1 (2)
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
Kultur- och fritidsnämnden
Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden
Datum och tid: torsdagen den 2 april 2020 kl. 13:00
Plats: Fullmäktigesalen Lidbeckska huset
Övrigt:
Ledamöter Johan Arelid L Jonas Krantz S Roger Ahlén S Diana Svensk S Manuel Melani S Thomas Karlsson C Håkan Svensson KD Mathias Andersson M Maths Blyh L
Roberth Andersson SD Lisbeth Boethius M
Ersättare David Lundin SD Patrik Keihag KD Bror Hedlund S Mikael Larsson MP Eva Hallgren C Helene Nylund S Mikael Grönlund M Christina Emanuelsson S Inghar Främberg L Jenny Hallström V Bo Dereby M
Övriga
Roger Ahlén (S) Maria Hamnered
Ordförande Sekreterare
2 (2)
1 Upprop
2 Val av justerare
3 Godkännande av dagordning 4 Förvaltningschefens information 5 Projektplan årets stadskärna
13:10-13:30 Tobias Bengtsson
KFN 2020/46
6 SPB 2021-2023, kultur- och fritidsnämnd, underlag till beredning
13:20-13:50 Anna Gunnarsson/Malin Fredin
KFN 2020/24
7 Plan för extraordinära händelser 13:50-14:00 Tobias Bengtsson
KFN 2020/47
8 Undantag av bokningsavgifter för Sparbanken Lidköping Arena med anledning av Covid-19
14:00-14:15 Tobias Bengtsson/Andrea Johansson/Maria Hedén Sturesson
KFN 2020/50
9 Lidköpings konståkningsklubb 14:15-14:25 Maria Hedén Sturesson
KFN 2020/5
10 Bidrag för utveckling Lidköpings Dataförening 14:25-14:35 Maria Hedén Sturesson
KFN 2020/29
11 Bidrag för utveckling Lidköpings Kartingklubb IAME Nordic cup
14:35-14:45 Maria Hedén Sturesson
KFN 2020/29
12 Bidrag för utveckling Lidköpings Kartingklubb Rotax Max Challange serien
14:45-14:55 Maria Hedén Sturesson
KFN 2020/29
13 Anmälningar till KFN 2020 KFN 2020/40
14 Delegationsbeslut, kultur- och fritidsnämnd 2020 KFN 2020/20
Föredragningslista
Nr Ärende Dnr
1 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
2020-03-10 Dnr
Stab Kultur- och fritidsnämnd
Yttrande över Projektplan för årets stadskärna Lidköping
Förslag till beslut
Kultur och Fritidsnämnden beslutar att godkänna Projektplan för årets stadskärna Lidköping.
Kultur och Fritidsnämnden ställer sig positiv till att förvaltningen inom ramen det uppdrag nämnden har bidrar till planens genomförande i samarbete med övriga aktörer. Vid behov av resurser för specifika insatser från Kultur- och Fritid sker detta inom verksamheternas budget utifrån gängse prioriteringar.
Sammanfattning av ärendet
I arbetet med Årets stadskärna 2022 har tillväxt Lidköping nu tagit fram en projektplan för projektet. Projektplanen har varit för beslut i Kommunstyrelsen, 2020-03-11, där de ställde sig positiva till den. Där beslutades också att rekommendera samhällsbyggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden och servicenämnden att fatta beslut om projektplan för årets stadskärna Lidköping. Frågan har således ställs till kultur- och Fritidsnämnden om hur den ställer sig till Projektplan årets stadskärna.
Kommunstyrelsen gav Tillväxt Lidköping i uppdrag (2017-03-08) att genomföra en förstudie kring förutsättningen att bli årets stadskärna. Förstudien föll väl ut och Tillväxt Lidköping AB beslutade efter samråd med kommunen att starta ett projekt med syftet att bli årets
stadskärna år 2021.
I samband med att förstudien avrapporterades till kommunstyrelsen (§ 59 2018-08-08) gavs följande rekommendation: ”Kommunstyrelsen rekommenderar Tillväxt Lidköping AB att tillsammans med samarbetsaktörer utforma en projektplan för det kommande arbetet. Beslut om medverkan i projektet och vilka resurser som ska avdelas för projektet är för kommunens del en fråga för berörda nämnder; kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden samt
samhällsbyggnadsnämnden.
Projektet drogs igång snart efter att förstudien avrapporterades. Kommunen har medverkat i arbetet på olika nivåer och med företrädare från kommunstyrelsen och flera förvaltningar.
Kultur och Fritid har till exempel sedan projektets start bidraget med ett kulturutbud i stadskärnan i enlighet med projektets syfte. Till exempel Kultur på stan, fotoutställning på torgbron och musik på bryggorna vid Lidan.
Tillväxt Lidköping har i början av år 2020 tagit fram en projektplan för att bli årets stadskärna år 2022. Projektplanen innebär att tidpunkten för strävan om att utses till årets stadskärna har senarelagts ett år jämfört tidigare planering.
2 (2)
Sammanfattningsvis konstateras att det är positivt att det numera finns en projektplan att ta ställning till för Kultur- och Fritid och andra aktörer. Projektplanen omfattar både genomfört och planerat arbete varför möjligheten till justering är begränsas.
Genom att lägga ramarna för projektet årets stadskärna 2022 tydliggör den olika aktörers roll i projektet samt visar på vikten av samarbete mellan olika aktörer. Kultur- och
Fritidsförvaltningen kan utifrån sitt ordinarie uppdrag vara verksam inom projektet samtidigt som prioriteringens av nämndens medel fortfarande hålls inom nämndens mandat. Kultur- och Fritidsnämnden föreslås därför att godkänna Projektplan för årets stadskärna Lidköping samt att uppdra åt förvaltningen att inom ramen för sitt uppdrag bidra till planens genomförande i samarbete med övriga aktörer. Vid behov av resurser för specifika insatser från Kultur- och Fritid sker detta inom verksamheternas budget utifrån gängse prioriteringar.
Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen
Projektplan för Årets Stadskärna Lidköping
Projektnamn Projektplan för Årets Stadskärna Lidköping Projektägare Tillväxt Lidköping AB
Projektledare Anna Sundbom BID Manager Magnus Franzén
Projektperiod Januari 2018—december 2021 Sammanfattning
Lidköpings kommun har satt upp målet att Lidköping ska utses till Årets Stadskärna år 2022. Kommunen har uppdragit åt Tillväxt Lidköping att processleda arbetet.
För att kunna ansöka om årets stadskärna måste man ha en QM-certifiering. Denna certifiering skall kunna påvisa en långsiktig och hållbar samverkan mellan
stadskärnans både offentliga och privata aktörer, d.v.s. kommun, fastighetsägare,
verksamhetsidkare inom handel, restaurang, servicenäring och andra aktörer.
Tillväxt Lidköping har beslutat att ta hjälp av Svenska Stadskärnor för att lägga en stabil grund för arbetet via en vedertagen BID-process över cirka 18 månader.
Denna startade i december 2018 och pågår t.o.m. juni 2020.
Bakgrund
Tillväxt Lidköping har på kommunstyrelsens uppdrag i en förstudie utrett frågan om hur Lidköping ska kunna få utmärkelsen Årets stadskärna. Att tävla om utmärkelsen innebär att aktörerna i samarbete bedriver ett aktivt utvecklingsarbete som står i fokus för utmärkelsen – det handlar om att utveckla och förädla de värden som finns. Förstudien godkändes av kommunstyrelsen den 21 mars 2018.
Med utgångspunkt från förstudien gav kommunstyrelsen Tillväxt Lidköping i uppdrag att ta fram en projektplan för det kommande arbetet.
Beslut om medverkan i projektet och vilka resurser som ska avdelas för projektet är för kommunens del en fråga för berörda nämnder; kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Satsningen på Årets Stadskärna ska finnas med i fullmäktiges övergripande verksamhetsplan, alla berörda
nämnders nämndplaner och förvaltningarnas verksamhetsplaner.
20200212
2(6)
För att lyckas med uppdraget har Tillväxt Lidköping anlitat Svenska Stadskärnor – en branschöverskridande icke-vinstdrivande medlemsorganisation som jobbar med att skapa levande orter och livfulla städer genom samverkan mellan offentliga och privata aktörer. De har fleråriga erfarenheter från andra städer som de hjälpt att platsutveckla enligt en BID-modell (Business Improvement District), som är anpassad efter svenska förhållanden. Processen löper över 18 månader och lägger en stabil grund för det fortsatta arbetet med Årets Stadskärna. Processledare i detta projekt är Svenska Stadskärnor som kommer samarbeta nära med Tillväxts projektledare Anna Sundbom och utsedda BID Manager Magnus Franzén.
Kommunen, fastighetsägarna och handeln står för finansieringen av BID projektet, en investering i platsutvecklingen av centrala Lidköping. Detta kommer att på ett positivt sätt spilla över på omkringliggande orter och landsbygd.
Tillväxt Lidköping är medlem i Svenska Stadskärnor, som står bakom utmärkelsen Årets Stadskärna.
Syfte & mål
Syfte
Syftet med projektet är att stärka och utveckla stadskärnan så att den upplevs än mer levande och vital. På så sätt bidrar den till att locka investeringar, invånare, besökare, studenter och entreprenörer till kommunen på både kort och lång sikt.
Mål Etablera ett arbetssätt som samlar och drar nytta av aktörernas* kompetens och resurser vilka tillsammans stärker och utvecklar stadskärnan på ett påtagligt sätt.
På så sätt skapas förutsättningar att utses till Årets stadskärna 2022.
*näringsidkare inom handel, restaurang, evenemang och servicenäring, kommunen samt föreningsliv
Effektmål
– Lidköping har utsetts till Årets stadskärna år 2022
– Lidköpings stadskärna ska vara mer känd regionalt och nationellt för dess kvaliteter (mätmetod behöver definieras)
– Fler besök i stadskärnan (mätmetod behöver definieras)
– Den bekräftade igenkänningen för varumärket Lidköping vid Vänern ska vara högre (Varumärkesbarometern, kommunens undersökning)
3(6)
– Upplevelsen av hur attraktiv stadskärnan är ska ha stärkts (mätmetod behöver definieras)
– Ett uthålligt arbetssätt och funktion som samlar aktörer för att ta gemensamma initiativ och samfinansiera stadskärnans utveckling ska ha etablerats
– Den upplevda tryggheten i stadskärnan ska bibehållas eller öka (undersökning, kommunen och Polisen)
Projektmodell
Modellen vi använder heter BID – Business Improvement District – och är en organiserad samverkansmodell som bygger på förtroende mellan offentlig och privat sektor. Projektet ska leda till en gemensam vision, målbild, affärsplan och handlingsplan med tillhörande finansiering som arbetas fram under processtiden som är 18 månader. BID-modellen består av följande 7 steg:
Steg 1 Introduktion och inspiration Steg 2 Kickstart och workshop Steg 3 Workshop och studiebesök Steg 4 Affärsplan, kort- och långsiktigt Steg 5 Coaching av affärsplan
Steg 6 Resultaten av affärsplan, case Steg 7 Slutsatser och summering Läs mer om BID-modellen i Bilaga 1.
Tidsplan Årets Stadskärna
Processen startade januari 2018 efter en förstudie och avslutas i samband med inlämning av ansökan till Årets Stadskärna i december 2021. Se bil.2
Tidplan BID
Projektet pågår cirka 18 månader. Steg 1 i processen startade i december 2018 och avslutas med Steg 7 i september 2020 med diplomering.
Omfattning & strategi
Som tidigare nämnt är det utvecklingsarbetet som process som värderas, inte storleken eller omfattningen av de faktiska åtgärderna. Det är angeläget att finna en ordning för såväl samarbete som finansiering som har förutsättningar att vara uthållig över tid för att satsningen ska ge bestående värden. Samarbetet ska leda till att åtgärderna på ett bättre sätt stödjer den utveckling man gemensamt vill se.
För kommunens del omfattar arbetet framförallt Samhällsbyggnad, Service och Kultur & Fritid varför deras respektive nämnder samt kommunstyrelsen behöver ta ställning till denna projektplan.
Det kommer krävas att beslutade satsningar genomförs enligt BID-modellen med fokus på det avgränsade geografiska området som omfattas i ansökan som exempelvis Samhällsbyggnads budget som är avsatt för stadskärnans förnyelse.
4(6)
Tillsammans med resurser från övriga berörda nämnder, övriga privata aktörer och intresseföreningars finansiering torde det finnas mycket goda förutsättningar att kunna göra verkningsfulla insatser. För kommunens del bör sådana initiativ i så fall planeras och hanteras i ordinarie budgetarbete.
Avgränsningar
Området som omfattas i ansökan utgörs av Lidköpings stadskärna, se bifogad karta 1.
Organisation
Styrgrupp
Styrgruppen leds av Tillväxt Lidköpings vd och består av beslutsfattare med mandat, strategiskt ansvariga och sakkunniga inom stadens intressenter.
Ansvarig Årets Stadskärna
Anna Sundbom, vd för Tillväxt Lidköping. I Lidköping leds styrgruppen av Tillväxts vd som även är ansvarig för den fortsatta satsningen på Årets Stadskärna.
BID Manager
Magnus Franzén, handels- och platsutvecklare på Tillväxt Lidköping. I Lidköping leds det operativa arbetet för BID-processen av BID Manager som är ansvarig för arbetet i de fem fokusgrupperna.
Kommunikationsansvarig
Marcus Johansson, marknadskoordinator på Tillväxt Lidköping.
Kommunikation & rapportering
Eftersom utmärkelsen i mångt och mycket bygger på hur utvecklingsarbetet skett och därmed är av det icke-materiella slaget är det angeläget att bedriva ett aktivt och systematiskt kommunikationsarbete. Framtagande av kommunikationsplan sker under BID processen.
Intressenter
• Kommunen
• Fastighetsägare i Lidköpings centrum
• Näringsidkare i Lidköpings centrum
• Destination Läckö-Kinnekulle AB
• Större arbetsgivare
5(6)
Rapportering & uppföljning
Centrala dokument förankras väl innan beslut. Workshopar, styrgruppsmöten och arbetsgruppsmöten dokumenteras. Löpande information/kommunikation sker via webb, Facebook, e-postlistor och personliga kontakter.
Utbildning
Tillväxt Lidköping och delar av styrgruppen och BID Manager deltar i Svenska Stadskärnors Årskonferens 27–28 maj 2020 i Östersund, som innehåller utbildning och inspiration om det senaste inom platsutveckling.
Budget BID
Projektbudget för de 18 månaderna:
Intäkter
Samhällsbyggnad 100 tkr
Fastighetsägarna centralt 100 tkr
Fastighetsägarna lokalt* 100 tkr
Svensk Handel Västsverige 100 tkr
AB Bostäder 50 tkr
Resterande belopp 300 tkr kommer Tillväxt skjuta till vid avvecklingen AB Rörstrand kulturform vars aktiekapital nu ligger i Tillväxt.
Kostnader
Hela åtagandet i Årets stadskärna, dvs
Svenska stadskärnor/QM certifiering 450 tkr
RSD rapport 200 tkr
Workshops & material Framtidsverkstan, 100 tkr fika, lokaler för perioden 2018–2020
Noter
* Fastighetsägare lokalt som finansierar
Lidköpings Näringslivsfastigheter 10 000 kr
Husvagns-Svensson 10 000 kr
Joakim Claesson/Joakim Svensson 10 000 kr
Drömstan 10 000 kr
Senäte 10 000 kr
Frenbo 10 000 kr
K-H Hjertberg 10 000 kr
Länsförsäkringar 10 000 kr
Sparbanken Lidköping 10 000 kr
6(6)
Bilagor
Bilaga 1: Svenska Stadskärnors beskrivning av BID-modellen/processen Bilaga 2: Tidsplan
Bilaga 3: Avtal Svenska Stadskärnor Bilaga 4. Karta 1
Tidsplan Årets stadskärna
2018 2019 2020 2021 2022
Januari Juni Januari Juni Januari Juni Januari Juni December
Förstudie godkänd Work shops*
Isbana
Fotoutställning på Torgbron BID*
Musik på stan Ungdomsfestival
Internationell Food festival Sommar på bryggan Donkey Republic*
Trampbåtar Beslut projektplan Årskonferens sv. S Kommunikationsplan Affärsplan klar Tillgänglighetsvecka
Gestaltning/evenemangsinsatser*
QM certifiering Ansökan in
* Workshops Se bilaga
* Donkey Republic Implementering av det GSP baserade hyrcykelsystemet
* BID Färgförklaring:
Steg 1 Introduktion och inspiration – ca 8 veckor Beslut
Steg 2 Kickstart och workshop – ca 8 veckor Gestaltning/Evenemang
Steg 3 Workshop och studiebesök – ca 15 veckor Processaktivitet
Steg 4 Affärsplan, kort- och långsiktigt – ca 12 veckor Övrigt
Steg 5 Coaching av affärsplan – ca 12 veckor Steg 6 Resultaten av affärsplan, case – ca 12 veckor
*Gestaltning/evenemangsinsatserDet kommer krävas att beslutade satsningar genomförs enligt BID modellen med folkus på det avgränsade geografiska området som omfattas i ansökan
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
Båtgård
Begravningsplats för smådjur Koloni-
lotter
Kronocamping
Sandbäcks- badet Strandprom
enaden Strand-
promenaden
Ljusets kapell Hoppets kapell
Södra begravnings- platsen
Örthagsparken
Fredriksdals- parken Norra
begravnings- platsen Lottkälls-
parken
Östra Sa Naturre Stadsträd-
gården Nya stadens skog
Ågårdskogen
Kartåsskogen
Fridhemsparken
Lid an
Lid an
V ä n e r n
Toftabäcken
Brantabäcken Svartebäcken
Ridhus Kanothus
Isstadion
Motorstadion Ågårdsvallen
Lockörn idrottsplats
Framnäs idrottsplats Bollplaner
Bollplan Bollplan
Svea
Ängen Solhem
Varvet
Nygård
Ågården Ekelund
Nyhagen
Sannebo
Sköldmön Nolängen
Åsenlund
Olofslund Rosenlund
Skogslund Jakobstorp
Skölmetorp
Skogslyckan Östergården
kstorp
TOFTA
FRAMNÄS
MAJÅKER
LIDÅKER DALÄNGEN
LJUNGHED
KARTÅSEN ULRIKSDAL
SILVERBYN
LILLÄNGEN
LILLESKOG
VÄNERSVIK RÅDA MOSSE
STUBBEHAGEN
MARGRETELUND ÖSTRA
HAMNOMRÅDET ASKESLÄTT
NYA STADEN
GAMLA STADEN
ÄNGHAGEN
Mellb yga
tan
Torgga tan Stenpor
tsgatan
Skaraga tan
Torgbr on
Järn vägsga Grevhusga tan
tan
Götgatan Sveaga
tan Källar
egatan
Fabriksga tan
Rörstrandsområdet
Lidan
1 (1)
TJÄNSTESKRIVELSE
2020-03-12 KFN 2020/24
Stab Kultur- och fritidsnämnd
Strategisk plan budget 2021 – 2023, kultur- och fritidsnämnden, underlag till beredning
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden godkänner rapporten "Underlag till beredning av strategisk plan och budget 2021-2023, kultur- och fritidsnämnden" för överlämnande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning av ärendet
Förslag till nytt verksamhetsmål har kommenterats i beslutsunderlaget och förslag till förändring har lämnats.
De kostnadsanpassningar nämnden har fått i uppdrag att göra är inarbetade i planen för 2021 – 2023.
Beslutsunderlag
Underlag till beredning av strategisk plan och budget 2021-2023, kultur- och fritidsnämnden
Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige
Ekonom Malin Fredin
Kultur- och fritidsnämnden
Underlag till beredning strategisk plan och budget
2021-2023
Innehållsförteckning
UTMANINGAR OCH VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR... 2
1 Utmaningar ... 2
2 Verksamhetsförändringar ... 2
STYRKORT ... 3
3 Kommentarer till nytt mål och indikatorer ... 3
EKONOMI ... 4
4 Driftbudget ... 4
4.1 Nettokostnad, nämnd ... 4
4.2 Nettokostnad, förändring ... 4
4.3 Kommentarer/konsekvenser driftbudget ... 4
5 Investeringsbudget ... 5
5.1 Kommentarer/konsekvenser investeringsbudget ... 5
5.2 Driftskonsekvenser, investeringsbudget ... 5
6 Volymutveckling... 5
6.1 Kommentarer volymutveckling ... 5
7 Nyckeltal ... 6
7.1 Kommentarer nyckeltal ... 6
UTMANINGAR OCH
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
1 Utmaningar
Barn och ungas förändrade fritidsvanor är en utmaning för framtiden. Barn och unga lämnar föreningslivet i allt yngre åldrar och många deltar inte i föreningslivet alls. Nuvarande stöd till idrottsföreningar i form av anläggningar och föreningsbidrag kommer därför allt färre barn och unga till del. Samtidigt är möjligheten till rörelse och aktivitet viktig för folkhälsan och nya sätt för att stötta egenorganiserade aktiviteter behöver tas fram.
Att hitta mer resurseffektiva sätt att arbeta med fritidsgårdsverksamhet, idag uppdelad i två nämnder, skulle vara till nytta för barn och unga. Det finns också en utmaning i att utveckla en kulturskoleverksamhet i syfte att erbjuda möjligheter för barn och unga att på sin fritid utöva olika kulturformer – konst, bild, musik, teater, film med mera.
Det är också ett sätt att skapa möjligheter till fritidsaktiviteter för de barn och unga som inte har ett intresse för idrott.
Lidköping har en hög potential när det gäller friluftsliv. För att utveckla friluftslivsområdet behöver Kultur & Fritid ta ett större ansvar och vara en mer aktiv part tillsammans med andra aktörer.
För att göra långsiktigt, hållbara investeringar i anläggningar/lokaler behövs en planering och prioritering utifrån behov. Planeringen för anläggningar och lokaler är en del av samhällsplaneringen och den stadsutvecklingsplan som nu arbetas fram. Här finns en rad utmaningar i vad som ska hända i exempelvis Framnäsområdet avseende badhus/simhall, IP Framnäs, eventuell kulturscen i anknytning till hotell och Vänermuseets roll i området. Ett nytt badhus/simhall i Framnäsområdet innebär att frågan kring hur det gamla badhuset ska nyttjas bör diskuteras.
För att bidra till stadskärnans attraktivitet och utveckling har Kultur & Fritid skapat återkommande evenemang kring torget med bland annat Kulturbron och Sommar på bryggan som ett komplement till evenemang på Dinascenen i stadsträdgården. Kultur & Fritid har ett uppdrag att inom sin ordinarie verksamhet arbete för att uppnå Årets stadskärna 2022. Med hjälp av konst i offentlig miljö finns ytterligare möjligheter att utveckla stadsmiljön och öka Lidköpings kommuns attraktivitet.
2 Verksamhetsförändringar
I organisationsförändringen som sjösätts 2020 övergår förvaltning och drift av idrottsanläggningarna från Kultur &
Fritid till Service. Den strategiska planeringen och verksamheten i specialanläggningar för idrott ligger kvar och ansvaret för det den strategiska planeringen för friluftsliv ligger nu mer tydligt på Kultur & Fritid. För att uppnå ett bra resultat krävs ett arbete med att hitta nya arbetsformer, nya roller och att identifiera gränssnitt mellan hyresvärd, hyresgäst (Kultur & Fritid). När det gäller friluftsliv innebär det att mer tyngd och större arbetsinsats kommer att läggas på frågan.
STYRKORT
Förslag på nytt mål SPB 2021-2023: KF Kvinnor och män i Lidköping ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor
Politiska prioriteringar är att:
Ohälsotalet för kvinnor ska minska.
Stärka möjligheterna för äldre kvinnor och män att behålla och utveckla sociala nätverk.
Fördelningen av vård- och omsorgstjänster ska vara jämställd och behov ska bedömas på ett jämställt sätt.
Förbättra möjligheter till social gemenskap för dem som lider av social isolering till följd av sitt vård- och omsorgsansvar.
Nämnd med särskilt ansvar: KS, SAN, VON
Uppföljningsansvarig tjänsteperson: utvecklings- och kommunikationschef
3 Kommentarer till nytt mål och indikatorer
Förslaget mål påminner i delar om befintligt mål Invånarna i Lidköping har en god och jämlik hälsa som följs upp genom nyckeltalet Invånare med bra självskattat hälsotillstånd. Om föreslaget mål inte handlar om
hälsobegreppet i stort utan mer om att erbjuda jämställd vård och omsorg bör målet omformuleras. Målets första del - förutsättningar för god hälsa kan annars handla om tillgången till ett rikt kultur- och fritidsliv vilket bidrar till människors hälsa och välbefinnande. I så fall bör kultur- och fritidsnämnden vara en nämnd med särskilt ansvar för målet.
EKONOMI
4 Driftbudget
4.1 Nettokostnad, nämnd
tkr Utfall
2018
Utfall 2019
Budget 2020
Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
Intäkter 24 736 24 914 23 712 24 181 24 662 24 662
Kostnader -133 362 -137 144 -131 573 -132 133 -133 901 -134 817
Nettokostnad -108 626 -112 230 -107 861 -107 952 -109 239 -110 155
4.2 Nettokostnad, förändring
Inriktningsbeslut 2021-2023 Budget 2021 Plan 2022 Plan 2023
Utgångsläge från SPB 2020-2022 109 168 110 354
Utgångsläge 2023 110 354
Från KFN till Service -240 -240 -240
Från KFN till SBN -846 -846 -846
Budgetram ny organisation 108 082 109 268 109 268
Utgångsläge inriktningsbeslut 108 082 109 268
Utgångsläge 2023 109 239
Uppräkning intäkter 2% -496
Kostnadsjustering inflation 2% 1 207
Justering interna hyror -130 -29 159
Justering interna hyror pga komponent 73
Justering externa hyror -26
Budgetram inriktningsbeslut 107 952 109 239 110 155
4.3 Kommentarer/konsekvenser driftbudget
De kostnadsanpassningar nämnden har fått i uppdrag att göra är inarbetade i planen för 2021 – 2023.
Anpassningarna är en utmaning för förvaltningen men ambitionen är att dessa skall genomföras utan att utbud och kvalitet påverkas negativt.
5 Investeringsbudget
Nr Objekt Total
inv.utgift
Budget 2021
Nytt förslag 2021
Plan 2022
Nytt förslag 2022
Plan 2023
Nytt förslag 2023
1 Maskininvesteringar 3 675 1 000 675 1 000 1 000 2 000 2 000
2 Inventarier 750 250 250 250 250 250 250
3 Eventgolv Arenan 6 000 4 500 6 000
4 Sarger och plexiglas ishall 0 1 500 0
5 Investeringar Fritid 750 300 150 300 300 300 300
6 Konstinköp 600 200 200 200 200 200 200
7 Nämndens disposition 1 950 1 000 600 1 000 725 1000 625
Summa Kultur- och fritidsnämnd 13 725 8 750 7 875 2 750 2 475 3 750 3 375
5.1 Kommentarer/konsekvenser investeringsbudget
Nr Objekt Kommentarer/konsekvensbeskrivning av nytt förslag
3 Eventgolv Arenan Kostnaden för golvet kommer bli dyrare än beräknat då man behöver
köpa ett helt golv istället för ett halvt. Fritids övriga
investeringsbelopp har minskats för att rymma denna kostnad 2021.
4 Sarger och plexiglas ishall Efter inträffade incidenter bedömdes behovet akut och Serviceförvaltningen tog denna kostnad på sin underhållsbudget 2020.
7 Nämndens disposition Nämndens disposition har dragits ner då risken för höga
investeringskostnader som inte kan förutses minskat när fastighetsbeståndet övergått till annan förvaltning.
5.2 Driftskonsekvenser, investeringsbudget
Samtliga investeringar bedöms rymmas inom ram.
6 Volymutveckling
6.1 Kommentarer volymutveckling
Inga nyckeltal kopplade till volymutveckling redovisas. På sikt påverkas Kultur & Fritid av befolkningsutvecklingen.
Fler invånare ställer krav på mer tider i anläggningar, nya typer av anläggningar, ett större och bredare utbud av aktiviteter, fler simskoleplatser och så vidare.
Kostnaderna inom Kultur & Fritid drivs inte direkt av volymutveckling kopplat till befolkningsutvecklingen och av den anledningen redovisar inga nyckeltal kopplat till volymutveckling (till exempel kostnad/elev, kostnad/brukare).
Däremot uppstår kostnader för kultur- och fritidsnämnden på sikt som en följd av en befolkningsutveckling.
7 Nyckeltal
Utfall 2018
Utfall 2019
Budget 2020
Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 34
Bokade timmar/tillgänglig tid (anläggningar)**
Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv 6,8
Fysiska besök vid badhuset antal/inv 3,1 3,1
Fysiska besök vid Framnäsbad antal/inv 1,4 1,1
Fysiska besök vid Vänermuseet antal/inv 0,5 0,5
Lån från kommunala bibliotek, antal/inv 6,8
Kostnad för kultur- och fritidsverksamhet, (%) 5,5
Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv 1 795
Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 1 367
Nöjd Medborgar-Index - Idrott- och motionsanläggningar - 69
Nöjd Medborgar-Index - Kultur - 71
7.1 Kommentarer nyckeltal
Uppgift för utfallet år 2019 saknas på de nyckeltal som är blanka. Uppdateras när SCB släpper sin statistik senare under våren 2020
Syftet med redovisade nyckeltal är att återspegla kvalitet, resultat och resurser över tid och göra det möjligt att göra jämförelser med andra kommuner och med riket. För att nyckeltalen som redovisar kostnader ska kunna vara jämförbara med andra kommuner så innefattar de all kultur- och fritidsverksamhet som genomförs i kommunen inte enbart det som görs inom förvaltningen Kultur & Fritid.
Den långsiktiga trenden när det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar är att deltagandet i åldersgruppen sjunker. I en jämförelse ligger Lidköping ännu strax över rikets genomsnitt.
Avsikten är att ta fram statistik för hur mycket idrottslokalerna är bokade i förhållande till när de är tillgängliga för bokning för att redovisa täckningsgraden.
Fysiska besök i anläggningarna är till viss del väderberoende (Framnäsbadet och Vänermuseet).
Besöksstatistiken för bibliotek i allmänhet är vikande, men för Lidköpings del är den ökande efter öppnandet av det nya biblioteket.
Antal lån på bibliotek minskar över tid, men Lidköping ligger över rikets genomsnitt.
Kostnad och nettokostnaden speglar all kultur- och fritidsverksamhet i Lidköpings kommun. Det innebär att även kostnader för musikskola, fritidsgårdar och andra fritidsanläggningar som inte ligger inom Kultur & Fritids ansvarsområde redovisas här. Kostnaden för kultur- och fritidsverksamhet utgör en minskande andel av kommunens totala driftskostnad. I jämförelse med andra kommuner och riket ligger Lidköping högre.
Medborgarindex från medborgarundersökningarna används för att få återkoppling från medborgarna om hur nöjd man är med verksamheten. Resultatet ligger högt i förhållande till andra kommuner och riket.
Budget 2021 och plan 2022-2023 Långsiktig investeringplan Investeringsobjekt Motivering Totalt inv.
belopp
Budget 2021
Nytt förslag budget 2021
Plan 2022
Nytt förslag plan 2022
Plan 2023
Nytt förslag plan 2023
Plan 2024
Plan 2025 Plan 2026
Plan 2027
Plan 2028
Plan 2029
Plan 2030
Reinvestering
Maskininvesteringar 3 675 1 000 675 1 000 1 000 2 000 2 000 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Inventarier 750 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250
Eventgolv Arenan 6 000 4 500 6 000
Sarger och plexiglas ishall 0 1 500
Investeringar Fritid 750 300 150 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300
Nyinvestering 0
Konstinköp 600 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200
Disposition 0
Nämndens disposition 1 950 1 000 600 1 000 725 1 000 625 625 725 725 725 725 725 725
Summa Kultur- och fritidsnämnd 8 750 7 875 2 750 2 475 3 750 3 375 3 375 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475
Inriktningsbeslut SPB 2021-2023 7 875 7 875 2 475 2 475 3 375 3 375 3 375 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475
Differens -10% 0% -10% 0% -10% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
2020-01-21
§ 10 Dnr KS 2019/369
Inriktningsbeslut strategisk plan och budget SPB 2021-2023
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporten
”Inriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023” och uppmanar nämnderna att utarbeta underlag till budgetberedningen utifrån inriktningsbeslutets innehåll vad gäller förslag till budgetramar för drift och investering.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att uppmanar nämnderna att framföra eventuella synpunkter på jämställdhetsmålet och föreslå lämpliga nyckeltal och indikatorer inklusive målvärde för målet till budgetberedningen.
Deltar inte i beslutet
Rasmus Möller (M) och Pär Johnson (L) deltar inte i beslutet i ärendet.
Ajournering
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar, i samband med hanteringen av ärendet, om en ajournering kl 10:30-10:35.
Sammanfattning av ärendet
Inriktningsbeslutet omfattar ekonomiska förutsättningar för budget- och planperioden 2021- 2023. För delarna i inriktningsbeslutet hänvisas till rapporten ”Inriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023” i bilaga.
Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige (KF §146) att tillsammans med nämnder och styrelser ta fram jämställdhetsmål och indikatorer som ska kunna användas i kommunens styrkort och för strategisk budget- och verksamhetsplanering perioden 2021-2023.
Förslag till jämställdhetsmål:
Kvinnor och män i Lidköping ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
2020-01-21
Politiska prioriteringar är att:
-Ohälsotalet för kvinnor ska minska.
-Stärka möjligheterna för äldre kvinnor och män att behålla och utveckla sociala nätverk.
-Fördelningen av vård- och omsorgstjänster ska vara jämställd och behov ska bedömas på ett jämställt sätt.
-Förbättra möjligheter till social gemenskap för dem som lider av social isolering till följd av sitt vård- och omsorgsansvar.
Nämnd med särskilt ansvar: KS, SAN, VON
Uppföljningsansvarig tjänsteperson: utvecklings- och kommunikationschef
Förslag till beslut på sammanträdet (yrkande)
Frida Nilsson (C) yrkar bifall till förslag till beslut enligt tjänsteskrivelsen.
Beslutsunderlag
TjänsteskrivelseInriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023 Inriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023
Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen
Inriktningsbeslut Strategisk plan och
budget 2021-2023
Innehållsförteckning
1 Politiska prioriteringar inför strategisk plan och budget 2021-2023 ... 2 1.1 Politiska inriktningar ... 3 2 Inledning ... 4 2.1 Omvärldsanalys och utmaningar ... 4 2.2 Befolkningsutveckling ... 4 3 Ekonomi ... 6 3.1 Ekonomiska förutsättningar ... 6 3.1.1 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning ... 6 3.1.2 Finansnetto ... 7 3.1.3 Beräkningsförutsättningar ... 8 3.2 God ekonomisk hushållning ... 9 3.2.1 Balanskravsresultat ... 10 3.3 Budget ... 10 3.3.1 Resultatbudget ... 10 3.3.2 Finansbudget ... 11 3.3.3 Investeringsbudget ... 12 3.3.4 Driftbudget ... 12 3.3.5 Taxor ... 13 3.3.6 Soliditet ... 13 3.4 Budgetramar, drift 2021-2023 ... 14 3.4.1 Budgetramar 2021 ... 14 3.4.2 Budgetramar 2022 ... 14 3.4.3 Budgetramar 2023 ... 15
1 Politiska prioriteringar inför strategisk plan och budget 2021-2023
Vi, i den politiska majoriteten i Lidköping bestående av S, C, KD och MP, är fast beslutna och samarbetar aktivt för att Lidköping är, och ska vara en välkomnande och hållbar kommun. Inriktning för hur vi genomför arbetet med att nå de strategiska målen tas genom beslut om strategisk plan och budget för år 2021-2023.
Den programförklaring majoritetspartierna gjorde efter valet 2018, Samarbetsprogram 2019-2022, gäller.
Programförklaringen är omsatt i styrkort för åren 2020-2023 och anger verksamhetsmål för förvaltningarna. Vi kan konstatera att flera av de politiska prioriteringar som är angivna i programförklaringen efter ett års samarbete redan är verkställda, eller är på gång att genomföras. Framgången och styrkan ligger i vårt samarbete mellan nämnder, samt i nämnderna. Vi ser kommunen som en helhet där samhörighet och samarbete över
förvaltningsgränserna är en förutsättning för att nå våra strategiska mål.
För år 2021 och åren som följer därefter ser vi behov av att understryka några av prioriteringarna samt
understryka och formulera några viktiga principer för att vi ska skapa den utveckling vi vill se. Vi ser behov av att förtydliga den politiska förväntan på de kommunala nämnderna vad gäller följsamheten till den övergripande politiska viljan och till den ekonomiska ram som kommunfullmäktige fastställt.
Inför processen att ta fram och genomföra strategisk plan och budget för åren 2021-2023 vill vi tydliggöra arbetsgång och ansvar:
1) Kommunfullmäktige beslutar om budget samt fastställer hur resurser ska fördelas mellan nämnder och verksamheter. Den politiska viljeinriktningen omsätts till ekonomiska ramar, mål och uppdrag för de olika nämndernas verksamhet kommande år. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för samtliga nämnder är i linje med den politiska färdriktningen och utgår från att kommunens resurser används till rätt saker på ett
kostnadseffektivt sätt. Det ska tydliggöras vad kommunens resurser ska räcka till. Nämnder och verksamheter har enskilt och gemensamt ansvar för att bidra till hela kommunens positiva utveckling.
Förvaltningsorganisationen har i uppdrag att systematiskt arbeta mot de angivna målen. Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för både nämnder och helheten. Uppföljningen ska även innehålla en analys över sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt vilka förbättringsåtgärder som
verksamheten planerar för kommande budgetår.
2) Nämnden ansvarar för, att innan verksamhetsårets början, fastställa verksamhetsplan som beskriver nämndens mål och uppdrag. Nämnden har i uppdrag att fastställa en budget utifrån den av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramen. Nämnden ansvarar för att kontinuerligt följa upp kvalitet och resultat i sitt ansvarsområde och uppdrag samt formulera utvecklingsmål. Om ekonomisk obalans uppstått i nämndens verksamhet ska beslut om åtgärder fattas skyndsamt. Hänsyn ska tas till lagstiftning och ambitionsnivåer fastställda av kommunfullmäktige. Detta innebär att nämnden har mycket långtgående befogenheter och skyldigheter att vidta åtgärder för att hålla budget. Nämnden är skyldig att hålla sig informerad om den ekonomiska utvecklingen, uppföljning och prognoser över budget- och verksamhetsutfall. Utöver beslutade rapporteringstillfällen ska nämnden skyndsamt rapportera till kommunstyrelsen om väsentliga förändringar inträffar i verksamhet och resultatutveckling.
3) Budget är en fördelning av de ekonomiska resurserna för att genomföra nämndens uppdrag. Budgeten speglar den politiska viljeinriktningen och prioritering. En viktig faktor i kommunens budgetmodell är att någon
kompensationsekonomi inte ska råda. Tilldelad budget ska ses som ett kontrakt för att få verksamheten utförd.
4) Tilläggsanslag ska tillämpas med stor restriktivitet. Omständigheter som innebär att det vid budgettillfället råder stor osäkerhet, kan medföra att fullmäktige och/eller kommunstyrelsen avsätter budgetutrymme för att senare i yttersta undantagsfall fördela tilläggsanslag. Alternativt kan kommunen budgetera en ram inom vilken de svårprognostiserade kostnaderna ryms.
5) Ledamöter och tjänstgörande ersättare i nämnder har ansvar för, och har till uppgift att medverka i beslut om åtgärder som syftar till en budget i balans. Åtgärder ska vara genomförbara under året och ska leda till att den av fullmäktige fastställda budget kan hållas.
1.1
Politiska inriktningar
Barn- och skolnämnden ska få förutsättningar för att fortsätta främja en jämlik skola samt medel för kompetensutveckling.
Barn- och skolnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, samt vård- och omsorgsnämnden ska få förutsättningar i sitt uppdrag att verka för fler och mer kvalitativa tidiga samordnade insatser, både generellt och individuellt riktade. Insatserna främjar social hållbarhet och möjliggör en uthållig kommunal ekonomi.
Social- och arbetsmarknadsnämnden ska få förutsättningar för att säkerställa insatser till dem som behöver det, samt för att trygga kompetensförsörjning.
Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att mer effektivt ta fram detaljplaner och handlägga bygglov. Arbetet ska ske inom rambudget.
Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genom en bostadsakademi sätta större fokus på att tillskapa fler bostäder. Arbetet ska ske i samarbete med fastighetsägare och exploatörer. Arbetet ska ske inom rambudget.
Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att fokusera på att dra nytta av kommunens sjönära läge i arbetet med att skapa en än mer attraktiv kommun för såväl bostäder som etableringar, exempelvis turistnäringen Arbetet ska ske inom rambudget.
Servicenämnden ska ge god service till kommunens verksamheter samt skapa ökade förutsättningar för näringslivet i Lidköping att vara entreprenörer åt kommunen.
Den politiska majoriteten i Lidköping S, C, KD och MP
2 Inledning
Styrprocessen är den process där målen för verksamheterna beslutas samtidigt som resurserna fördelas. Syftet är att förbättra verksamheten och förverkliga kommunens vision ”Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun”. Inriktningsbeslutet fungerar som ”stafettpinne” som kommunstyrelsen härmed överlämnar till nämnderna.
2.1 Omvärldsanalys och utmaningar
Det gjordes en omvärldsanalys i Lidköpings kommun hösten 2017. I den identifierades det 15 trender som sker i omvärlden och som bedöms ha stor påverkan på det kommunala uppdraget. Den innehåller även en bedömning av vilka konsekvenser trenderna kan få för kommunen.
Sammanfattningsvis blir det tydligt att kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren för att skapa ett hållbart samhälle. Växande sociala, miljömässiga, ekonomisk utmaningar och ökade krav från medborgare kommer innebära stora påfrestningar för kommunerna. För att klara detta så krävs det ett förebyggande arbete, verksamhetsutveckling och ett stort mått av nytänkande som byggs på kunskapsutveckling och nyttjande av tekniska möjligheter.
Vi kan även se att människors engagemang fortfarande är stort men det tar sig andra former och uttryck.
Kommunerna behöver kunna möta människors engagemang oavsett om det är i form av en förening eller annan sammanslutning exempelvis tillfälliga nätverk för att möjliggöra medborgardialog och medskapande.
Avgörande frågor för kommunen tenderar att falla utanför den enskilda kommunens påverkan och därmed växer betydelsen av att samverka och samarbeta med andra aktörer. Det gäller inom och mellan aktörer i alla sektorer.
Det finns många skäl till att kommuner bör samverka med varandra – ekonomiska skäl genom samordning av resurser, underlätta den gemensamma kompetensförsörjningen eller samplanering för större möjligheter till utveckling, innovationer och nytänkande.
Omvärldsanalysen var en viktig utgångspunkt vid framtagning av styrkortet som antogs 2019. I styrkortet finns mål för 2020-2023 och politiska prioriteringar för att möta trender och utmaningar som kommunen står inför.
2.2 Befolkningsutveckling
Lidköping har en positiv befolkningsutveckling och år 2030 beräknas det enligt senaste prognos (april 2019) att bo cirka 43 000 personer i Lidköpings kommun. Enligt samma prognos skulle det bo 40 176 personer i kommunen 31 december 2019 vilket bedöms vara något för högt värde då det 1 november bodde 40 106 personer i kommunen.
Sveriges Kommuner och Regioner pekar på den effekt befolkningens sammansättning kommer att ha på den kommunala ekonomin. Störst relativ förändring sker bland de riktigt gamla där ökningen är markant och långvarig.
Lidköpings kommun är inget undantag. Tabellen nedan visar att det beräknas ske en ökning i samtliga
åldersgrupper men antalet äldre över 80 år kommer att öka mest, cirka 48 procent. Antalet i arbetsför ålder (20-64 år) kommer enbart att öka med cirka 2 procent. Denna demografiska utveckling kommer ha stor påverkan på den kommunala sektorn och ställer krav på nya arbetssätt och prioriteringar för att kunna möta morgondagens utmaningar.
Nedanstående diagram och tabell visar prognostiserad befolkningsökning för olika åldersgrupper i Lidköpings kommun.
0 år 1-5 år 6 år 7-15 år 16-19 år 20-64 år 65-79 år 80- år
2019 417 2 178 458 4 202 1 769 21 927 6 773 2 451
2020 426 2 187 459 4 257 1 806 22 000 6 847 2 505
2021 434 2 199 464 4 326 1 829 22 062 6 906 2 581
2022 440 2 226 455 4 349 1 909 22 069 6 943 2 711
2023 445 2 241 473 4 333 1 950 22 159 6 945 2 846
2024 448 2 282 450 4 396 1 951 22 226 6 890 3 022
2025 451 2 308 466 4 373 2 021 22 283 6 861 3 161
2026 453 2 328 473 4 379 2 032 22 331 6 863 3 300
2027 454 2 344 479 4 418 1 996 22 417 6 854 3 422
2028 455 2 356 484 4 445 2 027 22 410 6 898 3 520
2029 454 2 364 487 4 467 2 014 22 465 6 904 3 634
Förändring 2019-2029, % 8,9 8,6 6,3 6,3 13,8 2,5 1,9 48,2
3 Ekonomi
3.1 Ekonomiska förutsättningar
Det framstår nu som sannolikt att konjunkturen är på väg ner i vad som beskrivs som en mild lågkonjunktur. För Sveriges kommuner märks det tydligt i att skatteunderlagets ökningstakt kraftigt bromsar in. Sveriges kommuner och regioner (SKR) redovisar i sin oktoberrapport att tillväxttakten för 2020 och 2021 realt enbart uppgår till 0,3 respektive 0,4 procent för att längre fram åter öka något. Detta samtidigt som de demografiska behoven ökar med drygt 1 procent årligen. Även om ökningstakten för de demografiska behoven reviderats ner något är det
uppenbart att resurserna ökar långsammare än behoven. För att klara resultatnivån blir tilldelningen av resurser mindre än de kostnadsökningar som förväntas om verksamheten ska bedrivas på samma sätt. Dessutom har en del uppgifter i större omfattning lagts på kommunerna som en effekt av statliga neddragningar inom exempelvis arbetsförmedlingen och försäkringskassans striktare tolkningar av personlig assistans och låg uppräkning av ersättningen för denna.
Utmaningen framåt blir att klara större verksamhetsvolymer med resurser som ökar långsammare utan att kvaliteten försämras. Kommunsverige tar sig an uppgiften att leverera välfärd på ett effektivare sätt genom till exempel:
• generella minskningar av budgetramarna på någon eller några procent
• inga uppräkningar eller enbart uppräkningar i obligatoriska verksamheter och inte i frivilliga
• riktade besparingar
• nya arbetssätt med hjälp av digitalisering inom administration
• samlokalisering och nya arbetssätt för minskade lokalkostnader
• inköpsstopp och särskild prövning av konsulter
För många mindre kommuner framför allt i glesbygd är kompetensförsörjningen utmanande. Relativt sett färre i arbetsför ålder behöver i större omfattning rekryteras till kommunerna för att klara bemanning inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Dessa bekymmer har hittills varit små för Lidköpings kommun. I det korta perspektivet bedöms detta läge kvarstå. Ett medvetet arbete för att öka andelen av arbetstiden som kan ägnas åt
kärnuppdraget gör det lättare att klara välfärdsuppdraget framöver. Exempel på detta är den digitalisering av processen kring ekonomiskt bistånd som är påbörjad inom social- och arbetsmarknadsnämnden.
Ändrade arbetssätt med hjälp av digitalisering behövs men samtidigt måste syfte och mål med förändringarna vara klara. Verksamhetsutveckling ska ske utifrån de behov som finns, inte för digitaliseringens skull. Långsiktiga förvaltningskostnader behöver beräknas och finansieringen säkras. Vinsthemtagning av de nyttor som uppnås måste göras oavsett om det är sänkta kostnader eller minskad tidsåtgång. Om motsvarande minskning inte görs kan digitaliseringen möjligen ge högre kvalitet, men knappast bidra till att klara den ekonomiska utmaningen framöver.
Osäkerhet råder kring några av beräkningsförutsättningarna för 2021-2023. Indikationer finns på att kommande befolkningsprognos som förväntas komma i mars kan vara något lägre befolkningsutveckling. Detta påverkar såväl intäktssidan i form av skatter och statsbidrag som beräkningen av målgruppspengar. Den sammanlagda effekten är inte möjlig att förutse i nuläget. En annan viktig faktor är avtalsrörelsen som 2020 omfattar flertalet avtalsområden. Utfallen av de centrala avtalen har stor betydelse för kostnaderna för löneökningar.
3.1.1 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning
Skatteunderlagets utveckling i landet styrs av två komponenter - antalet arbetade timmar och timlönen. Prognoser för hur skatteunderlaget utvecklas presenteras av olika prognosmakare såsom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Ekonomistyrningsverket (ESV) och regeringen (reg) med flera. Tabellen nedan visar deras respektive förväntade procentuella förändring av skatteunderlaget. Skatteunderlaget fortsätter bromsa in 2020 som en följd av en pågående avmattning på arbetsmarknaden och förväntad sysselsättningsnedgång. Under 2021 beräknas en svag vändning uppåt. Ökningen under 2022-2023 ligger nära den historiska trendtillväxten. Prognosmakarnas siffror avviker något från varandra då synen på i vilken takt arbetade timmar respektive timlön stiger skiljer sig åt.
Regeringen räknar exempelvis med större ökning av sysselsättningen än SKR som istället räknar med större lönehöjningar.
