• No results found

Återrapportering från Länsstyrelsen i Stockholms län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Återrapportering från Länsstyrelsen i Stockholms län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Länsstyrelsen i Stockholms län –

återrapportering 2013 1 (6)

Återrapportering från Länsstyrelsen i Stockholms län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas

åtgärdsprogram

Åtgärd 28

Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

Omprövningar av befintliga tillstånd är mycket resurskrävande. För att uttnyttja resurserna optimalt väljer Länsstyrelsen att verka för att verksamhetsutövaren på eget initiativ ska ompröva sin verksamhet. Under 2013 har drygt 22 verksamhetsutövare som bedriver miljöfarlig verksamhet fått förnyade tillstånd enligt 9 kap.

miljöbalken.~~Länsstyrelsen hanterar i övrigt ett 60-tal tillståndsprövningar per år, varav många har direkt eller indirekt påverkan på vatten. I dessa ärenden bedöms verksamheten utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och recipientens status i relation till

miljökvalitetsnormerna för vatten.~Vid tillstånd till grustäkter bedöms om

naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och om täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning. Bedömningen görs utifrån en regional vattenförsörjningsplan (VAS-rapport nr 6, 2009).~

B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Under 2012 togs en plan för Länsstyrelsens åtgärdsarbete fram (åtgärd nr 30) som

innefattar avgränsningar och prioriteringar samt kommande aktiviteter när det gäller hur Länsstyrelsen ska arbeta systematiskt med åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten enligt vattenförvaltningen. Planen är kopplad till Länsstyrelsens verksamhetsplan.

~En strategi för hur Länsstyrelsen ska arbeta miljögifter håller på att utarbetas. Målet är att belastningen av miljögifter ska minska i länets vattenmiljöer.~~Länsstyrelsen beaktar miljökvalitetsnormerna vid tillsyn och prövning. Vid varje prövning av anmälningspliktiga vattenverksamheter prövas inverkan på vattenförhållandena mot intrånget. De beslut som Länsstyrelsen fattar för varje anmälningsärende syftar till att begränsa negativ

miljöpåverkan, vilket i förlängningen även gynnar arbetet med att uppnå

miljökvalitetsnormerna för vatten. ~~Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsynsansvaret för 77 miljöfarliga verksamheter varav 24 täkter. Länsstyrelsen har överlåtit

tillsynsansvaret för övriga verksamheter i länet till kommunerna.

(2)

Länsstyrelsen i Stockholms län –

återrapportering 2013 2 (6)

C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

Under 2012 genomfördes en inventering av alla kända dammanläggningar. Vid inventeringen prioriterades de vattenområden där det finns risk för att anläggningen medför att miljökvalitetsnormer för vatten inte kan uppnås. Diskussioner pågår om utrivning av tre dammar; i Muskån, i Moraån och i Hammerstaån. Projektet i Hammerstaån drivs av Sprotfiskarna.

D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Åtgärd 29

Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Beskriv arbetet kortfattat.

Länsstyrelsen ställer som en viktig del i den operativa tillsynen krav på

verksamhetsutövares egenkontrollprogram. Vid arbete med att åtgärda förorenad mark säkerställer Länsstyrelsen att det genomförs erforderliga egenkontrollprogram. Interna rutiner finns för handläggare som är ansvariga för tillsynen. Bl.a. har en lista på

vattenförvaltningens prioriterade ämnen och särskilt förorenade områden bifogats interna checklistor.

B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med

egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?

 Ja

Beskriv arbetet kortfattat.

Se fråga 29a)

C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Beskriv arbetet kortfattat.

Länsstyrelsen bistår kommuner med tillsynsvägledning samt bidrar med underlag till kommunerna för hur de kan arbeta. Tillsynsvägledningsplanen är delvis uppdaterad för att innefatta vattenförvaltningens krav. Arbetet pågår.

D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.

Vid nya infrastrukturprojekt och nyetablering av miljöfarlig verksamhet ställer

(3)

Länsstyrelsen i Stockholms län –

återrapportering 2013 3 (6)

Länsstyrelsen krav på att miljökvalitetsnormerna säkerställs samt att minimal negativ påverkan på vattenmiljön sker. ~~Under 2013 har en broschyr om egenkontroll för dammar att skickats ut till dammägare.

Åtgärd 30

Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av

avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker.

Länsstyrelsen har tagit fram en plan för hur arbetet med åtgärder enligt

åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning under år 2012-13 ska genomföras. Planen är kopplad till Länsstyrelsens verksamhetsplan. Alla samarbeten och underlag för prioritering beskrivs i planen. Planen beslutades av länsledningen i juni 2012 och ska uppdateras under 2014.~~Arbetet med Vattenförvaltningen sker integrerat med den ordinarie verksamheten.

Planering görs genom regelbundna möten på handläggarnivå samt chefsnivå mellan berörda enheter och avdelningar. I en samvarkansgrupp för vattenfrågor diskuteras inriktning och kriterier för hur arbetet med vattenförvaltningens åtgärder ska genomföras.

Samverkansgruppen är sammansatt av avdelnings- och enhetschefer från tre avdelningar.

Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden?

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

Avrinningsområdesperspektivet beaktas främst inom ramen för miljömålsprojektet

"Verktyg för ett renare vatten i Östersjön" vid planering och genomförande av konkreta åtgärder, men även genom delaktighet i olika vattenvårdssamarbeten i länet och

tillsammans med angränsande län inom vattendistriktet. ~~Länsstyrelsen har under 2013 varit aktiv i följande vattenvårdssamarbeten: Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands kustvattenvårdsförbund, Tyresåns vattenvårdsförbund, Trosaåns vattenvårdsförbund, Igelbäckens vattensamverkan, Bällstaåns vattensamverkan, Edsvikens vattensamverkan, Stavbofjärdens vattenråd, Åkerströmmens vattensamverkan och Märstaåns samverkan.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.

Länsstyrelsen tar fram underlag till det åtgärdsprogram som ska gälla 2015-2021. Arbetet har pågått under 2013 och kommer att fortsäta under 2014. Underlagen kommer att remmitteras under det formella samrådet nov 2014 - maj 2015 samtidigt som

åtgärdsprogrammen. De tas fram i samråd med berörda kommuner och VA-bolag. Genom att tidigt förankra de åtgärder som behövs för att uppnå god kemisk och ekologisk status hos viktiga utförare, underlättas det formella samrådet och ökar sannolikheten för att föreslagna åtgärder genomförs.~I underlagen anges riktningen för de åtgärder som behövs för att uppnå god vattenstatus. För detaljerade åtgärdsförslag behövs en noggrann

(4)

Länsstyrelsen i Stockholms län –

återrapportering 2013 4 (6)

utredning av varje vattenförekomst. Länsstyrelsen saknar resurser att göra detta, men genom att peka ut riktningen och diskutera förslagen med kommunerna bidrar vi till att kostnadseffektiva och politiskt förankrade förslag tas fram. I flertalet kommuner i

Stockholms län pågår arbetet med att ta fram VA-planer, vattenplaner eller andra projekt som syftar till att uppnå god vattenstatus för alla vatten i respektive kommun. Detta arbete kommer att generera mer detaljerade åtgärdsförslag som sedan kan lyftas in i underlagen.~

Åtgärd 31

Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Det regionala programmet för efterbehandling av förorenade områden innefattar en beskrivning av vattenförvaltningens krav och förslag på åtgärder. Planen ingår som ett prioriteringsunderlag i Länsstyrelsens plan för arbetet med åtgärder enligt

åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning som ska kopplas till Länsstyrelsens verksamhetsplan.

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

Flera utbildningar och projekt genomförs inom ett nätverk av länsstyrelser i Mälardalen och Gotland. Syftet är att öka kunskapsnivån hos handläggare på kommunerna eftersom det är kommunerna som har tillsynsansvaret för majoriteten av objekt.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

Länsstyrelsen arbetar främst med tillsynsvägledning och i arbetet med att åtgärda föroreningsskadade vattenförekomster är vattenförvaltningen en av flera

prioriteringsgrunder. ~~Under året har arbete med nio branschinventeringar av nedlagda verksamheter pågått. Under året har också inventering av förorenade sediment

genomförts.~~Under året har Länsstyrelsen fått del av mer än 70 anmälningsärenden från kommunerna, som rör efterbehandling av förorenade områden och granskat mer än 100 planer som omfattar förorenade områden.~~Flera efterbehandlingsprojekt i förorenade vattenområden pågår, t ex Beckholmen och Turingen (uppföljning). Ytterligare två projekt planeras: Vinterviken och Kagghamra/Sjöbergs varv.

(5)

Länsstyrelsen i Stockholms län –

återrapportering 2013 5 (6)

Åtgärd 15

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Arbetet koncentreras till avrinningsområden som prioriteras enligt rapporten "Områden och källor som göder havet mest inom Norra Östersjöns Vattendistrikt. Redovisning av ett regeringsuppdrag" (Rapport 2009:4, Länsstyrelsen i Västmanland). Inom

miljömålsprojektet "Verktyg för ett renare vatten i Östersjön" planeras och genomförs konkreta åtgärder inom de prioriterade områdena. Under året har samarbete skett med LRF regionalt och lokalt, samt med berörda kommuner i avrinningsområdena

Åkerströmmen, Stavbofjärden och Märstaån. Arbetet har bl.a. bidragit till att

Länsstyrelsen förbättrat sitt samarbete med kommuner och lantbrukare i området, och att samarbetet mellan kommunerna och LRF lokalt ökat. Erfarenheterna visar att rådgivning och dialog är viktiga komponenter för att åstadkomma åtgärder. Det har också resulterat i beviljade LOVA-ansökningar för främst strukturklakning och

markkartering.~~Länsstyrelsen handlägger stöd för anläggande av våtmarker där det är optimalt ur ett vattenförvaltningsperspektiv. 2013 har 5 våtmarker anlagts med en sammanlagd area på knappt 20 ha.~~Länsstyrelsen samverkar med länsstyrelserna i Mälardalen och Gotland kring gemensam upphandling av rådgivning och aktiviteer inom Greppa Näringen.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Länsstyrelsen samverkar med Jordbruksverket kring utveckling av nya verktyg och kunskap inom främst Greppa Näringen.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 15:

Åtgärd 17

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Arbetet med miljömålet Giftfri miljö är sammankopplat med det arbete som Länsstyrelsen gör inom Greppa Näringen och Greppa växtskyddat samt sker samtidigt utifrån

vattenförvaltningens krav. Genom rådgivning genomförs behörighetsutbildning och annan kompetensutveckling för hela länet. ~~Länsstyrelsen håller varje år repetitionskurser för dem som har tillstånd att sprida växtskyddsmedel. Under 2013 hölls 2 kurser.

~~Länsstyrelsen i Stockholm upphandlar enskild rådgivning inom användning av växtskyddsmedel i trädgård och växthus liksom ekologisk rådgivning inom krydd- och fruktodling för att främja en sådan produktion. Länsstyrelsen har också upphandlat enskild

(6)

Länsstyrelsen i Stockholms län –

återrapportering 2013 6 (6)

rådgivning in inom projektet Greppa Näringen där det ingår en rådgivning angående förvaring och hantering av växtskyddsmedel. ~~Genom ett samarbete med Länsstyrelsen i Västmanland ges en branchspecifik grundkurs i användning av kemiska bekämpningsmedel för parkförvaltning och trädgårdsnäring.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Länsstyrelsen har en återkommande dialog med Jordbruksverket i olika frågor som rör växtskyddsmedel. Länsstyrelsen deltar i även i Jordbruksverkets årliga fortbildningskurs.

C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut.

Länsstyrelsen har kontinuerlig dialog med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, samt kontakt och viss samverkan med kommunerna i länet. Bland annat efterfrågas Länsstyrelsens kunskap om besprutningscertifikat.

D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

Vid tvärvillkorskontroll för lantbrukare som får jordbruksstöd kontrolleras hantering och lagring av gödsel.

Åtgärd 20

Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort

kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

En omfattande kulturhistorisk inventering av vattenanknutna kulturmiljöer inleddes i södra länsdelen 2012 och har fortsatt under 2013. Under året har Östra Södertörn och Horsfjärdens åtgärdsområde inventerats. Inventeringen beräknas slutföras efter 2016 (se nedan under punkt 20c). ~~Den inventering av dammar som påbörjades under 2012 slutfördes 2013 och skall avrapporteras 2014. Inventeringen omfattar alla kända dammar och innebär att en kulturhistorisk värdering görs (tillstånd krävs för åtgärder / samråd krävs inför åtgärder / inget kulturhistoriskt värde). Närmare 400 hundra dammar har inventerats. Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet.

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden.

Riksantikvarieämbetet bidrar ekonomiskt till genomförandet av inventering av dammar (se 20a). Arbetet utförs av Länsstyrelserna. Länsstyrelserna i Sverige har regelbundet kontakt för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad, t ex genom återkommande seminarier (ett under 2013).

C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.

Med nuvarande resurstilldelning från Riksantikvarieämbetet bedömer vi att arbetet med den kulturhistoriska inventeringen inte kommer att avslutas i denna

vattenförvaltningscykel (innan 2016). En mer realistisk bedömning är att underlaget kommer att vara klart under nästa vattenförvaltningscykel.

References

Related documents

• Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen

Prioriterat område: Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk (föräldrar) 89 % av föräldrarna med barn i förskolan anger att påståendet stämmer mycket eller ganska

jordbruket väsentligt bidrar till att vattenförekomster inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Inom dessa områden ordnas gruppträffar med lantbrukarna för

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort

Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt

17a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2015 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som

I prioriteringsarbetet är vattenfrågan viktig ur flera aspekter (hälsorisk vid intag av vatten, skydd av vattentäkt, vattnets eget skyddsvärde m.m.). Länsstyrelsen har