• No results found

Ombudsguiden din vägledning i det fackliga arbetet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ombudsguiden din vägledning i det fackliga arbetet"

Copied!
20
0
0

Full text

(1)

Ombudsguiden

– din vägledning i det fackliga arbetet

(2)

Innehåll

Tillsammans är vi starka ... 3

Förord ... 4

Förväntningar på dig som ombud ... 5

Du måste inte kunna allt från början ... 6

Du får stöd och information ... 9

Att hinna med Lagar bevakar dina rättigheter Avgränsa det fackliga arbetet Tydliga ramar Att vara förälder och ombud Tips för att frigöra tid ... 10

Möten ... 12

Några tips för effektiva möten Möten/utbildningar med övernattning Medlemsrekrytering – en del av ombudsuppdraget ... 14

Några goda skäl för medlemskap i Lärarnas Riksförbund Att välkomna nya på skolan! – det här kan du göra som ombud ... 15 Allmänna råd

Att synas på sin skola/arbetsplats

Därför ska du vara medlem i Lärarnas Riksförbund Gör Lärarnas Riksförbund synligt på din arbetsplats Ta hand om dina medlemmar

(3)

Tillsammans är vi starka

Många tillsammans har möjlighet att påverka: lön, arbetsvillkor och yrkesutveckling. Att vara medlem i ett fackförbund ger trygghet. I den fackliga verksamheten utgör ombuden kärnan. Det är du som ombud som möter våra medlemmar i deras vardag och det är du som är Lärarnas Riksförbunds ansikte utåt. Att du blivit vald till ombud för Lärarnas Riks- förbund visar också att medlemmarna har stort förtroende för dig!

Tack för att du är ombud! Vår förhoppning är att du har många givande år i din roll och att Ombudsguiden ger dig vägledning i det fackliga arbetet.

(4)

Förord

Att vara förtroendevald i en ideell förening medför en hel del arbete, men engagemanget ger också något tillbaka i form av nöjda medlemmar och en bättre fungerande ar- betsplats. Som ombud har du en närhet till medlemmarna.

Du blir delaktig i deras och arbetsplatsens glädjeämnen och problem. Gentemot verksamheten och arbetsgivaren får du insyn och inflytande och kan påverka de beslut som ska fattas. För att klara av ditt uppdrag får du en gedigen utbildning. Med tiden kommer du att få en bred kunskap kring lagar och kollektivavtal och lära dig grunderna för facklig argumentation. Förhoppningsvis upplever du ock- så att rollen som ombud innebär personlig utveckling.

Som ombud för Lärarnas Riksförbund kan du påverka såväl utbildnings- som professionsfrågorna. Genom ditt fackliga engagemang medverkar du också till att Lärar- nas Riksförbund uppfattas som en professionell facklig organisation – en organisation där lärare och studie- och yrkesvägledare väljer att bli medlemmar och stanna kvar under sitt yrkesverksamma liv.

Som ombud ska du också vara medveten om att du då och då kommer att få kritik av missnöjda medlemmar – det ligger i uppdragets natur. Att du har nära kontakt med arbetsgivaren och att du har kunskap om arbetsplat- sens problem kan missuppfattas av medlemmarna. Det är alltid minst två parter i en förhandling vilket innebär att du får igenom dina krav i vissa frågor men måste ge med dig i andra. Som stöd till dig som nytt ombud får du där- för en omsorgsfull introduktion i uppdraget som hjälper dig att hantera olika situationer. Därutöver erbjuds du fortlöpande tematiska utbildningar i fackliga frågor som till exempel yrkesetik, professionalitet, arbetstid och lön.

Du har alltid stöd av sakkunniga.

(5)

Förväntningar på dig som ombud

Vad som ligger i ombudsuppdraget följer av Lärarnas Riksförbunds stadgar:

”Facklig förtroendeman är vald av medlemmarna och representerar därmed förbundet.”

Lärarnas Riksförbunds fackliga förtroendemän ska även:

l värna medlemmarnas intressen

l dela Lärarnas Riksförbunds värderingar och policy

l förankra ställningstaganden hos medlemmarna

l hänvisa till rätt nivå i Lärarnas Riksförbund

l vara varsamma med medlemsuppgifter

l vara tillgängliga inom vissa gränser

l bemöda sig om gott samarbete

l inte i eget intresse utnyttja sin fackliga ställning

l utveckla sin kompetens

l rekrytera nya medlemmar till förbundet

Som ombud är du representant och lokal talesperson för Lärarnas Riksförbund. Det ingår i ditt uppdrag att hålla dig uppdaterad om utbildnings- och skolpolitiken och vad Lärarnas Riksförbund tycker. Genom information, samtal och opinionsbildning hjälper du till att sprida förbundets ståndpunkter. Vad Lärarnas Riksförbund tycker i utbild- nings- och skolpolitiska frågor kan du bland annat läsa om på vår webbplats.

Det är viktigt att medlemmarna lätt kan nå dig som om- bud. Se till att dina uppgifter i medlemregistret är aktuel- la. Både förbundet och medlemmarna räknar med att du regelbundet läser mejl du får till den e-postadress du upp- givit och att du svarar på inkomna frågor inom rimlig tid.

(6)

Du måste inte kunna allt från början

Som nyvalt ombud för Lärarnas Riksförbund behöver du naturligtvis inte kunna allt från början. Vi ger dig utbildning och du lär dig med tiden. Genom att orientera dig i Lärarnas Riksförbunds utbildningsplan får du en överblick över vår fackliga grundutbildning.

Våra fackliga grundutbildningar är påbyggnadsbara och utformade i tematiska kursmoment och block. Målsätt- ningen för den fackliga utbildningsverksamheten är att ombud för Lärarnas Riksförbund ska känna samhörighet och delaktighet i förbundet och utveckla en etisk och professionell hållning i ombudsuppdraget.

På vår webbplats finns en självstudiekurs för nya lokalombud/skyddsombud. Kursen ger dig omedelbart stöd i ditt fackliga arbete. Varje distrikt ordnar också ”Facklig grundkurs” för nya ombud. Under den fackliga grundkursen kom- mer ombudsuppdraget och det fackliga arbetet att belysas ur olika perspektiv och du får möjlighet att reflektera och diskutera tillsammans med kurskamrater och kursledning.

För den som väljs till kommunombud fördjupas kunskapen om ombudsuppdraget och fackliga arbetsområden i en kommunombudsutbildning som anordnas av vårt centrala kansli.

Vårt kansli utarbetar även utbildningsmaterial till dig när du själv ska utbilda ombud och medlemmar på arbetsplatsen/i kommunföreningen. Kansliet informerar och utbildar även medlemmarna direkt i till exempel avtals- frågor. Sådan information sker oftast via webben eller genom utskick.

InTrODukTIOn

Introduktion för nya ombud hittar du på www.lr.se.

Den bygger på självstudier och är utformad av Lärarnas

Riksförbunds kansli.

Riktar sig till nyvalda ombud och bygger på självstudier. Du hittar den på www.lr.se.

FacklIg grunDkurs

Facklig grundkurs för nya lokalombud och skyddsombud anordnas av distrikten.

Kansliet utformar kursmaterialet men distrikten beslutar om tidsåtgång och förläggning.

Riktar sig till lokal- och skyddsombud. Anordnas av distrikten utifrån ett centralt utformat kursmaterial.

kOmmunOmbuDsuTbIlDnIng

För nya kommunombud och biträdande kommunombud anordnar det centrala kansliet kommunombudsutbildning.

Den är indelad i fyra block om vardera tre dagar.

Riktar sig till nya kommunombud och biträdande kommunombud. Anordnas av det centrala kansliet i fyra block om vardera tre dagar.

(7)
(8)
(9)

Du får stöd och information

Mycket av den kunskap du behöver kommer du att få på om- budsutbildningar. Men de fackliga utbildningarna är bara en av Lärarnas Riksförbunds informationskanaler. Förutom Skolvärlden och www.skolvarlden.se, får du ett elektroniskt nyhetsbrev för ombud. Du har också tillgång till ombuds- sidorna på vår webbplats, www.lr.se.

Du behöver aldrig känna dig ensam i det fackliga ar- betet. Vid kurser och konferenser får du tillfälle att byta erfarenheter med andra ombud. I och med att lokal- och skyddsombud samarbetar på arbetsplatsen och lokal- och kommunombud arbetar tillsammans i kommunförening- ens styrelse kan du ta emot och dela med dig av tips från andra ombud. Både nya och erfarna ombud hamnar till och från i situationer där samråd med andra är nödvän- digt för att komma vidare och hitta konstruktiva vägar.

Att hinna med

Du har en laglig rätt att vara ledig utan löneavdrag för fack- lig utbildning och fackligt arbete på din arbetsplats och ar- betsgivaren är skyldig att ordna ersättare för dig. Om du nyss valts till ombud kanske din företrädare kan hjälpa dig med vad som i övrigt kan ha avtalats mellan Lärarnas Riksförbund och arbetsgivaren på din arbetsplats eller i din kommun. An- nars kan du alltid vända dig till kommunombudet.

Lagar bevakar dina rättigheter

Som fackliga förtroendemän omfattas Lärarnas Riksför- bunds lokal-, kommun- och skyddsombud av lag om fack- lig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, FML. En- ligt FML får du inte ges sämre arbetsförhållanden eller sämre arbetsvillkor, till exempel vad gäller arbetstid, lön eller arbetsinnehåll, för att du har ett fackligt uppdrag. Är du skyddsombud får du, utöver reglerna i FML, också ditt skydd genom arbetsmiljölagen, AML. Skyddet i AML går dock längre eftersom det bland annat innebär att varken

arbetsgivare eller arbetstagare får hindra dig att fullgöra ditt uppdrag.1

En förutsättning för att du över huvud taget ska kunna verka i ditt ombudsuppdrag, och omfattas av de båda re- gelverkens skydd, är att du är utsedd till lokalombud – el- ler kommunombud – enligt Lärarnas Riksförbunds stad- gar och till skyddsombud enligt arbetsmiljölagens bestäm- melser. Du måste vara anmäld som ombud hos arbetsgiva- ren och Lärarnas Riksförbund behöver din anmälan för att kalla dig till utbildningar och ge dig stöd.

En annan förutsättning är att din arbetsgivare har kol- lektivavtal med Lärarnas Riksförbund.

Avgränsa det fackliga arbetet

Ett viktigt stöd i arbetet som ombud är de andra ombu- den. Ju fler som delar på uppdragen desto större är möj- ligheten att underlätta arbetet genom att stötta varandra.

För att underlätta det fackliga arbetet är det också viktigt att ha arbetsformer som fungerar, skapar delaktighet och inte minst: gör det fackliga arbetet roligare.

Tydliga ramar

Som ombud är det viktigt att du har ett arbetstidsschema där tid för fackliga möten är avsatt i förväg. Ditt schema måste vara anpassat till det fackliga arbetets krav enligt flera olika lagar.2 Det måste också vara möjligt för dig som både är ombud och förälder att nyttja din lagstadgade rätt att vara partiellt föräldraledig.3

1 6 kapitlet 5 § Arbetsmiljölagen.

2 Se bland annat 4§ Förtroendemannalagen, där det står att facklig förtroendeman inte får ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor med anledning av sitt uppdrag.

Samt 14§ Föräldraledighetslagen, där det står att om överenskommelse inte kan nås om hur ledighet ska tas ut vid förkortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten i enlig- het med arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet.

3 Se även 5§ Jämställdhetslagen där det står att ”arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap”.

(10)

Tips för att frigöra tid

Utse FLeR ombUD. Att utse fler ombud i lokalavdelning- en (som biträdande lokal- och skyddsombud) och en lo- kal styrelse med fackligt förtroendevalda på större arbets- platser, är ett sätt att dela på ansvaret. Då ökar chansen att det alltid finns ett ombud på plats på skolan. Att vara flera ombud på en arbetsplats ger också styrka och större legitimitet åt förbundet.

För ombud som vill vara delvis föräldralediga kan det underlätta oerhört att veta att den lokala fackliga verk- samheten kan fortgå på arbetsplatsen även om man som lokalombud arbetar deltid. Att vara flera förtroendevalda innebär också att återväxten av nya ombud säkras – vill det lokala ombudet avgå finns en naturlig successionsord- ning. Därför är det också bra om kommunföreningen ut- ser flera biträdande kommunombud.

tA tILL vARA och UppRätthåLL Kompetens. När för- troendevalda ombud lämnar arbetet för att vara helt för- äldralediga måste en strategi finnas i lokalavdelningen/

kommunföreningen. Kom överens om vilken typ av kon- takt man ska hålla med ombudet under föräldraledighe- ten, samt vem som är ansvarig för detta. Vilken roll har ombudet när han eller hon kommer tillbaka? Se till att inte förlora viktig kompetens!

Att ”skola in” nya ombud i kommunföreningen kan göras så att kommunombudet blir biträdande kommun- ombud den sista delen av sin mandatperiod för att kunna gå parallellt med det nya kommunombudet. Inventera på vilket sätt kommunföreningen kan använda tidigare och kanske även pensionerade ombuds kompetens. Kan dessa personer fungera som mentorer för nya ombud?

Finns det nya medlemmar i kommunföreningen som varit ombud hos andra arbetsgivare? Se till att även ta till- vara dessa medlemmars kompetens och erfarenheter.

Vid arbetets organisation är det alltså viktigt att arbets- givaren tar hänsyn till det fackliga uppdraget. Tid ska av- sättas i schemat och ett kalendarium med fackliga möten och dylikt ska göras i god tid så att vikarier inte behöver tas in i onödan. I de fall det behövs vikarie ska arbetsgivaren ha väl utarbetade rutiner – det ska inte vara en belastning att vara kollega med en lärare som är fackligt ombud. Som ombud ska du också, så långt det är möjligt, kunna delta i skolans ordinarie konferenser och kompetensutveckling.

Att vara förälder och ombud

Både läraryrket och det fackliga uppdraget är två till synes oändliga uppdrag. Inte sällan dyker oplanerade uppgifter upp som snabbt måste hanteras. Detta leder till ytterligare en dimension av problematiken med att få tiden att räcka till i rollen som både förälder och ombud.

Föräldraskapet innebär att möjligheten till flexibilitet är begränsad. Ofta har man tider som måste passas. Mö- ten på kvällstid är problematiskt. Det krävs en noggrann planering och prioritering av arbetsuppgifterna för att kunna genomföra arbetet inom arbetstidens ram. För att detta ska vara möjligt måste förutsättningarna vara kända och man måste ha tydliga i förväg uppsatta ramar.

Om du deltidsarbetar för att kunna tillbringa mer tid med dina barn kan du uppleva att det är svårt att ”få ihop”

ett vettigt arbetstidsschema. Du kanske upplever att det är svårt att få acceptans och förståelse från kollegor, elever och arbetsgivare om du ofta måste vara borta från arbetet.

Då kan du finna stöd i jämställdhetslagen för att tillvarata just dina rättigheter.4

För vårt fortsatta fackliga arbete är det nödvändigt att fin- na former för att kombinera rollerna som lärare/studie- och yrkesvägledare, förälder och ombud. Det som underlättar för den som är både förälder och ombud, som smidiga kom- munikationsvägar och effektiva möten, är också sådant som uppskattas av alla, oavsett familjesituation.

4 I 5 § Jämställdhetslagen står det att ”arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap”.

(11)
(12)

möten

För att underlätta arbetet i kommunföreningen och lokal- avdelningen är det viktigt att ha diskuterat igenom vad som ska gälla vid möten och utbildningar. Att arbeta med mötes- kulturer gynnar alla och effektiviserar arbetet. Ett sätt att ef- fektivisera möten och tidsanvändning kan vara att använda sig av alternativa mötesformer som telefonmöten, Skype, videokonferens, chatforum och mejlcirkel.

För att mötet ska vara effektivt är det viktigt att alla har klart för sig vilket syfte det har. Att ha väl utarbetade ru- tiner och en god struktur på sina möten höjer kvaliteten och medför att fokus kan läggas på innehåll, diskussion och beslut. Det är tidsbesparande om rena informations- punkter så ofta det är möjligt förmedlas digitalt i stället för att tas upp vid möten. Även diskussioner kan föras ge- nom till exempel en mejlcirkel men för att komma vidare är det viktigt att någon givits ansvar för att sammanfatta diskussionen inför eventuella beslut.

I LoKALAvDeLnIngen. Diskutera med arbetsgivaren om möjlighet att ha fackmöten under lärarnas ordinarie arbets- tid. Det är till exempel enligt samverkansavtalet FAS 05 inom den kommunala sektorn ”väsentligt att fackliga representan- ter ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar”.

I de allra flesta fall behandlar mötet frågor som berör relatio- nen mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen, vilket gör det rimligt att möten hålls på arbetstid.

I KommUnFöRenIngen. Försök att i möjligaste mån för- lägga möten på dagtid. Ha en fastställd mötesplan för hela terminen som är känd i förväg. Ett möte i kommunfören- ingen har alltid syftet att vara en länk mellan lokalavdel- ningen och kommunföreningen inom Lärarnas Riksför- bund. Mötet ska också vara en länk mellan kommunför- eningarna och distriktet och mellan kommunföreningen och Lärarnas Riksförbund centralt.

I DIstRIKtet. Mötesformerna måste vara anpassade till distriktets storlek, geografiska spridning och läge. Mål- sättningen måste alltid vara att underlätta för alla att delta.

TIPs VID DIskussIOnsPunkTEr

skicka ut material i förväg så att alla kan ta ansvar för att vara förberedda

om gruppen är stor – avsätt gärna tid för smågrupps- diskussion

om gruppen är liten kan det vara lämpligt att gå laget runt i frågor där det är viktigt att alla uttrycker sin åsikt

(13)

Några tips för effektiva möten

Dagordningen ska alltid skickas ut i god tid, gärna tio da- gar före mötet. Alla punkter på dagordningen ska vara väl förberedda. Bestäm gärna i förväg vem som ska ansvara för redovisningen av varje punkt. Detta ger en bättre ar- betsfördelning och en större känsla av delaktighet.

Övriga frågor ska i möjligaste mån föranmälas. Ett sätt att effektivisera mötet kan vara att alltid inleda med att behandla övriga frågor.

Balansera antalet punkter på dagordningen mot mö- tets längd. Skjut hellre upp en fråga till nästa möte än att pressa in för många punkter på dagordningen.

Varje mötesdeltagare har ansvar för mötets kvalitet och alla säger aktivt ja eller nej till förslag innan beslut fattas.

Tystnad innebär inte automatiskt medhåll utan kan vara ett sätt att slippa ta ställning.

När beslut fattas på mötet utses alltid en person som är ansvarig för verkställande och informationsspridning.

Respektera mötets start- och sluttid!

Möten/utbildningar med övernattning

När möten/utbildningar med övernattning och resa är aktuella måste först syftet fastslås, är syftet att få vara

”ostörda” eller att svetsa samman gruppen och få grupp- deltagarna att lära känna varandra bättre kan det vara re- levant att ha övernattning och resa, annars bör det övervä- gas att ha det på ”hemmaplan”. Vid resor måste hänsyn tas till samtliga ombuds möjlighet att vara borta hemifrån, till exempel avseende resans längd eller om det finns möjlig- het att ta sig hem och endast delta under dagtid. Vidare bör man tänka på hur ofta det är rimligt att anordna resor med övernattning. Att vara förälder och ombud kan vara en omöjlighet om det förväntas att man ska delta i många övernattningar men det finns också andra som uppskattar att antalet resor och övernattningar hålls nere.

(14)

I din roll som ombud ingår också att rekrytera nya med- lemmar till förbundet. Under en lång tid har Lärarnas Riksförbund haft en stabil medlemstillväxt. Från endast ett hundratal medlemmar vid starten 1884 är vi nu cirka 85 000 anslutna lärare och studie- och yrkesvägledare.

Nu väntar dock stora utmaningar. Vi står inför en situa- tion med stora pensionsavgångar kombinerat med en osä- ker arbetsmarknad. För den nya generationen lärare och studie- och yrkesvägledare är det inte heller lika självklart att bli medlem i facket.

Som representant för Lärarnas Riksförbund ställs man ofta inför frågor som ”vad gör facket för nytta egentligen?”

eller ”varför ska jag vara med i Lärarnas Riksförbund?”.

Med den förändrade lärarutbildningen har gränserna dessutom suddats ut mellan Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets traditionella medlemsgrupper. Detta ökar kravet på att vi har de rätta argumenten för att vi, på ett övertygande sätt, ska kunna förklara varför just Lä- rarnas Riksförbund är det självklara valet för lärare och studie- och yrkesvägledare.

enbARt behöRIgA LäRARe och stUDIe- och yRKesvägLeDARe. Lärare måste ha relevanta och ge- digna ämneskunskaper och en bra pedagogisk utbild- ning. För Lärarnas Riksförbund är det en självklarhet att de som arbetar inom skolan också har adekvat ut- bildning.

ett yRKesFöRbUnD. Lärarnas Riksförbund är helt och hållet ett yrkesförbund och det betyder att vi inte orga- niserar arbetsgivare, det vill säga skolledare och rektorer.

Med en homogen medlemsgrupp blir det lättare för oss att med kraft driva medlemmarnas frågor.

tRygghet. Medlemmarna får experthjälp i situationer i arbetslivet då de behöver i form av rådgivning och för- handlingsstöd. Det kan röra sig om diskriminering, om- placering, avstängning, varning, uppsägning eller avsked.

Den som inte är medlem kan behöva anlita juridisk hjälp på egen hand och det kan bli kostsamt.

möjLIghet Att påveRKA sInA ARbetsvILLKoR. De fackliga kärnfrågorna arbetstid och lön har förts ned till lokal nivå. Det innebär att arbetstagaren numera har di- rekt möjlighet att påverka dessa frågor. Genom medlem- skap i Lärarnas Riksförbund ges möjlighet att till exempel påverka utformandet av kollektivavtalet och få större in- flytande över sin arbetssituation. Den som inte är medlem måste följa kollektivavtalet, utan samma möjlighet att på- verka dess innehåll.

RåD och stöD vID LöneFöRhAnDLIng. För att lyck- as i sin löneförhandling krävs att man är förberedd och påläst, både vad gäller argument och lönestatistik. Lä- rarnas Riksförbund ger den information som behövs.

Lärarnas Riksförbund bevakar också att våra medlem- mar inte är felavlönade liksom att diskriminering inte förekommer.

RåD InFöR AnstäLLnIngen. Det finns många saker som måste klargöras innan en anställning påbörjas. Till exem- pel måste lön, befattning och arbetsuppgifter specificeras.

Regler och rättigheter är olika vid provanställning, visstids- anställning eller tillsvidareanställning. Lärarnas Riksförbund hjälper medlemmarna att reda ut dessa begrepp.

seRvIce och peRsonLIg RåDgIvnIng. Lärarnas Riks- förbund har välutbildade och kunniga ombud som ger medlemmarna tillgång till facklig service. Förutom lokal-

medlemsrekrytering – en del av ombudsuppdraget

Några goda skäl för medlemskap i Lärarnas Riksförbund

(15)

ombudet på skolan och kommunombudet i kommunen finns 30 heltidsanställda regionala ombudsmän, som kan svara på frågor och bistå vid tvister. Den som inte är med- lem i Lärarnas Riksförbund saknar tillgång till denna kun- skap och service. Förbundet har också en medlemsjour som nås via mejl och telefon.

KompetensUtvecKLIng. Vi erbjuder kvalitativ kompe- tensutveckling för våra medlemmar genom våra semina- rier och kurser. Några exempel på våra populära semina- rier är:

l Betyg och bedömning

l Sociala medier i undervisningen l Nya kursplaner för grundskolan

InKomstFöRsäKRIng. Försäkringen kompletterar er- sättningen från a-kassan så att du får cirka 80 procent av din lön upp till 60 000 kronor i 200 dagar. Detta ska jämfö- ras med enbart a-kassa som ersätter maximalt 80 procent av 18 700 kronor.

FoRUm FöR yRKesFRågoR. Forumens uppgift är att belysa respektive ämnesområde. Forumen är: forum för svenska, forum för humaniora och samhällsvetenskap, fo- rum för matematik och naturvetenskap, forum för engel- ska och moderna språk, forum för kultur och kommuni- kation, forum för yrkesämnen, forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning, forum för idrott och hälsa och forum för studie- och yrkesvägledning.

att välkomna nya på skolan! – det här kan du göra som ombud

Som ombud är du en mycket viktig del av förbundets verk- samhet och du är förbundets ansikte utåt. Det är dig dina kollegor på skolan associerar med Lärarnas Riksförbund.

Det är ett ansvarsfullt och roligt uppdrag.

Välkomna oorganiserade, nyanställda och lärarstudenter l Presentera dig som kollega så fort som möjligt, helst

första dagen. Fråga om personen fått all information som denna kan behöva. Visa intresse för personen och hans/hennes situation och presentera dig även som ombud för Lärarnas Riksförbund. Läs redan här av si- tuationen, överös inte med information – tänk på att den nye har mycket nytt omkring sig ändå.

När skolan har nyanställda och lärarstudenter på VFU, vet du inte om de är medlemmar i Lärarnas Riks- förbund eller inte. Alltså behöver du kontakta alla nyan- ställda. Till lärarstudenter används studerandeansökan.

Det kan givetvis också finnas de behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare som ännu inte valt att

gå med i något fackförbund, dessa är också en viktig grupp att rekrytera till förbundet.

l Ge den anställde relevant informationsmaterial i form av broschyren ”Välkommen till Lärarnas Riksförbund!”, gär- na ett exemplar av Skolvärlden. Detta kan också beställas samlat i en Välkomstkasse. Ge gärna också lokalt material som ni tagit fram i kommunföreningen eller på skolan.

l Berätta hur Lärarnas Riksförbund fungerar i kommu- nen och på skolan, dela ut aktuell lokal information och berätta när nästa medlemsmöte äger rum.

l Påpeka att du vid behov gärna hjälper till med diverse praktiska frågor som skulle kunna uppstå, som exem- pelvis funderingar kring schemat, anställningsavtalet, löneförhandlingen eller mentorskapet.

l Framhåll att vi bara organiserar utbildade lärare (ej obe- höriga) och att vi inte har rektorer som medlemmar.

(16)

l Ha som mål att få den nyanställde att bli medlem. Fråga om han/hon skrivit under en medlemsansökan eller ändringsanmälan. Erbjud dig att ta hand om den och posta den, för att inte riskera att den blir liggande. Tala om att hon/han kommer att få hjälp med det som hän- der i anställningen under tiden för medlemskapet.

l Se till att få medverka på arbetsgivarens introduktions- möte för de nyanställda.

l Vid frågor du inte kan svaret på, till exempel om a- kassan, ring till medlemsjouren, 0771-613 613. Du ska dock aldrig svara på frågor som bara handläggare på a-kassan får besvara (till exempel ”får jag stämpla om jag får ett deltidsjobb?”). Då hänvisar du medlemmen direkt till a-kassan, www.aea.se, 08-412 33 00.

Allmänna råd

l Visa var Lärarnas Riksförbund har information på sko- lan (vanligtvis anslagstavla och/eller pärm) och på- minn om nästa medlemsmöte.

l Se till att medlemmarna har din kontaktinformation.

l Uppdatera dig kontinuerligt om förbundets verksam- het på webbplatsen www.lr.se.

l Undersök vilka frågor som medlemmarna är intresse- rade av att veta mer om och arrangera gärna föreläs- ningar, möten och debatter där dessa frågor behandlas.

Tänk på att även befintliga medlemmar som varit med ett tag, uppskattar att bli ihågkomna och uppda- terade genom regelbunden aktuell information från förbundet, med inbjudan till eventuella aktiviteter.

E-posten är ett snabbt och billigt distributionssätt.

Att synas på sin skola/arbetsplats

Det är viktigt att Lärarnas Riksförbund syns på arbetsplat- sen. Vad kan man då göra för att synas som ombud?

Först och främst är det viktigt att tänka på att vara synlig i de möten som skapas naturligt på den egna arbetsplat- sen. Tveka aldrig att presentera dig själv som ombud för Lärarnas Riksförbund. Använd gärna den ombudsskylt som alla ombud får. Om rektorn/skolledaren kallar till ett möte med nyanställda, tveka inte att fråga om du får tio minuter för att berätta om förbundets verksamhet på arbetsplatsen.

I arbetet med att synas underlättar det väsentligt om man har tillgång till förbundets informationsmaterial. Via för- bundets webbplats kan du beställa sådant material. Du kan hitta material, produkter och annat på förbundets egen webbshop. Exempel på material kan vara:

Affischer Anslagstavlor

broschyrer/foldrar:”välkommen till Lärarnas Riksförbund!” och ”Reformerna som Lärarnas Riksförbund kämpat för!”

Rekryteringsmapp för ombud

välkomstkassen till medlemmar och presumtiva medlemmar

Lycka till!

(17)
(18)

Därför ska du vara medlem i Lärarnas Riksförbund

Lärarnas Riksförbund ansluter endast utbildade, behöriga lärare. Detta är ett krav som Lärarnas Riksförbund är en- samt om att framhålla, men är väldigt viktigt när det gäller att stärka lärarens yrkesroll och status. Att vara lärare eller studie- och yrkesvägledare innebär ett stort ansvar. För oss är det en självklarhet att de som arbetar inom skolan ska vara behöriga för det och därmed också att våra medlem- mar ska vara det. Kravet på utbildning innebär också att förbundet samarbetar mycket med högskolorna runt om i landet. Tanken att som förbund finnas ute vid utbild- ningarna och prata om vikten av behöriga lärare i skolan samtidigt som man ansluter obehöriga inom förbundet, är för Lärarnas Riksförbund mycket främmande.

Alla arbetstagare har inte samma intressen att bevaka.

Vår organisation följer en yrkesförbundsmodell som inne- bär att vi endast ansluter lärare och studie- och yrkesväg- ledare.

Yrkesförbundsmodellen innebär att vi inte ansluter alla som har skolan som arbetsplats, till exempel rektorer/

skolledare. Den betyder inte att vi inte samarbetar med de andra yrkesgrupperna inom skolan. Däremot anser vi att om medlemsgruppen är homogen så blir det lättare för oss att med kraft driva medlemmarnas frågor. Våra ombud blir experter på våra områden och splittras inte mellan helt olikartade arbetsområden.

Som yrkesförbund ansluter vi endast lärare och studie- och yrkesvägledare och inte rektorer. I våra ögon skulle det vara helt ohållbart att företräda även skolledare vid en konflikt på arbetsplatsen. Som medlem i Lärarnas Riksförbund har man ett garanterat odelat och helhjärtat stöd i ryggen som lärare eller studie- och yrkesvägledare.

Skolledarna/rektorerna inom Saco finns därför inte med i Lärarnas Riksförbund utan i Sveriges Skolledarförbund.

Gör Lärarnas Riksförbund synligt på din arbetsplats

Det är viktigt att Lärarnas Riksförbund syns på arbetsplatsen.

Först och främst är det viktigt att vi syns i de naturliga möten som skapas på arbetsplatsen. Presentera dig själv som ombud för Lärarnas Riksförbund för de kollegor som inte känner till det. Använd gärna den ombudsskylt som du som ombud får. Om rektorn/skolledaren kallar till ett möte med nyan- ställda kan du fråga om du får tio minuter att berätta om Lärarnas Riksförbunds verksamhet på arbetsplatsen.

Undersök vilka frågor som medlemmarna vill veta mer om och arrangera gärna föreläsningar, möten och debat- ter. Vi har föreläsare som gärna kommer till din arbets- plats – läs mer på webben.

Om du arrangerar en debatt, ett möte eller en föreläs- ning kan det vara en bra idé att bjuda in lokal media. I din kommunförening finns en pressansvarig, men du kan också etablera egna mediekontakter och skapa ett nätverk som du kan använda för att skapa opinion och intresse för Lärarnas Riksförbund. Du kan till exempel följa upp lokala nyheter och ge dina kommentarer genom insändare, debattartiklar eller direktkontakt med lokal media. För medlemmarna och blivande medlemmar är det alltid intressant om du lyckas föra ut förbundets budskap utifrån ett lokalt perspektiv. Du kan naturligtvis också se till att sprida information via kom- munföreningens webbplats. Lärarnas Riksförbunds kansli kan också hjälpa dig med den lokala opinionsbildningen.

Se till att information om dig och Lärarnas Riksförbund syns bra på din arbetsplats. Sätt upp en anslagstavla och/el- ler pärm med information och tid för nästa medlemsmöte.

Använd det informationsmaterial som du kan beställa från oss. På webbplatsen kan du beställa trycksaker, affischer, profilprodukter (till exempel anslagstavlor, ombudsknap- par, pennor och snoddmappar) med mera. Det finns även en språkguide för hur vi skriver när Lärarnas Riksförbund är avsändare, och en grafisk profil.

(19)

Som ombud är du en mycket viktig del av förbundets verk- samhet och du är förbundets ansikte utåt. Du är en repre- sentant för förbundet. För dina kollegor på skolan är du Lärarnas Riksförbund.

Ett personligt bemötande är A och O i kontakten med nuvarande och blivande medlemmar. Genom att anpas-

sa argumenten och föra en meningsfull dialog når du lättare fram till varje individ som har egna föreställningar och behov av det fackliga medlemskapet. Ta gärna upp frågan om förväntningar på ett medlemsmöte. Fråga gärna medlemmarna vilka förväntningar de har på dig som ombud.

LokaLavdeLningen

normalt utgör medlemmarna på en skola/arbetsplats en lokalavdelning. Medlemmarna i lokalavdelningen kan välja lokalombud, biträdande lokalombud och skyddsombud.

koMMunföreningen

Lokalavdelningarna bildar tillsammans en kommunförening.

de som väljs till kommunombud och biträdande kommunom- bud företräder Lärarnas riksförbund i frågor som rör både kommunala och fristående skolor inom en kommun.

koMMunföreningen ingår i ett distrikt

kommunföreningarnas verksamhet samordnas inom våra distriktsföreningar. kommunföreningarnas representanter ingår i styrelsen och arbetet leds av en vald distriktsord- förande.

förbundsstyreLsen

ansvarar för ledningen av förbundets verksamhet. styrel- sen består av förbundsordförande, 1:e vice förbundsordför-

ande, 2:e vice förbundsordförande samt tolv ledamöter och en studeranderepresentant. Mandattiden är fyra år och de ordinarie valen sker vid kongressen.

kongressen

Är Lärarnas riksförbunds högsta beslutande organ. kon- gressen består av förbundsordförande, 1:e vice förbunds- ordförande och 2:e vice förbundsordförande, 125 ledamö- ter valda av distrikten samt högst elva ledamöter valda av studerandeföreningen. Mellan kongresserna möts varje år ett förbundsråd som består av hälften av kongressledamö- terna.

inte bara förtroendevaLda

för att stödja medlemmar och förtroendevalda har Lä- rarnas riksförbund också ett kansli. Merparten av de anställda arbetar på det centrala kansliet som ligger på sveavägen 50 i stockholm. där finns specialister och olika servicefunktioner. dessutom finns regionala ombudsmän spridda över landet.

Lärarnas riksförbunds organisation

Ta hand om dina medlemmar

(20)

Lärarnas Riksförbund är det enda fackförbundet i Sverige som organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesväg- ledare. Vi ansluter inte obehöriga eller skolledare/rektorer, vilket ger oss en unik förmåga att företräda de professionella lärarnas sak och intressen. Med våra drygt 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Form: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund Tryck: Modintryckoffset 2011-05 Upplaga 5 000 ex.

References

Related documents

Enligt lag får analfabeter samt personer som dömts för korruption eller grova brott inte ställa upp i val till förtroendeposter.. President-, guvernörs- och parlamentsvalen

I den slutliga beredningen av ärendet har även enhetschef Annelie

Enligt journalisten och författaren Mats Wingborg, som nyligen åter- vände från en resa till Sydkorea, är det klart vad som ligger bakom repressionsvågen mot den radikala

Conjugated polymers (b) OLED energy level diagram showing the Fermi levels of the two metal electrodes and the HOMO and LUMO of the organic film, as well as the elementary steps

Given a positive scalar stochastic process x k , we show that under functional assump- tions on its conditional (onto past samples) probability moments, it is possible to trace

De enda tillfällena som ges till patienter att få tala med sina närstående är via telefonsamtal från avdelningens telefon eftersom patienternas mobiltelefoner omhändertas och

Kan oro, ruminering och undantryckande moderera ett samband mellan social ångest och senare depressiva symtom för pojkar respektive

The present study has several aims. At first we aim to combine impulsivity, poor behavior control, on the one hand, and risky characteristics found in research on psychopaths

Results are on par with our previous system, while the parser is orders of magnitude faster both at training and prediction time and is able to process natural language text in

Efter att ha skapat varumärkesidentiteten och kommunicerat den internt följer den externa kommunikationen av identiteten. Men det är inte nödvändigtvis i denna

Maktutbildningen är en utbildning för dig som är förtroendevald och som vill kunna förstå hur facket ,makt och inflytandefrågor hänger ihop med hur samhället ser

övergripande mål är att genomföra en sammanslagning. Delaktighet och påverkan är faktorer som jag ser som en grund till att utvecklingsprojekt och facklig verksamhet hamnar inom

Moderaterna i Sverige, till exempel, driver kravet om kraf- tigt minskat infl ytande för den sociala dialogen!. I ett remissvar skriver moderaterna bland annat att ”den

Om facket är den grundläggande medlem- sutbildningen under två dagar som riktar sig till unga.. Målet är att deltagarna ska få en bild av vad facket är, vad facket står för och

Om det är första gången du är arbetslös Om du inte haft ersättning från a-kassan förut eller om du haft ersättning förut men arbetat i mer än ett år gör du så här:.. Om

För att lokala kollektivavtal ska gälla alla anställda på arbetsplatsen så behöver arbetsgivaren förhandla med alla fackförbund som finns representerade på arbetsplatsen.

Viktigare var att andelen offentliganställda arbetare minskade mer (från 27,6 procent av arbetarna 2006 till 23,7 procent 2018) än andelen offentliganställda tjänstemän (från 40,0

Materializing the implications of data gathering in a domestic setting. Nina

Sen när de är klara med det då får de göra det här halsbandet och då har de detta som modell och då ska alla kunna se – jamen det är det här – och så hänger man opp

Problemen i denna punkt är något som ledning och ägare kan lösa långsiktigt, men där även en attitydförändring bör ske bland läkare för att minska risken för frikoppling

Den politiska debatten rörande proportionalitetsprincip vid fackliga stridsåtgärder bör ta hänsyn till detta och vika utrymme, inte enbart åt huruvida den bör införas,

Facket menar i AD 2004:96 att syftet med stridsåtgärderna är att åstadkomma en lösning för sina medlemmar och inte syftar till att ändra eller undantränga annans kollektivavtal..

Att medlemmarna skulle gå i pension inom en snar framtid och därmed inte ansåg att ett medlemskap längre var nödvändigt hade många angett under annat skäl som också var