P
RODUKTRESUMÉ1 LÄKEMEDLETS NAMN
Ignorin 50 mg filmdragerade tabletter
2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
En tablett innehåller diklofenakkalium 50 mg
För fullständig förteckning över hjälpämnen se avsnitt 6.1.
3 LÄKEMEDELSFORM
Filmdragerad tablett.
Rödbrun, rund och bikonvex med 9 mm diameter.
4 KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Symptomatisk behandling av akut inflammatorisk sjukdom i det muskuloskeletala systemet, primär dysmenorré och symptomatisk behandling av akuta anfall av migränhuvudvärk med eller utan aura.
4.2 Dosering och administreringssätt Dosering
Biverkningar kan minimeras genom att lägsta effektiva dos används under kortast möjliga behandlingstid som är nödvändig för att kontrollera symtomen (se avsnitt 4.4 Varningar och försiktighet).
Vuxna
Akuta inflammatoriska tillstånd:
50 -150 mg dagligen fördelat på 2-3 doser.
Migrän:
50 mg vid första tecknet på ett anfall. Om lindring inte uppnås inom två timmar kan ytterligare 50 mg ges.
Dygnsdosen bör inte överskrida 150 mg.
Denna styrka är inte indicerad för barn och ungdomar.
Äldre
Lägsta effektiva dosen rekommenderas till äldre patienter med nedsatt allmäntillstånd eller låg kroppsvikt.
Nedsatt njur- eller leverfunktion:
Hos patienter med lätt till måttlig nedsättning av njur- eller leverfunktionen förefaller inte dosreduktion vara nödvändig. Kontraindicerat vid allvarlig nedsättning. Patienter med måttligt nedsatt njurfunktion skall kontrolleras noggrant vid behandling med diklofenak. Lägsta
effektiva dos bör användas (se avsnitt 4.3 och 4.4).
Administreringssätt
Tabletterna bör sväljas hela med vätska, företrädesvis före måltid.
4.3 Kontraindikationer
- Överkänslighet mot den aktiva substansen, jordnötter, soja eller mot något innehållsämne som anges i avsnitt 6.1.
- Etablerad kronisk hjärtsvikt (NYHA II-IV), ischemisk hjärtsjukdom, perifer kärlsjukdom och/eller cerebrovaskulär sjukdom.
- Aktivt magsår eller tarmsår, blödningar eller perforation.
- Anamnes på gastrointestinal blödning eller perforation i samband med behandling med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDs). Aktivt eller anamnes på återkommande gastrointestinala sår/blödning (två eller flera tydliga episoder av påvisad ulceration eller blödning).
- Astma, angioödem, urtikaria eller akut rinitattack utlöst av salicylater eller icke- steroida antiinflammatoriska medel.
- Tillstånd med ökad blödningsbenägenhet.
- Hepatisk porfyri.
- Allvarligt nedsatt leverfunktion.
- Allvarligt nedsatt njurfunktion (GFR <15 ml/min/1,73 m2).
- Graviditet i tredje trimestern (se avsnitt 4.6).
4.4 Varningar och försiktighetsmått Allmänt
Samtidig användning av Ignorin och andra systemiska NSAID, inklusive selektiva hämmare av cyklooxygenas-2 (COX 2 hämmare) bör undvikas pga. att det saknas evidens för positiva synergistiska effekter och pga. potentiella additiva biverkningar.
Risken för biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga behandlingstid som behövs för att kontrollera symtomen (se avsnitt 4.2 och effekter på magtarmkanal och hjärta/kärl nedan).
Diklofenak kan liksom andra NSAID i sällsynta fall och utan tidigare exponering förorsaka allergiska reaktioner inklusive anafylaktiska/anafylaktoida
reaktioner.Överkänslighetsreaktioner kan även övergå till Kounis syndrom, en allvarlig allergisk reaktion som kan resultera i hjärtinfarkt. Förekommande symptom kan innefatta bröstsmärtor i samband med en allergisk reaktion av diklofenak.
Eftersom diklofenak kan maskera tecken och symptom på infektioner genom sina
farmakodynamiska egenskaper skall det därför användas med försiktighet hos patienter med risk för infektion.
Patienter med SLE bör noggrant kontrolleras under behandling med diklofenak.
NSAID-preparat kan minska den diuretiska effekten och potentiera den kaliumsparande effekten av diuretika, vilket gör det nödvändigt att kontrollera serumnivåerna av kalium.
Användning av Ignorin kan minska fertiliteten och rekommenderas därför inte till kvinnor som försöker bli gravida. Detta gäller för alla läkemedel som hämmar
cyclooxygenas/prostaglandinsyntes. Påverkan är reversibel och upphör vid utsättande av dessa typer av läkemedel.
Äldre
Försiktighet bör iakttas hos äldre av grundläggande medicinska skäl. Speciellt ska minsta effektiva dos användas hos fysiskt svaga äldre patienter och hos dem med låg kroppsvikt.
Äldre patienter har en ökad risk att få biverkningar vid behandling med NSAID, särskilt gastrointestinal blödning och perforation, som kan vara fatala (se avsnitt 4.2).
Gastrointenstinala effekter
Gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation som kan vara fatala har rapporterats vid behandling med alla typer av NSAIDs och har inträffat oavsett behandlingstid, med eller utan varningssymtom eller tidigare händelser av allvarliga gastrointestinala biverkningar. De har generellt allvarligare konsekvenser hos äldre. Behandlingen skall avbrytas hos patienter som utvecklar gastrointestinal blödning eller sår.
Som med alla NSAIDs, inklusive diklofenak, bör noggrann medicinsk uppföljning och speciellt försiktighet iakttas när diklofenak förskrivs till patienter med symptom på gastrointestinala sjukdomar eller som har gastrointestinala blödningar, ventrikelsår eller ulcerös perforation i anamnesen (se avsnitt 4.8)
Risken för gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation är högre vid ökade doser av NSAID hos patienter med anamnes på ulcus, särskilt om det komplicerat med blödning eller perforation (se avsnitt 4.3) och hos äldre patienter. För att minska risken för gastrointestinal toxicitet hos patienter med nämnda riskfaktorer bör behandling påbörjas och upprätthållas på lägsta effektiva dos. Behandling med slemhinneskyddande läkemedel (t ex misoprostol eller protonpumpshämmare) bör övervägas för dessa patienter, men också för patienter som kräver samtidig behandling med låga doser acetylsalicylsyra eller andra läkemedel, som kan öka risken för att få gastrointestinala biverkningar (se avsnitt 4.5).
Patienter med anamnes på gastrointestinala biverkningar, särskilt äldre, ska informeras om att vara uppmärksamma på och rapportera ovanliga symtom i buken (framförallt gastrointestinala blödningar). Försiktighet bör iakttas hos patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som kan öka risken för ulcerationer eller blödningar, såsom systemiska kortikosteroider, antikoagulantia såsom warfarin, selektiva serotoninåterupptagshämmare och
trombocythämmande medel såsom acetylsalicylsyra (se avsnitt 4.5).
Patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom bör noggrant kontrolleras under behandling med diklofenak då tillståndet kan förvärras (se sektion 4.8).
NSAID-preparat inklusive diklofenak, kan vara associerad med ökad risk för anastomotiskt läckage i mag-tarmkanalen. Medicinsk övervakning och försiktighet rekommenderas vid användning av diklofenak efter gastrointestinal kirurgi.
Liksom för andra analgetika gäller: Om patienter med akuta buksmärtor ges upprepad smärtlindring kan detta förändra eller dölja symtombilden vid eventuella komplikationer som t ex perforation.
Leverpåverkan
Liksom för andra NSAID har allvarliga leverskador rapporterats under behandling med diklofenak (se avsnitt 4.8).
Noggrann medicinsk övervakning krävs när diklofenak förskrivs till patienter med nedsatt leverfunktion, eftersom deras tillstånd kan försämras.
Liksom för andra NSAID-preparat kan förhöjda leverenzymvärden förekomma. Diklofenak rekommenderas inte för långtidsbehandling. Är detta emellertid nödvändigt skall
leverfunktion och differentialräkning kontrolleras regelbundet som en försiktighetsåtgärd.
Består eller försämras onormala leverfunktionsvärden, eller om symptom som tyder på leversjukdom eller om andra symptom (t.ex. eosinofili, utslag) uppkommer, skall behandlingen avbrytas. Hepatit kan förekomma utan prodromalsymptom.
Behandling med NSAID till patienter med kronisk leversjukdom bör om möjligt undvikas pga. eventuell ökad risk för gastrointestinal blödning.
Njureffekter
Eftersom vätskeretention och ödem har rapporterats i samband med NSAID-behandling, inklusive diklofenak, krävs särskild försiktighet för patienter med nedsatt hjärt- eller
njurfunktion, anamnes på hypertoni, äldre patienter, patienter som samtidigt behandlas med diuretika eller läkemedel som kan ha en signifikant påverkan på njurfunktionen samt för patienter som av någon orsak förlorat stora extracellulära volymer, t.ex. före eller efter ett större kirurgiskt ingrepp (se avsnitt 4.3). Kontroller av njurfunktionen rekommenderas som försiktighetsåtgärd när diklofenak används av sådana patienter. Då behandlingen avbryts återhämtar sig patienten oftast till det tillstånd som förelåg före behandlingen.
Hematologiska effekter
Under långvarig behandling med diklofenak rekommenderas monitorering av blodstatus, i likhet med andra NSAIDs.
Liksom för andra NSAID-preparat kan diklofenak temporärt hämma trombocytaggregationen.
Patienter med koagulationssjukdomar och patienter som behandlas med antikoagulantia skall observeras noggrant.
Försiktighet bör iakttas vid behandling av patienter med hematopoetiska sjukdomar.
Kardiovaskulära och cerebrovaskulära effekter.
Kliniska prövningar och epidemiologiska data tyder på att användning av diklofenak, särskilt i höga doser (150 mg dagligen) och vid långtidsbehandling, kan medföra en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke). Patienter bör vara
uppmärksamma på tecken och symtom på allvarliga arteriotrombotiska händelser (t ex bröstsmärta, andnöd, svaghet, sluddrande tal) som kan komma utan förvarning. Patienter ska instrueras att omedelbart uppsöka läkare vid något av dessa symtom.
Behandling med Ignorin rekommenderas i allmänhet inte hos patienter med etablerad kardiovaskulär sjukdom (hjärtsvikt, etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom) eller okontrollerad hypertension. Patienter med etablerad kardiovaskulär sjukdom, okontrollerad hypertension eller betydande riskfaktorer för kardiovaskulära händelser (t.ex.
hypertoni, hyperlipidemi, diabetes mellitus och rökning) ska endast behandlas med diklofenak efter noggrant övervägande och vid doser ≤100 mg dagligen vid behandling i mer än 4 veckor.
Eftersom de kardiovaskulära riskerna med diklofenak kan öka med dos och exponeringstid, ska kortast möjliga behandlingstid och lägsta effektiva dygnsdos användas. Patientens behov av symtomlindring och svar på behandlingen ska utvärderas med jämna mellanrum, speciellt vid behandling i mer än 4 veckor.
Adekvat monitorering och rådgivning krävs för patienter med hypertension och/eller mild till måttlig hjärtsvikt i anamnesen, eftersom vätskeretension och ödem har rapporterats i samband med NASID-behandling.
Hudreaktioner
Allvarliga hudreaktioner,vissa med fatal utgång, såsom exfoliativ dermatit, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys har rapporterats i mycket sällsynta fall i samband med användning av NSAID (se avsnitt 4.8). Risken är störst i början av behandlingen att drabbas av denna typ av reaktioner, majoriteten av fall har inträffat under första behandlingsmånaden.
Behandling med Ignorin ska sättas ut vid första tecken på hudutslag, slemhinneskada eller andra tecken på överkänslighet.
I sällsynta fall kan allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner ha sitt ursprung i vattkoppor. Än så länge kan NSAIDs bidragande roll i försämringen av dessa infektioner inte uteslutas. Därför rekommenderas det att undvika behandling med diklofenak vid vattkoppor.
Patienter med astmaHos patienter med astma, säsongsbunden allergisk rinit, svullnader i nässlemhinnan (näspolyper), kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller kroniska
infektioner i luftvägarna (speciellt om de är kopplade till symptom liknande allergisk rinit) är reaktioner på NSAID liknande astma-excacerbationer (intolerans mot analgetika/analgetika- inducerad astma), Quinckes ödem eller urtikaria mer frekventa än hos andra patienter. Därför bör speciell försiktighet iakttas hos dessa patienter (beredskap för nödsituation). Detta är också fallet för patienter som är allergiska mot andra substanser, t.ex. med hudreaktioner, pruritus eller utrikaria.
Natrium
Detta läkemedel innehåller minde än 1 mmol natrium (23 mg), dvs är nästintill natriumfritt.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner Farmakodynamiska interaktioner
Antikoagulantia och trombocytaggregationshämmande medel:
Försiktighet rekommenderas eftersom samtidig administrering kan öka blödningsrisken. Även om kliniska undersökningar inte verkar visa att diklofenak påverkar effekten av
antikoagulantia, finns det rapporter om ökad blödningsrisk hos patienter som får diklofenak och antikoagulantia samtidigt. Noga övervakning av dessa patienter rekommenderas därför.
Selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI)
Ökad risk för gastrointestinala blödningar (se avsnitt 4.4).
Diuretika och läkemedel mot hypertension
NSAID kan minska effekten av diuretika och andra blodtryckssänkande läkemedel (t.ex.
betablockerare och ACE-hämmare). Ökad risk för akut njursvikt, vanligen reversibel, finns för patienter med nedsatt njurfunktion (t ex dehydrerad patient eller äldre patient) när
behandling med ACE-hämmare eller angiotensin II- antagonister ges samtidigt med NSAID, inklusiveselektiva cyklooxygenas-2 hämmare. Kombinationen bör därför ges med försiktighet och patienter, speciellt äldre, bör regelbundet kontrollera blodtrycket. Patienter bör vara tillräckligt hydrerade och kontroll av njurfunktionen bör övervägas efter påbörjad
kombinationsbehandling och regelbundet under behandlingen, i synnerhet vid användning av diuretika och ACE-hämmare på grund av den ökade risken för nefrotoxicitet (se avsnitt 4.4).
Läkemedel som orsakar hyperkalemi
Samtidig behandling med kaliumsparande läkemedel (såsom kaliumsparande diuretika), ciklosporin, takrolimus eller trimetoprim kan leda till förhöjda kaliumnivåer i serum, vilket därför bör kontrolleras ofta (se avsnitt 4.4).
Ciklosporin och takrolimus
Som en följd av NSAID-preparatens effekt på prostaglandiner, kan njurtoxiciteten hos ciklosporin och takrolimus öka vid samtidig behandling. Därför ska diklofenak ges i doser som är lägre än de som skulle ges till patienter som inte får ciklosporin och takrolimus.
Övriga NSAID
Samtidig behandling med andra systemiska NSAID-preparat skall i allmänhet undvikas på grund av ökad risk för biverkningar.
Kinolonantibiotika
Kramper kan uppkomma till följd av interaktioner mellan kinoloner och NSAID-preparat.
Dessa kan uppträda hos patienter med eller utan tidigare epilepsi eller kramper. Därför bör försiktighet iakttas då man överväger användning av kinoloner till patienter som redan får NSAID.
Antidiabetika
Kliniska undersökningar har visat att diklofenak inte påverkar effekten av orala antidiabetika.
Det har dock förekommit enstaka rapporter om hypo- och hyperglykemiska effekter som har krävt en justering av dosen för antidiabetika vid behandling med diklofenak. Av dessa skäl rekommenderas monitorering av blodglukosnivåerna som en försiktighetsåtgärd vid samtidig behandling.
Glukokortikoider
Samtidig användning av glukokortikoider och NSAID kan öka risken för gastrointestinala biverkningar (se avsnitt 4.4).
Farmakokinetiska interaktioner Metotrexat
Försiktighet bör iakttas när NSAID-preparat administreras mindre än 24 timmar före eller efter administrering av metotrexat. Detta kan resultera i förhöjda halter i plasma och en ökad toxicitet av metotrexat, eftersom NSAID-preparat försämrar clearance av metotrexat i njurtubuli. Kombination med metotrexat i höga onkologiska doser bör undvikas.
Litium eller digoxin
NSAID-preparat hämmar den renala sekretionen av digoxin och litium och kan därför öka plasmakoncentrationen av dessa substanser. Kontroll av plasmanivåerna rekommenderas vid diklofenakbehandling.
Kolestipol och kolestyramin
Dessa ämnen kan inducera försenad eller minskad absorption av diklofenak. Därför
rekommenderas administrering av diklofenak minst en timme före eller 4 till 6 timmar efter administrering av kolestipol/kolestyramin.
Fenytoin
Vid samtidig användning av fenytoin och diklofenak rekommenderas monitorering av fenytoin-nivåerna i plasma pga. en väntad ökning i exponering för fenytoin.
Läkemedel som inducerar läkemedelsmetaboliserande enzymer
Läkemedel som är enzyminducerare, t.ex. rifampicin, karbamazepin, johannesört (Hypericum perforatum) m.fl. kan ge reducerade plasmakoncentrationer av diklofenak. Försiktighet och övervakning med avseende på bristande effekt av diklofenak rekommenderas vid samtidigt förskrivning av diklofenak och inducerare.
Potenta CYP2CP-hämmare
Försiktighet rekommenderas när diklofenak administreras tillsammans med potenta
CYP2C19-hämmare (såsom flukonazol, amiodaron, sulfinpyrazon och vorikonazol), vilket kan resultera i signifikant förhöjda plasmanivåer och exponering för diklofenak genom hämning av metabolismen av diklofenak. Samtidig administrering av vorikonazol resulterade i 78% och 114% ökning av AUC och Cmax, respektive, för diklofenak.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning Graviditet
Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och/eller embryonal/
fosterutveckling på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall, samt risk för missbildning av och gastroschisis hjärtat efter intag av en
prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Den absoluta risken för kardiovaskulär missbildning ökade från mindre än 1 % till cirka 1,5 %. Risken tros öka med högre dos samt med behandlingens längd. Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad förekomst av pre- och postimplantationsförluster samt embryo/fosterdödlighet. Ökad
förekomst av flera missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som exponerats för en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden.
Under den första och andra trimestern av graviditeten skall Ignorin användas endast då det är absolut nödvändigt. Om Ignorin används av en kvinna som önskar bli gravid, eller tas under den första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg och behandlingstiden så kort som möjligt.
Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta fostret för:
- Kardiopulmonell toxicitet (för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertension)
- Störd njurfunktion, som kan leda till njursvikt och därmed minskad mängd fostervatten.
Vid graviditetens slut kan modern och barnet utsättas för:
- Förlängd blödningstid, en antiaggregerande effekt som kan förekomma även vid låga doser.
- Hämning av uteruskontraktioner, vilket kan leda till försenat/förlängt värkarbete.
Ovanstående medför att Ignorin är kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten.
Amning
Liksom andra NSAIDs utsöndras små mängder diklofenak i bröstmjölk. Diklofenak bör därför inte användas under amning för att undvika påverkan på barnet.
Fertilitet
Liksom andra NSAIDs kan användningen av diklofenak försämra kvinnlig fertilitet och rekommenderas inte till kvinnor som försöker bli gravida. Behandling med diklofenak börs avbrytas hos kvinnor som ha svårt att bli gravida eller som genomgår utredning för infertilitet.
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Patienter som drabbas av synstörningar, yrsel, svindelkänsla, somnolens eller annan påverkan på det centrala nervsystemet i samband med att de tar diklofenak, ska avstå från bilkörning eller användning av maskiner.
4.8 Biverkningar
Gastrointestinala: De vanligaste observerade biverkningarna är av gastrointestinal natur. Vid behandlingens början kan gastrointestinala besvär förekomma hos ca 10 % av patienterna.
Dessa biverkningar försvinner vanligen inom några dagar, även under fortsatt terapi.
Peptiska sår, perforation eller gastrointestinal blödning, ibland fatala, kan inträffa speciellt hos äldre (se avsnitt 4.4). Detta kan inträffa när som helst under behandlingen med eller utan varningssymtom eller tidigare sjukdomshistoria. Diklofenak hämmar temporärt
trombocytaggregationen, vilket kan leda till ökad risk hos patienter med olika blödningssjukdomar.
Illamående, kräkningar, diarré, flatulens, obstipation, dyspepsi, buksmärta, melena, hematemes, ulcerativ stomatit, förvärrande av kolit och Mb Crohn (se avsnitt 4.4) har rapporterats under behandling. Gastrit har observerats mindre frekvent.
Ödem, hypertension och hjärtsvikt har rapporterats i samband med NASID-behandling.
Biverkningarna i tabellen är listade efter frekvens, med de vanligast förekommande biverkningarna först, enligt följande frekvensangivelse: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥ 1/1000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10000, < 1/1000), mycket sällsynta (<1/10000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Följande biverkningar har rapporterats vid korttidsbehandling eller långtidsbehandling.
Organsystem Vanliga (≥1/100 och
<1/10)
Mindre vanliga (≥1/1 000 och
<1/100)
Sällsynta (≥1/10 000 och <1/1 000)
Mycket sällsynta (<1/10 000, inkl enstaka rapporter)
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)
Blodet och lymfsystemet
Trombocytopeni, leukopeni,
agranulocytos, anemi (inklusive hemolytisk och aplastisk anemi)
Immunsystemet Överkänslighets
reaktioner, såsom astma, anafylaktiska reaktioner (inklusive hypotension och chock)
Angioneurotiskt ödem (inklusive ansiktsödem)
Psykiska störningar
Desorientering, depression, insomni, mardrömmar, irritabilitet,
psykotiska reaktioner Centrala och
perifera nervsystemet
Huvudvärk och yrsel
Dåsighet Förnimmelsestörning
ar inkluderande parestesier, minnesstörningar, kramper, ångest, tremor,
smakförändringar, cerebrovaskulära händelser och aseptisk meningit
Ögon Synstörningar,
dimsyn, dubbelseende Öron och
balansorgan
Svindel (vertigo)
Hörselnedsättning, tinnitus
Hjärtat Hjärtinfarkt,
palpitationer, bröstsmärta, kronisk hjärtsvikt
Kounis syndrom
Blodkärl Hypertoni, vaskulit
Andningsvägar Bronkospasm Pneumonit, astma
bröstkorg och mediastinum
(inklusive dyspné) Magtarm-
kanalen
Epigastrisk smärta och andra gastrointesti nala sjukdomar (t.ex.
illamående, kräkningar, diarré magkramp, dyspepsi, flatulens, anorexi)
Gastrointestinal blödning (hematemes, melena, blodiga diarréer)
Gastrit,
gastrointestinala sår (med eller utan blödningar och perforation), tarmbesvär (såsom ospecifik
hemorragisk kolit, ischemisk kolit eller exacerbationer av ulcerös kolit eller Crohns sjukdom), stomatit (inklusive aftös stomatit), glossit,
esofaguslesioner, tarmstenos och obstipation
Pankreatit
Lever och gallvägar
Förhöjning av
serumtransa minaser (S- ALAT, S-ASAT)
Hepatit med eller utan gulsot
Fatal fulminant hepatit, gulsot, leversjukdom
Levernekros, leversvikt
Hud och subkutan vävnad
Utslag eller klåda
Urtikaria Bullös dermatit, eksem, erytema multiforme, Stevens- Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys (Lyells syndrom), exfoliativ dermatit, håravfall, ljusöverkänslighetsre aktioner, purpura, inklusive allergisk purpura (Henoch- Schönlein), pruritus
Erytem
Njurar och urinvägar
Akut njurinsufficiens, njursjukdomar såsom hematuri, proteinuri, interstitiell nefrit, nefrotiskt syndrom och papillarnekros i njure
Reproduktions- organ och bröstkörtel
Impotens
(kausalsamband med diklofenak är osäkert) Allmänna
symtom och/eller symtom vid administrerings- stället
Ödem
Kliniska prövningar och epidemiologiska data visar genomgående på en ökad risk för arteriella trombotiska händelser (t.ex. hjärtinfarkt eller stroke) i samband med
diklofenakbehandling, särskilt vid höga doser (150 mg dagligen) och långtidsbehandling (se avsnitt 4.3 och 4.4 för Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och
sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket Box 26
751 03 Uppsala
Webbplats: www.lakemedelsverket.se.
4.9 Överdosering Symptom
Det finns ingen typisk klinisk bild för överdos med diklofenak.
Överdos kan ge symtom såsom illamående, kräkningar, gastrointestinala blödningar, diarré och tinnitus. Symptom från nervsystemet kan inkludera yrsel och ataxi som kan utvecklas till koma och konvulsioner. Påverkan på lever- och njurfunktion, hypotoni, andningsdepression, möjliga koagulationsstörningar. Vid signifikant förgiftning finns möjlig risk för akut njursvikt och leverskada.
Behandling
Vid allvarlig överdos måste specialistsjukvård kontaktas omedelbart.
Absorptionen från magtarmkanalen bör snarast förhindras med hjälp av aktivt kol.
Magtömning (t.ex. genom kräkningar eller magpumpning) kan övervägas efter intag av en potentiellt livshotande överdos. Antacida vid behov som kompletteras med sukralfat.
Hanteringen av akutförgiftning med NSAIDs, inklusive diklofenak, består huvudsakligen av stödjande och symtomatisk behandling. Stödjande och symptomatisk behandling bör påbörjas snarast för att undvika komplikationer som hypotoni, njursvikt, kramper, irritation i
magtarmkanalen och andningsdepression.
Specifik behandling såsom forcerad diures, dialys eller hemoperfusion är förmodligen inte till någon hjälp för att eliminera NSAID eftersom de har hög proteinbinding och omfattande metabolism.
Toxicitet
50-100 mg till 1-3 åringar gav ingen eller lindrig intoxikation. 150 mg till 2-åring gav efter koltillförsel lindrig intoxikation. 300 mg-2 g till vuxna ger vanligen lindrig intoxikation. 2,8 g under en vecka gav tarmperforation hos vuxen, 2 g till vuxen gav njurpåverkan.
5 FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel, NSAID, ATC-kod: M01AB05
Verkningsmekanism
Hämmar prostaglandinsyntesen.
Farmakodynamiska effekter
Den antiinflammatoriska effekten hos diklofenak och andra NSAID-preparat kan delvis bero på hämning av syntesen och frisättningen av prostaglandiner vid inflammation.
Prostaglandiner spelar en viktig roll vid inflammation, smärta och feber.
Den analgetiska effekten hos diklofenak beror även den primärt på hämning av
prostaglandinsyntesen. Prostaglandin verkar göra smärtreceptorer känsliga för mekanisk stimulering och för andra kemiska mediatorer (t ex bradykinin, histamin). Diklofenak, liksom andra NSAID-preprat, kan ge smärtlindring genom hämning av prostaglandinsyntesen perifert och möjligen även centralt.
Klinisk effekt
Diklofenak har en analgetisk effekt vid måttlig till svår smärta. Vid posttraumatiska och postoperativa inflammatoriska tillstånd reduceras spontan smärta och rörelsesmärta.
Inflammatorisk svullnad och sårödem minskar. Lindrar migränanfall med tillhörande symptom som illamående och kräkningar.
Prostaglandiner deltar i ägglossningen och användning av prostaglandinsynteshämmare kan följaktligen påverka fertiliteten hos kvinnor (se 4.4 Graviditet och amning och 4.6 Varningar och försiktighetsmått).
I kliniska studier vid primär dysmenorré har diklofenak visats lindra smärta och minska blödningsmängden.
5.2 Farmakokinetiska uppgifter Absorption
Absorberas snabbt och fullständigt från tarmkanalen. Maximal plasmakoncentration,
(1,2 mg/ml eller 3,8 mmol/l), uppnås 20 – 60 minuter efter administrering av en dos på 50 mg.
Den absorberade mängden är linjär i förhållande till storleken på dosen. Passagen genom ventrikeln är snabbast när dosen administreras före måltid, men den absorberade mängden är densamma. Eftersom cirka hälften metaboliseras vid första passage genom levern är AUC efter oral eller rektal administration omkring hälften jämfört med motsvarande dos
administrerad parenteralt.
Distribution
De farmakologiska egenskaperna ändras inte vid upprepad dosering, och det sker ingen ackumulering inom det rekommenderade dosintervallet.
Plasmakoncentrationen hos barn är samma som hos vuxna, under förutsättning att det administreras i ekvivalent dos (mg/kg). Plasmaproteinbindningen är 99,7 % och
halveringstiden 1- 2 timmar. Omkring 60 % utsöndras i urinen som glukuronidkonjugat och som metaboliter. Mindre än 1 % utsöndras oförändrat. Resten av dosen utsöndras i gallan.
Utsöndring
Vid kreatininclearance < 10 ml/min är plasmakoncentrationen av hydroximetaboliterna uppskattningsvis fyra gånger högre än normalt. Metaboliterna utsöndras ändå fullständigt via gallan.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Det finns ingen preklinisk information som bedöms vara av betydelse för den kliniska säkerheten utöver den information som ges i andra delar av produktresumén.
6 FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen Vattenfri kolloidal kiseldioxid
Natriumglykolat Povidon
Majsstärkelse Kalciumvätefosfat Magnesiumstearat Polyvinylalkohol Titandioxid (E 171) Talk
Sojalecitin (E 322) Röd järnoxid (E 172), Xantangummi (E 415) Gul järnoxid (E 172)
6.2 Inkompatibiliteter Ej relevant.
6.3 Hållbarhet 3 år
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar Inga särskilda anvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Blisterförpackning (aluminium/aluminium): 6, 10, 12, 20, 30, 50 och 100 tabletter PP burk med LDPE lock och torkmedel: 10, 20, 30, 50 och 100 tabletter
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6 Anvisningar för användning och hantering samt destruktion Inga särskilda anvisningar.
7 INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Rivopharm Ltd.
17 Corrig Road Sandyford, Dublin 18 Irland
8 IRLANDNUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
50 mg: 20690
9 DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
2004-12-30 / 2008-03-27
10 DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2021-01-22
