Jämställdhet gör skillnad
Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014
Innehåll Sid
1. Bakgrund... 2
2. Varför jämställdhet?... 2
3. Nationella och regionala jämställdhetsmål ... 3
4. Nuläge utifrån nationella och regionala jämställdhetsmål... 4
5. Syfte och mål med den regionala handlingsplanen ... 6
6. Handlingsplanens målgrupper... 6
7. Handlingsplanens kopplingar till andra jämställdhetsfrämjande insatser i Västra Götaland ... 7
8. Genomförande ... 7
8.1 Attitydpåverkan... 7
8.2 Verksamhetsintegrering av genus och jämställdhet ... 9
8.3 Jämställdhetskonsekvensbeskrivningar... 10
8.4. Samordning av insatser och samsyn när det gäller styrning, uppföljning och utvärdering av jämställdhetsfrämjande åtgärder... 10
1. Bakgrund
Regeringen har tagit fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Enligt handlings- planen ska tillväxtansvariga i länen ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet i respektive län under 2012-2014.
Tillväxtverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för de regionala hand- lingsplanerna och denna handlingsplan har i väsentliga delar följt riktlinjerna.
Syftet med regeringens handlingsplan är att bidra till en jämställd regional tillväxt genom att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse för vikten av att jämställdhet genomsyrar planering och genomförande av det regionala tillväxtarbetet.
Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, som är Sveriges nationella referensram för sammanhållningspolitiken och struk- turfonderna, har varit Tillväxtverkets utgångspunkt. I strategin har regeringen definierat fyra nationella prioriteringar som är vägledande i arbetet:
• Innovation och förnyelse
• Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
• Tillgänglighet
• Strategiskt gränsöverskridande arbete
Dessa prioriteringar ligger också till grund för den regionala handlingsplanen.
2. Varför jämställdhet?
Jämställdhet är en förutsättning för en demokratisk utveckling och en hållbar ekonomisk till- växt. För att kvinnor och män ska uppleva en region som attraktiv krävs jämställda villkor och möjligheter för alla att använda sin kapacitet, kreativitet och kompetens. Jämställdhet är också en mänsklig rättighet som ska genomsyra alla sektorer i samhället.
Regional tillväxt och jämställdhet uppfattas ofta som två skilda områden med olika målbilder som är svåra att förena och integrera i varandra. En hållbar tillväxt skapas genom hänsyn till ekonomi, miljö och sociala dimensioner såsom integration, jämställdhet och mångfald.
I såväl teori som praktik finns stöd1 som visar att tillväxt och jämställdhet förmerar varandra och främjar tillväxt genom att:
• Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare
• Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet
1 Saarinen, Hallin, Kempinsky (2011) Jämställd tillväxt.
• Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten
• Jämställdhet förbättrar innovationsförmågan
• Jämställda företag utvecklas bättre 3. Nationella och regionala jämställdhetsmål
Regeringens övergripande mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Utöver dessa mål finns följande fyra delmål:
1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet
3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Det övergripande målet i det regionala tillväxtprogrammet är att Västra Götaland ska vara en attraktiv, väl sammanhållen och internationellt konkurrenskraftig region. Vi ska också vara en region där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden.
I ”Vision Västra Götaland - Det goda livet”, som är ett territoriellt styrdokument, är jäm- ställdhet ett av fyra generella perspektiv som ska genomsyra hela Västra Götaland.
Några viktiga inslag i visionen är att:
• Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen
• Vi ska ha en jämn maktstruktur i näringslivet, offentlig verksamhet och i politiken
• Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete
Utöver dessa mål finns även nedanstående budgetmål som ska leda till jämställdhet i det regi- onala tillväxt- och utvecklingsarbetet:
- Nyföretagandet ska vara jämt fördelat mellan kvinnor och män
- Andelen regionala utvecklingsinsatser ska vara jämt fördelade mellan kvinnor och män För att kunna uppnå de här målen krävs både en förändringsvilja och en regional samsyn om vilka insatser som krävs. Vi behöver också analysera vilka konsekvenser de olika besluten får för kvinnor och män innan viktiga beslut fattas. Därför behövs också goda kunskaper om nu- läget när det gäller kvinnors och mäns förutsättningar i utbildning, arbetsliv och företagande.
4. Nuläge utifrån nationella och regionala jämställdhetsmål
Nulägesanalysen utgår från situationen för kvinnor och män i Västra Götaland när det gäller makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet. Uppgifterna är dels hämtade från statistik-
boken ”Om kvinnor och män i Västra Götalands län 2012”, som bygger på statistik från 2010- 2011 och dels ur en översyn som gjordes, inom ramen för programmet Främja kvinnors före- tagande 2011, för att se hur företagande kan främjas ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I ett regionalt perspektiv innebär målet att vi ska ha en jämn maktstruktur i näringslivet, i offentlig verk- samhet och i politiken.
Nuläge:
Kvinnor är underrepresenterade när det gäller makt och inflytande i samhälle och näringsliv inom flera olika områden. Fortfarande domineras arbete i ledande och beslutsfattande positio- ner av män. Detta gäller framförallt inom det privata näringslivet där 25 procent av cheferna är kvinnor och 75 procent män. I den offentliga sektorn är 66 procent av cheferna kvinnor.
Bland totalt antal kvinnor i länet, som är chefer, finns 63 procent i den privata sektorn. Mot- svarande för männen är 91 procent inom privat sektor. I kommunstyrelser är könsfördelningen bland ordinarie ledamöter 40 procent kvinnor och 60 procent män. I några kommuner är kvin- norna i majoritet. I regionstyrelsen är andelen kvinnor 53 procent. Den genomsnittliga köns- fördelningen i politiska partier i regionfullmäktige är 48 procent kvinnor och 52 procent män.
Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbe- te som ger självständighet livet ut.
De regionala målen om ekonomisk jämställdhet är:
• att den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten,
• att kvinnor och män ska ha lika lön för lika/likvärdigt arbete,
• att nyföretagandet ska vara jämt fördelat mellan kvinnor och män
• att andelen regionala utvecklingsinsatser ska vara jämt fördelade mellan kvinnor och män Nuläge:
Samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning
Ett allvarligt problem för regionens konkurrenskraft är att pojkar och unga män halkar efter i utbildningen. Många saknar slutbetyg i kärnämnen och är därmed inte behöriga att söka vida- re till högre utbildning. Mindre än 40 procent av pojkarna går vidare till högskolestudier. På längre sikt kan konsekvenserna av detta bli att vi inte kan tillgodose vårt behov av kompetens- försörjning inom yrken där det krävs högre utbildning. Män i åldersintervallet 20-39 år är mindre flyttbenägna än kvinnor vilket också är en bidragande faktor till att de har en lägre utbildning och därmed riskerar att hamna i arbetslöshet.
Den könsuppdelade arbetsmarknaden
Trots att kvinnorna i regionen dominerar när det gäller eftergymnasial utbildning, är det män- nen som har högst inkomster. Kvinnors utbildningsinvesteringar ger heller inte den ekono- miska utdelning som leder till ekonomisk jämställdhet. Skillnaden i medelinkomst per år för kvinnor och män i länet är ca 70 tkr. Ett av skälen till denna snedfördelning är att kvinnor och män fortfarande gör traditionella utbildnings- och yrkesval. Majoriteten av kvinnorna väljer
yrken inom vård, omsorg och skola, där lönerna generellt sett är låga. Kvinnor2 svarar också för det största obetalda arbetet, vilket leder till att kvinnor arbetar deltid i större omfattning än män.
På sikt kan traditionella yrkes- och utbildningsval också leda till svårigheter att rekrytera ar- betskraft till företag inom teknikinriktade industrier, vilka i dagsläget domineras av män. En ökad jämställdhet inom teknikinriktade branscher kan bidra till en bättre kompetensförsörj- ning. Motsvarande gäller för att få fler män att välja lärar- eller vårdyrken. Generationsväx- lingen på arbetsmarknaden för med sig ett ökat behov av arbetskraft i dessa yrken.
Kvinnors och mäns företagande
Kvinnors och mäns företagande i Västra Götaland ser i praktiken ut som i övriga delar av lan- det. I regionen är 5,23 procent av de sysselsatta kvinnorna företagare. Andelen män som är företagare är 12,6 procent. Kvinnorna svarar för ca 30 procent av nyföretagandet. Den köns- uppdelade arbetsmarknaden avspeglas också i företagandet. Olika grupper4 på arbetsmarkna- den kan ha lättare eller svårare för att identifiera sig som företagare. Dels på grund av rådande normer och dels beroende på vilka yrken som förknippas med eget företagande.
Mer än 70 procent av företagen som drivs av kvinnor är inom olika tjänstenäringar, t ex inom vård och omsorg, personliga tjänster och kulturella näringar.
Den ojämna könsfördelningen återspeglas även i det akademiska entreprenörskapet. 65 pro- cent av alla som examineras från universitet och högskolor är kvinnor. Trots den höga andelen är det få kvinnor som utvecklar en idé i de inkubatorer som har anknytning till universitet eller högskolor. Inkubatorerna i Västra Götaland redovisar färre kvinnor bland idégivarna än i övriga riket. Av idéer som leder till företagsbildning i någon av Västra Götalands inkubatorer härrör ca 13 procent5 från en kvinna eller från ett team där en kvinna ingår. I inkubatorer med fokus på teknik är andelen kvinnor så låg som 8 procent. Denna snedfördelning får även kon- sekvenser för kvinnors möjlighet att få del av statligt innovations- och tillväxtkapital.
Hur kvinnor och män tar del av det offentliga stödsystemet
Att kvinnor är underrepresenterade när det gäller företagande behöver emellertid inte betyda att de inte tar del av samhällets företagsfrämjande resurser. Många kvinnor vill lära sig myck- et om företagande innan de startar företag och undersökningar i regionen visar att andelen kvinnor som får kompetenshöjande stöd är hög. Mer än 50 procent av kunderna hos, bland annat Drivhuset, Coompanion och Nyföretagarcentrum är kvinnor. En stor andel kvinnor del- tar också i affärs- och innovationsutvecklingsprojekt inom ramen för nationella och regionala satsningar på att främja kvinnors företagande.
När det gäller fördelning av finansiellt företagsstöd ser situationen för kvinnor betydligt sämre ut. Västra Götalandsregionens uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinan-
2 Holmqvist och Sundin, ”Företagerskan – Om kvinnor och entreprenörskap” SNS förlag 2002
3 Statistiken är hämtad från statistikboken ”Om kvinnor och män i Västra Götalands län” 2012 och den bygger på registerbaserade uppgifter från 2010 och 2011.
4 Holmqvist och Sundin, ”Företagerskan – Om kvinnor och entreprenörskap” SNS förlag 2002
5 Procentandelen bygger på en analys som gjorts av professor Åsa Lindholm Dahlstrand, Högskolan i Halmstad, inom Vinnova-projektet ”Akademiskt nyföretagande: inkubatorer och entreprenörsutbildning för kvinnors före- tagande”, 2010.
siering går till kvinnor. Att så få kvinnor får del av regionala företagsstöd beror på flera fakto- rer. En av dessa är att kvinnor (som grupp) är mindre benägna att finansiera företagets tillväxt med externt kapital. En annan faktor är att kvinnor (som grupp), oftare än män, bedriver före- tag på en lokal marknad i starkt konkurrensutsatta branscher. Dessa faktorer försvårar möjlig- heten att få regionala företagsstöd, mycket beroende på tolkning och tillämpning av regelver- ken i förordningen6 om fördelning av regionalpolitiska företagsstöd och regionalt invester- ingsstöd.
Traditionell syn på företagande orsakar diskriminering av kvinnor
I kundundersökningar7 som Västra Götalandsregionen gjort via fokusgrupper med kvinnor i rollen som entreprenörer/företagare upplever en majoritet av dessa att de blivit utsatta för nå- gon form av diskriminering. Det diskriminerande bemötandet har emellertid inte enbart med företagarens kön att göra, utan har lika stor koppling till ålder eller bransch. Den traditionella synen på företagande, där mannen är norm, är också en starkt bidragande faktor till att kvin- nor upplever att de blir ifrågasatta i mötet med rådgivare i det företagsfrämjande stödsyste- met. Bemötandet grundar sig många gånger i okunskap om otraditionella branscher, om kvin- nors företagande och bristande genuskompetens. Ett mer normkritiskt arbets- och förhåll- ningssätt är något som efterfrågas.
5. Syfte och mål med den regionala handlingsplanen
Syftet med den regionala handlingsplanen är att genomföra nationella och regionala jäm- ställdhetsmål i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Handlingsplanen ska leda till ett proaktivt och strategiskt arbete med jämställdhet, dvs att huvuddelen av arbetet sker på struk- turell nivå och ska bidra till både jämställdhet och tillväxt.
Handlingsplanen bygger på ett intersektionellt förhållningssätt till jämställdhet, vilket innebär att socioekonomiska, etniska, religiösa, funktionella och sexuella identitetsaspekter vägs in.
6. Handlingsplanens målgrupper
Målgrupper för handlingsplanen är aktörer i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet, till exempel entreprenörskaps- och företagsfrämjande aktörer såsom inkubatorer, rådgivnings- verksamheter, finansiärer, universitet/högskolor, industriella utvecklingscentra, Arbetsför- medlingen, ideella organisationer, science centers/parks, kommunalförbund och kommuner.
6 SFS 2000:283 och SFS 2007:6 § 15
7 Kundundersökningen gjordes i en förstudie som Västra Götalandsregionen genomförde på uppdrag av Till- växtverket 2011
7. Handlingsplanens kopplingar till andra jämställdhetsfrämjande insatser i Västra Gö- taland
Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har koppling till CEMR8-deklarationen, som antogs av regionfullmäktige i november 2008. Kommittén för rättighetsfrågor har tagit fram en handlingsplan för hur arbetet med att förverkliga deklarationens åtaganden ska genomföras under perioden 2013-2015. Intentionen är att dessa handlingsplaner ska integreras.
Kopplingar finns också till den strategi9 som Länsstyrelsen, i samarbete med Västra Göta- landsregionen, håller på att ta fram för genomförande av de nationella jämställdhetsmålen i Västra Götaland.
Därutöver har regionutvecklingsnämnden antagit en strategi för uppföljning av jämställdhet och mångfald i verksamheter och projekt som får regionala utvecklingsmedel. Strategin är integrerad i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt.
I sammanhanget kan det också vara värt att nämna att de två regionala resurscentra som finns i Västra Götaland arbetar med att jämställdhetsintegrera ett flertal tillväxtfrämjande verksam- heter och projekt i Västra Götaland. Detta sker inom ramen för deras verksamhets- och pro- jektbidrag från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen.
Eftersom jämställdhet är en central fråga när det gäller nu- och framtida behov av kompetens- försörjning, är handlingsplanen även ett viktigt instrument för integrering av jämställdhet i den regionala kompetensplattformen.
De jämställdhetsfrämjande insatser som finns med i denna och övriga handlingsplaner kom- mer också att integreras i den gemensamma strategin för tillväxt och utveckling i vilken vi lyfter fram nuvarande och framtida utvecklingsbehov.
8. Genomförande
Handlingsplanen bygger på ett proaktivt jämställdhetsarbete som ska styra det som vi gör gemensamt i det regionala tillväxtarbetet. Samtliga aktiviteter kommer att genomföras under 2012-2014.
Några ekonomiska resurser för genomförandet har inte avdelats, utan föreslagna åtgärder och aktiviteter ska ingå i målgruppernas ordinarie verksamhet. För att skapa handlingsutrymme erbjuder Västra Götalandsregionen organisationer som har verksamhetsbidrag eller projekt- stöd möjlighet att ansöka om en jämställdhetsbonus. Denna kan användas för att inhämta ex- pertkunskaper om hur man jämställdhetsintegrerar verksamheten.
Länsstyrelsen, regionala resurscentra och Västra Götalandsregionen kan också erbjuda pro- cesstöd och kompetensutveckling.
8 CEMR står för The Council of European Municipalities and Regions. Deklarationen är ett underlag för hur regioner och kommuner kan forma sitt jämställdhetsarbete för att på sikt införliva deklarationen.
9 För mer information, www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Handlingsplanen är indelad i fyra insatsområden med fokus på de två första delmålen i det nationella jämställdhetsmålet, det vill säga:
• en jämn fördelning av makt och inflytande
• ekonomisk jämställdhet
Till varje insatsområde finns delmål, åtgärder och aktiviteter som ska bidra till att vi uppnår dessa jämställdhetsmål.
Insatsområden:
1. Attitydpåverkan
2. Verksamhetsintegrering av genus- och jämställdhet 3. Jämställdhetskonsekvensbeskrivningar
4. Samordning av insatser och samsyn när det gäller uppföljning och utvärdering av jäm- ställdhetsfrämjande åtgärder
8.1 Attitydpåverkan
De attitydpåverkande åtgärderna ska leda till:
• att vi får en jämnare könsfördelning i utbildningar och yrkesval som domineras av kvinnor eller män
• ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt till företagande och innovation
• att fler kvinnor ser eget företagande som en möjlighet till ökad makt och inflytande
• att näringsliv och samhälle ser betydelsen av jämställdhet för innovation och en hållbar tillväxt
Åtgärder:
• Visa på olika förebilder när det gäller entreprenörskap, företagande och otraditionella utbildnings- och yrkesval
• Lyfta fram goda exempel, t ex på okonventionella metoder, som lett till goda resultat
• Öka kunskaperna om genus, jämställdhet och kvinnors företagande genom kompe- tensutveckling av aktörer i det företagsfrämjande stödsystemet
• Tydliggöra sambanden mellan jämställdhet och tillväxt, t ex genom att visa på vilka effekter jämställdhet har för ekonomiskt nyskapande och tillväxt
• Synliggöra företag och organisationer som arbetar med jämställdhet på ett föredömligt sätt
Aktiviteter:
• Arrangera mötesplatser för att synliggöra kvinnors företagande, resultat av jämställd- hetsarbete och organisationer som arbetar föredömligt med jämställdhet. Mötesplat- serna genomförs i samverkan med Tillväxtverket och lokala/regionala aktörer. Mål- grupper: Beslutsfattare, förtroendevalda, näringslivsutvecklare, företagare, arbetsgiva- re, handläggare m fl
8.2 Verksamhetsintegrering av genus och jämställdhet
Genom att integrera kunskaper om genus och jämställdhet i verksamheter och projekt ska vi uppnå:
• En jämnare könsfördelning i beslutsfattande positioner
• En jämnare fördelning av samhällets resurser, t ex företagsstöd, mellan kvinnor och män
• Ett bättre tillvaratagande av kvinnors och mäns kompetens och idéer i innovations- främjande utvecklingsmiljöer
• Efterfrågestyrda tjänster som tillgodoser behov hos olika kategorier kunder inom olika branscher
• Ett respektfullt och professionellt bemötande vid kontakt med rådgivare i samband med start och utveckling av företag
• Att både kvinnor och män får tillgång till service och kan delta i företagsfrämjande ak- tiviteter
Åtgärder:
• Krav på breddad rekrytering i verksamheter och projekt som får regionala utveck- lingsmedel
• Kommunicera på ett genusmedvetet sätt så att både kvinnor och män, med olika bak- grund, inkluderas i budskapen och nås av regionala insatser för att främja entrepre- nörskap och företagande
• Se över vilka kriterier som ligger till grund för bedömning/värdering av innovationer, affärsidéer och branscher hos individer och företag som söker statliga eller regionala stöd för utveckling
• Stimulera utveckling av innovativa idéer som bygger på tjänster eller en kombination av tjänster och varor
• Skapa gränsöverskridande miljöer för innovationsutveckling som attraherar mångfald
• Ställa krav på strategiskt och målinriktat jämställdhetsarbete i projekt och verksamhe- ter som får regionala utvecklingsmedel
• Öka tillgängligheten till stöd och företagsservice genom att erbjuda service på tider som är anpassade efter målgruppernas behov och genom att tillhandahålla webbasera- de tjänster, t ex www.genvag.nu
Aktiviteter:
• Genomföra målgruppsanpassade utbildningar i hur man omsätter kunskaper om genus och jämställdhet i praktiskt arbete. Detta sker i samarbete med Tillväxtverket samt re- gionala resurscentra och Länsstyrelsen.
• Erbjuda en jämställdhetsbonus för att göra en genusanalys av sin organisation
• Ha en dialog med finansiärerna kring hur vi utformar villkor och värderingskriterier kring olika typer av företagsstöd, t ex konsult-, affärsutvecklingscheckar
• Erfarenhetsutbyte med aktörer och stödmottagande organisationer
8.3 Jämställdhetskonsekvensbeskrivningar
I såväl visionen som i strategin för uppföljning av jämställdhet och mångfald framhålls vikten av att göra konsekvensbeskrivningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta innebär att man är medveten om vilka konsekvenser ett beslut får för genomförandet av de jämställdhetspoli- tiska målen.
Målet är att alla beslut om medfinansiering av projekt/verksamheter ska ha genomgått en kon- sekvensanalys.
Åtgärder:
• En enkel åtgärd för att bedöma/analysera jämställdhetskonsekvenserna är att den or- ganisation som söker projektmedel/verksamhetsbidrag eller som ska ta beslut om en insats får en tabell med en femgradig skala i vilken man ska uppskatta projek-
tets/insatsens konsekvenser för de jämställdhetspolitiska målen. En etta på skalan be- tyder ingen konsekvens och en femma innebär stora konsekvenser.
• Ta fram statistik som visar vilka jämställdhetskonsekvenser samhällsplanering leder till, t ex när det gäller tillgänglighet, trygghet och service
Större insatser, t ex program, som initieras av regionutveckling, bör alltid föregås av konse- kvensbeskrivningar som bygger på analyser/kartläggningar av nuläget.
Aktiviteter:
• Erbjuda utbildning i hur man gör jämställdhetskonsekvensanalyser/beskrivningar.
Målgrupp: Organisationer som får regionala utvecklingsmedel i form av projektstöd eller verksamhetsbidrag.
• Fortsätta utvecklingen av ToJ-verktyget10 och sprida detta till länets 49 kommuner.
Ansvarig för utvecklingsarbetet är Regionalt Resurscentra (Winnet) i Göteborg. Arbe- tet sker i samarbete med Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen.
8.4. Samordning av insatser och samsyn när det gäller styrning, uppföljning och utvär- dering av jämställdhetsfrämjande åtgärder
För att inte skapa förvirring hos de aktörer som är målgrupp för handlingsplanen, eftersträvas en bättre samordning av jämställdhetsfrämjande insatser på nationell och regional nivå. En fungerande samordning ger ett större genomslag av åtgärderna och det är också en förutsätt- ning för att kunna målstyra, följa upp och jämföra utfallet av jämställdhetsfrämjande arbete.
Viktigt är också att det råder samsyn om vilka indikatorer som ska mätas samt vilka kvalitets- kriterier som ska ligga till grund vid utvärderingar av resultaten.
Västra Götalandsregionen gör regelbundna analyser och uppföljningar av insatser som finan- sieras med regionala utvecklingsmedel. Detta sker genom könsuppdelad statistik på antal in- dikatorer som regionen har valt att följa. Indikatorerna säger emellertid ingenting om kvalite-
10 ToJ står för Tillgänglighet och Jämställdhet och är ett statistikbaserat verktyg som på ett pedagogiskt sätt syn- liggör olika villkor för kvinnor och män på kommunal nivå, läs mer på www.jamstalldhetskarta.se
ten på insatserna, eftersom kvalitativa mått där man kan utläsa i vilken mån jämställdhet har påverkat resultatet saknas. I strategin för uppföljning av jämställdhet och mångfald finns ett förslag till nyckeltal och faktorer som kan ligga till grund för en kvalitativ uppföljning av jäm- ställdhetsfrämjande åtgärder.
Åtgärder:
Dialog med nationella och regionala aktörer för att skapa enhetliga system för implementering och uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen. Detta kan t ex ske genom att representan- ter från regioner/län ingår en nationell referensgrupp för jämställdhet.
Aktiviteter:
• Bilda ett regionalt råd för samordning av regionala insatser för att främja jämställdhet
• Slutföra implementeringen av strategin för uppföljning av jämställdhet och mångfald i verksamheter och projekt som får regionala utvecklingsmedel
