Projektnamn: StAKK – Startväska för AKK
Projektägare: Inga-Lill Kristiansson
Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller:
JA NEJ Kommentar:
Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta projektet, BP5
Beslut att inte avsluta projektet, BP5 Beslut att bordlägga beslutet
Datum och underskrift projektägare
Namnförtydligande
Inledning
Kommunikationsenheten lämnade in sin projektide’ till utvecklingsforum inom Handikapp &
Habilitering (H&H), Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), i december 2006 som därefter anslog pengar till projektet i februari 2007. Arbetsgruppen och styrgruppen formerade sig och projektplanen skrevs under våren.
Personalen på Kommunikationsenheten genomförde projektet under hösten 2007 och under våren 2008 genomfördes en försöksverksamhet av arbetsgruppen. Projektet avslutades under hösten 2008 med att Startväskan reviderades utifrån de synpunkter som kom fram under utvärderingsdagarna. Projektet har genomförts internt inom H&H.
1.1. Bakgrund
Till Kommunikationsenheten kommer barn och ungdomar upp till 18 år efter en
internanmälan från Habiliteringscenter (HC) inom SLSO. Kommunikationsenhetens uppdrag är främst att göra utredningar i syfte att hitta lämplig AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation).
De anmälningar om kompletterande insats som kommer till Kommunikationsenheten rör ofta barn/ungdomar på tidig utvecklingsnivå och/eller med grava flerfunktionshinder d.v.s. barn/
ungdomar som har behov av ’tidig AKK’.
Det innebär att kommunikationen sker med osäkra signaler och på oklar symbolnivå. Det kan antingen bero på låg kognitiv nivå eller att man p g a sitt funktionshinder inte kunnat visa att man kan kommunicera.
På Kommunikationsenheten har personalen observerat att många av de åtgärder som passade för dessa barn/ungdomar var desamma från ärende till ärende. Man bedömde att de första åtgärderna i många fall redan skulle kunna påbörjas på HC innan barnet/ungdomen kom till Kommunikationsenheten. En orsak till att man inte gör det i så hög grad idag är brist på gemensam kunskap i teamet kring ‘tidig AKK’. Genom projektet ville
Kommunikationsenheten ge HC ett gemensamt arbetssätt kring AKK och genom det färdiga materialet också en tidsvinst. Ur brukarnas och deras anhörigas perspektiv var syftet att väntetiden på insats skulle bli kortare.
Kommunikationsenheten arbetar i team med logoped, arbetsterapeut och specialpedagog. De olika yrkesgrupperna kompletterar varandra när man arbetar med dessa personer och man ville framhäva teamets betydelse genom att rikta sig till team på HC.
1.2. Projektet Startväska AKK - StAKK
Projektgruppen har bestått av den behandlande personalen på Kommunikationsenheten, två arbetsterapeuter, en logoped och en specialpedagog. Gruppen har tagit fram och provat en arbetsmodell tänkt att användas av teamen på Habiliteringscenter när de gör insatser till personer med flerfunktionshinder på ‘tidig AKK’-nivå. Utifrån Kommunikationsenhetens erfarenheter och kunskaper har sedan materialet samlats i en startväska.
Väskan innehåller:
• Saker för aktivitet/lekar som stimulerar till delaktighet, samspel och kommunikation t.ex.
bandspelare, böcker, vibrerande föremål och fläkt.
• Redskap/hjälpmedel för att möjliggöra kommunikation på ‘tidig AKK’-nivå så som peklampa, reläbox, manöverkontakter, pekram, bilder och samtalsapparat.
• Metodbeskrivningar för introduktion och användning av sakerna, redskapen och aktiviteterna.
Grunden i modellen är att finna vilka aktiviteter/lekar som personen är motiverad av. I dessa observerar, uppmuntrar och benämns bekräftande signaler hos brukaren för mera/vill/ja. Val tränas in genom att brukaren erbjuds olika aktiviteter först som föremål och sedan som bilder.
Startväskan har provats i en arbetsgrupp. Den har bestått av fyra team från olika HC;
Sollentuna barn, Järva barn, Södertälje barn och Haninge barn. Teamens sammansättning var logoped, arbetsterapeut och specialpedagog. I två av teamen ingick även sjukgymnast.
Gruppen bestod av totalt 14 personer.
Projektet inleddes med att arbetsgruppen hade två informationsträffar innan utbildningen.
Därefter fick de två utbildningsdagar i december 2007. Varje team provade sedan startväskan på två till tre barn/ungdomar på ‘tidig AKK’-nivå. Teamen hade vid tre tillfällen gemensam handledning under våren 2008.Hela projektet avslutades med en utvärderingsdag med projektgruppen och arbetsgruppen.
2. Erfarenheter och lärdomar
2.1. Omvärldsanalys
Projektgruppen började sitt arbete med att göra nationella studiebesök för att bl a diskutera hur andra arbetar med personer på ‘tidig AKK’-nivå. I Göteborg besöktes DART –
datorresurs- och kommunikationscenter, Händelseriket Eldorado och deras team för Kommunikationsutredningar samt Regionhabiliteringens utredningsenhet på Bräcke Östergård. I Linköping besöktes dataresurs- och kommunikationsenheten LINDAH.
De olika enheternas erfarenheter var skiftande. Det var endast LINDAH som arbetade med en metod som liknade vår. Begreppet Emerging Communication eller Beginning AAC, hade vi gjort en egen svensk översättning av, till ‘tidig AKK’-nivå. Det var inget vedertaget begrepp och kunde lätt förknippas med tidig utvecklingsnivå vilket inte var meningen. Senare i projektet gick det åt mycket tid till att komma överens om en översättning som alla i projektgruppen var nöjda med. Vi enades om att fortsätta benämna begreppet ‘tidig AKK’- nivå och ge det en innebörd.
Inom organisationen hade projektgruppen erfarenhetsutbyte med händelserikena Korallen och Lagunen, Datateket, Språkoteket och Lekoteket. Syftet var att förankra projektet, bland de verksamheter inom länscentret, som kom i kontakt med målgruppen och AKK. Klara Mera som har tagit fram ”Ryggsäcken för kognitivt stöd” gav oss värdefulla synpunkter.
Litteratursökningen gjordes genom att projektgruppens deltagare delgav varandra
referenslitteratur utifrån sina olika yrkesområden och AKK. Mer tid kunde ha lagts ner på att öka evidensnivån på materialet som togs fram.
2.2. Tidsåtgång
Projektgruppen har lagt ner mycket tid på att iordningställa startväskan. I det har ingått att söka lämpligt material, förhandla med leverantörer, hitta lämplig väska, praktiskt packa den, skriva metodbeskrivningar och färdigställa utbildningen. Materialet blev också mer
omfattande än planerat.
Arbetet kunde inte genomföras som planerat på grund av omständigheter i den fysiska arbetsmiljön. Gruppen diskuterade att ändra tidsplanen men med stöd av varandra och ledningen kunde startväskan och utbildningen färdigställas i tid. I den mest intensiva fasen i projektet, när väskan och utbildningen skulle iordningställas, behövde projektgruppen avsätta mer tid än vad som var planerat.
2.3. Ekonomi
De ekonomiska ramarna, som projektet blev tilldelade för att iordningställa fyra startväskor, har hållits. Pengarna räckte till ytterligare en väska genom att Kommunikationsenheten bidrog med 10.000 kronor. Det blev ett referensexemplar till projektgruppen. Sammanlagt gjordes fem väskor. Kostnaderna för materialet reducerades av viss mängdrabatt från några
hjälpmedelsföretag. Priset för innehållet i en startväska med rabatter var 16 000 kronor. Utan rabatter hade kostnaden per väska blivit 20 000 kronor.
Ett exakt pris på vad en startväska kan komma att kosta i inköp är svårt att ge. Det exakta materialet kan variera utifrån vad som finns på markanden när väskan skall iordningställas.
2.4. Organisation
Projektledaren, en av personalen i projektgruppen, hade det övergripande ansvaret för planering och kontakter mellan projektets olika deltagare. Projektledaren har träffat styrgruppen vid sju tillfällen. Styrgruppen med sitt utifrån perspektiv har varit en nyttig samtalspartner för projektledaren och bidragit till att placera arbetet på en genomförbar nivå.
Under hösten 2007 hade projektgruppen kontinuerliga möten under arbetet med att ta fram startväskan.
Fördelarna med att all personal på Kommunikationsenheten var med i projektgruppen var att verksamheten gavs en möjlighet till utveckla sitt arbetssätt inte bara inom StAKK- området.
Det har också funnits en förståelse inom projektgruppen och i ledningen för att StAKK emellanåt har fått ta mer tid än vad som var planerat.
2.5. Rapportering och information inom projektet
Information har mestadels förts via e-post mellan projektdeltagarna i de olika grupperna.
Alla deltagare blev inbjudna till Projektplatsen. Projektledaren såg många fördelar med detta verktyg. Under de första informationsträffarna med arbetsgruppen diskuterades hur
projektplatsen skulle kunna användas. Den har mest använts för att ge arbetsgruppen tillgång
till dokument i metodpärmen. Diskussionsforumet som finns på Projektplatsen var tänkt att användas som idébank mellan handledningstillfällena men det kom aldrig igång.
2.6. Spridning
Projektgruppen spred information om projektet internt inom organisationen genom
habiliteringens interna hemsida samt på yrkesträffar för arbetsterapeuter, specialpedagoger och logopeder. Nationellt har projektet redovisats på Hjälpmedelsinstitutets ID dagar hösten 2007 och på samverkansmöten med SPSM – Specialpedagogiska Skolmyndigheten, under våren 2008. Projektgruppen har haft ett samverkansmöte med logoped Boel Heister Trygg från SÖK-Centrum i Malmö, där man just nu arbetar med två närliggande projekt. Artiklar har publicerats i: Habilitering NU nr 2 2008 och i SÖK-bladet höst numret 2007.
Projektgruppen har sammanställt ett informationsblad om projektet som har delats ut till intresserade. Det har funnits stort intresse vid alla externa kontakter. StAKK var ett efterlängtat material.
2.7. Utbildningen och handledningen
Projektgruppen höll i två utbildningsdagar för arbetsgruppen. Den innehöll teoretiska moment om bakomliggande teorier och metoder för AKK samt mer praktiska moment med
genomgång av materialet i startväskan och arbetsgången i modellen.
Projektgruppen anser att utbildningen skulle kunna utökas med en dag, d v s till två dagar och sedan en dag. Den tredje dagen skulle kunna innehålla ytterligare en genomgång av materialet när teamen har börjat arbeta med personerna. Se kommentarer vid eventuell fortsättning i bilaga 2 för upplägg av utbildning och bilaga 3 för upplägg av handledning.
På de tre handledningstillfällena (à 3 timmar) presenterade de olika teamen sina patientfall med videofilm som sedan diskuterades i storgrupp. Denna form av handledning där vi gemensamt gav varandra idéer om hur man skulle kunna komma vidare var alla nöjda med.
Tiden för de fyra teamen var något för kort. Arbetsgruppen kunde inte se att man skulle göra tillfällena till heldag utan då hellre ha färre team i handledningsgruppen.
På utvärderingsdagen efterfrågade arbetsgruppen en nätverksträff i StAKK, en erfarenhets- och informations-träff. För alla de som har deltagit i StAKK-utbildningen. Den första nätverksträffen håller på att planeras.
2.8. Startväskan
Arbetsgruppen har funnit Startväskan mycket användbar. De ansåg att det samlade materialet med redskap, stimulerande saker och tillhörande metodblad bl a sparade tid, minskade startsträckan till insats och underlättade för teamet att jobba enhetligt med personen.
Allt material i väskan har inte använts under försöksverksamheten. Det som har använts har utgått ifrån brukarnas behov. Arbetsgruppen och projektgruppen var eniga om att det är några få saker som skulle kunna bytas ut i väskan, se kommentarer i bilaga 1, Material i Startväskan – sammanställning av material, kostnad och utvärdering.
Metodpärmen med de olika delarna, information om projektet, formulär, produktblad, metodblad och introduktion, aktivitet och anpassning har korrekturlästs av projektgruppen och personal på informationsenheten. Projektgruppen har gjort vissa strukturella förändringar
i materialet utifrån diskussioner med informationsenheten. Diskussioner har förts hur man skulle kunna ta tillvara materialet efter projektet. Är det en helhet med utbildning,
handledning, metodpärm saker och redskapen eller kan man t.ex. publicera metodpärmen som en metodbok utan det övriga? Se under rubriken slutsats.
2.9. StAKKs arbetsmodell
Samtliga i arbetsgruppen tyckte att det varit en fördel att hela team deltog i projektet. Det har även stärkt deras teamarbete utanför StAKK. De tycker att de fått en gemensam struktur som de kan följa. Mycket tid har de använt åt analys och planering men mest på direkt arbete med brukarna, något som de inte har tid med i sitt vanliga habiliteringsarbete. De har känt att det direkta arbetet med barnen/ungdomarna är en förutsättning för att kunna påvisa
förhållningssätt för omgivningen och kunna göra en adekvat kartläggning. För att kunna handleda måste man veta hur man arbetar med personen.
Arbetsgruppen ser att Startväskan och modellen har gett teamen en viss tyngd. På
utvärderingsdagen diskuterades om en StAKK-insats av HC-team hädanefter skall kallas utredning, det behandlas vidare.
3. Slutsats – tankar om fortsättning
I projektdirektiven önskade Kommunikationsenheten en arbetsgrupp med deltagare från HC för såväl barn som ung/vux. När projektet började våren 2007 var det stor efterfrågan från teamen på HC att få delta. Ledningsgruppen inom Handikapp & Habilitering gjorde urvalet av deltagande team. Projektgruppen står fast vid att tankarna med materialet i startväskan skall kunna användas av personer oavsett ålder som är i behov av insatser på ”tidig AKK”-nivå.
Utifrån utvärderingen med arbetsgruppen och projektgruppen var alla överens om att StAKK projektet har varit en inspirationskälla och en mötesplats för tankar och idéer mellan Kommunikationsenheten och HC. Det har ökat samverkan mellan alla parter även utanför StAKK-projektet.
Några tankar från utvärderingen med arbetsgruppen:
”Genom att få ett strukturerat färdigt material som alla i teamet har fått kunskap i kan man tillsamman göra en bättre kartläggning/utredning.”
”Väskan ger en gemensam utgångspunkt vilket ökar samarbetet i teamet.
Även teamarbetet utanför StAKK har utvecklats.”
”Frustrerande när man har kunskap men inte tid och pengar att göra material.
Väskan frigör tid!”
”Kunskapen som vi har fått har ökat ens säkerhet och därmed kvalitén på vårt arbete.”
”Det känns proffsigt med väskan och statushöjande för denna målgrupp.”
”Det fina materialet inspirerar både brukaren, deras familjer/personal och oss på habiliteringen.”
”Färdig tänkt, klokt, inspirerande material i smart förpackning.
Klart att använda, bara att sätta igång.”
Tankar från styrgruppen:
”För att StAKK´s arbetsmodell skall fungera idag bör Startväskan med dess innehåll:
metodpärm, saker och redskap, höra ihop med utbildning och efterföljande handledning.”
”Innehållet i utbildningen, handledningen och startväskan bör utvecklas kontinuerligt.”
Projektgruppen och arbetsgruppens förslag är att Startväskan med tillhörande utbildning och handledning skall vara en grund för alla team på Habiliteringscentren som arbetar med personer i behov av ‘tidig AKK’. Startväska bör finnas på alla Habiliteringscenter. Med stöd av Startväskan kommer personer i behov av ‘tidig AKK’ att få en samordnad och tidigare insats direkt från teamet på Habiliteringscentret.
Kommunikationsenheten föreslår att de får ett fortsatt uppdrag att utbilda teamen på HC inom H&H i StAKK-modellen och därmed utveckla innehållet i Startväskan. Se bilaga 2 och 3.
Stockholm september 2008
Projektgruppen
Camilla Söderlind Helena Hörkeby Carola Klint Edlund Ann Eriksson Leg arbetsterpeut Leg logoped Leg arbetsterapeut specialpedagog projektledare
Bilaga 1 Material i Startväskan - sammanställning material, kostnad och av utvärdering Bilaga 2 Upplägg av utbildning
Bilaga 3 Upplägg av handledning
Bilaga 4 Uppdaterad version av Metodpärmen StAKK
