et al. 2011).

Ljusboxar kan användas med olika belysningsstyrkor och exponeringslängder. En belysningsstyrka på 10 000 lux har bevisats vara ett effektivt alternativ till naturligt dagsljus vid en exponeringstid på 30 minuter per dag. En livspartner till en person med demenssjukdom beskrev att efter implementering av ljusinterventionen verkade den demenssjuke mindre störd under natten och mindre trött under dagen. Livspartnerns upplevelser stärktes genom att det standardiserade frågeformuläret SDI visade förbättrade poäng efter fem veckor med interventionen. Förbättringar visades också med aktigrafimätning, genom en ökad sömnlängd med ungefär tre och en halv timme mer sömn per natt (Gibson et al. 2017).

Det har även fastställts att stimulering av dygnsrytmen främjar nattsömnen hos personer med demenssjukdom, vilket har genomförts med hjälp av ökad ljusexponering under åtta till tio timmar per dag. En belysningsanordning med 300–400 lux användes och beräknades vara 40 gånger så effektiv på dygnsrytmen jämfört med boendets normala ljusförhållanden. Ljusexopneringen har bevisats ge en signifikant ökning i sömneffektiviteten, en ökad total

4 Sundown syndrom innebär beteendemässiga störningar, associerad med en störd dygnsrytm, som uppträder på

(14)

14

sömntid samt en förbättrad sömnkvalitet (Figueiro et al. 2014). Inandning av essentiella oljor nattetid är en annan anpassning av miljön som indirekt stimulerar kroppen och ger en främjad sömn hos personer med demenssjukdom. De essentiella oljorna som givit god effekt på sömn innehöll två eller fler av aromerna linalol, santalol, cedrolen och piperonal. Olja droppades på handdukar och sveptes runt kuddar som personer med demenssjukdom sov på, vilket bidrog till inandning av aromer nattetid. Interventionen ledde till en signifikant längre total nattsömn mätt i minuter samt färre tidiga uppvaknanden (Takeda et al. 2017).

3.2 Utbildning riktad till vårdgivare

Utbildningar riktade till vårdgivare om sömn och sömnfrämjande interventioner har givit en främjande effekt på sömnen hos personer med demenssjukdom (Li et al. 2017; McCurry et al. 2012; Tewary et al. 2018).

En utbildning var konkret inriktad på en personcentrerad demensvård. Den personcentrerade demensvården innebar att frekvent erbjuda och engagera personer med demenssjukdom i meningsfulla fysiska och sociala aktiviteter samt att inkludera de boende i meningsfulla sociala interaktioner. Implementeringen av personcentrerad demensvård gav en signifikant ökad total nattsömn och minskade sömntiden under dagen (Li et al. 2017). En annan utbildning är ett sömnutbildningsprogram där vårdgivarna fick lära sig om icke-farmakologiska strategier som visat sig förbättra sömnen hos personer med demenssjukdom. Vårdgivarna fick även lära sig hur de kan identifiera sömnstörningar och lägga upp realistiska och individuella sömnplaner. Efter en månads implementering av kunskapen från utbildningen fanns enbart en tendens till förbättrad sömnprocent hos de boende i interventionsgruppen, medan det efter sex månader fanns signifikant förbättring av den totala sömntiden och den nattliga sömnprocenten jämfört med kontrollgruppen. Mätningen efter sex månader visades även att kontrollgruppen var vaken drygt 20 minuter längre än interventionsgruppen (McCurry et al. 2012). I ett utbildningsprogram fick familjevårdare utbildning i tre olika interventioner som visats främja sömn, vilka är ljusexponering, träning och sömnhygien. När familjevårdarna fått kunskaper genom utbildning fastställdes att personerna med demenssjukdom somnade lättare på kvällen, gick upp färre gånger nattetid, hade färre nattliga vandringar, vaknade inte lika tidigt på morgonen samt sov mindre på dagen (Tewary et al. 2018).

3.3 Parallell genomföring av flera sömnfrämjande metoder

Parallellt kan flera sömnfrämjande metoder genomföras sammansatt till en behandling, vilket har visats främja sömn hos personer med demenssjukdom (Gibson et al. 2017; McCurry et al. 2011; Shih et al. 2017).

En behandling innehållande promenader, ljusterapi samt en handledd sömnutbildning riktad till vårdgivare har visat förbättra sömnen hos personer med demenssjukdom. Handledarna i en studie gjorde totalt sex hembesök som varade en timme per gång/dag. Hembesöken skedde mer intensivt första veckan av interventionsperioden och därefter förekom de successivt mer sällan. Vårdgivarna fick tillsammans med handledaren utveckla en individuell sömnplan för personer med demenssjukdom baserat på kunskap om sömn. Handledaren informerade också vårdgivarna om att promenader skulle ske kontinuerligt 30 minuter per dag samt om en ljusterapi som innebar att personer med demenssjukdom skulle sitta framför en ljusbox med 2500 lux en timme per dag. Efter två månader med kombinationsbehandlingen kunde mätning med aktigrafi påvisa knappt 40 minuter mindre total vakentid under natten hos interventionsgruppen. Interventionsgruppen sov också procentuellt mer den tid de spenderade

(15)

15

i sängen och de hade en måttlig förbättring av den totala procentandelen sömn (McCurry et al. 2011).

Ljusterapi, träning och en handbok om sömnhygien är en annan behandling som har visats främja sömn hos personer med demenssjukdom. Här innefattade ljusterapin istället vistelse i dagsljus 30 minuter dagligen, eller användning av en ljusbox på upp till 10 000 lux som komplement till dagsljus. Den fysiska aktiviteten innebar drygt 30 minuter promenad eller yogaövningar från en DVD. Handboken innehöll information om sömn, åldrandet och demens, samt riktlinjer om sömnhygien. Sex av nio personer med demenssjukdom uppvisade små förbättringar i sömneffektiviteten och fem hade måttliga förbättringar i sömnkvaliteten efter interventionsperioden (Gibson et al. 2017).

En annan typ av parallell behandling är en sammansättning av fysisk och social aktivitet. Personer med demenssjukdoms har visats få en förbättrad sömnkvalitet när de regelbundet promenerar tillsammans med sällskap. Det har också fastställts att sömnkvaliteten förbättras ytterligare om promenaderna genomförs tillsamman med en livspartner eller släkting, jämfört med att promenera tillsammans med exempelvis en anställd vårdgivare (Shih et al. 2017).

(16)

16

4. Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom. Ur resultatet framkom följande tre huvudteman: stimulering av kroppsliga funktioner, utbildning riktad till vårdgivare och parallell genomföring av flera sömnfrämjande metoder samt två subteman.

4.1 Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visar att en direkt stimulering av kroppsliga funktioner, genom fysisk aktivitet, har gett en förbättrad sömn hos personer med demenssjukdom. Det har också påvisats en förbättring av sömnen genom olika behandlingar som innefattar flera parallellt genomförda sömnfrämjande metoder. I Richards et al. (2011) studie har fysisk och social aktivitet undersökts för att utreda om aktiviteterna främjar sömn hos personer med eller utan en demenssjukdom residerande på särskilt boende. Studien undersökte interventionerna var för sig, såväl som tillsammans i en slags parallellt genomförd behandling, och jämförde sedan de tre interventionsgrupperna mot en kontrollgrupp. Det visade sig att interventionerna separat inte gav någon signifikant förbättring av sömnen, medan de sammansatt i en behandling gav en signifikant förbättring både statistiskt och kliniskt. Richards et al. (2011) studie stödjer alltså inte litteraturstudiens resultat om att fysisk aktivitet separat främjar sömn, däremot styrker den att en parallell användning av flera sömnfrämjande metoder har en positiv inverkan på sömn. Vidare uppvisar litteraturstudiens resultat att massageterapi och akupressur är andra direktstimulerande metoder som gett en sömnfrämjande effekt hos personer med demenssjukdom. Gooneratnes (2008) studie belyser massageterapi och akupressur som metoder som visats vara effektiva mot sömnstörningar också hos äldre utan demenssjukdom, vilket styrker litteraturstudiens överförbarhet. Intressanta slutsatser som diskuterades av Gooneratnes (2008) är att massageterapi och akupressur kan vara ett bra substitut till läkemedelsbehandling mot sömnstörningar. Många äldre har flera olika läkemedel med åtföljande biverkningar samt en förändrad läkemedelsmetabolism relaterat till det naturliga åldrandet. Läkemedel kan också orsaka sömnstörningar hos personer med demenssjukdom, vilket indikerar att icke-farmakologiska interventioner bör övervägas i första hand. Resultatet i litteraturstudien visar att en indirekt stimulering av kroppsliga funktioner, genom anpassning av personens levnadsmiljö, har gett en positiv effekt på sömnen hos personer med demenssjukdom. Anpassningar som beskrivs i resultatet är ökad ljusexponering och aromaterapi. Det upplevs dock förvånande att litteraturstudien inte har kunnat beskriva fler miljöanpassade metoder, eftersom studier gjorda på andra populationer visar att det finns fler metoder där miljön kan anpassas med syftet att förbättra sömn. I Richardsons et al. (2007) studie utförd på äldre inneliggande på sjukhus reducerades till exempel ljud och ljus med hjälp av öronproppar och ögonmask, vilket hade en positiv effekt på sömnen. I en annan studie utförd på äldre residerande på särskilt boende eliminerades istället störande ljudkällor, exempelvis påslagna TV-apparater som inte användes, vilket också visade sig ha en sömnfrämjande effekt (Schnelle et al. 2015). Möjligtvis kan bristen på funnen forskning kring flera miljöanpassade metoder relaterat till demenssjukdom bero på en kunskapslucka. Litteraturstudiens beskrivning om ökad ljusexponering har också undersökts på en annan population. Suns et al. (2014) studie beskriver att en högre mängd ljusexponering har påvisats ge en sömnfrämjande effekt hos personer med cancer, vilket stärker föreliggande litteraturstudies överförbarhet. Litteraturstudiens resultat visar också att utbildning riktad till vårdgivare har lett till en förbättrad sömn hos personer med demenssjukdom. Vårdgivare får utbildning om sömn och identifiering av olika sömnstörningar, hur individuella sömnplaner utformas samt kunskap och

(17)

17

implementering av icke-farmakologiska sömninterventioner. Blooms et al. (2009) studie om sömnstörningar hos äldre styrker inte litteraturstudiens resultat, eftersom den beskriver att sömnutbildningar som ensam komponent inte är tillräckligt för att främja sömn. Studien beskriver däremot andra sömnfrämjande metoder exempelvis identifiering av sömnproblem med kontinuerlig uppföljning, god sömnhygien, fysisk och social aktivitet, ökad ljusexponering samt avslappningsterapi, vilket styrker andra delar av litteraturstudiens resultat. Föreliggande studies resultat uppmärksammas sömnfrämjande metoder som sjuksköterskor nödvändigtvis inte själv kan eller har möjlighet att utföra, utan istället behöver förmedla vidare till andra yrkesprofessioner. Det betyder att sjuksköterskors arbete kring att främja sömn hos personer med demenssjukdom ibland består mer av att identifiera, planera och initiera än att själv utföra. Det pekar också på vikten av att kunna samordna och leda teamet runt personer som behöver hjälp att få sitt sömnbehov uppfyllt. Sjuksköterskors ansvar blir också att förmedla hur viktigt det är med tillräcklig sömn, precis som omvårdnadsteoretikern Henderson gjorde när hon beskrev sömn och vila som ett av människans viktigaste basala behov. Litteraturstudiens resultat uppmärksammar också viktiga delar i omvårdnadsprocessens, identifiering och bedömning, för att kunna undersöka effekten av olika omvårdnadsinterventioner. Vid bedömningen av sömn hos personer med demenssjukdom genomfördes objektiva mätningsmetoder, exempelvis aktigrafi, såväl som subjektiva mätningar i form av frågeformulär. Omvårdnadsprocessens komponent individuell omvårdnadsplan berörs också i litteraturstudiens resultat, men var där titulerat som en sömnplan och ingick i ett

sömnutbildningsprogram riktat till vårdgivare.

Litteraturstudiens resultat baserades enbart på forskning gjord i populationens hemmiljö5, därmed presenterades inte några sömnfrämjande metoder som är beprövade i sjukhusmiljö. Anledningen till utfallet skulle kunna bero på tiden som ofta krävs för implementering av sömnfrämjade metoder, vilket kanske inte prioriteras eller finns tid för vid kortare vårdtider på sjukhus. Metoder som beskrivs i den föreliggande studiens resultat är huvudsakligen icke-farmakologiska omvårdnadsinterventioner. Det väcker tankar kring icke-farmakologiska behandlingar mot sömnstörningar som frekvent påträffas i den kliniska verksamheten. Ökad implementering samt användning av icke-farmakologiska omvårdnadsinterventioner skulle kanske bidra med en minskad läkemedelsanvändningen bland personer med demenssjukdom, vilket förmodligen skulle innebära en reducering av läkemedelsbiverkningar.

4.2 Metoddiskussion

Litteraturstudien är producerad av två författare och allt insamlat data har blivit genomarbetat både enskilt och gemensamt. Författarnas modersmål är inte engelska, vilket har tagits i beaktande genom användning av lexikon för att säkerhetsställa att de inkluderade artiklarna uppfattats korrekt. En sådan arbetsmetod reducerar möjliga feltolkningsbias och ökar studiens pålitlighet och trovärdighet.

Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2016) niostegsstruktur, vilket har minskat risken för att något ska försummas eller utelämnas. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2016) mallar för kvalitetsgranskning. Niostegsstrukturen och kvalitetsgranskningarna har bidragit till en ökad trovärdighet och överförbarhet av studien. Artiklar som utelämnat information om etiska överväganden exkluderades, vilket styrker litteraturstudiens angelägenhet om en god etik. Tre artiklar tvingades exkluderas på grund av att enbart titel och abstrakt gick att läsa. De exkluderade artiklarna kunde ha varit relevanta för studien och

(18)

18

förstärkt resultatet ytterligare. Den här typen av framtvingad exkludering begränsar studiens följsamhet till den beskrivna metoden, och påverkar därmed trovärdigheten samt överförbarheten negativt. Eftersökningen av artiklarna i fulltext genomfördes med alla de medel som gick att tillgå, vilket stärker författarnas pålitlighet. En begränsning som har identifierats i studien är att antalet bortfall av artiklar var relativt stort, från 48 artiklar i första urvalet till 10 inkluderade. En stor andel exkluderades i urval 2 på grund av att artiklarna inte svarade mot syftet. Det stora bortfallet skapar reflektioner kring valda sökord och sökkombinationer. Sökorden baserades på litteraturstudiens syfte, med anledning att hitta artiklar som besvarade syftet. Ytterligare sökord eller andra sökkombinationer hade möjligtvis kunnat bearbetats fram och använts för att bredda litteratursökningen ännu mer. Databassökningen innefattade enbart två databaser, CINAHL och PubMed, vilket kan ha begränsat sökningens bredd och därmed litteraturstudiens trovärdighet. Testsökningar utfördes också i databasen PsycInfo, men genererade mestadels artiklar som inte svarade mot litteraturstudiens syfte eller de valda inklusions- och exklusionskriterierna. För att täcka det valda ämnesområdet användes booelska operatörer, för att i olika konstellationer kunna kombinera sökorden. Vid sökningarna framkom interna och externa dubbletter, vilket indikerar att sökorden ändå täckte det valda ämnesområdet. Andra hypoteser angående det låga antalet relevanta artiklar kan vara det begränsade årsspannet eller så är en vetenskaplig kunskapslucka eventuellt identifierad. I några av de inkluderade artiklarna var överförbarheten begränsad på grund av ett lågt deltagarantal. Delar av litteraturstudiens resultat blir därför begränsat och trovärdigheten blir negativt påverkad. Flera av de inkluderade artiklarna var pilotstudier, vilket också påverkar litteraturstudiens trovärdighet genom exempelvis låga deltagarantal och korta mätningsperioder. Trots begränsningarna inkluderades artiklarna, eftersom de svarade mot litteraturstudiens syfte.

4.3 Slutsats

Det finns flera olika metoder som sjuksköterskor kan utföra eller initiera för att främja sömn hos personer med demenssjukdom. Metoder som bevisats verka sömnfrämjande är direkt och indirekt stimulering av kroppsliga funktioner, vilket mer konkret innefattar fysisk aktivitet, massageterapi, akupressur, ökad ljusexponering och aromaterapi. Andra främjande metoder är utbildning riktad till vårdgivare, samt att parallellt genomföra flera sömnfrämjande metoder.

4.4. Klinisk betydelse

Litteraturstudien beskriver flera konkreta sömnfrämjande metoder som sjuksköterskor kan använda i omvårdnadsarbetet. Den kliniska verksamheten behöver bevaka ny forskning och sträva efter implementering av metoder som bevisats främja sömn. För en följsam implementering är det av fördel om de sömnfrämjande metoderna är enkla att använda och genomföra samt att de är ekonomiskt försvarbara. Implementering av sömnfrämjande forskning skapar förutsättningar för en förbättrad sömn hos personer med demenssjukdom och ger en ökad vårdkvalitet. För att genomförandet av omvårdnadsprocessen ska ske optimalt är det viktigt att goda förutsättningar finns. Vårdgivarna behöver kunskap om sömn, hur sömn kan bedömas samt vilka slags sömninterventioner som finns att tillgå. Sömnstörningar hos personer med demenssjukdom kan orsaka fysisk och psykisk stress för anhöriga och vårdgivare, vilket ytterligare motiverar ett fungerande omvårdnadsarbete kring sömn.

4.5 Förslag till fortsatt forskning

Sömnstörningar hos personer med demenssjukdom är trots befintlig forskning ett fortsatt problem. Det visar att mer forskning inom området är nödvändigt. Det är viktigt att hitta metoder som effektivt kan främja sömn på ett ekonomiskt, lättillgängligt och lätthanterligt sätt.

(19)

19

Under datainsamlingen uppmärksammades flertalet framgångsrika pilotstudier inom området, vilket indikerar att ny forskning är under utveckling. Ett intressant område för fortsatt forskning vore att undersöka hur frekvent icke-farmakologiska sömnfrämjande metoder faktiskt används i verksamheten, och om det finns några eventuella hinder för implementering. Det har även observerats en forskningslucka gällande sömnfrämjande metoder beprövade i sjukhusmiljö, vilket motiverar mer forskning om det. I databearbetningen uppmärksammades en studie där resultatet visade att en kortare interventionsperiod enbart gav små positiva effekter på sömnen, medan en längre period gav en signifikant förbättring. Det skapar en frågeställning beträffande om annan forskning inom det aktuella området med kort interventionsperiod också kan gynnas av en längre interventionsperiod. Förslag till vidare forskning kan därför vara att undersöka effekten av en intervention både efter en kortare och längre interventionstid. Det upplevdes förvånande att forskning om sömnhygien inte påträffats mer konkret och frekvent. Generellt vid sömnstörningar är det vanligt förekommande att sträva efter en god sömnhygien, vilket motiverar forskning om sömnhygien även hos personer med demenssjukdom.

(20)

20

Referenslista

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. Washington: American Psychiatric Association.

Asp, M. & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 363-413.

Basun, H., Skog, M., Wahlund, L-O. & Wijk, H. (red.) (2013). Boken om demenssjukdomar. Stockholm: Liber.

Björvell & Thorell-Ekstrand. (2014). Omvårdnadsåtgärder. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 113-133. Bloom, H.G., Ahmed, I., Alessi, C.A., Ancoli-Israel, S., Buysse, D.J., Kryger, M.H., Phillips, B.A., Thorpy, M.J., Vitiello, M.V. & Zee, P.C. (2009). Evidence-Based Recommendations for the Assessment and Management of Sleep Disorders in Older Persons. Journal of the American Geriatrics Society, 57(5), 761–789. https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.2009.02220.x

Borbély, A.A. & Acherman, P. (2005). Sleep Homeostasis and Models of sleep Regulation. I Kryger, M.H., Roth, T. & Dement, W.C. (red.) Principles and practice of sleep medicine. 4. uppl. Philadelphia: Elsevier Saunders, ss. 405-417.

Carskadon, M.A. & Dement, W.C. (2005). Normal human sleep: An overview. I Kryger, M.H., Roth, T. & Dement, W.C. (red.) Principles and practice of sleep medicine. 4. uppl. Philadelphia: Elsevier Saunders, ss. 13-23.

Cipriani, G., Lucetti, C., Danti, S. & Nuti, A. (2014). Sleep disturbance and dementia. Psychogeriatrics. 15(1), 65–74. doi: 10.1111/psyg.12069

CODEX (2018). Regler och riktlinjer för forskning.

http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml [2019-02-28]

Deschenes, C.L. & McCurry, S.M. (2009). Current Treatments for Sleep Disturbances in Individuals With Dementia. Current Psychiatry Reports, 11(1), 20–26. https://doi.org/10.1007/s11920-009-0004-2

Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken: välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

*Figueiro, M.G., Plitnick, B.A., Lok, A., Jones, G.E., Higgins, P., Hornick, T.R. & Rea, M.S. (2014). Tailored lighting intervention improves measures of sleep, depression, and agitation in persons with Alzheimer’s disease and related dementia living in long-term care facilities. Clinical Interventions in Aging, 9, 1527–1537. doi: 10.2147/CIA.S68557

Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 47-77.

(21)

21

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

*Gibson, R.H., Gander, P.H., Dowell, A.C. & Jones, L.M. (2017). Non-pharmacological interventions for managing dementia-related sleep problems within community dwelling pairs: A mixed-method approach. Dementia, 16(8), 967-984. doi: 10.1177/1471301215625821 Gooneratne, N.S. (2008). Complementary and Alternative Medicine for Sleep Disturbances in Older Adults. Clinics in Geriatric Medicine, 24(1), 121–viii. doi: 10.1016/j.cger.2007.08.002 Greenblum, C.A. & Rowe, M.A. (2012). Nighttime Activity in Individuals with Dementia: Understanding the Problem and Identifying Solutions. Journal of Gerontological Nursing, 38(5), 8-11. doi: 10.3928/00989134-20120410-02

Henderson, V. (1970). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Ny omarb. uppl. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförenings förlag.

*Karuncharernpanit, S., Hendricks, J. & Toye, C. (2015). Perceptions of exercise for older people living with dementia in Bangkok, Thailand: an exploratory qualitative study. International Journal of Older People Nursing, 11(3), 166-175. doi: 10.1111/opn.12091 *Li, J., Grandner, M.A., Chang, Y-P., Jungquist, C. & Porock, D. (2017). Person-Centered Dementia Care and Sleep in Assisted Living Residents With Dementia: A Pilot Study. Behavioral Sleep Medicine, 15(2), 97-113. doi: 10.1080/15402002.2015.1104686

Livingston, G., Sommerlad, A., Orgeta, V., Costafreda, S.G., Huntley, J., Ames, D., Ballard, C., Banerjee, S., Burns, A., Cohen-Mansfield, J., Cooper, C., Fox, N., Gitlin, L.N., Howard, R., Kales, H. C., Larson, E.B., Ritchie, K., Rockwood, K., Sampson, E.L., Samus, Q., Schneider, L.S., Selbæk, G., Teri, L. & Mukadam, N. (2017). Dementia prevention, intervention, and care. The Lancet. 390 (10113), 2673-2734. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(17)31363-6

McCurry, S.M. & Ancoli-Israel, S. (2003). Sleep Dysfunction in Alzheimer's Disease and Other Dementias. Current Treatment Options in Neurology, 5(3), 261-272. https://doi.org/10.1007/s11940-003-0017-9

*McCurry, S.M., LaFazia, D.M., Pike, K.C., Logsdon, R.G. & Teri, L. (2012). Development and Evaluation of a Sleep Education Program for Older Adults with Dementia Living in Adult Family Homes. The American Journal of Geriatric Psychiatry, 20(6), 494-504. doi: 10.1097/JGP.0b013e318248ae79

*McCurry, S.M., Pike, K.C., Vitiello, M.V., Logsdon, R.G., Larson, E.B. & Teri, L. (2011). Increasing Walking and Bright Light Exposure to Improve Sleep in Community-Dwelling Persons with Alzheimer’s Disease: Results of a Randomized, Controlled Trial. Journal of the American Geriatrics Society, 59(8), 1393-1402. doi: 10.1111/j.1532-5415.2011.03519

Merilahti, J., Viramo, P. & Korhonen, I. (2016). Wearable Monitoring of Physical Functioning and Disability Changes, Circadian Rhythms and Sleep Patterns in Nursing Home Residents. IEEE Journal of Biomedical and Health Informatics, 20(3), 856-864. doi: 10.1109/JBHI.2015.2420680

(22)

22

Morgan, K. & Closs, J.S. (1999). Sleep managment in nursing practice. London: Churchill livingstone.

Moyle, W., Jones, C., Murfield, J., Draper, B., Beattie, E., Shum, D., Thalib, L., O’Dwyer, S. & Mervin, C.M. (2017). Levels of physical activity and sleep patterns among older people with dementia living in long-term care facilities: A 24-snapshot. Maturitas, 102, 62-68. https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2017.05.015

Nijhof, N., Van Gemert-Pijnen, J.E.W.C., De Jong, G.E.N., Ankoné, J.W. & Seydel, E.R. (2012). How assistive technology can support dementia care: A study about the effects of the IST Vivago watch on patient’s sleeping behavior and the care delivery process in a nursing home. Technology and Disability, 24, 103-115. doi: 10.3233/TAD-2011-0339

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Porter, V.R., Buxton, W.G. & Avidan, A.Y. (2015). Sleep, Cognition and Dementia. Current Psychiatry Reports, 17(12), 1-11. doi: 10.1007/s11920-015-0631-8

Richards, K.C., Lambert, C., Beck, C.K., Bliwise, D.L., Evans, W.J., Kalra, G.K., Kleban, M.H., Lorenz, R., Rose, K., Cooneratne, N.S. & Sullivan, D.H. (2011). Strength Training, Walking, and Social Activity Improve Sleep in Nursing Home and Assisted Living Residents: Randomized Controlled Trial. Journal of the American Geriatrics Society, 59(2), 214-223. doi: 10.1111/j.1532-5415.2010.03246.x

Richardson, A., Allsop, M., Coghill, E. & Turnock, C. (2007). Earplugs and eye masks: do they improve critical care patients’ sleep? Nursing Critical Care, 12(6), 278-86. https://doi.org/10.1111/j.1478-5153.2007.00243.x

*Rodríguez-Mansilla, J., González-López-Arza, M.V., Varela-Donoso, E., Montanero-Fernández, J., Jiménez-Palomares, M. & Garrido-Ardila, E.M. (2013). Ear therapy and massage therapy in the elderly with dementia: a pilot study. Journal of Traditional Chinese Medicine, 33(4), 461-467. https://doi.org/10.1016/S0254-6272(13)60149-1

Schnelle, J.F., Alessi, C.A., Al-Samarrai, N.R., Fricker Jr, R.D. & Ouslander, J.G. (2015). The Nursing Home at Night: Effects of an Intervention on Noise, Light, and Sleep. Journal of the American Geriatrics Society, 47(4), 430-438. https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.1999.tb07235.x

*Shih, Y-H., Pai, M-C., Huang, Y-C. & Wang, J-J. (2017). Sundown Syndrome, Sleep Quality, and Walking Among Community-Dwelling People With Alizheimer Disease. Journal of the American Medical Directors Association, 18(5), 396-401. doi: 10.1016/j.jamda.2016.10.016 Sun, J.L., Wu, S.C., Chang, L-I., Chiou, J-F., Chou, P-L. & Lin, C-C. (2014). The Relationship Between Light Exposure and Sleep, Fatigue, and Depression in Cancer Outpatients: Test of the Mediating Effect. Cancer Nursing, 37( 5), 382–390. doi: 10.1097/NCC.0000000000000106 Svensk MeSH (2016). Hitta medicinska sökord. https://mesh.kib.ki.se

(23)

23

*Takeda, A., Watanuki, E. & Koyama, S. (2017). Effects of Inhalation Aromatherapy on Symptoms of Sleep Disturbance in the Elderly with Dementia. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2017, 1-7. doi: 10.1155/2017/1902807

*Tewary, S., Cook, N., Pandya, N. & McCurry, S.M. (2018). Pilot test of a six-week group delivery caregiver training program to reduce sleep disturbances among older adults with dementia (Innovative practice). Dementia, 17(2), 234–243. doi: 10.1177/1471301216643191 Tractenberg, R.E., Singer, C.M., Cummings, J.L. & Thal, L.J. (2003). The Sleep Disorders Inventory: an instrument for studies of sleep disturbance in persons with Alzheimer’s disease. European Sleep Research Society, 12 (4), 331–337. https://doi.org/10.1046/j.0962-1105.2003.00374.x

Tsai, P-S., Wang, S-Y., Wang, M-Y., Su, C-T., Yang, T-T., Huang, C-J. & Fang, S-C. (2005). Psychometric evaluation of the Chinese version of the Pittsburgh Sleep Quality Index (CPSQI) in primary insomnia and control subjects. Quality of Life Research, 14(8), 1943–1952. doi: 10.1007/s11136-005-4346-x

Vetenskapsrådet (2017). Oredlighet i forskningen. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

[2019-02-28]

World Health Organization (2017). Dementia. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia

[2019-03-13]

(24)

Bilaga 1.

Författare, årtal och

land Syfte Metod Huvudresultat

Figueiro, M.G. et. al. (2014) USA

Att undersöka effekten av en skräddarsydd ljusintervention för personer med ADRD (Alzheimer’s disease and related dementias) som bor på särskilt boende.

Kvantitativ

Design: Klinisk interventionsstudie med

fyra veckors test av interventionen

Urval: Strategiskt urval. N=14 Bortfall: n=1

Datainsamling: Kontinuerlig objektiv

mätning av ljus- och aktivitetsmönster samt mätning med frågeformuläret PSQI.

Ljusinterventionen visade sig ge en signifikant ökning av sömneffektiviteten, en ökad total sömntid samt en förbättrad sömnkvalitet hos deltagarna.

Gibson et al. (2017) Nya Zeeland

Att samla information om sömn, designa och utvärdera

icke-farmakologiska interventioner, för att förbättra sömn/vakentid hos personer med demenssjukdom och deras familjevårdare.

Mix-method.

Design: Genomförbarhetsstudie, pilot. Urval: Bekvämlighetsurval. N=15 par Bortfall: n=6

Datainsamling: Mätning av

sömn/ljus/aktivitet via aktigrafi. Sömndagbok.

Skattning av sömnen med frågeformulären PSQI och SDI.

I den kvantitativa delen visade sex personer med demenssjukdom små förbättringar i

sömneffektiviteten. Fem personer med

demenssjukdom visade på några förbättringar genom minskade PSQI-poäng vid mätningen efter avslutad intervention, jämfört med kontrollmätningen innan påbörjad intervention. I den kvalitativa delen var det ett par som upplevde att ljusterapin fungerade väldigt bra, vilket ledde till förbättrad sömn hos personen med

demenssjukdom. Ett annat par upplevde att

promenader ledde till vissa förbättringar av sömnen hos personen med

demenssjukdom. Karuncharernpanit et al. (2015)

Thailand

Att undersöka och beskriva uppfattningar av lämplig fysisk aktivitet för personer med en

demenssjukdom i Bangkok, Thailand.

Kvalitativ

Design: Explorativ deskriptiv design Urval: Strategiskt urval.

N=25. n=9 äldre personer med mild till måttlig demenssjukdom, n=9

familjevårdare och n=9

sjukvårdspersonal. Den äldre personen med demenssjukdom intervjuades tillsammans med sin familjevårdare.

Bortfall: n=1 äldre person med

demenssjukdom och n=1 familjevårdare.

Datainsamling: Ljudinspelade

semistrukturerade intervjuer. Ett intervjutillfälle per person, men med varierande tidsåtgång.

Resultatet visar på att träning tycks bevara hälsa och funktion samt förbättra humöret och sömnen hos äldre personer med demenssjukdom. Sjukvårdarna belyste balansträning, styrketräning samt aerobic, medan personerna med demenssjukdom och familjevårdarna belyste aktiviteter i hemmet samt promenader som

(25)

Li et al. 2017 USA

Att undersöka effekten av en personcentrerad demensvård relaterat till sömn hos personer med

demenssjukdom på särskilt boende.

Kvantitativ.

Design: Randomiserad kontrollstudie,

pilot.

Urval: Strategiskt urval.

N=22 fördelat på n=16 i interventionsgruppen och n=6 i kontrollgruppen. Bortfall: n=6 varav n=2 från interventionsgruppen och n=4 från kontrollgruppen.

Datainsamling: Aktigrafimätning genom

att deltagarna hade på sig en

klockliknande anordning som uppmätte 24 timmars sömn- och vakenhetsmönster samt ljusexponering. Först tre dagar konsekvent mätning för utgångsdata och sedan tre dagar konsekvent mätning efter interventionen.

Den personcentrerad demensvårds-interventionen ökade signifikant

deltagarnas totala nattsömn och minskade sömntiden under dagen.

McCurry et al. (2011) USA

Att undersöka effekten av hur sömnen påverkas av promenader, ljusterapi samt en kombinationsbehandling innehållande ljus-, promenad- och sömnundervisning hos personer med Alzheimers sjukdom.

Kvantitativ

Design: Randomiserad kontrollstudie Urval: Strategiskt urval. N=132, fördelat

på interventionsgrupp med promenader (n=32), interventionsgrupp med ljusterapi (n=34), interventionsgrupp med

kombinationsbehandling (n=33) och en kontrollgrupp (n=33).

Bortfall: n=27

Datainsamling: Vårdgivarna registrerade

deltagarnas sömn, totala tid i sängen/natt och interventionernas duration och frekvens kontinuerligt. Det gjordes även en inledande mätning på

sömn/vakenhetsmönster med hjälp av aktigrafimätning under en veckas tid samt efter insatt intervention.

Interventionsgrupperna hade signifikant förbättring av den totala nattsömnen vid post-testet jämfört med kontrollgruppen. Resultatet visade även att deltagare som haft efterföljsamhet i interventionerna

(4dagar/veckan) hade signifikant lägre total vakenhet och bättre sömneffektivitet än de med sämre följsamhet.

McCurry et al. (2012) USA

Att kolla på möjligheten att implementera ett

sömnutbildningsprogram på boenden för att förbättra sömnen hos personer med demenssjukdom och den relativa effekten av programmet jämfört med en kontrollgrupp.

Kvantitativ

Design: Randomiserad kontrollstudie,

pilot.

Urval: Strategiskt urval.

37 olika vårdboenden, N=47 personer med demenssjukdom. Interventionsgrupp n=31, kontrollgrupp n=16.

Bortfall: Interventionsgruppen n=7 och

kontrollgruppen n=6.

Datainsamling: Aktigrafimätning av sömnen. Mätningar pre, post och vid 6 månaders uppföljning.

Aktigrafimätningarna visade vid post-mätningen endast en tendens till förbättrad sömnprocent hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Efter uppföljningsmätningen visade resultatet på signifikant förbättrad sömnprocent och total sömntid. Kontrollgruppen var också vaken i genomsnitt 24 minuter längre/natt än interventionsgruppen.

(26)

Rodríguez-Mansilla et al. 2013 Spanien.

Att bedöma inverkan av massage kontra öronakupressur på beteende och deltagandeför personer med demenssjukdom.

Kvantitativ.

Design: Longitudinell randomiserad

kontrollstudie, pilot.

Urval: Strategiskt urval. N=111 fördelat

på n=35 i massagegruppen, n=40 i öronterapigruppen samt n=40 i kontrollgruppen. Bortfall: N=9 varav n=5 från massagegruppen och n=4 från kontrollgruppen. Datainsamling: Strukturerat

frågeformulär med ja- eller nej-frågor som en terapeut, utomstående från studien, bedömde efter att vårdgivare fyllt i formuläret. Formuläret baserades på beteendeförändringar, sömnstörningar, deltagande i terapi samt ätande. Studien genomfördes under fem månader, varav tre månader med experimentell behandling och två månader utan behandling.

Efter tre månader experimentell behandling upplevde 37 av 40 att sömnen blivit bättre av akupressur med örtfrön. Efter ytterligare två månader, men då utan behandling, upplevde 34 av 40 att sömnen återigen försämrats. Tre månaders intervention med massage upplevde 34 av 35 givit en förbättrad sömn, vilket styrktes av att 28 av 35 tyckte att sömnen blivit sämre igen efter två månader utan massage.

Shin, Y-H. et al. (2017) Kina

Att undersöka relationen mellan Sundown syndrom och sömnkvalitet, att kolla om svårighetsgraden på demenssjukdomen har betydelse och att undersöka hur promenader med/utan följeslagare (vårdare/släkting/make/maka) påverkar Sundown syndrom och sömnkvalitén.

Kvantitativ

Design: Tvärsnitts-observationsstudie. Urval: Strategiskt urval.

N=184. n=111 mild demens, n=65 måttlig demens och n=8 svår demens.

Bortfall: n=0

Datainsamling: Mätning av sömnen med

frågeformuläret CPSQI. Pre- och post-mätning.

Resultatet visar att Sundown syndrom hade signifikant korrelation med sömnkvalitén och visade även att promendtid/vecka var en påverkande faktorer på Sundown syndrom. Det visade också att deltagare som promenerade med en släkting och/eller hade hög promenadtid/vecka hade mindre Sundown syndrom och bättre sömnkvalité jämfört med de deltagare som promenerade utan släkting och/eller hade lägre promenadtid/vecka. Takeda et al. 2017

Japan

Att undersöka effekten av inhalations-aromaterapi på sömnstörningar hos äldre personer med demenssjukdom.

Kvantitativ

Design: Experimentell

interventionsundersökning.

Urval: Strategiskt urval. N=19 Bortfall: n=3

Datainsamling: Först 20 dagar

kontrollperiod där deltagarens huvudkudde var inlindad med en handduk utan något på, därefter 20 dagar interventionsperiod där handduken innehöll essentiella oljor. Datainsamling via en kroppsvibrometer som placerades under madrassen, som mätte och spelade in sömnmönstret under en 24

timmarsperiod.

Datan under

interventionsperioden visade en signifikant längre total sömntid, färre tidiga uppvaknanden samt längre varaktighet på den längsta oavbrutna sömnperioden, i jämförelse med den insamlade datan under kontrollperioden.

(27)

N = Hela talet n = Deltalet Tewary et al. (2018) USA

Att undersöka anpassningsförmågan och genomförbarheten av ett sömnutbildningsprogram till vårdgivare, med anledning att minska nattliga sömnstörningar hos personer med demenssjukdom som bor hemma.

Kvantitativ

Design: Utforskande överföringsstudie,

pilot.

Urval: Strategiskt urval. N=14 par Bortfall: n=7

Datainsamling:

Mätning av sömnen med frågeformuläret SDI.

Resultatet visade att alla deltagare hade förbättrade poäng på alla sju faktorer som inkluderas i SDI-formuläret (1. Svårt att somna, 2. Går upp under natten, 3. Nattliga vandringar, 4. Vaknar mycket under natten, 5. Tror att det är morgon mitt i natten, 6. Vaknar för tidigt på morgonen, 7. Sover överdrivet mycket under dagen).

References

Related documents

På avdelningarna vi observerade på var måltiderna till stor del lugna med en avslappnande atmosfär i rummet. Barnen blev serverade varm mat som de fick lov att äta upp

A set of criteria is also applied to remove low quality events with too many noise hits, too few DOMs with multiple hits, too much deposited charge, a reconstructed vertex in the

This article looks at lyrics of popular songs from the capital city of Uganda, Kampala, and investigates their contribution to the millennium development goals (MDG) on gender

MOOC:ens första modul (film 1-9) är avsedd att användas i undervisningen för att sätta ramar för skrivundervisningen inom en utbildning.. Studenterna kan se filmerna

Den västliga historievetenskapens intresse för tsaren har varit så stort, att det nuförtiden även finns historiografiska verk om hans reformer (dansken Hans Bagger 1979), om hans

Denna statsorganisation förefaller ha tillfredsställt även de mest extrema elementen inom den kroatiska oppositionen; deras ledare, den sedan länge landsflyktige

För världen i övrigt har dock det brittiska valet sin största be- tydelse genom garantierna att Eden med nationens bemyndigande alltjämt kan medverka till

Det är naturligtvis möjligt, att det förhåller sig så som radikaler- na harmset utropar när de för en gångs skull utsättes för kritik: att deras åsikter i