Sparbanksstämman äger rum onsdagen den 29 april, kl

(1)

(2)

INNEHÅLL:

VD kommentar... 1

Förvaltningsberättelse... ... 2

Fem år i sammandrag... 4

Förslag till disposition av bankens vinst 5 Resultaträkning och Balansräkning... 6

Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital... 7

Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper….…….. 8

Kapitaltäckning... 28

Styrelsens påskrifter... 30

Revisionsberättelse... 31

Bankens huvudmän, styrelse m.fl... 32

Företagsstyrning………... 33

Bankens personal……… 34

Sparbanksstämman äger rum onsdagen den 29 april, kl. 18.30

(3)

(4)

Redovisning för verksamhetsåret 2008

Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2008, bankens 104:e verksamhetsår

Förvaltningsberättelse

Allmänt

Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet tillsammans med andra universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Inom verksamhetsområdet är sparbanken ensamt kreditinstitut med lokal kontorsrepresentation.

Sparbankens utveckling

Balansomslutning

Sparbankens balansomslutning uppgår till 902 Mkr (910 Mkr), vilket är en minskning med 0,9 %.

Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 891 Mkr (854 Mkr) och har därmed ökat med 4 %.

Inlåning

Inlåningen från allmänheten ökade under året till 764 Mkr eller med 3 Mkr. Det motsvarar en ökning med 0,4 procent.

Förmedlat sparande i Robur Fonder och Robur Försäkring uppgick vid årsskiftet till 625 Mkr, en minskning med 147 Mkr, eller 19 procent.

Utlåning

Sparbankens totala utlåning till allmänheten – efter avdrag för befarade kreditförluster – uppgick vid 2008 års utgång till 789 Mkr, en ökning med 44 Mkr, eller med 6 procent.

Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 595 Mkr, en ökning med 67 Mkr, eller med 13 % under år 2008.

Aktier i Swedbank AB

Vid ingången av 2008 ägde sparbanken 169 000 aktier i Swedbank till ett värde av 30,9 Mkr.

Under 2008 har 103 090 preferensaktier förvärvats för 4,9 Mkr.

Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid slutet av 2008 uppgick till 12,1 Mkr. Nedskrivning har gjorts med 23,7 Mkr varav 11,4 Mkr har redovisats mot eget kapital och 12,3 Mkr i resultaträkningen varefter det bokförda värdet överensstämmer med marknadsvärdet på balansdagen.

Utdelning har erhållits med 1,5 Mkr (1,4 Mkr).

Affärsvolym

Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 2 984 Mkr (3 045 Mkr), vilket är en minskning med 2,0 % jämfört med föregående år.

Kapitalbas

Sparbankens kapitalbas uppgår till 106,8 Mkr (108,7 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 57,7 Mkr (54,8 Mkr), vilket innebär en kapitaltäckningskvot med 1,85 (1,98).

Sparbankens resultat

Sparbankens resultat före kreditförluster och nedskrivning av finansiella tillgångar uppgår till 15,3 Mkr, vilket är en ökning med 1,3 Mkr. jämfört med förra året.

Rörelseresultatet uppgår till -6,5 Mkr eller en

minskning med 20,6 Mkr. Detta beror främst på ökning av reserveringar för kreditförluster och orealiserade nedskrivningar av bankens aktieinnehav i Swedbank . Räntenettot för år 2008 har ökat med 2,7 Mkr, främst beroende på viss ökning av utlåningsvolymer och ett gynnsamt ränteläge under året. Marginalen mot allmänheten, dvs. skillnaden mellan den ränta banken betalar för inlåning och den ränta banken får för utlåning, har kunnat hållas oförändrad.

Provisionsnettot har minskat med 0,8 Mkr, främst beroende på minskat värde på det sparande i fonder och försäkringar som sparbanken förmedlat till Swedbank Robur.

Allmänna administrationskostnader har minskat något sedan 2007. Personalkostnader har minskat, medan övriga allmänna administrationskostnader ökat något.

Personal

Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 25 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 21, varav 14 kvinnor och 7 män.

Under året har Håkan Eriksson tillträtt som VD för banken. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10.

Prognos 2009

År 2008 kännetecknades av relativt god volymtillväxt för utlåningen, och en oförändrad räntemarginal. Vi förväntar oss en måttlig volymtillväxt både för in- och utlåningen och försämrad räntemarginal under det kommande året. Minskning av räntenettot och en viss minskning av provisionsintäkter från Swedbank Robur, förväntas minska bankens intäkter. Bankens

omkostnader förväntas öka något jämfört med år 2008, främst pga. viss ombyggnation av banklokalen.

Sammantaget är det vår bedömning att bankens resultat före kreditförluster och ev. nedskrivningar för år 2009 beräknas bli lägre än för 2008.

- 2 -

(5)

Riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är gemensam med sparbankerna i Vadstena och Åtvidaberg.

Kredit- och motpartsrisker

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största risk-

exponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym förhållandevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga.

För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.

Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.

Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av

betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden.

Övervakningen sker med stöd av ett särskilt

kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3.

Marknadsrisker

I

finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk, definieras som risken för att marknads- värdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid.

Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k.

gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt

inte överensstämmer. Banken har riskavtäckning för valutarisker i balansräkningen.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan

avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader.

Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer.

Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens

likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

- 3 -

(6)

Fem år i sammandrag

Nyckeltal

²⁰⁰⁸ ²⁰⁰⁷ ²⁰⁰⁶ ²⁰⁰⁵ ²⁰⁰⁴

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr

2 984 3 045 2 815 2 464 2 211

förändring under året, % -2,0 8,2 14,2 11,5 8,9

Kapital

Soliditet

13,3 15,4 14,4 14,2 14,4

Kapitaltäckningskvot ¹⁾

1,85 1,98

Kapitaltäckningsgrad ¹⁾

16,3 15,4 14,7

Primärkapitalrelation ¹⁾

19,5 18,9 17,8

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 3,4 3,2 3,3 3,7 3,8

Rörelseintäkter/affärsvolym

1,4 1,4 1,5 1,7 1,,6

-0,2 0,5 0,6 0,5 0,3

Räntabilitet på eget kapital

-3,6 7,9 9,7 7,6 4,5

K/I-tal före kreditförluster

0,63 0,65 0,61 0,69 0,80

K/I-tal efter kreditförluster

0,79 0,65 0,62 0,70 0,83

59 72 73 60 65

Andel osäkra fordringar

1,2 0,4 0,4 0,7 0,5

Kreditförlustnivå

0,9 - 0,1 0,0 0,2

Övriga uppgifter

Medelantal anställda

²¹ ²⁰ ²² ²² ²³

Antal kontor

² ² ² ²

2) Med affärsvolym avses in- och utlåning i egen balansräkning samt summan av lån och placeringar i andra institut för kunders räkning.

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer ²⁾

Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav

Kapitalbas i % av riskvägda placeringar

Primärkapital i % av riskvägda placeringar

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker

)

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

1) Ändrat beräkningssätt genom införandet av Basel II regler

2

- 4 -

(7)

Fem år i sammandrag

2008 2007 2006 2005 2004

Resultaträkning

Räntenetto

^{29 952} ^{27 248} ^{25 699} ^{25 743} ^{26 371}

Provisioner, netto

^{10 130} ^{10 911} ^{10 060} ^{8 640} ^{7 451}

-833 190 42 20

Övriga intäkte

0

r

^{1 818} ^{1 826} ^{4 212} ^{1 485} ^{1 213}

Summa intäkter ^{41 067} ^{40 175} ^{40 013} ^{35 888} ^{35 035}

-22 179 -22 520 -21 307 -22 231 -23 024

Övriga kostnader

¹⁾ ^{-3 628} ^{-3 672} ^{-3 054} ^{-2 671} ^{-5 035}

-25 807 -26 192 -24 361 -24 902 -28 059

Resultat före kreditförluster ^{15 260} ^{13 983} ^{15 652} ^{10 986} ^{6 976}

Kreditförluster

^{-6 681} ¹⁶¹ ^-622 ^-225 ^-967

Nedskrivningar på finansiella tillgångar

^{-15 031}

Rörelseresultat ^{-6 452} ^{14 144} ^{15 030} ^{10 761} ^{6 009}

Bokslutsdispositioner

^-9 ^-82 ^-9 ^{10 421} ^{-1 177}

Skatter

^{-1 720} ^{-3 159} ^{-3 875} ^{-5 764} ^{-1 181}

Årets resultat ^{-8 181} ^{10 903} ^{11 146} ^{15 418} ^{3 651}

Balansräkning

Kassa

^{5 633} ^{8 156} ^{5 675} ^{3 929} ^{4 515}

Utlåning till kreditinstitut

^{79 493} ^{109 418} ^{85 984} ^{69 747} ^{3 403}

Utlåning till allmänheten

^{788 686} ^{744 492} ^{689 048} ^{644 854} ^{647 427}

Räntebärande värdepapper

^{1 967} ^{5 000} ³⁰⁰

Aktier och andelar

^{12 620} ^{31 399} ^{19 569} ^{19 501} ^{16 895}

Materiella tillgångar

^{4 140} ^{4 201} ^{4 160} ^{4 445} ^{4 839}

Övriga tillgångar

^{9 288} ^{7 308} ^{7 556} ^{6 392} ^{7 263}

Summa tillgångar ^{901 827} ^{909 974} ^{811 992} ^{748 868} ^{684 642}

Skulder till kreditinstitut

^{6 998} ⁶³⁸ ³⁷⁴ ^{4 095} ⁷³

Inlåning från allmänheten

^{763 787} ^{760 584} ^{686 296} ^{628 723} ^{576 990}

Övriga skulder

^{10 887} ^{8 999} ^{7 980} ^{9 863} ^{6 390}

Summa skulder ^{781 672} ^{770 221} ^{694 650} ^{642 681} ^{583 453}

Obeskattade reserver

¹⁵⁸ ¹⁴⁹ ⁶⁷ ⁵⁸ ^{10 478}

Eget kapital

^{119 997} ^{139 604} ^{117 275} ^{106 129} ^{90 711}

901 827 909 974 811 992 748 868 684 642

1)

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

IFRS har tillämpats 2006 till 2008, med undantag av IAS 39 som har tillämpats 2007 till 2008.

Förslag till disposition av årets resultat

Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2008 utgör -8 180 767,56 kr.

Styrelsen föreslår att detta belopp regleras mot reservfonden.

Reservfonden den 31 december 2008

Fastställs styrelsens förslag minskas reservfonden med Reservfonden uppgår härefter till

128 178 009,78 kr 8 180 767,56 kr 119 997 242,22 kr

Summa skulder och eget kapital

Resultat- och balansräkning

tkr

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Allmänna administrationskostnader

Summa kostnader före kreditförluster

- 5 -

(8)

1 januari - 31 december

tkr Not 2008 2007

50 198 42 227 -20 246 -14 979

4 29 952 27 248

5 1 521 1 394

6 12 364 13 223

7 -2 234 -2 312

8 -833 190

9 297 432

41 067 40 175

10 -22 179 -22 520

20 -394 -372

11 -3 234 -3 300

-25 807 -26 192 15 260 13 983

12 -6 681 161

13 -15 031

-6 452 14 144

14 -9 -82

15 -1 720 -3 159

-8 181 10 903

tkr Not

5 633 8 156

16 79 493 109 418

17 788 686 744 492

18 1 967 5 000

19 12 620 31 399

20 4 140 4 201

932 816

3 208 3 385

Aktuell skattefordran 1 544

21 120 108

Uppskjuten skattefordran 15 1 033

22 6 591 7 200

901 827 909 974

23 6 998 638

24 763 787 760 584

Aktuell skatteskuld 493

25 7 315 4 617

26 3 572 3 889

781 672 770 221

27 158 149

128 178 117 275 11 426 -8 181 10 903 28 119 997 139 604 901 827 909 974

29 29 627 31 198

30 65 425 61 796

Ställda panter inga inga

Resultaträkning

- Garantier Åtaganden

Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Årets resultat Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital Reservfond

Fond för verkligt värde Summa skulder Obeskattade reserver

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder

Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Tillgångar

Materiella tillgångar - Inventarier

- Byggnader och mark

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Årets resultat

Balansräkning

Per den 31 december

Kassa

Bokslutsdispositioner Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Nedskrivningar av finansiella tillgångar Provisionsintäkter

Provisionskostnader

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader

Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar

- 6 -

(9)

1 januari - 31 december tkr

-6 452 14 144

960 27

394 372

7 248 187

15 031

-1 720 -3 159

15 461 11 571

-51 442 -55 631

3 203 74 288

6 360 264

-1 980 248

1 232 992

-27 166 31 732

-4 948 -5 404

305 170

-639 -583

-5 282 -5 817

-32 448 25 915

117 574 91 659

85 126 117 574

tkr

5 633 8 156

79 493 109 418

85 126 117 574

räntor med 20 090 tkr (15 246 tkr).

Redogörelse avseende förändringar i eget kapital

Reservfond Fond för verkligt värde

Årets resultat Eget kapital

tkr

Ingående eget kapital 2007-01-01 106 129 11 146 117 275

Justering för ändrad redovisningsprincip 22 496 22 496

Justerat eget kapital 2007-01-01 106 129 22 496 11 146 139 771

Vinsdisposition 11 146 -11 146 0

Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital -11 070 -11 070

Årets resultat 10 903 10 903

Utgående eget kapital 2007-12-31 117 275 11 426 10 903 139 604

Ingående eget kapital 2008-01-01 117 275 11 426 10 903 139 604

Vinstdisposition 10 903 -10 903 0

Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital -11 426 -11 426

Årets resultat -8 181 -8 181

Utgående eget kapital 2008-12-31 128 178 0 -8 181 119 997

2008-12-31 2007-12-31

Utlåning till kreditinstitut

Summa enligt balansräkningen

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ¹⁾ Förvärv av materiella tillgångar (-)

Kassaflöde från investeringsverksamheten Investering i finansiella tillgångar (-)

Försäljning av materiella tillgångar (+) Investeringsverksamheten

Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)

Ökning av inlåning från allmänheten (+) Ökning av skulder till kreditinstitut (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-)

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Nedskrivning av finansiella tillgångar (+)

1) Utöver likvida medel har banken en outnyttjad checkräkningskredit på 30 Mkr.

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod.

I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 50 421 tkr (41 186 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade

Kassaflödesanalys

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2008-12-31 2007-12-31

- 7 -

(10)

Noter

1 Uppgifter om sparbanken

2

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1.

Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2009. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april 2009

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap, räntebärande värdepapper och preferensaktier i Swedbank AB, värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas redovisas stamaktier i Swedbank AB.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna.

Ändrade redovisningsprinciper

IASB gjorde under hösten ändringar i IAS 39 och IFRS 7, som också godkänts för tillämpning i EU.

Sparbanken har ej omklassificerat nägra finansiella tillgångar.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

Sparbankens bedömning är att dessa förändringar inte kommer att få någon väsentlig påverkas på resultat eller ställning när de nya reglerna börjar tillämpas.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken.

Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Valdemarsviks Sparbank som är en sparbank med säte i Valdemarsvik.

Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik.

Redovisningsprinciper

- 8 -

(11)

- 9 -

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat i form av ränteswappar

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option).

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Realiseade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument i form av ränteswappar.

- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år.

Uppskjuten skattefordran avser skatt på orealiseade värdeförändringar på finansiella instrument och ränteswappar, vilken kommer att kunna tillgodoräknas vid realisation av tillgångarna. Aktuell skattesats vid räkenskapsårets utgång har tillämpats.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

(12)

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Kategorien indelas i olika undergrupper. Derivat i form av ränteswappar med positivt verkligt värde ingår i undergruppen "innehav för handelsändamål". Bankens innehav av certifikat i syfte att förvalta bankens likviditet och innehavet av preferensaktier i Swedbank AB ingår i undergruppen "fair value option", med hänvisning till att de kan kommat att avyttras vid ett gynnsamt kursläge. Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas under resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat i form av ränteswappar med negativt verkligt värde.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen.

- 10 -

(13)

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet

anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.

Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende tillgångar som kan säljas redovisas inte i resultaträkningen, utan tillförs

"Fond för verkligt värde" under eget kapital.

Materiella tillgångar

Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till

anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år, förutom vissa datorer som skrivs av på 3 år.

I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning, har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75-2,5%.

Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.

Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

- 11 -

(14)

- 12 -

Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK), eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens

pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas baserade på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pensionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandets storlek istället för att tillämpa IAS19 Ersättning till anställda.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Denna riskkontrollfunktion är organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Åtvidaberg.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Finansiella risker

(15)

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Total kreditriskexponering (före

nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

10 997 10 997 10 997

187 553 1 017 186 536 169 544 16 992

59 420 59 420 57 590 1 830

277 831 277 831 272 833 4 998

75 867 1 982 73 885 58 422 15 463

87 053 8 270 78 783 77 440 1 343

183 091 2 364 180 727 22 922 157 805

79 493 79 493 79 493

881 812 13 633 868 179 669 748 198 431

1 967 1 967 1 967

1 967 1 967 1 967

18 059 18 059 18 059

901 838 13 633 888 205 669 748 218 457

Total kreditriskexponering (före

nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

11 086 11 086 11 086

165 419 185 165 234 149 304 15 930

58 321 0 58 321 58 291 30

249 441 249 441 244 060 5 381

76 009 578 75 431 62 772 12 659

77 952 3 134 74 818 73 449 1 369

222 471 2 892 219 579 31 366 188 213

109 418 109 418 109 418

860 699 6 789 853 910 630 328 223 582

5 000 5 000 5 000

5 000 5 000 5 000

18 654 18 654 18 654

884 353 6 789 877 564 630 328 247 236

Kreditkvalitet

Lånefordringar, kreditkvalitet, 2008 2007

Företagssektor inkl. offentlig sektor 246 000 244 717

Kreditbetyg 1-3, högre risk 158 769 163 983

Kreditbetyg 4-5, låg till medel risk 87 231 80 734

Hushållssektor inl. personliga företagare 542 686 499 775

Lånefordringar 788 686 744 492

Någon bedömning av kreditkvaliteten avseende hushållssektorn görs inte.

Utställda finansiella garantier Total kreditriskexponering ⁶ Åtaganden

- utan rating Summa Övriga⁵

varav: kreditinstitut Summa

Värdepapper ⁷

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra

näringsfastigheter Företagsinteckning

Kreditriskexponering, brutto och netto 2007

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² Pantbrev i villa- och fritids- fastigheter³

Total kreditriskexponering ⁶ Krediter¹ mot säkerhet av:

Åtaganden

Utställda finansiella garantier - utan rating

Summa Summa Värdepapper ⁷ Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga⁵

varav: kreditinstitut Kreditriskexponering, brutto och netto 2008

Statlig och kommunal borgen² Pantbrev i villa- och fritids- fastigheter³

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter

- 13 -

(16)

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet

6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 17. Ianspråktagna säkerheter uppgår till 139 tkr (198 tkr).

7 Utgår från Standard and Poor's rating

Oreglerade och osäkra fordringar

2008 2007

tkr

Fordringar förfallna 180 dagar eller mindre 16 545 2 194

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 240 1 650

Fordringar förfallna > 360 dgr 6 464 5 607

Summa 23 249 9 451

tkr 2008 2007

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 10 300 10 300

- företagssektor 248 300 239 017

- hushållssektor 543 719 501 964

varav enskilda företagare 290 625 254 536

Summa 802 319 751 281

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 22 494 9 341

- hushållssektor 934 3 416

- 200

- företagssektor -

- hushållssektor - 200

Osäkra lånefordringar 23 249 9 451

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 13 633 6 789

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 10 300 10 300

varav enskilda företagare 290 505 253 912

Summa 788 686 744 492

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens

betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten.

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs

Åldersanalys, osäkra fordringar

- 14 -

(17)

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering, 2008

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redo-

visat värde

Tillgångar

Kassa 5 633 5 633

Utlåning till

kreditinstitut 79 493 79 493

Utlåning till

allmänheten 59 518 26 754 103 472 286 588 312 354 788 686

Obligationer 1 967 1 967

Övriga

tillgångsposter 26 048 26 048

Summa tillgångar 139 011 26 754 103 472 286 588 314 321 31 681 901 827

Skulder Skulder till

Inlåning från

allmänheten 747 264 1 136 10 035 625 4 727 763 787

Övriga skuldposter

och eget kapital 131 042 131 042

Summa skulder

och eget kapital 747 264 1 136 10 035 625 142 767 901 827

Total skillnad -608 253 25 618 93 437 285 963 314 321 -111 086 0

Likviditetsexponering, 2007

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redo-

visat värde

Tillgångar

Kassa 8 156 8 156

Utlåning till

allmänheten 57 682 16 879 86 896 306 588 276 447 744 492

Övriga

tillgångsposter 42 908 42 908

Summa tillgångar 167 100 16 879 86 896 306 588 281 447 51 064 909 974

kreditinstitut 638 638

Inlåning från

allmänheten 752 323 30 1 287 1 149 5 795 760 584

Övriga skuldposter

och eget kapital 148 752 148 752

Summa skulder

och eget kapital 752 323 30 1 287 1 149 155 185 909 974

Total skillnad -585 223 16 849 85 609 305 439 281 447 -104 121 0

De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna.

Såvitt avser skulder till kreditinstitut förväntar banken att dessa återvinns omgående. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt, dock väntar sig banken att skuldposten sammantaget kommer att öka något under det kommande året.

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

- 15 -

(18)

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 492 tkr (624 tkr).

Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk (Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/-200 räntepunkter) maximalt uppgå till 10 % av kapitalbasen. Vid utgången av 2008 uppgick ränterisken till 6 182 tkr eller 5,79 % av kapitalbasen. Räntenettorisken dvs. påverkan av bankens räntenetto under kommande 12 månader får inte överstiga 1 Mkr vid en förändring av marknadsräntan med 1 procentenhet. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. Sparbanken har ränteswappar med ett kontraktsvärde på 8,6 Mkr. Det verkliga värdet netto uppgick till -683 tkr. (-27 tkr).

2008

Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 5 633 5 633

Utlåning till

allmänheten 400 627 229 370 12 877 20 843 88 537 36 360 72 788 686

Övriga tillgångar 26 048 26 048

Summa 480 120 229 370 12 877 20 843 88 537 36 360 2 039 31 681 901 827

Inlåning från

allmänheten 747 401 999 3 323 6 712 445 180 4 727 763 787

Övriga skule 10 887 10 887

Eget kapital 120 155 120 155

Summa skulder

och eget kapital 747 401 999 3 323 6 712 445 180 142 767 901 827

Differens tillgångar

och skulder -267 281 228 371 9 554 14 131 88 092 36 180 2 039 -111 086

Räntederivat, fast

ränta erläggs¹ 8 600 -8 600

Kumulativ

exponering -267 281 -30 310 -20 756 -6 625 81 467 109 047 111 086 0