ST-introduktion för handledare och adepter

(1)

ST-introduktion för handledare och adepter

Stina Garvin

Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland

(2)

Program

Dag 1 Dag 2

8.30 Introduktion och presentation 8:30-16:00

Genomgång och träning av modeller och redskap för handledning och återkoppling

Move Management

09:00 Organisationen Region Östergötland

Kaffe

10:15-12:00 ST-formalia

12:00-13:00 Lunch

13:00-14:30 Handledning

14:30 Kaffe

-16:00 Kompetensvärdering och återkoppling

(3)

Östergötland

• Östergötland är det 4:e största länet i Sverige, sett till antal invånare

• Cirka 450 000 invånare i länet

• 13 kommuner

(4)

Region Östergötlands uppdrag

Ansvar för:

• Huvuddelen av den hälso- och sjukvård som invånarna i Östergötland behöver

• Kollektivtrafik i länet

• Regional utveckling med länsövergripande kultur-,

samhällsbyggnads- och näringslivsutvecklingsfrågor

(5)

Region Östergötlands verksamheter

• Hälso- och sjukvården har 10 produktionsenheter inom olika områden

• Den specialiserade vården (5 produktionsenheter) är länsövergripande

• Vård vid tre sjukhus:

– Universitetssjukhuset i Linköping – Vrinnevisjukhuset i Norrköping – Lasarettet i Motala

• Vårdcentraler och Folktandvården finns lokalt i respektive länsdel

• 42 vårdcentraler

• Ett tiotal stöd- och servicefunktioner

(6)

Instruktioner:

• Arbeta tillsammans i gruppen

• Skriv in varje siffra vid rätt verksamhet/ ämbete

• Notera om möjligt också namn på ordförande eller chef alt.

vem som innehar ämbetet

• Ni har 20 min på er

Organisationsövning

(7)

Region Östergötland

13

11 12

LiM

US ViN

Ledningsstab

9 10

4

Finspångs Lasarett

1 2

3 Utförare av vård

Politisk organisation

Tjänstemanna- organisation

Avtal om uppdrag och ekonomiska medel

Privata utförare

5 6 7

8

16

15

Beställare av vård

Region Östergötlands organisation 2017

(8)

Regionfullmäktige

• Regionfullmäktige är Region Östergötlands högsta beslutande politiska organ.

• Väljs av länets invånare vart fjärde år.

• Beslutar om landstingsskatten, Region

Östergötlands budget, samt övergripande mål och riktlinjer för regionens verksamhet.

• Utser ledamöterna i övriga styrelser och nämnder.

(9)

Majoritetskoalitionen (56 mandat):

• Socialdemokraterna (S) 37

• Miljöpartiet (MP) 7

• Liberalerna (L) 6

• Centerpartiet (C) 6

Övriga partier (45 mandat):

• Moderaterna (M) 23

• Sverigedemokraterna (SD) 10

• Kristdemokraterna (KD) 6

• Vänsterpartiet (V) 6

Regionfullmäktige 2015-2018

(10)

13

11 12

LiM

US ViN

Ledningsstab

9 10

4

5 6 7

8

16

15

Utförare av vård

Region Östergötlands organisation 2017

1 2

3

(11)

Regionstyrelsen

• Regionstyrelsen leder och samordnar regionens verksamheter.

• Ser till att beslut som fattas av regionfullmäktige verkställs och följs upp, och samordnar också arbetet i andra nämnder.

• Tar fram underlag till regionfullmäktige.

• Ansvarar för samarbetet med andra landsting,

regioner, universitet och övriga myndigheter.

(12)

13

11 12

LiM

US ViN

Ledningsstab

9 10

4

1 2

5 6 7

8

16

15

Region Östergötlands organisation 2017

(13)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

• Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att fånga upp länsinvånarnas behov och önskemål om hälso- och sjukvård och tandvård.

• Nämnden fördelar de pengar som går till hälso- och sjukvård och beställer Region Östergötlands hälso- och sjukvård från både regionägda och externa vårdgivare.

• Vårdgivarna svarar för att invånarna får tillgång

till beslutad vårdverksamhet.

(14)

13

11 12

LiM

US ViN

Ledningsstab

9 10

4

1 2

5 6 7

8

16

15

Region Östergötlands organisation

(15)

Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård

Barn- och kvinnocentrum Hjärt- och medicincentrum

LiM

US ViN

Diagnostikcentrum Sinnescentrum

Finspångs Lasarett Utförare av vård

NSV NSC NSÖ

NiF

Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Katastrof-

medicinskt centrum

Ledningsstab

Regiondirektör

Hälso-och sjukvårds- direktör

Region- fullmäktige Region-

styrelsen

Hälso- och sjukvårdsnämden

Region Östergötlands organisation

(16)

”Regionkändisar”

6

12

2

4

9 10 11

8

13 1

16

14

3 5 7

(17)

4 världar inom hälso- och sjukvården

Det allmänna (Community)

Ägare, förvaltning, politiker

Styrning, management (Control)

Chefer, administratörer, tjänstemän

Läkekonst (Cure)

Läkare

Vård, omvårdnad (Care)

Sjuksköterskor, Undersköterskor

Källa: Glouberman och Mintzberg 2001

(18)

Tre olika styrlogiker i sjukvården

• Den politiska/ ägarstyrningen:

Styrlogik = Mål- och resultatstyrning

• Tjänstemannastyrning:

Byråkratisk styrlogik = standardisering av processer

• Professionsstyrning:

Professionell styrlogik = standardisering av kompetens

(19)

Region Östergötlands ekonomi 2016

• Omsättning ca 14 mdr kr/år

• Hälso- och Sjukvård 10,3 mdr kr/år

(20)

Region Östergötlands medarbetare

Medelåldern 45 år – 81 procent kvinnor

Sjuksköterskor 3 716

Undersköterskor/skötare med flera 2 390

Läkare 1 830

Socialterapeutiska medarbetare 1 148

Tandvårdsmedarbetarel 616

Administrativa medarbetare inklusive läkarsekreterare 1 998 Medicintekniska medarbetare 726

Driftservicemedarbetare 62

Undervisnings- och kulturmedarbetare 176

Övriga 31

Totalt 12 693

Siffrorna visar antal anställda (i heltidsmått) mer än tre månader, december 2016 (avrundningsavvikelser kan förekomma).

Socialterapeutisk personal = sjukgymnaster, arbetsterapeuter med flera.

(21)

Vårdens kostnader

Fördelning enligt hälso- och sjukvårdsnämndens beställning 2015

(22)

Landstingsskatt

Landsting Skattesats

Region Skåne 10,69

Region Östergötland 10,70 Landstinget i Sörmland 10,77 ---

Landstinget i Uppsala län 11,71 Stockholms läns landsting 12,08

(23)

Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårds-

områden, baserat på ”Vården i siffror” 2016

(24)

Hälso- och sjukvårdens tre uppdrag

Produktion av hälso- och sjukvård

Utbildning Forskning

utveckling och

(25)

Vilka kompetenser behöver specialisten på din klinik/ vårdcentral?

Kommunikation Ledarskap

Vetenskapligt Förhållningssätt

Medicinsk kompetens Pedagogik

(26)

Vad är en bra ST-utbildning?

Strukturfrågor Utbildningsklimat Tjänstgöringens

innehåll

Individens

förutsättningar

(27)

Tvingande:

• Socialstyrelsen SOSFS 2008:17 eller 2015:8 Styrande:

• Regionens riktlinjer för ST ”ST-broschyren”

• Lokala riktlinjer för ST Rådgivande:

• Specialitetsföreningarnas rekommendationer

Vad styr innehållet i ST?

(28)

Vad regleras?

• ST:ns ramar och innehåll – Utbildningsprogram – Handledning

• Dokumentation

• Ansvarsfördelning

• Krav på innehåll och form vid ansökan om specialistbevis

(29)

• 5 år heltid (minst)

– För disputerad 4,5 år (minst)

• Utbildning enligt målbeskrivningen

• Nya ansökningsblanketter och intyg

• Krav på handledning av utbildad handledare även under sidotjänstgöring

• Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer

• Förbättrings-/ kvalitetsarbete

• Man kan tillgodoräkna sig max 2,5 år av tjänstgöring från tidigare ST

ST enligt SOSFS 2008:17 och

SOSFS 2015:8

(30)

Specialitetsindelning

• Basspecialiteter

• Grenspecialiteter - kräver en specifik tidigare ST

• Tilläggsspecialiteter- kräver någon av

flera specifika tidigare ST

Bas Bas Bas

Gren

Tillägg

(31)

SOSFS 2015:8

• Målbeskrivningen – Delmålsstruktur

a) Lika för alla specialiteter b) Lika för många specialiteter c) Specialitetsspecifika delmål

– Utökat antal gemensamma delmål

• Definition av kurs ändrad för att möjliggöra även webbutbildning

• Krav att handledaren genomför och dokumenterar bedömningar

• Tydlig ordning för hur specialister från land utanför EU/ EES kan tillgodoräkna sig tjänstgöring från utbildningslandet

(32)

Ska enl SoS

• vara specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning innefattande handledning, pedagogik,

kommunikation, etik och bedömningsmetoder

• tillsammans med ST-läkaren och ST-studierektorn upprätta ett skriftligt utbildningsprogram och tillsammans med ST-läkaren se över det

årligen och vid behov

• genomföra handledningssamtal med ST-läkaren enligt plan, även under perioder av sidotjänstgöring

• stödja ST-läkarens kompetensutveckling genom fortlöpande bedömning och återkoppling, samt dokumenterar

bedömningarna skriftligt

• ansvara för att bedöma om ST-läkaren uppnått målbeskrivningens krav i alla delar inför intyg vid ansökan om specialistbevis

Handledarens ansvar

(33)

Handledarens ansvar

• Ansvarar tillsammans med ST-läkaren för en fungerande handledningsrelation

• Tillhandahåller tillsammans med övriga specialister i verksamheten klinisk instruktion löpande och efter behov

• Bör tjänstgöra på ST-läkarens hemmaklinik och planera in handledningssamtal i schemat

• Håller sin handledarkompetens uppdaterad och deltar i relevanta fortbildningsaktiviteter

(34)

• Stort utrymme att utforma det efter önskemål från ST-läkare och handledare

• Kom överens om vad samtalen ska användas till och gör terminsvis grovplanering

• Exempel på aktiviteter:

– Uppdatering av läget ”Hur går det?” och hantera eventuella bekymmer – Genomgång och justering av det individuella utbildningsprogrammet – Genomgång av målbeskrivningen ”Vilka områden är starka/ svaga”

– Formulera inlärningsmål inför sidotjänstgöring

– Rapportera och resonera om slutsatser från genomgångna kurser – Genomförande och/ återkoppling efter kompetensvärderingsaktiviteter – Samtal om ledarskapssituationer

– Genomgång av specifik teknik på Clinicum/ annat lärandelab

• ST-läkaren bör dokumentera helt kort efter varje handledningssamtal. Avsätt sista 5 min av mötet till detta.

• Handledaren dokumenterar bedömningar av kompetensutvecklingen

Handledningssamtal i praktiken

(35)

• Handledare och verksamhetschef SKALL

– Bedöma kompetensutveckling kontinuerligt – Dokumentera skriftligt

BÖR

– Bedömningen görs med kända och överenskomna metoder

– Om brister i kompetensutvecklingen

• Ändra utbildningsplanen

• Förändra verksamhetens utbildning

• Förtydliga kraven på ST-läkarens insatser

Bedömning av kompetens

(36)

SKALL

– Skriftiga rutiner för genomförande av ST

– Förutsättningar för ST-utbildning (Skall granskas - SPUR) – Studierektor

– Kompetenta handledare

– Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner BÖR

– Extern granskning vart 5e år

Vårdgivarens ansvar (RÖ)

(37)

SKALL

– Individuellt utbildningsprogram (följs upp, revideras) – Utse huvudhandledare

– Dokumentera bedömningen BÖR

– Utvecklingssamtal regelbundet

Verksamhetschefens ansvar

(38)

SKALL

– Själv ha specialistkompetens och vara handledarutbildad – Samordna utbildningar (externa och interna)

BÖR

– Stöd till Vch, handledare och ST-läkare – Utarbeta introduktion

– Delta i bedömningen

Studierektors ansvar

(39)

ST-läkarens ansvar

• Tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i den fastställda målbeskrivningen

• Dokumentera tjänstgöring, kurser och handledarsamtal

• Följa utbildningsplanen

• Skicka in ansökan om specialistbevis

(40)

Målbeskrivning

Delmål a1

Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Utbildnings-

aktiviteter Uppföljning

– kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på Arbetsplatsen

– kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam

– kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet

– kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående

– kunna samarbeta i nätverk kring patienten

– kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan

– kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt – kunna planera och genomföra undervisning

– kunna handleda och instruera medarbetare och studenter

Klinisk tjänstgöring

under handledning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter

och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare

Deltagande i en eller

flera kurser Intyg om genomförda

utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av

kursledare eller handledare

Allmänna råd

Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Handleda under Handledning Undervisa under handledning

(41)

• Innebär självständigt arbete –inte auskultation

• Enstaka kortare perioder av auskultation kan inkluderas i tjänstgöringstiden på hemmakliniken

• Intygas av aktuell handledare på tjänstgöringsintyg

• Intyget kan ha ett eller flera angivna delmål

• Om del av delmål anges, krävs minst två tjänstgöringsintyg med det delmålet

• Tjänstgöringstiden måste vara sammanlagt minst 60 månader och alla delmål som kräver tjänstgöring måste finnas med på tjänstgöringsintyg när ansökan om specialistbevis görs

Tjänstgöring

(42)

Kurser

• Kompletterar tjänstgöringen i delmålet

• Se till att gå bra kurser!

• Enligt SOSFS 2015:8 kan handledaren skriva under kursintyg och kryssa i rutan ”handledare”

(43)

Obligatoriska kurser för många specialiteter

Delmål b1

Kommunikation med patienter och närstående

Ingår i vår kurs

”Patientkommunikation för ST- läkare”

Delmål b2

Sjukdomsförebyggande arbete

Ingår i vår kurs

"Patientkommunikation om levnadsvanor -motiverande samtal"

Delmål b3

Läkemedelsbehandling Ingår i vår kurs

”Läkemedelsbehandling för ST- läkare”

Delmål b4

Försäkringsmedicin Ingår i vår kurs

”Försäkringsmedicin för ST- läkare”

Delmål b5

Palliativ vård i livets slutskede

Ingår i vår kurs

”Palliativ vård i livets slutskede”

Kurscurriculum Östergötland

Obligatoriska kurser för alla specialiteter

Delmål a1

Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik

Ingår i "ST-LIV"

Delmål a2

Etik, mångfald och jämlikhet

Ingår i vår kurs "Etik för ST-läkare"

Delmål a5

Medicinsk vetenskap Ingår i vår kurs

”Forskningsmetodik för ST- läkare”

Delmål a6

Hälso- och sjukvårdens organisation

Ingår i ST-LIV

Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter

Ingår i vår kurs ”Juridik för ST-läkare”

För mer info se ST-kansliets hemsida

(44)

• ST-läkaren ska ha avsatt tid för självstudier

• Rekommenderad tid för teoretiska studier 10% av arbetstiden inkluderande:

– Självstudier – ST-träffar

– Medicinska läkarmöten – Journal clubs

– Annan internutbildning

Teoretiska studier

(45)

• ST-läkaren har rätt att avsätta upp till 10 veckors arbetstid

• Arbetet genomförs enligt vetenskapliga principer

• Disputerad handledare i första hand

• Handledaren godkänner och skriver under, men ofta är någon annan aktuell handledare för det vetenskapliga arbetet

Skriftligt arbete enligt

vetenskapliga principer

(46)

Socialstyrelsen skriver på Frågor och svar om ST:

”Du kan redovisa arbeten som du har skrivit före din ST om

verksamhetschefen och handledaren godkänner arbetet. Det är i första hand deras ansvar att bedöma att du uppnår målet”

• Förändringen gäller även ST enligt SOSFS 2008:17

• Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är ”arbete som genomförs i vilket ST- läkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig

frågeställning”

• I utgångspunkten ska detta inte tolkas som att det skriftliga arbetet ska bort hos flertalet ST-läkare

Skriftligt arbete enligt

vetenskapliga principer

(47)

Förbättringsarbete under ST

”Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten”

SOSFS 2008:17

• Skilt från skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer

• Innebär att man genomför en (serie av) aktivitet/er för att förändra beteende/ behandlingar/ bemötande

• Tidsomfattning bestäms i samråd med handledare och verksamhetschef

• Olika uppfattningar nationellt om krav

• Det räcker inte att skriva ett PM, men ett PM kan vara en del av ett förbättringsarbete

(48)

Handledning och instruktion

• All ST ska genomföras under handledning.

• Skillnad mellan handledning

och instruktion

(49)

ST-barometern 2016 (US)

(50)

ST-barometern 2016 (US)

(51)

ST-barometern 2016 (US)

(52)

Handledningens form och innehåll

• Handledningen syftar till att stödja, vägleda och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling

• Handledningen bör ges regelbundet och med största möjliga kontinuitet (riktmärke 2

timmar/månad)

• Bedömningarna ska dokumenteras skriftligt

(53)

• Löpande dokumentation

– Tjänstgöringstid och plats – Kurser (på SoS intyg)

– Bedömningar

– Handledarsamtal – Andra obligatoriska

utbildningsmoment – Annat, tex vissa

mottagningar eller ingrepp

Vad ska dokumenteras?

• Utbildningsprogram

– Delmålsöversikt

– Tjänstgöringsprogram – Kurser

– Vetenskapligt arbete – Kvalitetsarbete

– Handledningstid och översiktligt innehåll – Bedömningsmetoder

(54)

Kompetensvärdering

(55)

Aristoteles:

• Episteme – sakkunskap om faktaförhållanden

• Techne – Sådan kunskap som är kopplad till att utöva konst och hantverk, dvs producera något. Även medicin och

musik räknades hit

• Fronesis – Praktisk visdom, omdöme, klokhet

Vad är kunskap?

(56)

Vad är medicinsk kompetens?

• Kompetens är en vana

– Metoder för livslångt lärande, reflektion och förbättring av sin praktik

• Kompetens är en kontextuell företeelse

– Den beror inte bara på faktakunskap utan påverkas av t ex var man arbetar, kultur, epidemiologi mm

• Önskad kompetens är olika beroende på var i sin utveckling man befinner sig

Hur lätt skulle du klara AT-tentan?

(57)

• Faktakunskap

• Begreppskunskap

• Procedurkunskap

• Metakognitiv kunskap

(Kunskap om hur man tänker och lär)

Kunskapsklassificering i SoS

kursmål

(58)

Hierarkisk klassificering av kunskaper

Taxonomi för lärandemål

(59)

Blooms reviderade taxonomi

(60)

Term Definition

Behärska Fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning,

diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker.

Bedöma Skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning.

Ha kunskap Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område.

Ha

kännedom genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område.

Socialstyrelsens termer

(61)

Bedömningsmetoder

(62)

Bedömning av ST-läkarens kompetens

• Handledaren och verksamhetschefen ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling

– kontinuerligt

– med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet

• Bör ske med på förhand överenskomna metoder

• Åtgärder bör vidtas om bedömningen visar brister i ST-läkarens kompetensutveckling i form av:

– Justering av utbildningsprogrammet – Tydligare krav på ST-läkaren

– Uppföljning

(63)

• Hur går det till?

• Vad lämpar den sig för?

• Finns det potentiella fallgropar?

Frågor till grupparbete:

Kompetensvärderingsmetoder

(64)

Metoder för kompetensvärdering

• Medsittning / sit-in – Mini-CEX

– DOPS

• 360 grader

• Specialistkollegium

• CBD

• Hitta sätt att observera allt ni undrar över – Skickade remisser

– Remissvar

– Journalanteckningar

– Metodik vid signering av lab-svar – Mm, mm

Mallar finns på ST-kansliets hemsida, ”Dokument och länkar”

(65)

• Årligen för varje ST-läkare – Ett specialistkollegium – 2 medsittningar

(mini-CEX/ DOPS / ”metodtentamina”/ rondobservation, etc beroende av verksamhetstyp)

– 2 CBD

– Utvärdering av tjänstgöringsavsnitt efter varje sidotjänstgöring – Ett Word-/ Exceldokument där korta noteringar görs löpande

under ST efter observation av t ex lab-listehantering, remisshantering, föreläsning, etc

• 360 graders utvärdering under ST-LIV och ytterligare en gång under ST

• Alla dokument bör förvaras i klinikens G-mapp, en mapp per ST- läkare med åtkomst för ST-läkaren, HL, SR och Vch

Förslag till dokumentation av

kompetensutveckling

(66)

• Halo-effekt – ett enstaka bra eller dåligt resultat kan

”smitta av sig” när flera saker ska bedömas.

• Social ”smidighet” – svårt att ta upp negativa aspekter i en bedömning.

• Olika uppfattningar om vad som avses med kompetens

• Vad ska egentligen resultatet jämföras med? När är ett resultat bra eller dåligt?

Potentiella fallgropar

(67)

Återkoppling

(68)

• En av de viktigaste faktorerna för trivsel på arbetsplatsen

• Fråga om lov att få ge återkoppling

• Ta inte på dig att framföra någon annans återkoppling

• Saklig

• Specifik

• Utgå från dina egna observationer

Viktigt om återkoppling

(69)

• Återkoppling (feed back) syftar till att uppmärksamma

förhållandet mellan nuvarande prestation och den önskade

• Svarar på tre frågor

– Vad förväntades jag göra? =ideal/ mål (Feed up)

– Hur gick det ? (Feed back)

– Vad bör jag göra för att nå målet? (Feed forward)

Hatties återkopplingsmodell

(Hattie och Timberley)

Feed back

Feed up

Feed forward

(70)

• Börja med en självvärdering

• Vad gick samtalet/ proceduren ut på?

• Hur väl genomfördes samtalet/ åtgärden?

– Konkreta exempel på bra/ mindre bra beteenden

– Undvik generaliseringar, men beskriv allvarlighetsgrad

• Vad bör göras för att förbättra prestationen? –Vägen framåt