• No results found

SÅ TYCKER SVERIGES SENIORER SID 1 SÅ TYCKER SVERIGES SENIORER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SÅ TYCKER SVERIGES SENIORER SID 1 SÅ TYCKER SVERIGES SENIORER"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SÅ TYCKER SVERIGES SENIORER

SPFs Seniorpanel om de viktigaste frågorna inför valet 2014

(2)

INLEDNING

I årets val kommer mer än en fjärdedel – 26 procent – av de röstberättigade väljarna vara 65 år eller äldre, enligt Statistiska centralbyråns prognoser. Seniorernas andel har vuxit sedan förra valet. Mot denna bakgrund är det viktigare än någonsin att undersöka vad Sveriges äldre väljare tycker om aktuella frågor i politiken.

Vi på Sveriges Pensionärsförbund, SPF, har vänt oss till ett urval av våra cirka 270 000 medlemmar – Seniorpanelen – för att ta reda på vad svenska seniorer prioriterar inför valet. Totalt var det 2 076 personer som fullföljde undersökningen som pågick mellan den 21 oktober och 1 november 2013. Det var lika många män som kvinnor som svarade på enkäten och 98 procent av de svarande var över 65 år gamla. Nästan hälften av de som svarade – 45 procent – var mellan 66 och 70 år gamla. Nedan finner ni en kort sammanfattning:

• Sjukvård, äldreomsorg och skola/

utbildning är de viktigaste valfrågorna för panelens respondenter, medan frågor som rör den egna ekonomin, integration och utrikespolitik hamnar längre ned på listan.

• I frågan om huruvida privata företag ska få bedriva äldrevård eller inte är panelen splittrad. Däremot är enigheten stor när det gäller sjukvårdens ansvar för äldres mediciner: sju av tio vill att sjukvården går igenom patienters läkemedelsanvändning minst en gång i kvartalet för att undvika

övermedicinering av personer över 65 år. Tre av fyra vill att ersättning till den som vårdar en anhörig i hemmet ska kunna betalas ut även till en vårdgivare som är pensionär.

• Seniorpanelen visar en stor enighet i att såväl bromsen i pensionssystemet som pensionärsskatten ska tas bort. Det är fler seniorer som vill avveckla PPM än som vill behålla det, men det är många som är osäkra.

• En majoritet vill att äldre ska ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden. Stödet för en höjd pensionsålder är svagt och panelen ställer sig försiktigt positiva till att föräldrar ska kunna överlåta föräldra- dagar till mor- och farföräldrar.

Sveriges seniorer utgör en kraft att räkna med, som väljare och samhällsmedborgare.

Svenska politiker bör se kraften hos den mest livserfarna fjärdedelen av väljarkåren.

Vi vill vara med i samhällsbygget och vi vill ha rättvisa villkor för både pensionärer och löntagare.

Längst bak i rapporten återfinns SPFs tio punkter för alla seniorers rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande. Det är vårt valmanifest och en bra utgångspunkt för alla politiska partier som vill föra en politik som attraherar äldre!

INNEHÅLL

Inledning . . . .3

Viktigaste valfrågorna inför valet 2014 . . . .4

Äldreomsorgsfrågor . . . .6

Vinster i välfärden splittrar . . . .6

Övermedicinering – tydliga regler för uppföljning efterfrågas . . . .6

Stöd för vård av anhörig är en självklarhet även för pensionärer . . . .7

Pensionsfrågor . . . .8

Nej till pensionärsskatten. . . .8

Bromsen ska bort . . . .8

PPM-systemet starkt ifrågasatt . . . .9

Arbetsmarknadsfrågor . . . .10

Delade meningar om höjd pensionsålder . . . .10

Äldre ska ha rätt att arbeta . . . .11

Försiktigt positiva till föräldradagar åt mor- och farföräldrar . . . .11

SPFs 10 punkter inför valet 2014 – för alla seniorers rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande . . . .13

Valfrihet . . . .13

Trygghet . . . .13

Rättvisa . . . .14

Inflytande . . . .14

(3)

VIKTIGASTE VALFRÅGORNA INFÖR VALET 2014

Sjukvård, äldreomsorg och skola/utbildning är de viktigaste

valfrågorna enligt SPFs Seniorpanel, medan frågor som rör den egna ekonomin, integration och utrikespolitik hamnar längre ned på listan.

SPFs ordförande Karl Erik Olsson kommenterar resultatet.

Vilka frågor tycker du är viktigast i valet?

Respondenterna har kunnat välja mellan 24 olika politiska områden. I den första kolumnen framgår i vilken ordning de svarande placerat områdena, i den andra andelen som angett ett politiskt område som förstahandsalternativ och i den tredje kolumnen anges andelen av de svarande som placerat området på första, andra eller tredje plats.

Sjukvården är viktigast för de SPF- medlemmar som svarat. Att vi har en fungerande vård är viktigt för alla i samhället, även om äldre tenderar att behöva utnyttja vården mer än yngre.

Rapporter om brister i vården har säkert påverkat att frågan hamnat i topp, till exempel att akutsjukvården skrämmande ofta saknar rätt kompetens för att ta emot äldre på akutmottagningarna. Även geriatrik och psykiatri har brister, och allt för ofta läser vi om äldre som använder fel och för många läkemedel. Vi ser också positiva nyheter, till exempel om kortare vårdköer.

På andra plats återfinns skolan. Jag tolkar det som att de äldre har ett djupt engagemang för barns och barnbarns utbildning och en insikt om hur viktig

skolan är. Självklart finns här ett element av egenintresse för äldre: Utan god utbildning kan inte Sverige fortsätta vara ett rikt land som har råd med höga ambitioner för vård

och trygghet. Att svenska elever, under de senaste åren, tycks ha fått med sig allt mindre kunskaper från skolan oroar självklart.

På plats tre och fyra hittar vi typiska äldrefrågor: äldreomsorgen och pensionerna. Att kommunerna klarar uppdraget att ta hand om äldre när vi verkligen behöver är viktigt. Fungerar inte äldreomsorgen slår det mot både den omsorgsbehövande och veder- börandes partner och andra anhöriga.

Pensionerna är av stor vikt för oss som lämnat förvärvslivet. Den orättvisa

”pensionärsskatten” irriterar många och det samma gäller det rådande pensions- systemet som kan ställa in backen och plötsligt sänka våra pensioner.

Områden som Egen ekonomi, Miljö och Utrikespolitik återfinns längre ned i listan. Detta är inga oviktiga frågor, men uppenbarligen sådant som engagerar äldre mindre inför valet 2014.

Fråga Förstahandsval Totalt antal val (1, 2 eller 3)

1.Sjukvård 17% 43%

2.Skola/utbildning 14% 35%

3.Äldreomsorg 12% 44%

4.Pensioner 9% 23%

5.Sysselsättning 8% 22%

6.Landets ekonomi 9% 20%

7.Skatter 4% 10%

8.Lag och ordning 3% 9%

9.Miljö 2,50% 8%

10.Invandring/integration 2% 8%

11.Bostäder 2% 8%

12.Egen ekonomi 2% 7%

13.Barnomsorg 2% 6%

14.Sociala frågor 1,50% 6%

15.Företagens villkor 1,50% 6%

16.Sjukförsäkringsfrågor 2% 6%

17.Energipolitik 1,50% 6%

18.Försvaret 1% 6%

19.Regionalpolitik 1,50% 5%

20.Etikfrågor 1% 5%

21.Jämställdhet 1% 5%

22.Familjepolitik 1% 4%

23.Utrikespolitik 1% 4%

24.EU-frågor 0,50% 4%

FOTO: JUREK HOLZER

Vilka frågor tycker du är viktigast i valet? Samtliga svar.

(4)

ÄLDREOMSORGSFRÅGOR

I frågan om huruvida privata företag ska få bedriva äldrevård eller inte är panelen splittrad. Sju av tio i Seniorpanelen vill att sjukvården går igenom läkemedelsanvändning för patienter över 65 år minst en gång i kvartalet för att undvika övermedicinering. En stor majoritet av dem som besvarat frågorna är positiva till att äldre anhörigvårdare ska få bättre möjligheter till ersättning. Gösta Bucht, professor i geriatrik och talesperson för SPF i äldreomsorgsfrågor kommenterar panelens resultat.

VINSTER I VÄLFÄRDEN SPLITTRAR

Frågan om ”vinst i välfärden” tillhör vår tids mest omdiskuterade. I undersökningen fick respondenterna ta ställning till påståendet

”Privata företag ska få bedriva äldrevård”.

Resultatet blev splittrat.

Gruppen som instämmer i påståendet är nästan precis lika stor som gruppen som inte håller med. 37 procent tycker att privata företag har en plats i äldrevården medan 35 procent inte håller med om det.

Frågan om huvudmannaskapet för äldrevården är inte oviktig, men de flesta verkar hålla med om att kvaliteten i

omsorgen är viktigare. De undersökningar som utförts av äldreomsorg i offentlig och privat regi pekar mot att kvaliteten är likvärdig. Det finns dåliga exempel både hos kommunerna och hos de enskilda företagen.

Det viktigaste är inte om utföraren är privat eller offentlig utan kvaliteten och att vård och omsorg sker på den äldres villkor. I dag ställs sjuka äldre inför den orimliga uppgiften at välja bland olika utförare utan att det finns adekvat information om de olika alternativens kvalitet. Ska valfriheten vara kvar måste den enskilda brukaren ha en möjlighet att göra ett meningsfullt val utifrån enkel och tydlig information.

ÖVERMEDICINERING – TYDLIGA REGLER FÖR UPPFÖLJNING EFTERFRÅGAS

Panelen fick även ta ställning till påståendet

att ”Det bör bli ett obligatoriskt krav att sjukvården går igenom patienters läkemedels användning minst en gång i kvartalet för att undvika övermedicinering av personer över 65 år”. Bakgrunden till frågan är de larmrapporter vi sett om över- driven och felaktig läkemedelsanvändning hos äldre.

70 procent är positivt inställda till att införa obligatorisk genomgång av patienters läkemedelsanvändning minst en gång i kvartalet för personer över 65 år. Endast 12 procent är skeptiska. I materialet finns en intressant könsskillnad: 59 procent av kvinnorna instämmer helt i påståendet jämfört med 46 procent för männen.

Förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling präglar dessvärre många äldres läke-

medelsanvändning. Svaga rutiner i vården och bristande uppföljning ligger bakom. För den enskilde handlar det inte sällan om en avsevärd sänkning av livskvalitén.

Redan idag har sjukvården i uppdrag att följa upp läkemedelsanvändningen men de goda föresatserna måste också bli verklighet. Vården måste återkommande undersöka om äldre verkligen får de mediciner de ska ha. Att äldre har rätt att kräva en genomgång av läkemedel räcker inte – sjukvården ska få i uppdrag att aktivt erbjuda läkemedelsgenomgångar.

STÖD FÖR VÅRD AV ANHÖRIG ÄR EN SJÄLVKLARHET ÄVEN FÖR PEN- SIONÄRER

Många äldre – särskilt äldre kvinnor – vårdar en anhörig i hemmet. Anhörig- vårdare som är kvar i arbetslivet får

ersättning för till exempel slitage i bostaden och för förbrukningsvaror. Idag upphör det när anhörigvårdaren går i pension.

Vi lät därför Seniorpanelen ta ställning till påståendet ”Ersättning (för exempelvis slitage och förbrukningsvaror) till den som vårdar en anhörig i hemmet ska kunna betalas ut även till de vårdgivare som är pensionärer”.

78 procent av de svarande instämmer i att ersättning för till exempel slitage i bostaden och förbrukningsvaror ska kunna gå även till dem som fyllt 65 år. Endast 9 procent instämmer inte.

SPF tycker att det är en orimlig orättvisa och kräver att pensionärer får samma rätt till ersättning för anhörigvård som de som är under 65 år.

24%

13%

25%

14%

21%

3%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

37 procent är positivt inställda till att privata företag ska få bedriva äldrevård.

35 procent är negativt inställda till att privata företag ska få bedriva äldrevård.

Privata företag ska få bedriva äldrevård.

Det bör bli ett obligatoriskt krav att sjukvården går igenom patienters läkemedelsanvändning minst en gång i kvartalet för att undvika över­

medicinering av personer över 65 år.

52%

18%

16%

6%

6%

2%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

70 procent är positivt inställda till att införa obligatorisk genomgång av patienters läkeme- delsanvändning minst en gång i kvartalet för personer över 65 år.

Sjukvård är den enskilt viktigaste frågan, men äldreomsorg valdes

flest gånger totalt.

Ersättning (för exempelvis slitage och för­

brukningsvaror) till den som vårdar en anhörig i hemmet ska kunna betalas ut även till de vård­

givare som är pensionärer.

3 av 4 är positivt in- ställda till att ersättning till den som vårdar en anhörig i hemmet ska kunna betalas ut även till vårdgivare som är pensionärer.

56%

19%

11%

4%

5%

4%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

(5)

PENSIONSFRÅGOR

Seniorpanelen visar en stor enighet i att såväl bromsen i pensionssystemet som pensionärsskatten ska tas bort. Det är fler seniorer som vill avveckla PPM än som vill behålla det, men det är många som är osäkra. Margareta Gärdestad, sakkunnig på SPF och expert på pensioner och skatter för äldre, kommenterar resultatet.

NEJ TILL PENSIONÄRSSKATTEN

Drygt åtta av tio svarande instämmer helt i påståendet att skatt på arbete och på pension bör vara lika. Lägger man till dem som till stor del håller med närmar sig siffran nio av tio svarande som tar avstånd från ”pensionärsskatten”.

Regeringens jobbskatteavdrag har steg för steg sänkt skatten på inkomster från arbete. Inkomster från andra källor – till exempel pension – har inte sänkts i samma grad. Jobbskatteavdragen har inneburit att vi fått ett skattesystem som frångått principen att alla inkomster beskattas lika.

Att beskatta pensioner hårdare än förvärv- sinkomster – det som träffande beskrivits som en pensionärsskatt – är principiellt tveksamt, då pensioner ju är en form av uppskjuten inkomst av arbete.

Det är sällan att man ser ett så tydligt resultat som detta i opinionsundersökning-

ar. Endast en procent av de svarande har angett ”Vet ej” som svar, vilket tyder på att SPF-medlemmarna och de äldre i stort har bestämt sig. Mindre än en av tio svarande visar förståelse för den olikformiga beskatt- ningen av inkomster från arbete och pen- sion. Här finns ett mycket tydligt budskap till alla dem som kandiderar till Sveriges riksdag i valet 2014.

BROMSEN SKA BORT

Ett annat tydligt besked är att dagens seni- orer vill ta bort den så kallade ”bromsen” i pensionssystemet. 84 procent av kvinnorna och 75 procent av männen instämmer i påståendet om att bromsen ska försvinna.

10 procent är negativa till att ta bort bromsen.

Bromsen i pensionssystemet har blivit ett etablerat namn för att beskriva den auto- matiska balanseringen i det allmänna pen-

sionssystemet. Bromsen sänker pensioner- na för att undvika att pensionssystemets skulder blir större än systemets tillgångar.

När den ekonomiska utvecklingen i sam- hället blir sämre eller färre förvärvsarbetar försämras ekonomin i pensionssystemet och bromsen slår till. Så har skett flera gånger de senaste åren.

Faktum är att den så kallade bromsen i pensionssystemet inte bara bromsar pensionerna – den backar dem. Det är dagens och framtidens pensionärer som får bära den ekonomiska risken i pensionssystemet. Löntagarna får ofta känna av lägre löneökningar när samhällsekonom går sämre, men till skillnad från pensionärerna slipper de se inkomsten sänkas i kronor och ören.

Med dagens system och den ekonomiska utvecklingen kommer pensionerna att minska med c:a 2,4 procent under åren 2010 till 2014. Den som jobbar beräknas under samma period få goda reallöneökningar. En normal följd av löneökning är att priserna stiger, vilket än mer får pensionärerna att halka efter i köpkraft. Det bidrar till en stor otrygghet för pensionärer.

PPM-SYSTEMET STARKT IFRÅGASATT SPF-medlemmarna är inte lika eniga i frågan om premiepensionssystemets vara eller icke-vara. Vår undersökning visar att 55 procent är positivt inställda till att avveckla systemet med premiepension.

På andra sidan hittar vi 18 procent som inte håller med om påståendet vi ställde:

”PPM-systemet bör avvecklas, det vill säga den del av det allmänna pensionssystemet där du själv ansvarar för placering av pensionspengarna”.

Alla som är födda 1938 eller senare tjänar in till sin premiepension, som är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till denna del av pensionen.

Premiepensionssystemet har en lång rad brister. Systemet är krångligt, dyrt och dåligt. Dessutom riskerar det att vidga inkomstklyftorna och öka belastningen på framtidens socialförsäkringssystem.

I media har frågan beskrivits som en kamp mellan unga och gamla. Vi menar att den bilden är felaktig. Frågan om premiepensionssystemet är inte en kamp mellan generationerna, utan en kamp för hållbara pensioner både för dagens och för morgondagens pensionärer.

SPF har sedan länge arbetat för större valfrihet för Sveriges pensionärer, men PPM är en valfrihet som få – i alla fall bland SPF- medlemmarna – vill ha. Låt oss inte fastna i en konflikt mellan gamla och unga utan låt oss gå vidare tillsammans för att hitta breda lösningar.

Skatt på arbete och på pension bör vara lika, det vill säga den så kallade pensionärsskatten bör avskaffas.

82%

4%

5%

3%

5%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

Den så kallade bromsen i pensionssystemet ska tas bort – pensionen ska inte kunna sänkas eller begränsas per automatik.

71%

8%

8%

4%

6%

4%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

79 procent är positivt inställda till att ta bort bromsen i pen- sionssystemet.

10 procent är negativt inställda till att ta bort bromsen i pen- sionssystemet.

84 procent av kvinnorna och 75 procent av män-

nen instämmer i påstå- endet om att bromsen i pensionssystemet ska

tas bort.

PPM­systemet bör avvecklas, det vill säga den del av det allmänna pensionssystemet där du själv ansvarar för placering av pensions­

pengarna.

42%

13%

18%

7%

11%

9%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

55 procent är positivt inställda till att avveckla PPM-systemet.

FOTO: JUREK HOLZER

(6)

ARBETSMARKNADSFRÅGOR

En majoritet i Seniorpanelen vill att äldre ska ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden. Stödet för en höjd pensionsålder är svagt och panelen ställer sig försiktigt positiva till att föräldrar ska kun- na överlåta föräldradagar till mor- och farföräldrar. SPFs ordförande Karl Erik Olsson kommenterar Seniorpanelens resultat i arbetsmark- nadsrelaterade frågor.

DELADE MENINGAR OM HÖJD PENSIONSÅLDER

Pensionsåldern splittrar SPF-medlem- marna. 26 procent är positiva till en höjning av pensionsåldern, medan 36 procent är negativa. Hela 39 procent svarar antingen

”Vet ej” eller ”Varken eller” på vår fråga.

När vi gräver djupare i svaren på den här frågan ser vi att män är generellt något mer positiva än kvinnor till en höjning av pensionsåldern. De två yngre grupperna i undersökningen, 60–65-åringarna och 66–70-åringarna, är något mer negativa till en höjning av pensionsåldern än de äldre.

I egentlig mening finns numera ingen enhetlig pensionsålder i Sverige, även om de flesta verkar tänka på 65 år. I och med att pensionsöverenskommelsen från 1990-talet trätt i kraft är det den enskilde som avgör vid vilken ålder efter den

månad man fyller 61 år hela eller delar av pensionen ska börja betalas ut. Man har rätt att arbeta fram till 67 års ålder, efter det krävs samtycke från arbetsgivaren.

Arbetslivet, hälsan och de ekonomiska villkoren är faktorer som avgör för den enskildes beslut att lämna arbetslivet och gå i pension. Att vi känner lust och möjlighet att arbeta länge är bra för den enskilde och viktigt för samhällsekonomin.

Men många har haft ett tufft arbetsliv och saknar orken att fortsätta i förvärvsarbete efter 61. För dem som inte håller ut måste de ekonomiska villkoren vara drägliga.

Att kvinnor är något mer skeptiska till en höjd pensionsålder kan kanske tolkas som en spegling av kvinnors ofta tuffa arbetsliv i den offentliga sektorn och att de ofta har haft ett dubbelt ansvar för både hem och arbete.

FOTO: JUREK HOLZER

ÄLDRE SKA HA RÄTT ATT ARBETA En tydlig majoritet i undersökningen – 58 procent – instämmer i påståendet ”Äldre bör ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden”. Endast 16 procent instämmer inte i påståendet, medan 26 procent svarar ”vet ej” eller ”varken eller”.

I dag har vi rätt att stanna i arbete till dess att vi fyller 67 år. Fram till den dagen skyddas vi som arbetstagare av lagen om anställningsskydd. Efter 67 år krävs arbetsgivarens medgivande till att vi kan fortsätta arbeta.

Många talar om vikten av att äldre stannar längre på arbetsmarknaden.

Nationalekonomer framhåller gärna att vi bör arbeta längre i och med att medellivslängden successivt stiger.

Ett vanligt förslag till svar på ”den

demografiska utmaningen” – att allt färre i förvärvsaktiv ålder får ansvaret för att försörja allt fler äldre enligt prognoserna – är att äldre ska stanna i arbete högre upp i åldrarna. Statsminister Fredrik Reinfeldt föreslog som bekant 75 år som en lämplig ålder.

Staten kan göra mycket för att vi ska kunna stanna i arbete. Ett sätt är att utsträcka anställningstryggheten högre upp i ålder.

I dag är löntagare i princip rättslösa i och med att de passerat 67 års ålder.

Viktigare än det formella regelverket torde dock det faktiska arbetsinnehållet vara.

Vi behöver diskutera hur arbetslivet kan anpassas så att de som vill och orkar ska kunna fortsätta. Kloka chefer bör kunna arrangera arbetet för att förebygga problem. Ett mänskligare arbetsliv medger att vi kan fortsätta längre – kanske hela vägen till 75 år! Här finns mycket att vinna – både för den enskilde och för samhället.

FÖRSIKTIGT POSITIVA TILL

FÖRÄLDRADAGAR ÅT MOR- OCH FARFÖRÄLDRAR

Bör föräldrar helt eller delvis kunna överlåta sina föräldradagar och sin föräldrapenning till mor- och farföräldrar som tar hand om barnbarnen? Att döma av svaren i undersökningen finns ett stöd för denna tanke. 45 procent är positivt inställda till att föräldrar ska kunna överlåta

Pensionsåldern bör höjas.

13%

13%

31%

12%

24%

8%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

26 procent är posi- tiva till en höjning av pensionsåldern.

36 procent är negativa till en höjning av pen- sionsåldern.

Män är generellt något mer positiva än kvinnor till en höjning

av pensionsåldern.

De yngre grupperna, 60-65 och 66-70, år är något mer negativa till en höjning av pensionsåldern

än de äldre.

39 procent svarar vet ej eller varken eller.

Äldre bör ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden.

42%

13%

18%

7%

11%

9%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1 2

58 procent är positivt inställda till att äldre bör ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden.

Få är negativt inställda till påståendet, men 1 av 4 svarar

vet ej eller varken eller.

Föräldrar bör helt eller delvis kunna överlåta sina föräldradagar och sin föräldrapenning till mor­

och farföräldrar som tar hand om barnbarnen.

27%

18%

23%

10%

13%

9%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Vet ej 5 4 3 1

2 45 procent är positivt

inställda till att föräldrar ska kunna överlåta för- äldradagar till mor- och farföräldrar. 23 procent är

negativt inställda, medan 32 procent svarar vet ej

eller varken eller.

(7)

SPFs TIO PUNKTER FÖR ALLAS RÄTT TILL VALFRIHET, TRYGGHET, RÄTTVISA OCH INFLYTANDE

Inför valet 2014 vill SPF lyfta tio punkter som bidrar till ett samhälle där likabehandling råder och där ålder inte spelar en roll för hur vi bemöts och vilka möjligheter vi har.

VALFRIHET

1. Gärna pensionering men först ett rejält arbetsliv – Äldre bör ha rätt att arbeta kvar så länge de vill på arbetsmarknaden

Många vill gå i pension några år efter 60. Andra har kraft och vilja att fortsätta

arbeta till 70 och ännu längre. Var och en vet bäst själv. Men fördomar och stelbenta regler gör att äldre inte har frihet på arbetsmarknaden. Valfrihet är att kunna lämna arbetslivet när och hur man vill.

2. Hemma är där jag hänger min hatt – Bygg bostäder av olika typ och med olika upplåtelseformer, inklusive trygghetsboenden

Det finns äldre som vill bo kvar och andra som vill flytta till något litet som är lättstädat och har låg hyra. Vi behöver en bostadsmarknad som kan tillgodose efterfrågan på olika typer av boende. Precis som alla andra har äldre skiftande behov av boende.

3. Vid 90 ska alla få välja – Valfrihetsgaranti vid fyllda 90 år: Bo kvar hemma med eller utan stöd och flytta till ett bra äldreboende utan krav på biståndsbeslut

Många av oss kommer förr eller senare behöva hjälp och stöd av hemtjänst eller som boende i den kommunala äldreomsorgen. Det är viktigt att äldre får stor möjlighet att själva avgöra vilken hjälp som behövs. I dag fordras en biståndsbedömning för att få plats i ett vård- och omsorgsboende, en bedömning som tyvärr ofta är godtycklig. Vi vill ha en bättre ordning för biståndsbedömningen och en valfrihetsgaranti för var och en som fyllt 90 år.

TRYGGHET

4. Fel att backa in i livets spurt – Ändra pensionssystemet så att pensionen inte kan sänkas per automatik

Sverige har ett pensionssystem med en back. När samhällsekonomin blir sämre får pensionärerna betala. ”Backen” slår till och pensionen blir lägre. Det är inte rimligt – ingen annan grupp i samhället tvingas se sin inkomst minska i kronor och ören.

Alla grupper bör solidariskt bära bördan när ekonomin kärvar. Varför ska vi som är i spurten av livet tvingas backa?

5. Jämlik vård och omsorg i hela landet – En lag, en huvudman och avveckla landstingen

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) skrivs samman i en föräldradagar till mor- och farföräldrar. 23

procent är negativt inställda, medan 32 procent svarar ”Vet ej” eller ”Varken eller”.

Precis som jag skrev i stycket om de vik- tigaste valfrågorna så vill de äldre delta i samhället och de känner starkt för barn och barnbarn. Kanske ska vi utveckla samhällets trygghetssystem för att bättre ta till vara på äldres engagemang? Ett sätt kanske kan vara att underlätta för föräldrar- na att kombinera familj och arbete genom att låta den äldre generationen gå in för att avlasta i stressade barnfamiljer.

Redan idag hämtar tusentals mor- och farföräldrar barn på dagis och hjälper till med läxor och skoluppgifter. I takt med att arbetslivet har blivit tuffare känner allt fler föräldrar att de vill arbeta heltid, även när barnen är små. Ett sätt att få ekvationen att gå ihop kan vara att vända sig till de egna föräldrarna. Möjligheten att överlåta föräld- radagar och föräldrapenning till mor- och farföräldrar är en intressant idé för att göra det lättare för föräldrar att kombinera familj och karriär.

(8)

gemensam lag. Vård och omsorg bör vara sammanhållen med en huvudman vilket innebär att landstingen avvecklas.

Munnen är en del av kroppen och därför bör tandvården vara en del av sjukvården och högkostnadsskyddet i sjukvården.

6. Fem piller är fler än fyra tabletter – Sjukvården måste minst en gång per år gå igenom läkemedelsanvändningen för patienter som fyllt 75 år

Alldeles för många äldre får fel läkemedel. Istället för att bidra till hälsa och välmående blir medicinen ett problem. Läkemedelsanvändningen måste bli bättre. Vården måste återkommande undersöka om äldre verkligen får de mediciner de ska ha.

RÄTTVISA

7. Pension är uppskjuten lön – Skatt på pension och inkomst från arbete ska vara lika

Sveriges pensionärer har arbetat och betalat skatt under sitt arbetsliv. Istället för att få ut allt i lön har vi avstått pengar till framtida pension. Sedan några år betalar vi i Sverige högre skatt på pension än på lön – trots att pension och lön egentligen är samma sak. Denna pensionärsskatt måste avskaffas.

8. I nöd och lust – Även pensionärer som vårdar en anhörig i hemmet bör få ersättning

I Sverige ansvarar tiotusentals äldre män och kvinnor för sin maka eller makes omvårdnad. Anhörigvårdare som är kvar i arbetslivet får ersättning för till exempel slitage i bostaden och för förbrukningsvaror. Idag upphör det när anhörigvårdaren går i pension. Det är en orimlig orättvisa som bör avvecklas omedelbart.

INFLYTANDE

9. Var fjärde seniorernas – Fler äldre behövs i politiken

Mer än var fjärde väljare är senior, men på valbar plats på partiernas valsedlar är andelen betydligt lägre. Partierna har ansvar för att deras kandidater är

proportionerliga i förhållande till befolkningen. Det handlar både om att vi behöver politiker med erfarenheter av ett långt liv och att våra politiska församlingar ska spegla valmanskårens sammansättning.

10. Den råd lyder är vis – Lagstifta om pensionärsråd i alla kommuner, landsting och regioner

I många kommuner, landsting och regioner finns pensionärsråd – lokala och regionala organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för seniorernas organisationer. Men vissa kommuner saknar råd och där riskerar äldres frågor att glömmas bort. Vi vill att äldres frågor ska finnas med lokalt i hela landet.

(9)

SPF, Sveriges Pensionärsförbund, är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation för seniorer. Vi finns runt om i landet och har cirka 270 000 medlemmar fördelade på drygt 830 föreningar och 27 distrikt. Prioriterade frågor är: Äldres ekonomi, hälsa och

omsorg, boende, inflytande och rätt att arbeta.

SPF, Sveriges Pensionärsförbund, Box 22574, 104 22 Stockholm, www.spf.se

References

Related documents

Seniorcafé genomförs i samarbete mellan Borgholms kommuns folkhälsoråd för senio- rer, pensionärsorganisationerna PRO Borg- holm och Köpingsvik, SPF seniorerna samt

nationell kraftsamling, med start 2018, för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse i anslutning till skoldagen.. Rörelsesatsningen i skolan är en satsning för

Det ligger helt i linje med Lidingös mål att vara hälsans ö, säger Cecilia From, ansvarig för Hälsoprojektet i Lidingö stad.. Evelina Danielsson, ansvarig för Hälso-

att ett märkbart personligt lönetillägg för den personal som ger service både på svenska och finska utbetalas i sporrande syfte att rekommendationerna till kvalitetskriterier

Syftet med det här kapitlet är att använda ett generationsperspektiv för att belysa omförhandlade maktrelationer och begreppet välvillig ålderism, i ljuset av

De kände att de fortfarande kunde göra en insats i samhället trots att de inte arbetade på heltid och tyckte att deras prestationer var av betydelse för sig själv men även för

Helåret 2003 BNP ökade med 1,6 procent för 2003 jämfört med 2002 och uppgick till 2440 miljarder kronor i löpande

Försäkringen ger inte heller ersättning för kostnader som ersätts från annat håll, till exempel enligt lag eller kollektivavtal.. Hur väljer