Europaparlamentet
2019-2024
ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva
P9_TA-PROV(2021)0010
Revidering av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)
Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2021 om revideringen av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (2019/2192(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska
transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU1 (TEN-T-förordningen), – med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 17 april 2019 om förslaget till
Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)2,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 av den 27 november 2019 om krav för typgodkännande av motorfordon och deras släpvagnar samt de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, med avseende på deras allmänna säkerhet och skydd för personer i fordonet och oskyddade trafikanter3 (förordningen om allmän säkerhet),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om ändring av direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet4,
– med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om transport och turism under 2020 och framåt5,
– med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om förbättring av
transportinfrastrukturens anslutningar och tillgänglighet i Central- och Östeuropa6,
1 EUT L 348, 20.12.2013, s. 1.
2 Antagna texter, P8_TA(2019)0420.
3 EUT L 325, 16.12.2019, s. 1.
4 EUT L 305, 26.11.2019, s. 1.
5 Antagna texter, P9_TA(2020)0169.
6 EUT C 215, 19.6.2018, s. 152.
– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om militär rörlighet1, – med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna
given2,
– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2020 av den 16 juni 2020 EU:s transportinfrastrukturer: megaprojekt måste genomföras snabbare för att ge nätverkseffekter i tid3,
– med beaktande av revisionsrättens översikt nr 09/2018 av den 6 december 2018 Mot en väl fungerande transportsektor i EU: utmaningar som måste hanteras4,
– med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2017 av den 3 oktober 2017 Ett gemensamt europeiskt trafikstyrningssystem för järnväg: kommer det politiska beslutet någonsin att bli verklighet? 5,
– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A9-0251/2020), och av följande skäl:
A. En modern, hållbar och tillgänglig infrastruktur för multimodala transporter och framtidsinriktad logistik är av avgörande betydelse för att den inre marknaden ska fungera bra och för EU:s förbindelser och konkurrenskraft, och den utgör en
förutsättning för hållbar, smart, effektiv, driftskompatibel och säker mobilitet till en rimlig kostnad.
B. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) bör säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt tillgänglighet i hela EU och dess regioner, inbegripet landsbygdsområden, avlägset belägna områden, bergsområden, glest befolkade
områden, randområden, öregioner och de yttersta randområdena, och på så sätt stimulera ekonomisk tillväxt och jobbskapande, minska ojämlikheter, främja digitalisering och innovation, motverka klimatförändringarna och stärka anpassningsförmågan och motståndskraften.
C. TEN-T bidrar på ett betydelsefullt sätt till uppnåendet av EU:s politiska mål inom anslutnings- och grannskapspolitiken, särskilt genom gränsöverskridande projekt, och till upprätthållandet och stärkandet av nära transportförbindelser med tredjeländer inom ramen för TEN-T, och en ytterligare integrering av västra Balkan och länderna i det östliga partnerskapet är därför av stor vikt för EU.
D. Slutförandet av TEN-T är avgörande för att få till stånd mer hållbara transportslag såsom järnvägar och inre vattenvägar, ett införande av alternativa bränslen i linje med
1 EUT C 388, 13.11.2020, s. 22.
2 Antagna texter, P9_TA(2020)0005.
3 https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR20_10/SR_Transport_
Flagship_Infrastructures_EN.pdf
4 https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/LR_TRANSPORT/
LR_TRANSPORT_EN.pdf
5 https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR17_13/SR_ERTMS_RAIL_SV.pdf
målen i den europeiska gröna given och en minskning av utsläppen av växthusgaser.
E. Det krävs en balanserad utveckling av transportkorridorer i Europa, med säkerställande av förbindelser mellan nord och syd respektive öst och väst i hela Europa, så att den ekonomiska, territoriella och sociala sammanhållningen stärks ytterligare.
F. I de pågående förhandlingarna om finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) under de kommande åren bör vederbörlig hänsyn tas till
medlemsstaternas åtagande att fullborda TEN-T:s stomnät senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050.
G. Med dagens hastighet kommer TEN-T-nätet troligen inte att fullbordas i tid, i synnerhet med tanke på de kraftiga förseningarna av gränsöverskridande projekt och felande länkar och anslutningar som avser den sista kilometern i en transportsträcka till följd av finansiella, driftsrelaterade och administrativa svårigheter som projektansvariga har ställts inför. Revisionsrättens rapport ger vid handen att brister i kommissionens tillsynsram och de politiska beslutsförfarandena på nationell nivå, och den svaga drivkraften i och det ljumma intresset från vissa medlemsstater för TEN-T är viktiga orsaker till förseningarna.
H. De resurser som avsatts för fullbordandet av TEN-T inom ramen för FSE-programmet riskerar att minska kraftigt, i synnerhet efter Europeiska rådets slutsatser från juli 2020, där det belopp som föreskrivs för det allmänna transportanslaget är klart otillräckligt.
I. Genomförandet av TEN-T-nätet bör vägledas av principen om jämlik behandling av stomnätskorridorerna utan att någon av dem främjas på någon annans bekostnad.
J. TEN-T-politiken bör främja det EU-övergripande införandet av lösningar för innovativa och tillgängliga transporter, trafikomställning, mobilitet med låga eller inga utsläpp, intelligenta transportsystem (till exempel ITS, flodinformationstjänster (RIS)), laddnings- och tankningsinfrastruktur och alternativa bränslen. Innovation i och digitalisering av TEN-T kräver ytterligare investeringar.
K. Den pågående covid-19-krisen har visat att transport- och logistiksektorn och dess arbetstagare spelar en avgörande roll för ekonomin, som är helt beroende av skarvfria nät för transporter av personer och varor, och att de är grundläggande för att
leveranskedjor ska fungera smidigt. Utbyggnaden av en effektiv och resilient transportinfrastruktur bör stå i centrum för alla europeiska och nationella planer och insatser för återhämtning, med särskild inriktning på multimodala transportförbindelser mellan hamnar, flygplatser, järnvägar och vägar.
L. Europaåret för järnvägen 2021 är ett tillfälle att inleda en förändring som gör järnvägen till grundstomme för passagerar- och godstransporterna i hela unionen, och att framhålla den avgörande roll som TEN-T-näten spelar för att främja socioekonomisk
sammanhållning och utveckling, samtidigt som de stärker den inre marknaden och främjar mer konkurrenskraftiga och effektiva hållbara transportslag i syfte att öka trafikomställningen till järnväg och fullborda det gemensamma europeiska järnvägsområdet senast 2030.
Ett framtidssäkrat TEN-T
1. Europaparlamentet betonar mervärdet av de multimodala stomnätskorridorer som täcker
in de viktigaste passagerar- och godsflödena mellan och inom medlemsstaterna.
Parlamentet anser att det europeiska mervärdet av dessa projekt är en viktig faktor för att säkra allmänhetens stöd. Enligt parlamentet är det absolut nödvändigt att de slutförs i tid senast 2030, och att undanröjandet av flaskhalsar och felande länkar samt
färdigställandet av gränsöverskridande sträckor prioriteras, tillsammans med moderniseringen och uppgraderingen av befintliga nätavsnitt i korridorerna.
2. Europaparlamentet påminner om att TEN-T-politiken bör främja driftskompatibla nät.
Parlamentet konstaterar att regioner med inre landsgränser runt om i EU utgör 40 % av EU:s territorium och är hemvist för en tredjedel av EU:s befolkning. Parlamentet upprepar att man vid revideringen av TEN-T-förordningen och dess genomförande bör ägna särskild uppmärksamhet åt att underlätta gränsöverskridande förbindelser för att förbättra driftskompatibiliteten och bidra till den multimodala integreringen av transportinfrastruktur i hela EU.
3. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte i tillräcklig utsträckning har anpassat sina nationella transportplaner till målen för TEN-T att åtgärda denna brist utan onödigt dröjsmål, i syfte att tillämpa och respektera de tidsfrister, mål och
tidsramar som fastställs i relevant EU-lagstiftning. Parlamentet erinrar dessutom om att eftersom TEN-T är ett nät så kan bristande överensstämmelse eller ett stopp på en liten sträcka göra hela systemet mindre effektivt och mindre konkurrenskraftigt. Parlamentet begär därför att man snarast ska kartlägga och slutföra dessa viktiga områden och strategiska sträckor.
4. Europaparlamentet anser att revideringen av TEN-T-förordningen är ett gyllene tillfälle att framtidssäkra nätet i syfte att säkerställa en välfungerande inre marknad, ett fortsatt förverkligande av det gemensamma europeiska transportområdet och EU:s globala konkurrenskraft under de kommande årtiondena, samt att stödja omställningen till smart, hållbar, effektiv och säker mobilitet. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att uppdatera nätet för att ta hänsyn till nya marknadsförhållanden, klimat-, miljö- och samhällsförändringar samt digitala behov, att göra det befintliga nätet mer effektivt och påskynda införandet av alternativa bränslen för transporter.
5. Europaparlamentet anser att man måste fortsätta att bygga ut TEN-T med fokus på att koppla samman stomnätet och det övergripande nätet, inbegripet på landsbygden, i avlägset belägna områden, i glest befolkade områden, i ö-regioner och i de yttersta randområdena samt i de avsnitt som har störst potential att skapa socioekonomiska fördelar. Parlamentet betonar att det inte bör göras några omfattande ändringar av kartorna förrän stomnätet är färdigt. Parlamentet understryker dock att begränsade justeringar behöver göras av TEN-T för att återspegla utvecklingen av transportnät och i syfte att förbättra konnektiviteten mellan olika korridorer och i avlägset belägna
regioner, inbegripet starkare gränsöverskridande järnvägsförbindelser bortom stomlederna, särskilt småskaliga felande länkar med stort europeiskt mervärde i gränsregioner och genom att se till att TEN-T och regionalpolitiken i högre grad kompletterar varandra, samt att tillgodose framväxande miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta över alla justeringar som fastställs i översynen av FSE1 samt de krav som följer av kommissionens förslag
1 Särskilt de justeringar som fastställts i del III i bilagan (till Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)).
till förordning om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av TEN-T (COM(2018)0277).
6. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att inom ramen för TEN-T prioritera ett fullskaligt införande av alternativa bränslen för alla trafikslag, särskilt förnybara bränslen, i syfte att minska koldioxidutsläppen, inbegripet utveckling av relevant teknik, utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur (till exempel e- laddningsmöjligheter och tankställen för LNG och vätgas) samt utarbetande av
säkerhetsstandarder och standarder för driftskompatibilitet, liksom den rättsliga ramen för alternativa bränslen i syfte att uppnå klimatneutralitet senast 2050, med respekt för principen om teknikneutralitet och säkerställande av teknisk mångfald. Parlamentet efterlyser en EU-färdplan för väginfrastruktur som är anpassad till bilindustrins färdplan för att säkerställa att infrastrukturinvesteringar går hand i hand med fordonstillverkning på kort och medellång sikt.
7. Europaparlamentet betonar att man behöver fortsätta att främja transportförbindelser inom och med urbana knutpunkter, järnvägsstationer och nav, inlands- och kusthamnar, flygplatser, logistiknav och multimodala plattformar, inbegripet genom att slutföra och uppgradera förbindelser med dem, både i stomnätet och i det övergripande nätet, för att säkerställa ett skarvfritt, effektivt, tillgängligt, integrerat, smart, säkert, sammanlänkat, välutrustat och hållbart mobilitetssystem för passagerartransporter och godslogistik, samt genom att utveckla direktbiljettförsäljning, för att på så sätt främja en effektiv trafikomställning, särskilt genom att stärka kollektivtrafiksystemen och öka
konnektiviteten i urbana knutpunkter och landsbygdsområden.
8. Europaparlamentet betonar därför att den kommande revideringen av TEN-T-
riktlinjerna behöver gå hand i hand med de aviserade revideringarna av både direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen1, TEN-E-förordningen2 och förordningen om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik3.
9. Europaparlamentet understryker att forskning, innovation och digitalisering spelar en nyckelroll i arbetet med att ytterligare minska koldioxidutsläppen från transporter och samtidigt hantera ökade volymer av såväl passagerartransporter som godstransporter, stärka den multimodala driftskompatibiliteten och göra transporter säkrare, effektivare och mer resilienta, i linje med målen i den europeiska gröna given. Parlamentet betonar att TEN-T måste främja innovativa digitala tillämpningar inom alla trafikslag,
inbegripet intelligenta transportsystem, det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), övervaknings- och informationssystem för sjötrafik,
flodinformationstjänster, system för flygledningstjänster (Single European Sky ATM Research) och system för övervakning av infrastrukturernas strukturella sundhet.
Parlamentet upprepar i detta sammanhang hur viktigt det är att Galileoprojektet slutförs.
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (EUT L 115, 25.4.2013, s. 39).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 276, 20.10.2010, s. 22).
Parlamentet uppmuntrar kommissionen att upplysa medlemsstaterna om möjligheterna att finansiera dessa system med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
10. Europaparlamentet påpekar att lösningar för smart och autonom mobilitet är på väg att bli kommersiellt gångbara och att uppgraderingen av relevant transportinfrastruktur och digital infrastruktur inom TEN-T måste påskyndas, samtidigt som driftskompatibiliteten över gränserna, uppgiftsskydd och it-säkerhet säkerställs, så att man underlättar ett säkert framförande av automatiserade och uppkopplade fordon som uppfyller kraven i den nyligen antagna förordningen om allmän säkerhet.
11. Europaparlamentet betonar att det finns ett stort behov av europeiskt stöd till forskning om och utveckling av innovativa transportslag, exempelvis för utveckling av
obemannade luftfarkoster och maglevteknik. Parlamentet understryker att europeiska partnerskap inom de olika transportslagen i hög grad kan bidra till en säker, effektiv och smart utbyggnad av TEN-T.
12. Europaparlamentet anser att harmoniserade infrastrukturstandarder som är
gemensamma för hela nätet möjliggör inrättandet av ett verkligt gemensamt europeiskt transportområde. Parlamentet anser att befintlig infrastruktur måste underhållas och uppgraderas, särskilt i gränsregioner, med beaktande av tekniska framsteg, ändrade säkerhetsstandarder, större effektivitet, bättre prestanda, kapacitetsökningar, nya
funktioner, större gränsöverskridande tillförlitlighet och driftskontinuitet och behovet av att utgå ifrån ett livscykelperspektiv och göra infrastrukturen mer resilient så att den bättre kan stå emot konsekvenserna av kriser såsom pandemier och klimatförändringar.
Parlamentet noterar dock att FSE-finansieringen inte är tillräcklig för att uppnå alla dessa mål. Parlamentet påpekar att samordning mellan medlemsstaterna är avgörande för att hantera kriser och säkerställa ett kontinuerligt varuflöde och tillhandahållande av nödvändiga varor till EU:s befolkning. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en lagstiftningsram för att förbättra riskhanteringen i stomnätets transportinfrastruktur, inbegripet alla transportslag, och göra infrastrukturen mer resilient och klimatanpassad.
13. Europaparlamentet anser att dåligt underhållen transportinfrastruktur kan påverka TEN- T-nätets kontinuitet, hållbarhet, prestanda och säkerhet, och därmed dess resiliens.
Parlamentet framhåller vikten av regelbundet och standardiserat underhåll av TEN-T- infrastrukturen, i synnerhet broar och tunnlar, för att säkerställa en varaktig infrastruktur av god kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett tydligt riktmärke för kvalitetskrav för infrastruktur, i synnerhet broar och tunnlar, och att utarbeta en
gemensam europeisk strategi för inspektioner av och kvalitetsgradering för TEN-T- infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en plan för kontroll av underhållet av stomnätet på europeisk nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) och de nationella utvecklingsbankerna och utvecklingsinstitutionerna undersöka nya finansieringssystem för att underlätta investeringar i underhåll av nätet. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att utarbeta specifika nationella planer för finansiering av vanligt underhåll och akuta åtgärder.
Finansiering, styrning och tillsyn
14. Europaparlamentet framhåller att för att säkerställa tillräckliga investeringar i TEN-T- infrastruktur måste man se till att alla relevanta EU-fonder (FSE, InvestEU, de
europeiska struktur- och investeringsfonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens,
Horisont Europa m.fl.) och EIB:s utlåning skräddarsys för att tillgodose
transportsektorns specifika behov, och att medlemsstaterna åtar sig att bidra med tillräcklig finansiering. Parlamentet beklagar djupt Europeiska rådets beslut att föreslå budgetnedskärningar för framtidsinriktade program såsom FSE och InvestEU, särskilt med beaktande av den viktiga möjliggörande roll som FSE-programmet spelar för fullbordandet av TEN-T-nätet. Parlamentet noterar att EU:s mycket ambitiösa agenda för att minska koldioxidutsläppen behöver genomföras med stöd av motsvarande finansiering och finansieringsinstrument för att lyckas, samtidigt som de berörda sektorernas konkurrenskraft upprätthålls. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka samverkanseffekterna och samstämdheten med andra relevanta EU-instrument utöver FSE (t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden), och att dessutom optimera användningen av blandfinansieringsverktyg för att attrahera privata investerare och förstärka effekterna av den offentliga finansieringen. Parlamentet påpekar att relevanta klimat- och miljöorienterade finansieringsinstrument inom ramen för den europeiska gröna given bör ställas till förfogande för sådana investeringar i TEN-T-nätet som kan bidra till en effektiv minskning av transportsektorns utsläpp.
15. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna i förslaget till ny flerårig budgetram och i återhämtningsplanen fortfarande inte ger några starka signaler om
infrastrukturinvesteringar eller om en prioritering av ett slutförande av TEN-T.
Parlamentet betonar därför att de resurser som finns tillgängliga inom ramen för fonden Next Generation EU ger en unik möjlighet att säkerställa slutförandet av TEN-T-
stomnätet fram till 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen informera Europaparlamentet om hur anläggningsarbetet framskrider. Parlamentet uppmanar kommissionen att under förhandlingarna med medlemsstaterna avsätta ett lämpligt belopp av stödet till utvecklingen av EU:s transportpolitik och att lägga fram en slutrapport för parlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att investeringar i modern, digital, hållbar och säker transportinfrastruktur ges en framträdande roll i de nationella program som genomför faciliteten för återhämtning och resiliens.
16. Europaparlamentet påminner om att slutförandet av utbyggnaden av ERTMS, såväl i infrastruktur som ombord på tåg, är en grundläggande förutsättning för inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde, och för att möjliggöra en välfungerande
järnvägsmarknad i TEN-T-korridorerna. Parlamentet understryker i detta sammanhang att omkring 15 miljarder euro behövs för att slutföra utbyggnaden av ERTMS på stomnäten, och att kommissionen bör spela en framträdande roll i samordningen av finansiering och ibruktagande.
17. Europaparlamentet betonar att efterlevnaden av den tidsfrist som anges i det föreslagna direktivet om rationalisering av TEN-T1 bör beaktas när projekt utvärderas enligt de mognadskriterier för projekturval som fastställts genom FSE. Parlamentet anser dessutom att eventuella förseningar som uppkommer bör motivera en utredning av hur projektet framskrider och en revidering av det ekonomiska stöd som erhålls från unionen genom FSE, i enlighet med vad som föreskriv i artikel 17.1 i förordning (EU)
1 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (COM(2018)0277), ändrat till ett förslag till direktiv enligt rådets not 8726/20 av den 12 juni 2020 (2018/0138(COD)).
nr 1316/20131, vilket kan leda till en reducering eller ett tillbakadragande av bidraget.
18. Europaparlamentet betonar att även om genomförandet av TEN-T-nätet sker gradvis och slutförandet av stomnätet prioriteras på kort sikt, eftersom det utgör grundstommen i utvecklingen av ett hållbart multimodalt transportnät och stimulerar utvecklingen av hela det övergripande nätet, är det viktigt att säkerställa tillräcklig finansiering för det övergripande nät som inte omfattas av stomnätet för att undvika växande ojämlikheter.
Parlamentet framhåller i detta avseende att båda nivåerna i TEN-T är avgörande för konnektiviteten och den logistiska integreringen i EU.
19. Europaparlamentet anser att EU-medel, särskilt de som anslås inom ramen för FSE, på ett flexibelt och effektivt sätt bör bidra till slutförandet av gränsöverskridande projekt och felande länkar på ett korrigerande sätt, i de fall där upplevda diskrepanser eller obalanser mellan den kostnadsbörda som ska finansieras på nationell nivå och de socioekonomiska fördelar som förväntas på båda sidor om gränsen och ur ett bredare europeiskt perspektiv äventyrar möjligheten till ett slutförande av projektet i tid.
Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende inta ett mer målinriktat förhållningssätt genom att tillämpa högre medfinansieringsgrader för sådana projekt som ger störst europeiskt mervärde, för att generera nationella investeringar.
20. Europaparlamentet är mycket bekymrat över förseningar i slutförandet av projekt, särskilt gränsöverskridande sådana, som hämmar införandet i tid av skarvfria TEN-T- stomnätskorridorer och leder till ökade projektkostnader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullgöra de skyldigheter de har för sina delar av nätet och
säkerställa effektiva och snabba administrativa och rättsliga förfaranden som till fullo respekterar unionsrätten och nationell rätt, och uppmanar dem med kraft att öka digitaliseringen av administrativa och rättsliga förfaranden. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att stärka samarbetet med andra medlemsstaters myndigheter i gränsöverskridande projekt, till exempel genom att inrätta en gemensam myndighet genom ömsesidig överenskommelse, särskilt i syfte att samordna tidsplaner och tidsfrister, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att utan ytterligare dröjsmål genomföra det nya direktivet om rationalisering av TEN-T. Parlamentet uppmanar kommissionen att bistå de medlemsstater som vill införa regler om prövningstillstånd – i enlighet med unionsrätten – som skulle kunna påskynda nationella rättsliga
förfaranden avsevärt.
21. Europaparlamentet framhåller att medlemsstaternas genomförande av EU-åtgärder för rationalisering av tillståndsförfaranden, förfaranden för gränsöverskridande upphandling och andra administrativa förfaranden är av yttersta vikt för att reducera tekniska hinder och minska den administrativa bördan, och därmed förebygga eventuella förseningar och ökade kostnader inom TEN-T-transportinfrastrukturprojekt. Parlamentet noterar att detta är särskilt viktigt för att ge projektansvariga och potentiella privata investerare större säkerhet2. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga till ett kapitel om
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG)
nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).
2 I enlighet med det preliminära avtalet av den 17 juni 2020 till följd av
interinstitutionella förhandlingar om förordningen om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet.
minskning av omotiverade administrativa bördor i lägesrapporten om TEN-T.
22. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka sin tillsyn över genomförandet av TEN-T genom att utnyttja de befogenheter som den redan har tilldelats genom förordningen, stärka relevanta instrument för att kräva att
medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter och stärka de europeiska samordnarnas roll i styrningen av korridorerna, särskilt när det gäller gränsöverskridande förbindelser, samt den utsedda myndighetens roll som enda kontaktpunkt i tillståndsförfarandet.
Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka och utnyttja föreskrifterna i artikel 56 i förordning (EU) nr 1315/2013 i sin revidering av TEN-T-riktlinjerna som syftar till att uppmuntra medlemsstaterna att påskynda planeringen och slutförandet av projekt.
Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra hur regler och krav ska tolkas vad gäller utvärdering, rapportering och bedömningar av rätten till stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis om civilsamhällets och berörda aktörers deltagande och samråd mellan medlemsstaterna och att främja dessa på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.
23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra de nationella transportplanerna och TEN-T-näten mer samstämda, för att säkerställa att TEN-T-förordningen
genomförs på rätt sätt.
24. Europaparlamentet anser att Europeiska järnvägsbyrån (ERA) bör ges en mer
framträdande roll i genomförandet av TEN-T, särskilt när det gäller gränsöverskridande driftskompatibilitet, förbättrad säkerhet, ökad konkurrenskraft och införandet av
ERTMS. Parlamentet begär att ERA:s budget för 2021 ska höjas, så att ERA ges tillräckliga medel för att fullgöra sina uppgifter, särskilt med tanke på att 2021 har utsetts till Europaåret för järnvägen.
Transportslag
25. Europaparlamentet påpekar att kvaliteten på väginfrastrukturen i TEN-T måste förbättras i hela EU.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende vidta ytterligare
åtgärder för att öka användningen av alternativa bränslen och utbyggnaden av elektriska laddningsstationer och tankstationer för vätgas, med beaktande av eventuella framtida lösningar för alternativa bränslen och med full respekt för principen om
teknikneutralitet.
27. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att ytterligare förbättra trafiksäkerheten och upprätthålla och förbättra driftssäkerheten under hela livscykeln för kritisk infrastruktur, med beaktande av icke-motoriserade trafikanters behov och i syfte att skydda
oskyddade trafikanter. Parlamentet påminner om vikten av att främja innovativa och smarta lösningar för trafiksäkerheten så att EU:s strategiska mål om en nollvision kan uppnås. Parlamentet understryker att de nya säkerhetskraven i direktiv (EU) 2019/1936 måste uppfyllas, och påpekar att ytterligare investeringar i anpassning och underhåll av infrastruktur är nödvändiga och bör säkerställas i detta syfte. Parlamentet betonar att förenklingar av lagstadgade krav för projektförfaranden vid revideringen av TEN-T- riktlinjerna inte får ske på bekostnad av de högsta säkerhetsnormerna.
28. Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om behovet av att
tillhandahålla tillräckligt många säkra parkeringsplatser för lastbilar längs TEN-T för att öka både trafiksäkerheten och välbefinnandet hos de som använder nätet, särskilt
transportarbetare.
29. Europaparlamentet betonar att särskilda certifierade avsnitt i TEN-T-nätet och motorvägsnätet bör införas och anpassas så att de uppfyller minimistandarder för prestanda för hel- och halvautomatiserade fordon och standarder för
infrastrukturprestanda avseende synlighet, trafiksignaler, vägmärken och vägmarkeringar.
30. Europaparlamentet framhåller den potential som finns i nya och aktiva metoder för uppkopplad mobilitet i stadstransporter och lokala transporter av personer och gods.
Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föra ett nära samarbete med regioner och städer, särskilt över gränserna, för att stärka och komplettera relevant infrastruktur för en transportsträckas sista kilometer och intermodala och
gränsöverskridande förbindelser inom hela TEN-T, för att på så sätt möjliggöra en smidigare och effektivare användning av infrastruktur och tjänster som i sin tur förebygger trafikstockningar och minskar utsläpp.
31. Europaparlamentet upprepar att järnvägstransporter spelar en viktig roll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn, och påminner om att det fjärde
järnvägspaketet måste genomföras till fullo för att järnvägen ska kunna utveckla hela sin potential. Parlamentet begär att utbyggnaden av järnvägsinfrastrukturen ska åtföljas av åtgärder för att minska omotiverade administrativa bördor. Kommissionen uppmanas att årligen rapportera till Europaparlamentet om hur arbetet på detta område fortskrider.
Parlamentet anser att främjandet av trafikomställningar och effektiva
järnvägstransporter och kombinerade transporter, särskilt i gränsöverskridande
situationer och där det saknas sträckor i avsnitt som används intensivt, måste prioriteras för TEN-T och bör genomföras genom att man slutför utbyggnaden av ERTMS,
avlägsnar lagstiftningsmässiga, driftsmässiga och tekniska hinder i nätet och säkerställer att järnvägsoperatörer ges tillträde på lika villkor, påskyndar elektrifiering, säkerställer förbindelser och driftskompatibilitet, inbegripet genom optimering av
infrastrukturkapacitet och modernisering av utrustning för rullande materiel, stöder forskning och innovation, inklusive det gemensamma företaget ShiftRail, och optimerar godskorridorerna i linje med efterfrågan, särskilt i logistikcentraler såsom hamnar och flygplatser. Parlamentet betonar dessutom att man behöver kartlägga transit- och terminalknutpunkter i nätet, samtidigt som stomnätsknutpunkterna utrustas med plattformar för transittrafik för att underlätta flödet av passagerare och varor.
Parlamentet understryker betydelsen av projekt som förbättrar tillgängligheten, särskilt för personer med funktionsnedsättning och äldre personer.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet anta bindande periodiska mål för utbyggnaden av ERTMS, i syfte att slutföra dess införande i TEN-T-stomnätet, enligt planerna senast 2030. Parlamentet understryker att ERA bör agera som en effektiv och ändamålsenlig systemmyndighet och leva upp till sin stärkta roll och sitt utökade ansvar i fråga om ERTMS enligt det fjärde järnvägspaketet. Parlamentet begär att en färdplan för genomförandet av ERTMS i korridorer för godstransporter på järnväg ska finansieras genom ett projekt av gemensamt intresse inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet framhåller vikten av regleringsmässig stabilitet i fråga om de tekniska specifikationerna för
driftskompatibilitet (TSD) som ett sätt att generera investeringar i ERTMS, och
uppmanar kommissionen att noggrant analysera ytterligare ändringar i samband med uppdateringen av TSD fram till 2030 och att säkerställa kompatibilitet.
33. Europaparlamentet understryker att den europeiska järnvägsinfrastrukturen måste säkerställa tillräcklig kapacitet för både gods- och persontåg, och möjliggöra en ökad användning av infrastrukturen och generera större avkastning på investeringar.
Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att prioritera gränsöverskridande tågförbindelser i syfte att stärka trafikomställningen inom internationell
passagerartransport. Parlamentet betonar i detta sammanhang nattågens potential för klimatvänliga och konkurrenskraftiga resor. Parlamentet anser att en skarvfri
gränsöverskridande järnvägstrafik på TEN-T-nätet och utmed de europeiska godskorridorerna förutsätter ett obligatoriskt gränsöverskridande samarbete mellan infrastrukturförvaltare. Parlamentet uppmanar kommission att lägga fram bindande åtgärder för infrastrukturförvaltare som en del av TEN-T-översynen.
34. Europaparlamentet betonar att utbyggnaden av höghastighetståg för persontrafik av god kvalitet på hela TEN-T-stomnätet måste ges hög prioritet under de kommande åren, med målet att inrätta ett omfattande nät för höghastighetstågförbindelser mellan de större europeiska städer som för närvarande inte har tillgång till sådana tjänster och avsevärt öka hållbara markbundna transportslags konkurrenskraft.
35. Europaparlamentet betonar betydelsen av transporter på inre vattenvägar som ett hållbart transportslag, och framhåller att man måste säkerställa framtidssäker infrastruktur av hög kapacitet, och se till att vattenvägar är tillförlitliga och av god kvalitet och farbarhet, i synnerhet mot bakgrund av klimatförändringarna. Parlamentet konstaterar att hamnar spelar en viktig roll som strategiska knutpunkter i både stomnätet och det övergripande nätet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa
skarvfria förbindelser mellan kust- och inlandshamnar och järnvägs- och vägnät i stomnätet och det övergripande nätet, i syfte att underlätta multimodalitet. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa en harmoniserad gränsöverskridande utbyggnad av flodinformationssystemet (RIS) och för att underlätta övergången till innovativa, effektiva och hållbara lösningar i sektorn.
36. Europaparlamentet begär en färdplan för utbyggnaden av inre vattenvägar, som ska finansieras genom ett projekt av gemensamt intresse inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
37. Europaparlamentet lyfter fram den roll som sjöfartsförbindelser av hög kvalitet spelar, inte bara för EU:s internationella handel utan också för handel inom EU. Parlamentet betonar den viktiga roll som pelaren ”Sjömotorvägar” i TEN-T och närsjöfarten spelar som hållbara transportslag i detta sammanhang. Parlamentet anser att syftet med pelaren Sjömotorvägar är att underlätta för behovsbaserade närsjöfartsförbindelser och
närsjöfartstjänster som är skarvlöst integrerade med och kompletterar landbaserade transporter, underlätta samarbetet mellan kusthamnar och främja deras förbindelser med inlandet, samt att främja utvecklingen och utbyggnaden av rena och alternativa
bränslen, efter en konsekvensbedömning, och energieffektivitetslösningar för sjötransporter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utvärdera vilka slutpunkter på stomnätskorridorer som bör göras tillgängliga som sjöförbindelser till andra stomnätskorridorer och var TEN-T-kartorna bör uppdateras enligt utvärderingen.
38. Europaparlamentet betonar den avgörande roll som kust- och inlandshamnar spelar i
egenskap av strategiska knutpunkter i transportnätet, genom att de sammanlänkar närsjöfart och oceangående sjöfart med järnvägar, vägar, inre vattenvägar och
rörledningar och utgör knutpunkter i logistiska leveranskedjor. Parlamentet understryker att man måste säkerställa att TEN-T-hamnarna är tillgängliga för de största fartygen genom att vidta åtgärder för att garantera kapacitet. Parlamentet understryker
kusthamnarnas gränsöverskridande dimension och betonar att hamnar inte bara är en komponent i sjöfartstransport, utan att de också i allt högre utsträckning utgör
samlingsplatser för alla transportslag och är en del av energiekonomin, den industriella ekonomin och den blå ekonomin. Parlamentet noterar den viktiga och tilltagande utvecklingen av samarbetet mellan hamnar och hamnarnas roll som samlingsplats.
Parlamentet anser att man inom ramen för TEN-T därför bör främja projekt som syftar till att öka samverkanseffekterna inom hamnar mellan transportinfrastruktur,
energiinfrastruktur och digital infrastruktur, och vidta åtgärder för att vid behov uppgradera järnvägs- och vägförbindelserna till havs- och inlandshamnar, i syfte att stödja trafikomställningen och stärka hållbar logistik.
39. Europaparlamentet betonar vikten av närsjöfartsförbindelser för regional konnektivitet, särskilt för avlägset belägna regioner och öar. Parlamentet anser att kraven avseende sjömotorvägar utesluter nationella närsjöfartsförbindelser, och uppmanar därför kommissionen att förenkla dessa krav i TEN-T-förordningen så att sjöförbindelser jämställs med landbaserade förbindelser, med särskilt beaktande av förbindelser till hamnar i det övergripande nätet.
40. Europaparlamentet lyfter fram den potential som finns för en avsevärd minskning av sjöfartssektorns utsläpp genom investeringar i hamninfrastruktur som stöder
användningen av alternativa bränslen och övergången till batteriladdning och
strömförsörjning vid kaj. Parlamentet påpekar att sådana investeringar bör ges särskild prioritet som ett sätt att främja multimodala transporter som är baserade i hamnar.
Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla de finansieringsinstrument som finns tillgängliga för att främja investeringar i detta syfte och att ytterligare stödja den pågående utvecklingen av olika typer av ren teknik genom att stimulera forskning.
41. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att erkänna hamnarnas mer omfattande roll, utöver den rena transportfunktionen, i arbetet med att minska
koldioxidutsläppen, särskilt hamnarnas potential att bidra till utnyttjandet av möjligheter till land- och havsbaserad vindkraft.
42. Europaparlamentet understryker att luftfarten och tillhörande infrastruktur, såsom flygplatser, är viktiga för EU:s förbindelser med omvärlden och förbindelserna inom EU, inbegripet med landsbygdsområden, glesbefolkade områden, avlägset belägna områden, öregioner och de yttersta randområdena, och för att säkerställa multimodalitet, till exempel genom interoperabilitet med i synnerhet järnvägstransport, samt för att skapa samverkanseffekter mellan berörda EU-byråer. Parlamentet betraktar TEN-T som ett viktigt verktyg för att påskynda övergången till alternativa bränslen i sektorn, liksom även användningen av laddnings- och tankningsinfrastruktur för sådana bränslen, genom att TEN-T tillhandahåller nödvändig kapacitet på flygplatser i stomnätet och det övergripande nätet. Parlamentet anser att vidareutvecklingen av initiativet för det gemensamma europeiska luftrummet II+ är brådskande och avgörande för att åstadkomma effektivare och mer hållbara infrastrukturförbindelser. Parlamentet
påminner om att covid-19-krisen har tydliggjort luftfartens värde för ekonomin samt för förbindelserna för passagerare och gods, och därmed också visat på behovet av att
säkerställa luftfartens motståndskraft mot nya risker och kriser.
43. Europaparlamentet anser att samverkanseffekterna mellan TEN-T och TEN-E och det faktum att de kompletterar varandra bör främjas, samtidigt som befintliga och framtida finansieringsmöjligheter och finansieringsnivåer för utvecklingen av TEN-T säkerställs fullt ut. Parlamentet framhåller i detta avseende att rörledningar inte enbart betraktas som en del av energiinfrastrukturen, utan också som en faktor som möjliggör
omställningen till mer hållbara transporter. Parlamentet konstaterar att rörledningar har en roll att spela som en koppling mellan industrikluster och transportknutpunkter och som ett transportmedel för råvaror, och understryker deras betydelse för genomförandet av viss teknik för minskade koldioxidutsläpp.
44. Europaparlamentet betonar att alla medlemsstaterna behöver ha välutvecklade, smarta, säkra och hållbara TEN-T-nät som underlättar mobilitet, konnektivitet och territoriell tillgänglighet inom hela EU, särskilt i avlägset belägna regioner, ö-regioner och de yttersta randområdena, för att främja och öka europeisk och internationell turism.
Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjliga samverkanseffekter med EuroVelo och dess 16 korridorer, i synnerhet genom att öka det ekonomiska stödet, i syfte att främja lokal och miljövänlig cykelturism i Europa.
Strategisk inriktning
45. Europaparlamentet framhåller det strategiska värdet för EU av att inom ramen för TEN- T upprätthålla nära transportförbindelser med tredjeländer och ytterligare integrera EU:s partnerländer i Europeiska frihandelsområdet (Efta), transportgemenskapen med västra Balkan och Sydosteuropa, och länderna i det östliga partnerskapet, och att främja bättre förbindelser med EU:s avlägset belägna områden. Parlamentet anser också att EU bör bygga ut sina transportförbindelser inom TEN-T med kandidatländerna, länderna i södra Medelhavsområdet och det östliga partnerskapet samt med Asien, på grundval av EU:s standarder och försäkringar om ömsesidighet, med tanke på de strategiska
investeringarna och det plötsligt ökande inflytandet från tredjeländer i denna region.
Parlamentet belyser dessutom Medelhavsområdets strategiska betydelse för unionen och behovet av att stärka infrastrukturen i länderna i södra Medelhavsområdet och i EU:s öregioner.
46. Europaparlamentet påpekar betydelsen av att upprätthålla TEN-T-förbindelserna med Förenade kungariket, genom att man till att börja med erkänner landet som ett
”grannland” enligt definitionen i artikel 3 b i TEN-T-förordningen, samtidigt som genomförandet och slutförandet av gemensamt överenskomna TEN-T-
infrastrukturprojekt samt Förenade kungarikets deltagande i finansieringen av dessa förbindelser säkerställs. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna EU:s yttre gränser särskild uppmärksamhet och att övervaka konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde för gränsregionerna. Parlamentet påminner om Förenade
kungarikets och den så kallade landvägens viktiga roll som en del av TEN-T-nätet, och konstaterar att brexit kommer att inverka negativt på konnektiviteten, tillgängligheten och den ekonomiska sammanhållningen dels mellan Irland och den europeiska kontinenten, dels på ön Irland. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det finns en effektiv förbindelse mellan Irland och det europeiska fastlandet, med särskilt beaktande av sjöfartsrutter, genom stomnätet och det övergripande nätet, oavsett vilken form de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket tar.
47. Europaparlamentet understryker att TEN-T, med dess många knutpunkter, har en
strategisk funktion för unionen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utarbeta planer för att skydda strategisk infrastruktur och TEN-T i sin helhet.
Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU:s strategiska intressen, förbudet mot prisdumpning, den fullständiga respekten för höga europeiska
arbetsstandarder och principen om ömsesidighet när det gäller tillträde till offentlig upphandling tillämpas till fullo i upphandlingsförfaranden för TEN-T-projekt.
48. Europaparlamentet understryker att man behöver öka samverkanseffekterna mellan de transeuropeiska näten på transport-, energi- och telekommunikationsområdet och mellan deras respektive korridorer för att säkerställa ett smidigt marknadstillträde och en
smidig distribution av alternativa bränslen för transport, samt beakta transportsektorns och dess användares framväxande digitala behov.
49. Europaparlamentet betonar att transportinfrastrukturpolitiken erbjuder en klar möjlighet att öka samverkanseffekterna mellan försvarsbehov och TEN-T, med det övergripande syftet att förbättra den militära rörligheten i hela EU, med hänsyn till geografisk balans och med beaktande av de potentiella fördelarna för civilskyddet. Parlamentet insisterar på att transportinfrastrukturen i de transeuropeiska nätavsnitt som har identifierats som lämpliga för dubbla användningsområden strikt bör anpassas i enlighet med principen om dubbla användningsområden för att tillmötesgå både civila behov och
försvarsbehov. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla fast vid sitt ursprungliga förslag om finansiering av militär rörlighet i den fleråriga budgetramen 2021–2027.
o o o
50. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
