Det andra inhemska språket, finska/svenska
Finska, A -lärokurs
Bedömning av elevens lärande och kunnande i A-lärokursen i finska i årskurs 7–9
Bedömningen ska vara mångsidig och ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på för dem naturliga sätt. Med hjälp av uppmuntrande och handle- dande respons som anknyter till formativ bedömning hjälper man eleverna att bli medvetna om sina egna färdigheter och att utveckla dem.
Eleverna ska uppmuntras att tillämpa sina kunskaper i olika kommunikationssituationer. Lärandet ska bedömas på flera olika sätt, också genom självvärdering och kamratrespons. Den summativa bedömningen ska grunda sig på hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen som ställts upp i den lokala läroplanen för A-lärokursen i finska.
Bedömningen av växande språkkunskap ska grunda sig på den Europeiska referensramen och den finländska nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som utarbetats utgående från den. Som verktyg vid bedömningen kan man även använda till exempel den Europeiska språkport- följen.
Bedömningen ska vara mångsidig så att elever som har inlärningssvårigheter i språket, eller som på något annat sätt har ett annorlunda språkligt utgångsläge, ges olika möjligheter att visa sitt kunnande.
Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i A-lärokursen i finska avslutas i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördelningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i lärokursen i A-finska då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i A- lärokursen i finska som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskra- ven för A-lärokursen i finska. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den
nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för A-lärokursen i finska och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i A-lärokursen i finska och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.
I vitsordet 9 som gäller målen för undervisningen (M6-M10) och som anknyter till växande språkkunskap i A-lärokursen i finska har två kunskaps- nivåer B1.1 och B1.2 kombinerats till en mellannivå B1.1/B1.2 (förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter) och A2.2 och B1.1 till en mellannivå A2.2/B1.1 (förmåga att producera texter). Kunskapsnivåerna finns i den Europeiska referensramen och i den finländska nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som utarbetats utgående från den.
Mål för under- visningen
Innehåll Mål för läran- det som här- letts ur målen för undervis- ningen
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för vitsordet 5
Kunskapskrav för vitsordet 7
Kunskapskrav för vitsordet 8
Kunskapskrav för vitsordet 9
Kulturell mångfald och språkmedvetenhet M1 utveckla
elevens för- måga att ge akt på och reflek- tera över före- teelser som an- knyter till nat- ionalspråkens ställning i Fin- land samt stärka elevens
I1 Eleven känner
till det finska språkets ställ- ning i Finland.
Eleven lägger märke till kul- turella skillna- der mellan nat- ionalspråken.
Förståelse för frågor som gäl- ler språkens ställning och språkens och kulturens bety- delse
Eleven känner till att man ta- lar finska och svenska i Fin- land.
Eleven är med- veten om att det finns olika språkmiljöer i Finland och kan
Eleven kan för- klara varför man talar finska och svenska i Finland.
Eleven är med- veten om nat- ionalspråkens
Eleven kan be- rätta om rättig- heter och skyl- digheter i an- knytning till Finlands nat- ionalspråk.
Eleven kan ta i beaktande språkens
Eleven kan klargöra för rättigheter och skyldigheter i anknytning till Finlands nationalspråk.
Eleven kan re- flektera över språkens
förmåga och vilja att komma till rätta i finsk- språkiga och flerspråkiga miljöer
Eleven utveck- lar sin förmåga och vilja att komma till rätta i finsk- språkiga och flerspråkiga miljöer.
reagera i finsk- språkiga och flerspråkiga miljöer.
betydelse för individen.
Eleven kan komma till rätta i finsk- språkiga och flerspråkiga miljöer.
betydelse för individen.
Eleven kan agera i finsk- språkiga och flerspråkiga miljöer.
betydelse för individen.
Eleven kan agera flexibelt i finskspråkiga och flersprå- kiga miljöer en- ligt situation.
M2 uppmuntra eleven att upp- täcka möjlig- heter att vidga sin syn på om- världen genom att använda sig av sina kun- skaper i finska i olika samman- hang och mil- jöer
I1 Eleven lär sig
att hitta olika sammanhang och miljöer där hen kan ut- veckla sina kunskaper i finska.
Förmåga att med hjälp av finska språket utveckla sina världsmedbor- gerliga färdig- heter
Eleven kan ge exempel på några samman- hang och mil- jöer där finska kan användas.
Eleven kan be- rätta om sam- manhang och miljöer där finska kan an- vändas för att främja det egna lärandet.
Eleven kan jämföra sam- manhang och miljöer där finska kan an- vändas för att främja det egna lärandet.
Eleven kan re- flektera över hur hen kan ut- nyttja finsk- språkiga sam- manhang och miljöer för att främja det egna lärandet.
M3 handleda eleven att lägga märke till regelbunden- heter i finska språket och att använda sig av
I1 Eleven lär sig
att ge akt på regelbunden- heter i finska språket och göra jämförel- ser mellan
Språklig för- måga
Eleven kan göra iakttagel- ser om några regelbunden- heter i det finska språket.
Eleven kan dra några slutsat- ser om regel- bundenheter i det
Eleven kan dra slutsatser om finska i jämfö- relse med andra språk.
Eleven kan ut- gående
från sina iaktta- gelser dra slut- satser om re- gelbunden- heter i det
språkveten- skapliga be- grepp som stöd för sitt lärande
finska och andra språk.
Eleven lär sig att använda språkveten- skapliga be- grepp som stöd för sitt lärande.
finska språket i jämförelse med andra språk.
Eleven kan ge exempel på några språkve- tenskapliga be- grepp i finska och använda dem för att ut- veckla sina språkkun- skaper.
Eleven kan be- rätta om cen- trala språkve- tenskapliga be- grepp i finska och använda dem för att ut- veckla sina språkkun- skaper.
finska språket, tillämpa dem samt jämföra olika sätt att uttrycka samma saker i olika språk.
Eleven känner till och kan an- vända centrala språkveten- skapliga be- grepp i finska för att utveckla sina språkkun- skaper.
Färdigheter för språkstudier M4 uppmuntra
eleven att ställa upp mål, att utnyttja olika sätt för att lära sig finska och att reflektera över sitt lärande
I2 Eleven lär sig
att ställa upp mål för sina språkstudier och att reflek- tera över sitt lärande själv- ständigt och i
Förmåga att ställa upp mål, utnyttja studie- strategier och reflektera över sitt lärande samt förmåga att bilda sig en uppfattning om
Eleven kan an- vända några för hen själv passande sätt att lära sig språk.
Eleven kan ge några exempel
Eleven kan an- vända de van- ligaste och för hen själv pas- sande sätten att lära sig språk.
Eleven kan ut- nyttja de mest centrala och för hen själv passande sät- ten att lära sig finska.
Eleven kan mångsidigt ut- nyttja varie- rande och för hen själv pas- sande sätt att lära sig finska.
självständigt och i samar- bete med andra samt handleda ele- ven att delta på ett uppbyg- gande sätt i kommunikat- ion där det vik- tigaste är att man når fram med sitt bud- skap
samarbete med andra.
Eleven lär sig att använda olika sätt för att lära sig språk och att hitta de mest effektiva för hens eget lä- rande.
Eleven lär sig olika sätt att delta uppbyg- gande i kom- munikation.
olika sätt att delta i kommu- nikation
på olika sätt att delta uppbyg- gande i kom- munikation.
Eleven kan be- skriva olika sätt att delta upp- byggande i kommunikat- ion.
Eleven kan jämföra olika sätt att delta uppbyggande i kommunikat- ion.
Eleven kan jämföra och re- flektera över olika sätt att delta uppbyg- gande i kom- munikation.
M5 stödja ele- vens förmåga att kreativt till- lämpa sina språkfärdig- heter och ut- veckla sina fär- digheter för kontinuerligt språklärande
I2 Eleven lär sig
att tillämpa sina språkkun- skaper i olika situationer samt utveckla sina färdig- heter självstän- digt även efter
Förmåga att ut- veckla sina fär- digheter för kontinuerligt språklärande
Eleven kan ge några exempel på hur hen kan utveckla sina färdigheter i finska.
Eleven kan be- skriva hur hen kan utveckla de egna färdighet- erna i finska även efter av- slutad skol- gång.
Eleven kan jämföra olika möjligheter att tillämpa och utveckla sina färdigheter i finska även ef- ter avslutad skolgång.
Eleven kan re- flektera över och jämföra olika möjlig- heter att till- lämpa och ut- veckla sina fär- digheter i finska även
avslutad skol- gång.
Eleven lär sig att utnyttja de språkliga in- tryck som hen får i sin omgiv- ning.
Eleven utveck- lar tilltro till sig själv som språ- kinlärare.
efter avslutad skolgång.
Växande språkkunskap, förmåga att kommunicera Kunskapsnivå A1.3
Kunskapsnivå A2.2
Kunskapsnivå B1.1
Kunskapsnivå B1.1/B1.2 M6 uppmuntra
eleven att öva sig i att delta i olika slag av vardagliga kommunikat- ionssituationer
I3 Eleven lär sig
att aktivt delta i olika bekanta kommunikat- ionssituationer.
Kommunikat- ionsförmåga i olika situat- ioner
Eleven reder sig i många ru- tinmässiga kommunikat- ionssituationer men tar ibland stöd av sin samtalspart- ner.
Eleven reder sig relativt bra i olika vardagliga kommunikat- ionssituationer.
Eleven kan i allt högre grad ta initiativ i en kommunikat- ionssituation.
Eleven kan re- lativt obehind- rat kommuni- cera, delta i diskussioner och uttrycka sina åsikter i vardagliga kommunikat- ionssituationer.
Eleven kan kommunicera, delta i diskuss- ioner och ut- trycka sina åsikter också i vissa mer krä- vande situat- ioner som till exempel då man diskuterar
om en aktuell händelse.
M7 handleda eleven att ta initiativ i kom- munikationssi- tuationer och att fördjupa sin förmåga att på finska använda olika kommuni- kationsformer, stående ut- tryck, omskriv- ningar, utfyll- nader och andra kompen- sationsstrate- gier
I3 Eleven lär sig
att ta initiativ i kommunikat- ionssitutioner och att an- vända olika kompensat- ionsstrategier.
Användning av kommunikat- ionsstrategier
Eleven deltar i kommunikat- ion men behö- ver fortfarande ofta hjälpme- del.
Eleven kan rea- gera med korta verbala uttryck, små gester (till exempel ge- nom att nicka), ljud eller lik- nande minimal respons.
Eleven måste ofta be sam- talspartnern att förtydliga eller upprepa.
Eleven deltar i allt högre grad i kommunikat- ion.
Eleven använ- der vid behov standardut- tryck för att be om precisering av nyckelord.
Eleven måste då och då be samtalspart- nern upprepa eller förtydliga.
Eleven använ- der till exempel ett närliggande eller allmän- nare begrepp när hen inte vet det exakta begreppet
Eleven kan i nå- gon mån ta ini- tiativ i olika skeden av en kommunikat- ionssituation och försäkra sig om att samtals- partnern har förstått bud- skapet.
Eleven kan om- skriva eller byta ut obe- kanta ord eller omformulera sitt budskap.
Eleven kan dis- kutera betydel- sen av obe- kanta uttryck.
Eleven kan ta initiativ i en kommunikat- ionssituation där ett bekant ämne behand- las och kan för- säkra sig om att samtals- partnern har förstått bud- skapet. Kan rätta till miss- förstånd eller byta ut obe- kanta ord eller omformulera sitt budskap.
Eleven kan dis- kutera betydel- sen av obe- kanta och mer komplicerade uttryck.
(hund/djur el- ler hus/stuga).
M8 hjälpa ele- ven att i kom- munikationssi- tuationer gäl- lande åsikter och ställnings- taganden fästa uppmärksam- het vid kultu- rellt lämpligt språkbruk
I3 Eleven lär sig
att känna igen kulturella drag i kommunikat- ion.
Eleven lär sig att anpassa sin kommunikat- ion enligt situ- ation.
Kulturellt lämp- ligt språkbruk
Eleven kan an- vända vanliga uttryck som kännetecknar artigt språk- bruk i många rutinmässiga sociala sam- manhang.
Eleven kan an- vända språket på ett enkelt sätt för cen- trala ändamål, till exempel för att utbyta in- formation eller uttrycka sin åsikt eller ståndpunkt på ett lämpligt sätt.
Eleven kan dis- kutera artigt med hjälp av vanliga uttryck och grundläg- gande kommu- nikationsruti- ner.
Eleven visar att hen behärskar de viktigaste artighetskuty- merna.
Eleven kan i sin kommunikat- ion ta hänsyn till några vik- tiga kulturellt betingade aspekter.
Eleven visar att hen behärskar de viktigaste artighetskuty- merna och kan ta hänsyn till formell språk- användning.
Eleven kan i sin kommunikat- ion ta hänsyn till viktiga kul- turellt beting- ade aspekter.
Växande språkkunskap, förmåga att tolka texter Kunskapsnivå A1.3
Kunskapsnivå A2.2
Kunskapsnivå B1.1
Kunskapsnivå B1.1/B1.2 M9 erbjuda
eleven
I3 Eleven lär sig
att förstå
Förmåga att tolka texter
Eleven förstår med hjälp av
Eleven kan i mycket stora
Eleven förstår det väsentliga
Eleven förstår det väsentliga
möjligheter att tolka olika slags texter för in- formationssök- ning, även tyd- liga faktatexter och att upp- muntra hen att i tolkandet an- vända sig av slutledningsför- måga och för- ståelse av tex- ternas centrala innehåll
budskapet i muntliga och skriftliga texter genom att an- vända sin slut- ledningsför- måga.
Eleven lär sig att hitta det centrala inne- hållet i texter för sin inform- ationssökning.
kontexten skri- ven text och långsamt tal som innehåller enkla, bekanta ord och ut- tryck.
Eleven kan plocka ut enkel information en- ligt behov ur en kort text.
drag följa med ett tydligt anfö- rande, känner ofta igen äm- net i en på- gående dis- kussion och förstår det vä- sentliga i en all- mänspråklig text eller lång- samt tal som innehåller be- kanta ord.
Eleven kan här- leda betydel- sen av obe- kanta ord utgå- ende från kon- texten.
och vissa detal- jer i tydligt och relativt lång- samt allmän- språkligt tal el- ler i lättfattlig skriven text.
Eleven förstår tal eller skriven text som byg- ger på gemen- sam erfarenhet eller allmän kunskap.
Eleven urskiljer även oförbe- redd det cen- trala innehål- let, nyckel-ord och viktiga de- taljer.
och flera detal- jer i mer krä- vande allmän- språkligt tal i normalt tempo eller i allmän- språklig skriven text.
Eleven förstår tal eller skriven text som byg- ger på gemen- sam erfarenhet eller allmän kunskap.
Eleven urskiljer även oförbe- redd det cen- trala innehål- let, nyckel-ord eller viktiga de- taljer.
Växande språkkunskap, förmåga att producera texter Kunskapsnivå A1.2
Kunskapsnivå A2.1
Kunskapsnivå A2.2
Kunskapsnivå A2.2/B1.1
M10 erbjuda eleven möjlig- heter att pro- ducera tal och skrift som be- rör en tillta- gande mängd temaområden och med beak- tande av cen- trala strukturer och grundreg- ler för uttal
I3 Eleven lär sig
att uttrycka sig muntligt och skriftligt genom att använda lämpligt ord- förråd och cen- trala struk- turer.
Eleven lär sig att uttala för- ståeligt.
Förmåga att producera tex- ter
Eleven kan med hjälp av ett begränsat uttrycksförråd berätta om några bekanta och för hen vik- tiga saker samt skriva några korta meningar om inövade ämnen.
Eleven uttalar de flesta inö- vade uttrycken begripligt.
Eleven behärs- kar ett mycket begränsat ord- förråd, några situations- bundna uttryck och en del av den elemen- tära grammati- ken.
Eleven kan med enkla me- ningar och ett konkret ordför- råd berätta om vardagliga och konkreta saker som är viktiga för hen.
Eleven behärs- kar ett lätt för- utsägbart ord- förråd och många centrala strukturer.
Eleven kan till- lämpa några grundläggande uttalsregler också i andra än inövade ut- tryck.
Eleven kan räkna upp och be-skriva (för åldern typiska) saker som ank- nyter till varda- gen med hjälp av vanliga ord, några idioma- tiska uttryck samt grundläg- gande och ibland också lite svårare strukturer.
Eleven kan till- lämpa några grundläggande uttalsregler också i andra än inövade ut- tryck.
Eleven kan re- dogöra för det väsentliga an- gående vardag- liga ämnen, verkliga eller fiktiva, som in- tresserar hen.
Eleven använ- der sig av ett relativt omfat- tande ordför- råd och också krävande struk- turer samt idio- matiska ut- tryck.
Eleven kan till- lämpa grund- läggande ut- talsregler också på andra än in- övade uttryck.
Svenska, A-lärokurs
Oppilaan oppimisen ja osaamisen arviointi ruotsin kielen A-oppimäärässä vuosiluokilla 7–9
Arviointi on monipuolista, ja se antaa oppilaille mahdollisuuden painottaa itselleen luontevia ilmaisumuotoja. Formatiiviseen arviointiin liittyvän oppilaan oppimista ohjaavan ja kannustavan palautteen avulla oppilaita autetaan tulemaan tietoisiksi omista taidoistaan ja kehittämään niitä. Oppilaita rohkaistaan käyttämään oppimaansa erilaisissa viestintätilanteissa. Oppimista arvioidaan monin eri tavoin myös itsearvioinnin ja vertaispalautteen keinoin. Summatiivinen arviointi perustuu siihen, kuinka hyvin ja missä määrin oppilas on saavuttanut paikallisessa opetus- suunnitelmassa ruotsin kielen A-oppimäärälle asetetut tavoitteet.
Oppilaan kehittyvän kielitaidon arviointi perustuu Eurooppalaiseen viitekehykseen ja sen pohjalta laadittuun suomalaiseen sovellukseen Kehit- tyvän kielitaidon asteikko. Arvioinnissa välineenä voidaan käyttää myös esimerkiksi Eurooppalaista kielisalkkua.
Arvioinnin tulee olla monipuolista, jotta oppilaat, joilla on kieleen liittyviä oppimisvaikeuksia tai joilla on muulla tavoin kielellisesti erilaiset lähtö- kohdat, saavat erilaisia mahdollisuuksia osoittaa osaamistaan.
Päättöarviointi sijoittuu siihen lukuvuoteen, jona oppilaan ruotsin kielen A-oppimäärän opiskelu päättyy vuosiluokilla 7, 8 tai 9 paikallisessa ope- tussuunnitelmassa päätetyn ja kuvatun tuntijaon mukaisesti. Päättöarviointi kuvaa sitä, kuinka hyvin ja missä määrin oppilas on opiskelun päät- tyessä saavuttanut ruotsin kielen A-oppimäärän tavoitteet. Päättöarvosanan muodostamisessa otetaan huomioon kaikki perusopetuksen ope- tussuunnitelman perusteissa määritellyt ruotsin kielen A-oppimäärän tavoitteet ja niihin liittyvät päättöarvioinnin kriteerit riippumatta siitä, mille vuosiluokalle 7, 8 tai 9 yksittäinen tavoite on asetettu paikallisessa opetussuunnitelmassa. Päättöarvosana on ruotsin kielen A-oppimäärän ta- voitteiden ja kriteerien perusteella muodostettu kokonaisarviointi. Oppilas on saavuttanut oppimäärän tavoitteet arvosanan 5, 7, 8 tai 9 mukai- sesti, kun oppilaan osaaminen vastaa pääosin kyseisen arvosanan kriteereissä kuvattua osaamisen tasoa. Arvosanojen 4, 6 ja 10 mukaisen osaa- misen kokonaisarviointi muodostetaan ruotsin kielen A-oppimäärän oppimäärän tavoitteiden pohjalta ja suhteessa edellä mainittuihin päättöar- vioinnin kriteereihin. Paremman osaamisen tason saavuttaminen jonkin tavoitteen osalta voi kompensoida hylätyn tai heikomman suoriutumisen jonkin muun tavoitteen osalta. Työskentelyn arviointi sisältyy ruotsin kielen A-oppimäärän päättöarviointiin ja siitä muodostettavaan päättöar- vosanaan.
Opetuksen ta- voite
Sisältöalueet Opetuksen ta- voitteista joh- detut oppimi- sen tavoitteet
Arvioinnin kohde
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 5
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 7
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 8
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 9
Kasvu kulttuuriseen moninaisuuteen ja kielitietoisuuteen T1 edistää op-
pilaan taitoa pohtia ruotsin kansalliskielen asemaan liitty- viä ilmiöitä sekä antaa op- pilaalle val- miuksia kehit- tää kulttuurien välistä toimin- takykyä
S1 Oppilas oppii
tuntemaan ruotsin kansal- liskielen ase- maan liittyviä ilmiöitä.
Hän oppii tun- temaan Poh- joismaiden kulttuureja ja elämänmuo- toja. Oppilas oppii kehittä- mään kulttuu- rien välistä toi- mintakykyään.
Kansalliskielten asemaan ja pohjoismaiseen kieli- ja kulttuu- riympäristöön liittyvien kysy- mysten huo- maaminen ja kulttuurien väli- nen toiminta- kyky
Oppilas osaa ni- metä Pohjois- maat ja joitakin pohjoismaisia kieliä.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä ruotsin kielen asemasta kan- salliskielenä Suomessa.
Oppilas osaa kertoa jotakin Pohjoismaiden kulttuureista ja elämänmuo- doista.
Oppilas osaa ni- metä Pohjois- maat ja niiden viralliset kielet.
Oppilas osaa kertoa keskeisiä asioita ruotsin kielen asemasta kansalliskielenä.
Oppilas osaa kuvailla Pohjois- maiden kulttuu- reja ja elämän- muotoja.
Oppilas osaa ni- metä vuorovai- kutukseen
Oppilas osaa kertoa ruotsin kielestä käyttö- kielenä Suo- messa ja Poh- joismaissa.
Oppilas osaa kertoa ruotsin kielen ase- masta kansallis- kielenä ja jois- takin siihen liit- tyvistä ilmi- öistä.
Oppilas osaa vertailla Poh- joismaiden kulttuureja ja
Oppilas osaa kuvailla ruotsin kieltä käyttö- kielenä Suo- messa ja Poh- joismaissa.
Oppilas osaa pohtia ruotsin kielen asemaa kansalliskielenä ja siihen liitty- viä ilmiöitä.
Oppilas osaa vertailla ja poh- tia Pohjoismai- den kulttuureja ja elämänmuo- toja.
liittyviä kulttuu- risia piirteitä.
elämänmuo- toja.
Oppilas osaa kertoa kulttuu- risista piirteistä vuorovaikutuk- sessa.
Oppilas osaa vertailla ja pohtia kulttuu- risia piirteitä vuorovaikutuk- sessa.
T2 kannustaa oppilasta löytä- mään kiinnos- tavia ruotsin- kielisiä toimin- taympäristöjä ja sisältöjä, jotka laajenta- vat oppilaan maailmanku- vaa
S1 Oppilas oppii
löytämään ruotsinkielisiä aineistoja ja toimintaympä- ristöjä, jotka laajentavat maailmanku- vaa.
Maailmankan- salaisen taito- jen kehittymi- nen ruotsin tai- toa hyödyntä- mällä
Oppilas osaa antaa esimerk- kejä joistakin aineistoista ja toimintaympä- ristöistä, joissa voi käyttää ruotsin kieltä.
Oppilas osaa ni- metä ruotsin- kielisiä aineis- toja ja toimin- taympäristöjä, jotka edistävät hänen oppimis- taan.
Oppilas osaa vertailla ruot- sinkielisiä ai- neistoja ja toi- mintaympäris- töjä, jotka edis- tävät hänen op- pimistaan.
Oppilas osaa pohtia, miten hän voi hyö- dyntää ruotsin- kielisiä aineis- toja ja toimin- taympäristöjä omaa oppimis- taan edistääk- seen.
T3 ohjata oppi- lasta havaitse- maan, millaisia säännönmukai- suuksia ruotsin kielessä on ja
S1 Oppilas oppii
löytämään ruotsin kielen säännönmukai- suuksia ja ver- tailemaan
Kielellinen päät- tely
Oppilas osaa tehdä havain- toja joistakin ruotsin kielen säännönmukai- suuksista.
Oppilas osaa tehdä joitakin johtopäätöksiä ruotsin kielen säännönmukai- suuksista.
Oppilas osaa tehdä johto- päätöksiä ruot- sin kielen sään- nönmukaisuuk- sista.
Oppilas osaa tehdä johto- päätöksiä ruot- sin kielen sään- nönmukaisuuk- sista ja soveltaa
miten samoja asioita ilmais- taan muissa kielissä, sekä käyttämään kielitiedon kä- sitteitä oppimi- sensa tukena
ruotsin kieltä muihin kieliin.
Hän oppii käyt- tämään ruotsin kielen kielitie- don käsitteitä oppimisensa tukena.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä siitä, miten sama asia il- maistaan ruot- sissa ja jossakin muussa kie- lessä.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä ruotsin kielen kielitiedon kä- sitteistä ja käyt- tää niitä kielitai- tonsa kehittä- miseen.
Oppilas osaa antaa esimerk- kejä, miten sama asia il- maistaan ruot- sissa ja jossakin muussa kie- lessä.
Oppilas osaa kertoa ruotsin kielen keskei- sistä kielitiedon käsitteistä ja käyttää niitä kielitaitonsa ke- hittämiseen.
niitä.
Oppilas osaa vertailla, miten sama asia il- maistaan ruot- sissa ja jossakin muussa kie- lessä.
Oppilas tuntee ja osaa käyttää ruotsin kielen kielitiedon kä- sitteitä kielitai- tonsa kehittä- miseen.
Kielenopiskelutaidot T4 rohkaista
oppilasta aset- tamaan tavoit- teita,
S2 Oppilas oppii
asettamaan ta- voitteita kielten opiskelulleen ja
Tavoitteiden asettaminen, opiskelustrate- gioiden
Oppilas osaa käyttää joitakin itselle sopivia
Oppilas osaa käyttää yleisim- piä itselle
Oppilas osaa käyttää keskei- simpiä itselle sopivia tapoja
Oppilas osaa käyttää moni- puolisia itselle sopivia tapoja
hyödyntämään monipuolisia tapoja oppia kieliä ja arvioi- maan oppimis- taan itsenäi- sesti ja yhteis- työssä sekä oh- jata oppilasta myönteiseen vuorovaikutuk- seen, jossa tär- keintä on vies- tin välittymi- nen
oppii reflektoi- maan oppimis- prosessiaan it- senäisesti ja yh- dessä muiden kanssa. Hän op- pii käyttämään erilaisia tapoja oppia kieliä ja löytää niistä it- selleen tehok- kaimmat. Oppi- las oppii tapoja toimia vuoro- vaikutuksessa rakentavasti.
hyödyntämi- nen, oppimisen reflektointi ja vuorovaikutuk- sessa toimimi- sen tapojen hahmottaminen
tapoja oppia ruotsin kieltä.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä ta- voista toimia rakentavasti vuorovaikutuk- sessa.
sopivia tapoja oppia ruotsin kieltä.
Oppilas osaa kuvata joitakin tapoja toimia rakentavasti vuorovaikutuk- sessa.
oppia ruotsin kieltä.
Oppilas osaa vertailla tapoja toimia rakenta- vasti vuorovai- kutuksessa.
oppia ruotsin kieltä.
Oppilas osaa vertailla ja poh- tia tapoja toi- mia rakenta- vasti vuorovai- kutuksessa.
T5 tukea oppi- laan itsenäi- syyttä ja taitoa soveltaa luo- vasti kielitaito- aan sekä kehit- tää jatkuvan kieltenopiske- lun valmiuksia
S2 Oppilas oppii
soveltamaan ja kehittämään kielitaitoaan it- senäisesti myös koulun päätyt- tyä. Hän oppii hyödyntämään ympäristönsä kielellisiä virik- keitä.
Jatkuvan kielen- opiskelun val- miuksien kehit- tyminen
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä mahdollisuuk- sista kehittää ruotsin kielen taitoaan.
Oppilas osaa kuvailla mah- dollisuuksia ke- hittää ruotsin kielen taitoaan myös koulun päätyttyä.
Oppilas osaa vertailla erilai- sia mahdolli- suuksia kehit- tää ruotsin kie- len taitoaan myös koulun päätyttyä.
Oppilas osaa pohtia ja ver- tailla erilaisia mahdollisuuk- sia kehittää ruotsin kielen taitoaan myös koulun päätyt- tyä.
Oppilaalle ke- hittyy luotta- mus itseensä kielen oppijana.
Kehittyvä kielitaito, taito toimia vuorovaikutuksessa Taitotaso A1.2 Taitotaso A2.1 Taitotaso A2.2 Taitotaso B1.1 T6 rohkaista
oppilasta har- joittelemaan monenlaisia jo- kapäiväisiä viestintätilan- teita sekä toi- mimaan niissä aloitteellisesti
S3 Oppilas oppii
toimimaan aloitteellisesti vuorovaikutus- tilanteissa.
Vuorovaikutus erilaisissa tilan- teissa
Oppilas selviy- tyy satunnai- sesti yleisimmin toistuvista, ru- tiininomaisista viestintätilan- teista tukeu- tuen vielä enimmäkseen viestintäkump- paniin.
Oppilas pystyy vaihtamaan aja- tuksia tai tietoja tutuissa ja joka- päiväisissä tilan- teissa sekä toi- sinaan ylläpitä- mään viestintä- tilannetta.
Oppilas selviää kohtalaisesti monenlaisista jokapäiväisistä viestintätilan- teista.
Oppilas pystyy enenevässä määrin ole- maan aloitteel- linen viestintä- tilanteessa.
Oppilas pystyy viestimään, osallistumaan keskusteluihin ja ilmaisemaan mielipiteitään melko vaivatto- masti monen- laisissa jokapäi- väisissä viestin- tätilanteissa.
T7 ohjata oppi- lasta olemaan aktiivinen vies- tintätilan- teessa sekä sy- ventämään tai- toaan käyttää
S3 Oppilas oppii
olemaan aktii- vinen viestintä- tilanteissa. Hän oppii käyttä- mään viestintä- strategioita.
Viestintästrate- gioiden käyttö
Oppilas tukeu- tuu viestinnäs- sään kaikkein keskeisimpiin sanoihin ja il- mauksiin.
Oppilas osallis- tuu enenevässä määrin viestin- tään turvautuen harvemmin ei- kielellisiin ilmai- suihin.
Oppilas osallis- tuu enenevässä määrin viestin- tään käyttäen tarvittaessa va- kiosanontoja pyytäessään
Oppilas pystyy jossain määrin olemaan aloit- teellinen vies- tinnässä eri vai- heissa ja osaa varmistaa,
kohdekielisiä viestinnän kei- noja, vakiintu- neita fraaseja, kierto- ja täy- teilmauksia ja muuta kom- pensaatiota
Oppilas tarvit- see paljon apu- keinoja.
Oppilas osaa pyytää toista- mista tai hidas- tamista.
Oppilas joutuu pyytämään tois- toa tai selven- nystä melko usein ja osaa jonkin verran soveltaa viestin- täkumppanin il- maisuja omassa viestinnässään.
tarkennusta avainsanoista.
Oppilas joutuu pyytämään toistoa tai sel- vennystä silloin tällöin ja käyt- tää esim. lähi- käsitettä tai yleisempää kä- sitettä, kun ei tiedä täsmäl- listä
(koira/eläin tai talo/mökki).
onko viestintä- kumppani ym- märtänyt vies- tin.
Oppilas osaa kiertää tai kor- vata tuntemat- toman sanan tai muotoilla viestinsä uudel- leen.
Oppilas pystyy neuvottele- maan tunte- mattomien il- mauksien mer- kityksistä.
T8 ohjata oppi- lasta kiinnittä- mään huo- miota kulttuu- risesti sopivaan kielenkäyttöön viestinnässä, johon liittyy
S3 Oppilas oppii
käyttämään kulttuurisesti sopivaa kieltä viestintätilan- teissa.
Viestinnän kult- tuurinen sopi- vuus
Oppilas osaa käyttää muuta- mia kaikkein yleisimpiä kie- lelle ominaisia kohteliaisuu- den ilmauksia
Oppilas selviy- tyy lyhyistä so- siaalisista tilan- teista ja osaa käyttää yleisim- piä kohteliaita tervehdyksiä ja
Oppilas osaa käyttää kieltä yksinkertaisella tavalla kaikkein keskeisimpiin tarkoituksiin, kuten tiedon- vaihtoon sekä
Oppilas osoit- taa tuntevansa tärkeimmät kohteliaisuus- säännöt.
Oppilas pystyy ottamaan
mielipiteiden ja asenteiden esiin tuomista
rutiininomai- sissa sosiaali- sissa kontak- teissa.
puhuttelumuo- toja sekä esittää kohteliaasti esi- merkiksi pyyn- töjä, kutsuja, ehdotuksia ja anteeksipyyn- töjä ja vastata sellaisiin.
mielipiteiden ja asenteiden asi- anmukaiseen il- maisemiseen.
Oppilas pystyy keskustele- maan kohteli- aasti käyttäen tavanomaisia il- mauksia ja pe- rustason vies- tintärutiineja.
vuorovaikutuk- sessaan huomi- oon joitakin tärkeimpiä kult- tuurisiin käy- tänteisiin liitty- viä näkökohtia.
Kehittyvä kielitaito, taito tulkita tekstejä Taitotaso A1.2 Taitotaso A2.1 Taitotaso A2.2 Taitotaso B1.1 T9 tarjota op-
pilaalle mah- dollisuuksia tulkita erilaisia tekstejä, myös selväpiirteisiä asiatekstejä, joista hanki- taan tietoa, ja ohjata oppi- lasta käyttä- mään
S3 Oppilas oppii
tulkitsemaan puhuttuja ja kirjoitettuja tekstejä. Hän oppii tekstien ymmärtämis- strategioita.
Tekstien tulkin- tataidot
Oppilas ymmär- tää harjoitel- tua, tuttua sa- nastoa ja ilmai- suja sisältävää muutaman sa- nan mittaista kirjoitettua tekstiä ja hi- dasta puhetta.
Oppilas ymmär- tää helppoja, tuttua sanastoa ja ilmaisuja sekä selkeää puhetta sisältäviä teks- tejä.
Oppilas ymmär- tää lyhyiden, yksinkertaisten, itseään
Oppilas pystyy seuraamaan hyvin summit- taisesti selvä- piirteisen asia- puheen pää- kohtia, tunnis- taa usein ym- pärillään käytä- vän keskuste- lun aiheen ja ymmärtää
Oppilas ymmär- tää pääasiat ja joitakin yksi- tyiskohtia sel- keästä ja lähes normaalitem- poisesta yleis- kielisestä pu- heesta tai yleis- tajuisesta kirjoi- tetusta teks- tistä.
tulkinnassa päättelytaitoa ja keskeisen si- sällön ymmär- tämistä
Oppilas tunnis- taa tekstistä yk- sittäisiä tietoja.
kiinnostavien viestien ydinsi- sällön ja tekstin pääajatukset tuttua sanastoa sisältävästä, en- nakoitavasta tekstistä.
Oppilas pystyy hyvin yksinker- taiseen päätte- lyyn asiayhtey- den tukemana.
pääasiat tuttua sanastoa sisäl- tävästä yleis- kielisestä teks- tistä tai hi- taasta pu- heesta.
Oppilas osaa päätellä tunte- mattomien sa- nojen merkityk- siä asiayhtey- destä.
Oppilas ymmär- tää yhteiseen kokemukseen tai yleistietoon perustuvaa pu- hetta tai kirjoi- tettua tekstiä.
Oppilas löytää pääajatukset, avainsanat ja tärkeitä yksi- tyiskohtia myös valmistautu- matta.
Kehittyvä kielitaito, taito tuottaa tekstejä Taitotaso A1.1 Taitotaso A1.3 Taitotaso A2.1 Taitotaso A2.2 T10 tarjota op-
pilaalle mah- dollisuuksia tuottaa pu- hetta ja kirjoi- tusta aihepii- rejä laajentaen ja kiinnittäen huomiota
S3 Oppilas oppii il-
maisemaan it- seään suulli- sesti ja kirjalli- sesti käyttäen ruotsin kielen keskeistä sa- nastoa ja kes- keisiä
Tekstien tuotta- mistaidot
Oppilas osaa il- maista itseään puheessa hyvin suppeasti käyt- täen harjoitel- tuja sanoja ja opeteltuja va- kioilmaisuja.
Oppilas osaa ra- jallisen määrän lyhyitä, ulkoa opeteltuja il- mauksia, kes- keistä sanastoa ja perustason lauserakenteita.
Oppilas pystyy kertomaan jo- kapäiväisistä ja konkreettisista sekä itselleen tärkeistä asi- oista käyttäen yksinkertaisia lauseita ja
Oppilas osaa kuvata luettelo- maisesti (ikä- kaudelleen tyy- pillisiä) jokapäi- väiseen elä- mään liittyviä asioita käyttäen tavallista
myös keskei- siin rakentei- siin ja ääntämi- sen perussään- töihin
rakenteita.
Hän oppii ään- tämään ym- märrettävästi.
Oppilas ääntää joitakin harjoi- teltuja ilmauk- sia ymmärret- tävästi ja osaa kirjoittaa joita- kin erillisiä sa- noja ja sanon- toja.
Oppilas pystyy kertomaan arki- sista ja itselleen tärkeistä asi- oista käyttäen suppeaa ilmai- suvarastoa ja kirjoittamaan yksinkertaisia viestejä ja ään- tää harjoitellut ilmaisut ym- märrettävästi.
konkreettista sanastoa.
Oppilas osaa helposti enna- koitavan pe- russanaston ja monia keskei- simpiä raken- teita.
Oppilas osaa soveltaa joita- kin ääntämisen perussääntöjä muissakin kuin harjoitelluissa ilmauksissa.
sanastoa ja joi- takin idiomaat- tisia ilmauksia sekä perusta- son rakenteita ja joskus hiukan vaativampiakin.
Oppilas osaa soveltaa joita- kin ääntämisen perussääntöjä muissakin kuin harjoitelluissa ilmauksissa.
Finska, modersmålsinriktad A -lärokurs
Bedömning av elevens lärande och kunnande i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 7–9
Bedömningen ska vara mångsidig och ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på för dem naturliga sätt. Med hjälp av uppmuntrande och handle- dande respons som anknyter till formativ bedömning hjälper man eleverna att bli medvetna om sina egna färdigheter och att utveckla dem.
Eleverna ska uppmuntras att tillämpa sina kunskaper i olika kommunikationssituationer. Lärandet ska bedömas på flera olika sätt, också genom
självvärdering och kamratrespons. Den summativa bedömningen ska grunda sig på hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen som ställts upp i den lokala läroplanen för A-lärokursen i modersmålsinriktad finska.
Bedömningen av växande språkkunskap ska grunda sig på den Europeiska referensramen och den finländska nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som utarbetats utgående från den. Som verktyg vid bedömningen kan man även använda till exempel den Europeiska språkport- följen.
Bedömningen ska vara mångsidig så att elever som har inlärningssvårigheter i språket, eller som på något annat sätt har ett annorlunda språkligt utgångsläge, ges olika möjligheter att visa sitt kunnande.
Slutbedömningen infaller det läsår då studierna i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska avslutas i årskurs 7, 8 eller 9 i enlighet med timfördel- ningen som beslutits och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen ska beskriva hur väl och i vilken mån eleven uppnått målen i A- lärokursen i modersmålsinriktad finska då studierna avslutas. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för A-lärokursen i modersmålsinriktad finska. Eleven har uppnått målen i lärokursen för vitsorden 5, 7, 8 eller 9 då elevens kunnande i huvudsak motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga.
Helhetsbedömningen av kunnandet för vitsorden 4, 6 och 10 ska bildas utgående från målen för A-lärokursen i modersmålsinriktad finska och i relation till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i A-lärokursen i modersmåls- inriktad finska och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen.
I vitsordet 9 som gäller målen för undervisningen (M6-M10) och som anknyter till växande språkkunskap i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska har två kunskapsnivåer B1.2 och B2.1 kombinerats till en mellannivå B1.2/B2.1. Kunskapsnivåerna finns i den Europeiska referensramen och i den finländska nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som utarbetats utgående från den.
Mål för under- visningen
Innehåll Mål för läran- det som här- letts ur målen för undervis- ningen
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för vitsordet 5
Kunskapskrav för vitsordet 7
Kunskapskrav för vitsordet 8
Kunskapskrav för vitsordet 9
Kulturell mångfald och språkmedvetenhet M1 utveckla
elevens för- måga att re- flektera över värderingar och företeelser som är förknip- pade med nat- ionalspråkens ställning i Fin- land samt stärka elevens förmåga och vilja att ta del av och verka i flerspråkiga och mångkultu- rella miljöer
I1 Eleven lär
känna det finska språkets ställning i Fin- land.
Eleven lär sig att förstå kultu- rella skillnader mellan nation- alspråken samt bakgrunden till dessa.
Eleven lär sig att agera i olika språkmiljöer.
Förståelse för frågor som gäl- ler national- språkens ställ- ning
Eleven kan be- rätta om våra nationalspråk och ge några exempel på flerspråkiga miljöer.
Eleven kan rea- gera i flersprå- kiga miljöer.
Eleven är med- veten om vär- deringar och företeelser som anknyter till national- språken.
Eleven kan komma till rätta i flersprå- kiga miljöer.
Eleven kan ta i beaktande vär- deringar och fö- reteelser som anknyter till nationalsprå-
ken.
Eleven kan agera i flersprå- kiga miljöer.
Eleven kan ge- nom sitt age- rande beakta värderingar och företeelser som anknyter till national- språken.
Eleven kan agera flexibelt enligt situation i flerspråkiga mil- jöer.
M2 uppmuntra eleven att upp- täcka
I1 Eleven lär sig
att utveckla sin förmåga att
Förmåga att mångsidigt an- vända sig av
Eleven kan ge exempel på några
Eleven kan be- rätta om sam- manhang och
Eleven kan jämföra olika sammanhang
Eleven kan re- flektera över hur hen
möjligheter att mångsidigt an- vända finska i olika samman- hang och mil- jöer
mångsidigt an- vända finska i olika samman- hang och mil- jöer.
sina språkkun- skaper
för att utveckla sina världs- medborgerliga färdigheter
sammanhang och miljöer där hen kan an- vända finska.
miljöer där hen kan använda finska för att främja det egna lärandet.
och miljöer där hen kan an- vända finska för att främja det egna läran- det.
ändamålsenligt kan använda finska i olika sammanhang och miljöer för att främja det egna lärandet.
M3 handleda eleven att lägga märke till regelbunden- heter i finska språket, på vil- ket sätt man i olika språk ut- trycker samma saker samt att använda sig av språkveten- skapliga be- grepp som stöd för sitt lärande
I1 Eleven lär sig
att ge akt på regelbunden- heter i finska språket och lik- heter och olik- heter i jämfö- relse med andra språk.
Eleven lär sig att använda språkveten- skapliga be- grepp som stöd för sitt lärande.
Språklig för- måga
Eleven kan göra iakttagel- ser om regel- bundenheter och känner till några språkve- tenskapliga be- grepp i finska.
Eleven kan dra slutsatser om finskans regel- bundenheter i jämförelse med andra språk.
Eleven känner till de vanlig- aste språkve- tenskapliga be- greppen i finska.
Eleven kan dra slutsatser
om finskans regelbunden-
heter och jäm- föra olika sätt att uttrycka samma saker i
olika språk.
Eleven känner till centrala språkveten- skapliga begrepp i
finska.
Eleven kan dra slutsatser om finskans regel- bundenheter, tillämpa dem samt jämföra olika sätt att uttrycka samma saker i olika språk.
Eleven känner till och kan an- vända centrala språkveten- skapliga be- grepp i finska.
Färdigheter för språkstudier
M4 uppmuntra eleven att ställa upp mål, att utnyttja mångsidiga sätt för att lära sig finska och att reflektera över sitt lärande självständigt och i samar- bete med andra samt handleda ele- ven att delta på ett uppbyg- gande sätt i kommunikat- ion där det vik- tigaste är att man når fram med sitt bud- skap
I2 Eleven lär sig
att ställa upp mål för sina språkstudier och att reflek- tera över sitt lärande själv- ständigt och i samarbete med andra.
Eleven lär sig att använda olika sätt för att lära sig språk och att hitta de mest effektiva för hens eget lä- rande.
Eleven lär sig olika sätt att delta uppbyg- gande i kom- munikation.
Förmåga att ställa upp mål, att utnyttja stu- diestrategier och att reflek- tera över sitt lärande samt förmåga att bilda sig en uppfattning om olika sätt att delta i kommu- nikation
Eleven kan an- vända några för hen själv passande sätt att lära sig språk.
Eleven kan ge några exempel på olika sätt att delta uppbyg- gande i kom- munikation.
Eleven kan an- vända de van- ligaste och för hen själv pas- sande sätten att lära sig språk.
Eleven kan be- skriva olika sätt att delta upp- byggande i kommunikat- ion.
Eleven kan ut- nyttja de mest centrala och för hen själv passande sät- ten att lära sig språk.
Eleven kan jäm- föra olika sätt att delta upp- byggande i kommunikat-
ion.
Eleven kan mångsidigt ut- nyttja varie- rande och för hen själv pas- sande sätt att lära sig språk.
Eleven kan jämföra och re- flektera över olika sätt att delta uppbyg- gande i kom- munikation.
M5 stödja ele- vens egen
I2 Eleven lär sig
att
Förmåga att ut- veckla sina
Eleven kan an- vända sina
Eleven kan be- skriva olika
Eleven kan jämföra olika
Eleven kan
aktivitet och förmåga att kreativt till- lämpa sina språkfärdig- heter och ut- veckla sina fär- digheter för kontinuerligt språklärande
tillämpa sina språkkun- skaper i olika situationer samt utveckla sina färdig- heter självstän- digt även efter avslutad skol- gång.
Eleven lär sig att utnyttja de språkliga in- tryck som finns i hens omgiv- ning.
Eleven utveck- lar tilltro till sig själv som språ- kinlärare.
färdigheter för kontinuerligt språklärande
färdigheter i finska i några situationer och ge exempel på hur hen kan ut- veckla de egna färdigheterna.
möjligheter att utveckla sina färdigheter i finska även av- slutad skol- gång.
Eleven kan an- vända sina kun- skaper i finska i olika situat- ioner.
möjligheter att tillämpa och utveckla sina färdigheter i finska även ef- ter avslutad skolgång.
Eleven kan mångsidigt till- lämpa sina kunskaper i finska i olika si- tuationer.
reflektera över och jämföra olika möjlig- heter att till- lämpa och ut- veckla sina fär- digheter i finska även efter av- slutad skolgång.
Eleven kan mål- medvetet tillämpa sina
kunskaper en- ligt
situation.
Växande språkkunskap, förmåga att kommunicera Kunskapsnivå A2.1
Kunskapsnivå B1.1
Kunskapsnivå B1.2
Kunskapsnivå B1.2/B2.1 M6 uppmuntra
eleven att delta i olika kommu- nikationssituat- ioner, vilkas
I3 Eleven lär sig
att aktivt delta i olika kommu- nikationssituat- ioner.
Kommunikat- ionsförmåga i olika situat- ioner
Eleven kan ut- byta tankar eller informat- ion i bekanta och vardagliga
Eleven kan re- lativt obehind- rat kommuni- cera,
Eleven kan re- lativt obehind- rat delta i kom- munikation också i vissa
Eleven kan kommunicera relativt obe- hindrat också i nya och mer
teman också kan vara rela- tivt krävande
situationer och stundtals hålla igång en kon- versation.
delta i diskuss- ioner och ut- trycka sina åsikter i var- dagliga kommunikat- ionssituationer.
mer krävande situationer som till exempel då man informe- rar om en aktu- ell händelse.
krävande situ- ationer.
M7 handleda eleven att öva sig i att föra or- det, att ta ini- tiativ i muntlig eller skriftlig kommunikat- ion och att för- handla om be- tydelser
I3 Eleven lär sig
att ta initiativ i kommunikat- ionssituationer.
Eleven lär sig att använda olika kompen- sationsstrate- gier och omfor- mulera sitt budskap.
Användning av kommunikat- ionsstrategier
Eleven deltar i allt högre grad i kommunikat- ion. Eleven an- vänder mer säl- lan non-verbala uttryck.
Eleven måste relativt ofta be samtalspart- nern upprepa eller förtydliga.
Eleven kan i nå- gon mån ut- nyttja samtals- partnerns ut- tryck i sin egen kommunikat- ion.
Eleven kan i nå- gon mån ta ini- tiativ i olika skeden av en kommunikat- ionssituation och försäkra sig om att samtals- partnern har förstått bud- skapet.
Eleven kan om- skriva eller byta ut obe- kanta ord eller omformulera sitt budskap.
Eleven kan dis- kutera
Eleven kan ta initiativ och an- vända lämpliga uttryck i en kommunikat- ionssituation där ett bekant ämne behand- las.
Eleven kan re- lativt naturligt rätta till miss- förstånd.
Eleven kan dis- kutera betydel- sen också av mera komplice- rade uttryck.
Eleven kan ut- trycka sin åsikt och diskutera betydelsen också där mer krävande äm- nen behandlas.
Eleven kan dis- kutera betydel- sen också av komplice- rade uttryck och begrepp.
Eleven kan na- turligt rätta till missförstånd och korrigera sitt språk.
betydelsen av obekanta ut- tryck.
M8 handleda eleven att i kommunikat- ionen fästa uppmärksam- het vid hur for- mell situat- ionen är, att öva sig i att an- vända olika slags texter (till exempel blog- gar, intervjuer) och att i sin kommunikat- ion bli förtro- gen med kra- ven på kulturell växelverkan
I3 Eleven lär sig
att anpassa sin kommunikat- ion enligt situ- ation.
Eleven lär sig att känna igen kulturella drag i kommunikat- ion.
Kulturellt lämp- ligt språkbruk
Eleven kan an- vända de van- ligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna samt artigt framföra till ex- empel önske- mål, invitat- ioner, förslag och ursäkter och besvara så- dana.
Eleven visar att hen behärskar de viktigaste artighetskuty- merna.
Eleven kan i sin kommunikat- ion ta hänsyn till några vik- tiga kulturellt betingade aspekter.
Eleven kan för olika ändamål använda ett språk som inte är för familjärt men inte heller för formellt.
Eleven känner till de viktigaste artighetskuty- merna och föl- jer dem.
Eleven kan i sin kommunikat- ion ta hänsyn till viktiga kul- turellt beting- ade aspekter.
Eleven kan för olika ändamål använda ett språk som inte är för familjärt men inte heller för formellt.
Eleven kan ta hänsyn till sin samtalspartner och till de krav som olika situ- ationer ställer.
Växande språkkunskap, förmåga att tolka texter Kunskapsnivå A2.1
Kunskapsnivå B1.1
Kunskapsnivå B1.2
Kunskapsnivå B1.2/B2.1 M9 erbjuda
eleven och till- sammans med
I3 Eleven lär sig
att förstå muntliga och
Förmåga att tolka texter
Eleven förstår texter som in- nehåller enkla,
Eleven förstår det väsentliga och vissa
Eleven förstår tydligt tal som innehåller fakta
Eleven förstår muntlig och skriven text
hen söka mångsidiga och betydelsefulla texter vilka krä- ver slutled- ningsförmåga och textförstå- elsestrategier
skriftliga texter och att tillämpa olika strategier för att tolka dem.
bekanta ord och uttryck samt tydligt tal.
Eleven förstår det centrala in- nehållet i korta, enkla budskap som intresserar hen och grundtan- karna i en för- utsägbar text som innehåller ett bekant ord- förråd.
Eleven klarar mycket enkel slutledning med hjälp av kontexten.
detaljer i tyd- ligt och relativt långsamt all- mänspråkligt tal eller i lätt- fattlig skriven text.
Eleven förstår tal eller skriven text som byg- ger på gemen- sam erfarenhet eller allmän kunskap.
Eleven urskiljer även utan för- beredelse det centrala inne- hållet, nyck- elord och vik- tiga detaljer.
om bekanta el- ler ganska all- männa ämnen och klarar också i någon mån av texter som förutsätter slutledning.
Eleven förstår det väsentliga och de viktig- aste detaljerna i en pågående mera omfat- tande formell eller informell diskussion i omgivningen.
som är mera invecklad till språk och inne- håll samt klarar av texter som förutsätter slutledning.
Eleven kan följa med komplice- rad argumen- tation samt re- dogöra för det centrala inne- hållet i olika texter.
Eleven förstår en stor del av en pågående diskussion i omgivningen.
Växande språkkunskap, förmåga att producera texter Kunskapsnivå A2.1
Kunskapsnivå B1.1
Kunskapsnivå B1.2
Kunskapsnivå B1.2/B2.1
M10 handleda eleven att pro- ducera, tolka och dela texter vars tema också kan vara något mer krä- vande och att i sammanhanget fästa uppmärk- samhet vid tex- ternas
mångsidighet och användan- det samt be- härskningen av varierande strukturer
I3 Eleven lär sig
att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika sammanhang och för olika ändamål ge- nom att an- vända centralt ordförråd och centrala struk- turer.
Förmåga att producera tex- ter
Eleven kan med enkla me- ningar och ett konkret ordför- råd berätta om vardagliga och konkreta saker som är viktiga för hen.
Eleven behärs- kar ett lätt för- utsägbart ord- förråd och många centrala strukturer.
Eleven kan re- dogöra för det väsentliga och även för vissa detaljer angå- ende vardag- liga ämnen, verkliga eller fiktiva, som in- tresserar hen.
Eleven använ- der sig av ett relativt omfat- tande ordför- råd och olika strukturer samt en del all- männa fraser och idiom.
Eleven kan be- rätta om van- liga konkreta ämnen genom att be-skriva, specificera och jämföra.
Eleven ut- trycker sig rela- tivt obehindrat.
Eleven kan skriva person- liga och mera allmänna med- delanden och uttrycka sina tankar också om en del fik- tiva ämnen.
Eleven använ- der sig av ett relativt omfat- tande ordför- råd, vanliga idiom, olika
Eleven kan med rätt mångsidiga strukturer och ett omfattande ordförråd ut- trycka sig klart och exakt om olika ämnen som hör till det egna erfaren- hetsområdet.
Eleven kan ut- trycka sina tan- kar också om fiktiva ämnen.
Eleven kan delta också i mer formella diskussioner.
strukturer och även komplice- rade meningar.
Svenska, modersmålsinriktad A-lärokurs
Oppilaan oppimisen ja osaamisen arviointi äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärässä vuosiluokilla 7–9
Arviointi on monipuolista, ja se antaa oppilaille mahdollisuuden painottaa itselleen luontevia ilmaisumuotoja. Formatiiviseen arviointiin liittyvän oppilaan oppimista ohjaavan ja kannustavan palautteen avulla oppilaita autetaan tulemaan tietoisiksi omista taidoistaan ja kehittämään niitä. Oppilaita rohkaistaan käyttämään oppimaansa erilaisissa viestintätilanteissa. Oppimista arvioidaan monin eri tavoin myös itsearvioinnin ja vertaispalautteen keinoin. Summatiivinen arviointi perustuu siihen, kuinka hyvin ja missä määrin oppilas on saavuttanut paikallisessa opetus- suunnitelmassa äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärälle asetetut tavoitteet.
Oppilaan kehittyvän kielitaidon arviointi perustuu Eurooppalaiseen viitekehykseen ja sen pohjalta laadittuun suomalaiseen sovellukseen Kehit- tyvän kielitaidon asteikko. Arvioinnissa välineenä voidaan käyttää myös esimerkiksi Eurooppalaista kielisalkkua.
Arvioinnin tulee olla monipuolista, jotta oppilaat, joilla on kieleen liittyviä oppimisvaikeuksia tai joilla on muulla tavoin kielellisesti erilaiset lähtö- kohdat, saavat erilaisia mahdollisuuksia osoittaa osaamistaan.
Päättöarviointi sijoittuu siihen lukuvuoteen, jona oppilaan äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärän opiskelu päättyy vuosiluokilla 7, 8 tai 9 pai- kallisessa opetussuunnitelmassa päätetyn ja kuvatun tuntijaon mukaisesti. Päättöarviointi kuvaa sitä, kuinka hyvin ja missä määrin oppilas on opiskelun päättyessä saavuttanut äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärän oppimäärän tavoitteet. Päättöarvosanan muodostamisessa otetaan huomioon kaikki perusopetuksen opetussuunnitelman perusteissa määritellyt äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärän tavoitteet ja niihin liit- tyvät päättöarvioinnin kriteerit riippumatta siitä, mille vuosiluokalle 7, 8 tai 9 yksittäinen tavoite on asetettu paikallisessa opetussuunnitelmassa.
Päättöarvosana on äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärän tavoitteiden ja kriteerien perusteella muodostettu kokonaisarviointi. Oppilas on saavuttanut oppimäärän tavoitteet arvosanan 5, 7, 8 tai 9 mukaisesti, kun oppilaan osaaminen vastaa pääosin kyseisen arvosanan kriteereissä
kuvattua osaamisen tasoa. Arvosanojen 4, 6 ja 10 mukaisen osaamisen kokonaisarviointi muodostetaan äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimää- rän oppimäärän tavoitteiden pohjalta ja suhteessa edellä mainittuihin päättöarvioinnin kriteereihin. Paremman osaamisen tason saavuttaminen jonkin tavoitteen osalta voi kompensoida hylätyn tai heikomman suoriutumisen jonkin muun tavoitteen osalta. Työskentelyn arviointi sisältyy äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärän päättöarviointiin ja siitä muodostettavaan päättöarvosanaan.
Äidinkielenomaisen ruotsin A-oppimäärän kehittyvään kielitaitoon liittyvien tavoitteiden (T6–T10) arvosanassa 9 on yhdistetty kaksi taitotasoa B1.2 ja B2.1 välitasoksi B1.2/B2.1 Taitotasot löytyvät Eurooppalaisesta viitekehyksestä ja sen pohjalta laaditusta suomalaisesta sovelluksesta Kehittyvän kielitaidon asteikko.
Opetuksen ta- voite
Sisältöalueet Opetuksen ta- voitteista joh- detut oppimi- sen tavoitteet
Arvioinnin kohde
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 5
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 7
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 8
Osaamisen ku- vaus arvosa- nalle 9
Kasvu kulttuuriseen moninaisuuteen ja kielitietoisuuteen T1 edistää op-
pilaan taitoa pohtia ruotsin kansalliskielen asemaan liitty- viä arvoja ja il- miöitä sekä vahvistaa oppi- laan taitoa ja halukkuutta toimia
S1 Oppilas oppii
tuntemaan ruotsin kielen aseman kansal- liskielenä sekä siihen liittyviä arvoja ja ilmi- öitä. Hän oppii tuntemaan Pohjoismaiden kulttuureja ja
Kansalliskielten asemaan liitty- vät ilmiöt, poh- joismaiseen kieli- ja kulttuu- riympäristöön liittyvien kysy- mysten huo- maaminen ja kulttuurien
Oppilas osaa nimetä Pohjois- maat ja joitakin pohjoismaisia kieliä.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä ruotsin kielen
Oppilas osaa nimetä Pohjois- maat ja niiden viralliset kielet.
Oppilas osaa kertoa keskei- siä asioita ruot- sin kielen ase- masta kansal- liskielenä.
Oppilas osaa kertoa ruotsin kielestä käyttö- kielenä Suo- messa ja Poh- joismaissa.
Oppilas osaa kertoa ruotsin kielen ase- masta
Oppilas osaa kuvailla ruotsin kieltä käyttö- kielenä Suo- messa ja Poh- joismaissa.
Oppilas osaa pohtia ruotsin kielen asemaa
monikielisissä ja -kulttuuri- sissa ympäris- töissä
elämänmuo- toja. Oppilas oppii toimi- maan monikie- lisissä ja -kult- tuurisissa ym- päristöissä.
välinen toimin- takyky
asemasta kan- salliskielenä.
Oppilas osaa kertoa jotakin Pohjoismaiden kulttuureista ja elämänmuo- doista.
Oppilas osaa kuvailla Poh- joismaiden kulttuureja ja elämänmuo- toja.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä ta- voista toimia ruotsin kielellä.
kansalliskie- lenä ja joista- kin siihen liit- tyvistä ilmi- öistä.
Oppilas osaa vertailla Poh- joismaiden kulttuureja ja elämänmuo- toja.
Oppilas osaa kertoa tavoista toimia ruotsin kielellä.
kansalliskie- lenä sekä sii- hen liittyviä ar- voja ja ilmi- öitä.
Oppilas osaa vertailla ja pohtia
Pohjoismaiden kulttuureja ja elämänmuo- toja.
Oppilas osaa vertailla ja pohtia tapoja toimia ruotsin kielellä.
T2 kannustaa oppilasta löytä- mään mahdolli- suuksia käyttää ruotsin kieltä erilaisissa yh- teisöissä ja
S1 Oppilas oppii
kehittämään taitoaan käyt- tää ruotsin kieltä moni- puolisesti eri- laisissa yhtei- söissä ja
Kielitaidon hyö- dyntäminen
Oppilas osaa antaa esimerk- kejä joistakin yhteisöistä ja toimintaympä- ristöistä, joissa voi hyödyntää
Oppilas osaa nimetä yhtei- söjä ja toimin- taympäristöjä, joissa voi hyö- dyntää ruotsin kielen taitoaan.
Oppilas osaa kuvailla, miten ruotsin kielen taitoa voi hyö- dyntää ruotsin- kielisissä yhtei- söissä ja
Oppilas osaa pohtia, miten hän voi hyö- dyntää ruotsin kielen taitoaan ruotsinkieli- sissä yhtei- söissä ja
toimintaympä- ristöissä
toimintaympä- ristöissä.
ruotsin kielen taitoaan.
toimintaympä- ristöissä.
toimintaympä- ristöissä.
T3 ohjata oppi- lasta havaitse- maan, millaisia säännönmu- kaisuuksia ruotsin kie- lessä on ja mi- ten samoja asi- oita ilmaistaan muissa kielissä, sekä käyttä- mään kielitie- don käsitteitä oppimisensa tukena
S1 Oppilas oppii
löytämään ruotsin kielen säännönmukai- suuksia ja ver- tailemaan ruot- sin kieltä mui- hin kieliin. Hän oppii käyttä- mään ruotsin kielen kielitie- don käsitteitä oppimisensa tukena.
Kielellinen päättely
Oppilas osaa tehdä havain- toja joistakin ruotsin kielen säännönmukai- suuksista.
Oppilas osaa tehdä joitakin johtopäätöksiä ruotsin kielen säännönmukai- suuksista.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä siitä, miten sama asia il- maistaan ruot- sissa ja jossakin muussa kie- lessä.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä ruotsin kielen kielitiedon kä- sitteistä ja nii- den käytöstä
Oppilas osaa tehdä johto- päätöksiä ruot- sin kielen sään- nönmukaisuuk- sista.
Oppilas osaa antaa esimerk- kejä siitä, mi- ten sama asia ilmaistaan ruotsissa ja jos- sakin muussa kielessä.
Oppilas osaa kertoa ruotsin kielen keskei- sistä kielitiedon käsitteistä ja osaa käyttää niitä kielitai- tonsa kehittä- miseen.
Oppilas osaa tehdä johto- päätöksiä ruot- sin kielen sään- nönmukaisuuk- sista ja soveltaa niitä.
Oppilas osaa vertailla, miten sama asia il- maistaan ruot- sissa ja jossakin muussa kie- lessä.
Oppilas tuntee ruotsin kielen kielitiedon kä- sitteitä ja osaa käyttää niitä kielitaitonsa kehittämiseen.
kielitaitonsa kehittämiseen.
Kielenopiskelutaidot T4 rohkaista
oppilasta aset- tamaan tavoit- teita, hyödyn- tämään moni- puolisia tapoja oppia ruotsin kieltä ja arvioi- maan oppimis- taan itsenäi- sesti ja yhteis- työssä sekä oh- jata oppilasta myönteiseen vuorovaikutuk- seen, jossa tär- keintä on vies- tin välittymi- nen
S2 Oppilas oppii
asettamaan ta- voitteita kiel- ten opiskelul- leen ja reflek- toimaan oppi- misprosessiaan itsenäisesti ja yhdessä mui- den kanssa.
Hän oppii käyt- tämään erilai- sia tapoja op- pia kieliä ja löy- tää niistä itsel- leen tehok- kaimmat. Oppi- las oppii tapoja toimia vuoro- vaikutuksessa rakentavasti.
Tavoitteiden asettaminen, opiskelustrate- gioiden hyö- dyntäminen, oppimisen ref- lektointi ja vuo- rovaikutuk- sessa toimimi- sen tapojen hahmottami- nen
Oppilas osaa käyttää joitakin itselle sopivia kielenoppimis- tapoja.
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä ta- voista toimia rakentavasti vuorovaikutuk- sessa.
Oppilas osaa käyttää yleisim- piä itselle sopi- via kielenop- pimistapoja.
Oppilas osaa kuvata joitakin tapoja toimia rakentavasti vuorovaikutuk- sessa.
Oppilas osaa käyttää keskei- simpiä itselle sopivia tapoja oppia ruotsin kieltä.
Oppilas osaa vertailla tapoja toimia rakenta- vasti vuorovai- kutuksessa.
Oppilas osaa käyttää moni- puolisia itselle sopivia tapoja oppia ruotsin kieltä.
Oppilas osaa vertailla ja poh- tia tapoja toi- mia rakenta- vasti vuorovai- kutuksessa.
T5 kehittää op- pilaan itsenäi- syyttä soveltaa luovasti kielitai- toaan ja jatku- van kielten- opiskelun val- miuksia
S2 Oppilas oppii
soveltamaan ja kehittämään kielitaitoaan eri tilanteissa itse- näisesti myös koulun päätyt- tyä. Hän oppii hyödyntämään ympäristönsä kielellisiä virik- keitä. Oppi- laalle kehittyy luottamus it- seensä kielen oppijana.
Jatkuvan kie- lenopiskelun valmiuksien ke- hittyminen
Oppilas osaa antaa joitakin esimerkkejä mahdollisuuk- sista kehittää ruotsin kielen taitoaan.
Oppilas osaa kuvailla mah- dollisuuksia ke- hittää ruotsin kielen taitoaan myös koulun päätyttyä.
Oppilas osaa vertailla erilai- sia mahdolli- suuksia kehit- tää ruotsin kie- len taitoaan myös koulun päätyttyä.
Oppilas osaa pohtia ja ver- tailla erilaisia mahdollisuuk- sia kehittää ruotsin kielen taitoaan myös koulun päätyt- tyä.
Kehittyvä kielitaito, taito toimia vuorovaikutuksessa Taitotaso A2.1 Taitotaso B1.1 Taitotaso B1.2 Taitotaso B1.2/B2.1 T6 rohkaista
oppilasta toimi- maan monissa erilaisissa vies- tintätilanteissa, joissa aiheet voivat olla jo melko vaativia
S3 Oppilas oppii
toimimaan aloitteellisesti vuorovaikutus- tilanteissa.
Vuorovaikutus erilaisissa tilan- teissa
Oppilas pystyy vaihtamaan ajatuksia tai tietoja tutuissa ja jokapäiväi- sissä tilanteissa sekä toisinaan ylläpitämään
Oppilas pystyy viestimään, osallistumaan keskusteluihin ja ilmaisemaan mielipiteitään melko vaivatto- masti
Oppilas pystyy osallistumaan viestintään melko vaivatto- masti myös joissakin vaati- vammissa vies- tintätilanteissa
Oppilas pystyy osallistumaan viestintään melko vaivatto- masti myös uu- sissa ja vaati- vammissa vies- tintätilanteissa.
