• No results found

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

www.kunskapsmedia.se • info@kunskapsmedia.se • 08-545 634 60

1

Filmens innehåll

Detta är en samling filmer med tema entre- prenörskap i syfte att inspirera till ett kreativt tän- kande, ansvarstagande och samarbete samt ligga till grund för diskussioner kring entreprenörskap.

I filmerna möter vi både unga och etablerade företagare som på ett engagerat och spännande sätt berättar om sina verksamheter, drivkrafter och utmaningar.

Filmerna tar upp både socialt, kulturellt, och kommersiellt entreprenörskap. Varje avsnitt in- nehåller även konkreta råd på vägen för att tänka och arbeta mer med entreprenörskap!

Vi träffar bl.a. Greger Hagelin som grundade WeSC, killarna på tatueringssalongen Salong Betong samt Therese Eriksson som grundade föreningen Maskrosbarn.

En kreativ humorserie i fyra delar ger också ett nytt och roligt perspektiv på entreprenörskap.

Filmfakta

Ämne: Arbetsliv, Företagsekonomi, Entreprenörskp

Ålder: Från 13 år (H, Gy)

Speltid: Fem filmer x ca. 15 = totalt ca. 80 minuter Svenskt tal

Producent: Medieinstitutet i samarbete med Kunskapsmedia

Syfte/strävansmål

- Att förklara vad entreprenörskap är och har för betydelse

- Att förklara termerna socialt, kulturellt och kommersiellt entreprenörskap

- Att visa hur unga entreprenörer har lyckats och ge praktiska tips på hur man blir entreprenör - Att inspirera elever till att arbeta entrepre-

nöriellt i skolan och senare i arbetslivet

Såhär kan man lägga upp arbetet med serien ”Entreprenörskap i fokus”:

1. Titta på filmen ”För lärare - Entreprenöriellt lärande”, gärna tillsammans med ditt arbetslag eller med andra lärare, och gå sedan igenom studiehandledningen till denna.

2. Välj att titta på en eller flera av filmerna ”För elever – socialt, kulturellt och kommersiellt entreprenörskap”. Börja förslagsvis med filmen

”Brinna, våga, vinna” och arbeta sedan med studiehandledningen till denna. Därefter, vid ett annat tillfälle, de tre filmerna (”Magkänsla och normen”, Sikta högre”, ”Punkmentalitet” plus sammanfattningen. Dessa fyra filmer innehåller även de fyra avsnitten i dramaserien ”Entrepre- nörerna” vilket ger ett annorlunda och roligt per- spektiv på entreprenörskap. Man kan naturligtvis även visa filmerna vid olika tillfällen.

3. Om ni sedan har tid och möjlighet är det värdefullt att titta på filmen ”Intraprenörskap”.

Denna kan självklart även visas helt fristående ifrån de övriga. Arbetar du på ett företag, i en organisation eller förvaltning föreslår vi att du först tittar på denna film och går igenom studie- handledningen. För att få nya sätt att tänka och idéer är det mycket inspirerande att även titta på filmerna ovan för elever – det föder säkert många kreativa tankar!

© Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB.

Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet.

Producent: Medieinstitutet i samabete med Kunskapsmedia Svensk distribution: © Kunskapsmedia MMXI

Filmnr: 1376KM

(2)

2 Mer om entreprenörskap

www.skolverket.se/sb/d/2810

– Skolverkets hemsida om entreprenörskap i skolan

www.finnupp.nu

– Finn upp är ett nationellt projekt som har funnits sedan 1979 och vänder sig till alla lärare skolår 6-9. Syftet är att eleverna ska använda upp- finnande som ett sätt att lära. På hemsidan finns mycket gratis lektionsmaterial.

www.framtidsfron.se

– Föreningen Framtidsfrön arbetar med entrepre- nörskap i grundskolan. På hemsidan finns bland annat tips på lektionsupplägg och definitioner på varför det är bra med entreprenörskap i skolan.

www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/

entreprenorskapiskolan

Forskning.se är en nationell webbplats för forskningsinformation. De har en egen avdelning för lärare, där man bl.a. kan läsa om entreprenör- skap i skolan.

www.framtidspiloterna.nu

Framtidspiloterna ägs av Falu kommun och är ett bra exempel på hur man kan koppla samman näringsliv och skola.

www.snilleblixtarna.se

Snilleblixtarna är en arbetsmodell som handlar om att väcka barns intresse för bl.a. Teknik, upp- finningar och entreprenörskap på ett roligt och inspirerande sätt. Här finns många uppgifter för gratis nedladdning.

www.transfer.nu

– Transfer är Sveriges största organisation för för- medling av föreläsningar till skolan från närings- livet. Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till studier, egna initiativ och entrepre- nörskap. Transfer är ideellt och icke vinstdrivande.

www.svensktnaringsliv.se – Svenskt Näringslivs hemsida www. entreprenorskapsforum.se

– Nätverk för entreprenörer och företag, här kan du läsa artiklar och forskning kring entreprenör- skap

Inledning

Vad är entreprenörskap?

Ordet entreprenörskap kommer från frans- kans ”entreprendre” och avser en person som är driftig, handelskraftig och effektiv. När man pratar om en entreprenör så är det oftast någon som startat ett företag eller ett projekt av något slag, som är driven och som arbetar hårt för att nå framgång.

Regeringens definition lyder: ”Entreprenörskap och företagande hänger nära samman. Entre- prenörskap handlar om att utveckla nya idéer och att omsätta dessa idéer till något värdeskapande.

Värdet kan skapas i företag, i offentlig verksamhet och i föreningslivet.”

Tillväxtverkets definition lyder: ”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang”

Att vara entreprenöriell handlar bland annat om att våga ta risker för att skapa nya möjligheter, att kunna samarbeta och skapa nätverk samt se möjligheter istället för problem. Att våga drömma och brinna för något som man är beredd att arbeta hårt för att förverkliga.

Men man kan även använda ett entreprenöriellt tänkande på andra områden. I skolan kan man genom att vara företagsam och kreativ nå bättre resultat och dessutom ha roligare på vägen – en- sam eller tillsammans med andra. När man sedan kommer ut i arbetslivet kan man använda sig av sina entreprenöriella egenskaper för att nå längre – du måste inte vara eller bli egenföretagare för att ha nytta av ett entreprenörsmässigt sätt.

www.kunskapsmedia.se • info@kunskapsmedia.se • 08-545 634 60

© Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB.

Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet.

(3)

3 www.ungforetagsamhet.se

– Ung Företagsamhet (UF) är en organisation som etablerat ett nära samarbete med skola och arbetsliv. UF finns representerat i Sveriges samtliga län och sedan starten 1980 har fler än 200.000 ungdomar drivit UF-företag.

www.samverka.nu

– Samverka.nu är en webbplats som underlät- tar och synliggör samverkan mellan näringsliv/

arbetsliv och skola. Här kan arbetsplatser, företag och skolor presentera sin verksamhet.

www.sommarlovsentreprenor.se

Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entrepre- nöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Vänder sig till ungdo- mar 15-19 år gamla.

Brinna, våga, vinna Diskussionsfrågor

Innan ni startar en diskussion kring filmen i grup- pen är det viktigt att läraren/ledaren funderar igenom hur man ska hantera diskussionen och svaren. Dela gärna upp gruppen i mindre grup- per och låt deltagarna först skriva ned sina svar.

• Hur skulle du förklara entreprenörskap?

• Vad tror du man menar i filmen med att du ska ta vara på dina egna intressen och skickligheter?

• Hur skulle du beskriva kommersiellt entre- prenörskap? Ge exempel.

• Vad menar Samy på Adinbox med liknelsen

”springer du på alla passningar under en fot- bollsmatch kommer du få mjölksyra efter fyra minuter”?

• Hur kan man ta ett nederlag på rätt sätt?

• Hur skulle du beskriva socialt entreprenörskap?

Ge exempel.

• Hur skulle du beskriva kulturellt entreprenör- skap? Ge exempel.

• Hur kan man vara trollkarl och entreprenör?

• Hur kan ett stort kontaktnät hjälpa en ung entreprenör?

• Varför tror du att det är viktigt att brinna för det man vill engagera sig i?

• Hur kan man arbeta mer entreprenöriellt inom skolan?

• Hur skulle ett mer entreprenöriellt tänk kunna hjälpa dig i dina studier?

• Hur skulle man kunna agera entreprenöriellt även som anställd på ett företag?

Uppgifter

• Fundera på hur du skulle göra om du ville starta eget, ensam eller med någon annan. Finns det något du brinner för, tycker är kul eller är väldigt duktig på? Hur skulle du tänka och hur skulle du gå till väga? Vilka långsiktiga respektive kortsik- tiga mål skulle du sätta? Kan du hitta inspiration hos andra människor, företag eller verksamheter som gjort något liknande? Skriv din egen före- tagspresentation.

• Gör ett grupparbete kring ett påhittat företag.

Vad skulle företaget heta och hur skulle ni jobba?

Ta inspiration av sådant som finns i er närhet.

Kanske skulle ni vilja starta en festival på er ort, en ideell förening i er kommun, eller ett kom- mersiellt företag, till exempel en webshop eller butik med någon speciell inriktning? Fundera och låt fantasin flöda.

Hur skulle ni gå till väga för att förverkliga dröm- men? Titta till exempel på om kommunen ni bor i ger några särskilda uppstarts-stöd eller om det finns EU-bidrag man kan söka.

Presentera sedan er företagsidé inför klassen.

Försök att tänka som om ni gjorde reklam för ert företag – hur kan ni engagera åhörarna i er redo- visning så de blir intresserade av vad ni gör?

www.kunskapsmedia.se • info@kunskapsmedia.se • 08-545 634 60

© Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB.

Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet.

(4)

Socialt, kulturellt och kommersiellt entreprenörskap

Diskussionsfrågor

Innan ni startar en diskussion kring filmen i grup- pen är det viktigt att läraren/ledaren funderar igenom hur man ska hantera diskussionen och svaren. Dela gärna upp gruppen i mindre grupper och låt deltagarna först skriva ned sina svar.

Magkänsla och normen – socialt entreprenörskap

• Hur skulle du beskriva socialt entreprenörskap?

Ge exempel.

• Vad är Maskrosbarn för något och hur arbetar de?

• Vad är ReMake för något, vad går det ut på?

Sikta högre – kulturellt entreprenörskap

• Hur skulle du beskriva kulturellt entreprenör- skap? Ge exempel.

• Hur gjorde Salong Betong för att få ihop sitt startkapital?

• Varför är det viktigt att göra grundlig research när man startar upp ett företag?

Punkmentalitet – kommersiellt entreprenörskap

• Hur skulle du beskriva kommersiellt entrepre- nörskap? Ge exempel.

• Varför tror du WeSC blev framgångsrikt?

• Hur kan man säga att Locals Only väljer ut sina kunder?

•”Våga tjäna pengar” säger WeSC-grundaren Greg- er Hagelin. Vad tror du att han menar med det?

Socialt entreprenörskap

Socialt entreprenörskap går ut på att man löser ett samhällsproblem med affärsmäs- siga metoder. En ideell förening som äger ett aktiebolag är en form av socialt entre- prenörskap. Gemensamt för sociala företag är att vinsten ofta återinvesteras i företaget och i samhället istället för att delas ut till aktieägarna.

Kulturellt entreprenörskap

En entreprenör inom kultursektorn kan vara till exempel en serietecknare, en artist, en filmskapare eller en kläddesigner. Kulturellt entreprenörskap har ofta med kreativt och konstnärligt arbete att göra.

Kommersiellt entreprenörskap

Kommersiellt entreprenörskap är den tradi- tionella formen av hur vi ser på företagande.

Du startar ett företag för att förverkliga din affärsidé och driver det i vinstsyfte.

Allmänna diskussionsfrågor

• Hur skulle du förklara entreprenörskap?

• Hur kan ett stort kontaktnät hjälpa en ung entreprenör?

• Varför tror du att det är viktigt att brinna för det man vill engagera sig i?

• Hur kan man ta ett nederlag på rätt sätt som entreprenör?

• Hur skulle du sammanfatta råden i de olika filmerna?

• Vad krävs egentligen för att bli en entreprenör?

• Hur skulle man kunna agera entreprenöriellt även om man är anställd på ett företag?

• Har du några förebilder vad gäller entreprenör- skap? I så fall, vilka har du och varför?

• Hur kan man arbeta mer entreprenöriellt inom gymnasieskolan?

• Hur skulle ett entreprenöriellt tänk kunna hjälpa dig i dina studier?

www.kunskapsmedia.se • info@kunskapsmedia.se • 08-545 634 60

© Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB.

Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet.

(5)

Uppgifter

• Fundera på hur du skulle göra om du ville starta eget; ensam eller med någon annan. Finns det något du brinner för, tycker är kul eller är väldigt duktig på? Hur skulle du tänka och hur skulle du gå till väga? Skulle du till exempel vilja utbilda dig inom något innan du startade eller skulle du kunna börja med en gång? Vilka kortsiktiga res- pektive kortsiktiga mål skulle du sätta? Hur skulle du finansiera din uppstart – skulle du försöka få ett banklån, statligt bidrag eller skulle du kunna göra på något annat sätt? Gör en enkel affärsplan över hur du skulle lägga upp arbetet och presen- tera ditt företag för klassen.

• Gör ett arbete kring ett företag som redan star- tat och funnits en tid. Det kan vara ett ungt före- tag som Spotify, ett lokalt företag i din kommun, eller ett globalt företag som IKEA. Vem eller vilka är entreprenören/-erna bakom och hur startades företaget? Hur hittade det sin målgrupp? Titta närmare på hur företaget marknadsför sig. Vad har företaget för historia och hur ser framtida mål ut?

Försök även att se med kritiska ögon på före- taget. Finns det miljöaspekter eller andra etiska frågor som företaget skulle kunna förbättra? Skriv en uppsats, sätt upp en hemsida, eller gör en tid- ning för att presentera ditt arbete.

Grupparbete

• Gör ett grupparbete kring ett påhittat företag.

Ta inspiration av sådant som finns i er närhet.

Kanske skulle ni vilja starta en festival, en konsert eller en filmklubb i er ort, en ideell förening i er kommun, eller ett kommersiellt företag – till exempel en webshop eller en fysisk butik med någon speciell inriktning. Vad skulle företaget heta och hur skulle ni dela upp arbetet? Finns det några speciella styrkor eller talanger i er grupp?

Fundera och låt fantasin flöda.

Gör grundlig research! Finns det en marknad för det ni vill göra?

Hur skulle ni gå till väga för att förverkliga dröm- men? Titta till exempel på om kommunen ni bor i ger några särskilda uppstarts-stöd eller om det finns EU-bidrag man kan söka.

Hur skulle ni locka kunder? Fundera på er mål- grupp. Är alla välkomna till ert företag eller är det en speciell grupp människor ni vill locka? Hur skulle ni marknadsföra er för att nå er kund- grupp?

Presentera sedan er företagsidé inför klassen.

Försök att tänka som om ni gjorde reklam för ert företag – hur kan ni engagera åhörarna i er redovisning så att de blir intresserade av vad ni gör/säljer?

www.kunskapsmedia.se • info@kunskapsmedia.se • 08-545 634 60

© Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB.

Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet.

(6)

kommersiellt entreprenörskap

Entreprenörerna

(komediserie, 4 avsnitt)

Diskussionsfrågor

Avsnitt 1 - Sopor till soppor - Vad är en pitch?

- Tycker du att ”sopor till soppor”-idén är kom- mersiellt, kulturellt eller socialt entreprenörskap?

- Vad vill avsnittet visa?

Avsnitt 2 - Isfestival:

- Vad behöver Tobe (Tobbe?) arbeta på till nästa möte?

- Tycker du att Isfestival-idén är kommersiellt, kulturellt eller socialt entreprenörskap?

- Varför tror du att Agneta inte är intresserad av Jackies affärsidé?

- Vad vill avsnittet visa?

Avsnitt 3 - Alexanderplats

- Vad har Alexandra för mål med att starta sin webbplats?

- Tycker du att ”Alexanderplats”-idén är kommer- siellt, kulturellt eller socialt entreprenörskap?

- Vad vill avsnittet visa?

Avsnitt 4 – Slutidén

- Hur kommer Tobe, Daniel och Agneta fram till den gemensamma slutidén?

- Hur vill ”draken” Agneta kombinera Tobes och Daniels idéer?

- Vad vill avsnittet visa?

Allmänna diskussionsfrågor

• Vad kan man lära sig av serien?

• Hur skulle du sammanfatta budskapen i de olika avsnitten?

• Vad är en affärsplan och vad är en budget?

Varför är det viktigt att ha sådana?

• Hur kan en investerare, som Agneta i filmen, hjälpa ett ungt företag?

• Hur säljer de olika personerna in sina idéer till

”draken”? Vad fungerar bra, respektiva mindre bra?

Grupparbete

• Ta 15 minuter och sätt er i mindre grupper.

Försök fundera ut andra sätt man kan kombinera socialt, kulturellt och kommersiellt entreprenör- skap, så som de gjorde i filmen. Ta inspiration av företagsidéer som finns idag och som ni tycker skulle kunna kombineras. Ge exempel.

Ta med er tre olika idéer var till nästa gång och försök sedan i gruppen kombinera två eller flera idéer till en helhet. Presentera er kombinerade idé för klassen som en pitch.

www.kunskapsmedia.se • info@kunskapsmedia.se • 08-545 634 60

© Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB.

Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet.

References

Related documents

2 AS – Förkortning för Aspergers syndrom (Både AS och Aspergers syndrom kommer att användas för att få flyt i språket).. klass för elever med denna diagnos. Under

När det kommer till en diskussion kring hur svagare elever förhåller sig till användandet av Ipad i undervisningen, gör Åsa även här en koppling till vad hon kallar

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare

Det övergripande syftet med denna studie blir således att med utgångspunkt i visstidsanställda lärares berättelser undersöka hur de upplever att vara anställd

Detta för att vissa av deras patienter inte hade något socialt nätverk och den enda sociala och fysiska kontakten patienterna upplevde var på sjukvårdsinrättningarna2. Deltagarna

Vänskapen är också något som Kallifatides tar på allra största allvar i En kvinna att älska, inte enbart genom bokens ytterst allvarliga bevekelsegrund utan också genom den

Vi behöver även få förståelse för hur planering och organisering kan ske i En-till-En projekt och hur lärare kan lära genom samarbete för att kunna ta del av

Ett stärkande rättegångsscenario skulle till exempel ha kunnat vara om cancern framställdes som brottslig (jfr Clarke 1992:108), om den sjuke överklagade en dom eller om