• No results found

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Åtgärdsprogram för att klara

miljökvalitetsnormen för kvävedioxid

Projektplan

Länsstyrelsen i Stockholms län, miljöavdelningen

Version 3

(2)

INNEHÅLL

1 Basfakta _____________________________________________________ 3 1.1 Godkännande _____________________________________________ 3 1.2 Revisionsinformation ________________________________________ 3 1.3 Bilagor ___________________________________________________ 3 2 Syfte och mål _________________________________________________ 3

3 Leverans och överlämning ______________________________________ 4 3.1 Leveransobjekt ____________________________________________ 4 3.2 Förvaltning av resultat _______________________________________ 4 4 Tidsplan och resursbehov ______________________________________ 5 4.1 Tidsplan __________________________________________________ 5 4.2 Resursbehov ______________________________________________ 5 5 Ekonomi _____________________________________________________ 5 6 Organisation och ansvarsfördelning______________________________ 7 7 Kommunikationsplan __________________________________________ 7

(3)

1 Basfakta 1.1 Godkännande

Utförandeplanen godkänd av:

Beställare: Utförare/arbetsledare:

Lars Nyberg (och styrgruppen) Helen Janelöv

... ...

1.2 Revisionsinformation

En första version av projektplanen togs fram i mars. En kompletterad projektplan beslutas av styrgruppen i juni.

Utgåva Datum Kommentar

1 2011-03-25 Första version

2 2011-06-21 Kompletterad version

1.3 Bilagor

Bilaga Dokumentets namn

2 Syfte och mål

Uppdrag och problembild

Ett förslag till åtgärdsprogram ska enligt 5 kap. 4 § miljöbalken upprättas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer om det behövs för att en

miljökvalitetsnorm ska kunna följas. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskreds under 2010 på flera platser i Stockholms innerstad (Hornsgatan, Sveavägen, Folkungagatan, Norrlandsgatan), längs Essingeleden och i Alby i Botkyrka. Vissa andra platser i länet är i riskzonen. Trenden de senaste åren har varierat något vid de olika mätpunkterna. Trenden är dock inte nedåtgående, och vi har inte det trendbrott som förväntats bl.a. med anledning av katalysatorer och nya bilar.

Enligt Regleringsbrevet för 2011 ska Länsstyrelsen i Stockholms län revidera de åtgärdsprogram för luftkvalitet som har fastställts för länet. Dessa gäller partiklar och kvävedioxid och

fastställdes av regeringen år 2004, efter Länsstyrelsens förslag. Denna projektplan avser endast arbetet med att revidera programmet om kvävedioxid.

Mål och syfte

Målet för projektet är att tillsammans med andra aktörer i länet, revidera eller ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att klara normen för kvävedioxid. Åtgärdsprogrammet innebär att myndigheter och kommuner vidtar de åtgärder och styrmedel som bäst leder till att

miljökvalitetsnormerna följs på de platser där normerna i dagsläget inte klaras, eller där de riskerar att inte klaras. Syftet är inte att allmänt åstadkomma god luftkvalitet i länet.

Ambitionen är att enas om åtgärder som leder till att normerna följs snarast (dvs. inom ca ett till två år). Programmet kan dock också innehålla åtgärder och styrmedel av mer långsiktig

karaktär. Målgrupp för åtgärdsprogrammet är främst länets landsting, kommuner samt Trafikverket och Länsstyrelsen. Åtgärdsförslag kan också läggas som riktar sig till andra myndigheter eller regeringen. Åtgärdsprogrammet är en del i Länsstyrelsens arbete för att nå miljömålet Frisk Luft.

Åtgärdsprogram fastställs av Länsstyrelsen, men samförstånd krävs om de åtgärder som

(4)

parter som ska utföra dem eller på annat sätt berörs. Här kommer det sannolikt att behövas någon form av överenskommelser.

Samarbete

Arbetet kommer att ske i samarbete med berörda kommuner, landstinget genom

Storstockholms Lokaltrafik (SL), Trafikverket och Kommunförbundet Stockholms län (KSL).

Dessa parter tillsammans med Länsstyrelsen erbjuds att ingå i en styrgrupp för projektet.

Faser i projektet

Projektet delas in i fem faser.

1. Inventeringsfasen

Denna består av två delar. För det första utförs en kartläggning av de områden där överträdelser sker, samt de områden där halterna bedöms ligga strax under normens nivå. Enligt

Luftkvalitetsförordningen (2010: 477) ska det här beskrivas det berörda områdets typ, storlek, väderleksförhållanden, skyddsvärda objekt samt föroreningens typ och ursprung (källor). Vad avser källor bör det redogöras för de lokala källorna, de viktigaste källorna i tätorten och den regionala bakgrundshalten. För det andra utförs en kartläggning av genomförda och redan beslutade åtgärder och hur de påverkar halterna. En central fråga är i vilken grad

miljökvalitetsnormen bedöms överträdas kommande år.

2. Identifiering av tänkbara åtgärder

En bruttolista av potentiella åtgärder tas här fram. Inför ett senare urval av de mest lämpade åtgärderna, bör i denna fas även göras en mindre konsekvensanalys av åtgärderna på bruttolistan.

3. Grovt urval av åtgärder

Ett urval av åtgärder görs. Hur åtgärderna påverkar miljökvalitetsnormen beskrivs. Översiktlig konsekvensanalys görs för varje åtgärd samt en ekonomisk bedömning. Därefter avgörs om miljöbedömning krävs enligt 6 kap. miljöbalken.

4. Första förslag på åtgärdsprogram

Ett första förslag på program tas fram som är så komplett som möjligt. I programmet ingår även trafikmätningar Konsekvensanalysen görs färdigt samt hur åtgärderna ska finansieras.

Programmet skickas ut på samråd i enlighet med 5 kap. 4 § miljöbalken under minst två månader och revideras därefter.

5. Slutligt förslag på åtgärdsprogram

Ett slutligt förslag på program tas fram. Synpunkterna från samrådet sammanställs och arbetas in i förslaget. Länsstyrelsen fastställer det reviderade eller nya åtgärdsprogrammet. Det

överlämnas till Miljödepartementet och berörda aktörer informeras.

3 Leverans och överlämning 3.1 Leveransobjekt

Åtgärdsprogrammet sammanställs i en rapport. En första version levereras ca 2011-12-31 som sedan går ut på formellt samråd. Den slutliga versionen färdigställs därefter och beräknas klar ca 2012-04-30.

Lev. nr Beskrivning Mottagare Godkännade-

kriterier Datum 1 Första förslag på

åtgärdsprogram, rapport

Styrgruppen Godkänns av

styrgruppen

2011-12-31

2 Slutligt förslag på åtgärdsprogram, rapport

Styrgruppen och Miljödepartement et

Godkänns av styrgruppen

2012-04-30

3.2 Förvaltning av resultat

Respektive organisation genomför sina åtaganden i programmet. Länsstyrelsen samordnar uppföljning av åtgärdsprogrammet efter ca ett år.

(5)

4 Tidsplan och resursbehov

4.1 Tidsplan

Projektet startar formellt april 2011. Ett första förslag på program beräknas klart ca 2011-12-31.

Därefter går det ut på formellt samråd minst två månader. Ett slutligt förslag beräknas klart ca 2012-04-30. Tidsplanen enligt de fem faserna bedöms som följande. Inventeringsfasen

(redogörelse för problembilden bl.a. var överskridanden sker, källorna, skyddsvärda objekt etc.

samt pågående och vidtagna åtgärder) pågår april-november, identifiering av tänkbara åtgärder juni-oktober, urval av åtgärder september-november, första förslag på program november- december och slutligt förslag januari-april 2012. Arbetet i de olika faserna överlappar varandra t.ex. kartläggningen av problembilden pågår hela hösten.

Planerade arbets- och styrgruppsmöten Arbetsgruppen har bokat in:

23/8 kl. 13-16 (diskussion om åtgärder) 15/9 kl13

7/10 kl. 9.30 10/11 kl.13 8/12 kl. 13

Styrgruppen har bokat in:

28/9 kl. 16-17.30 (identifiering av tänkbara åtgärder) 24/10 kl. 15.30-17 (diskussion och urval av åtgärder) 5/12 kl. 15.30-17 (fortsatt urval och förslag på åtgärder)

4.2 Resursbehov

Länsstyrelsens Miljöavdelning ansvarar för samordning och projektledning. Tidsåtgång här är två personer ca 1 till 1,25 årsarbetskrafter (0,75 - 1 Helen Janelöv och 0,25 Henrik Larsson).

Ytterligare personer på Länsstyrelsen behöver avsätta ett antal timmar för specifika uppgifter.

De personer som ingår i styrgruppen behöver avsätta ett visst antal timmar bl.a. för deltagande i möten och genomgång av underlag. Om styrgruppen har ca fem möten under arbetets gång utgör detta minst 10 timmar per person. De personer som ingår i arbetsgruppen behöver avsätta mer tid. Sannolikt behöver ett eller flera utredningsuppdrag utföras av extern organisation.

Nedan anges den tid som arbetsgruppen bedömer går åt under perioden juni 2011 till december 2011.

Behövd resurs - Arbetsgrupp

Tidsåtgång för perioden juni 2011 – december

2011

Helen Janelöv, Länsstyrelsen 1 årsarbetskraft (åa) Henrik Larsson, Länsstyrelsen 0,25 procent av 1 åa Anette Jansson (miljöförvaltningen) Stockholms

stad 2 till 4 veckor

Malin Ekman (miljöförvaltningen) Stockholms stad 2 till 4 veckor Linda Kummel (Trafikkontoret) Stockholms stad 2 till 4 veckor Michelle Benyamine, Trafikverket 2 till 4 veckor Dan Arvidsson, Botkyrka kommun 2 till 4 veckor Gunilla Isgren, Botkyrka kommun 2 till 4 veckor

5 Ekonomi

Inga särskilda medel finns anslagna för projektet. Nedan anges de särskilda utredningar eller analyser som arbetsgruppen ser ett behov av att utföra (utan rangordning). Kostnader i övrigt består i arbetstid för berörda personer.

(6)

Utredningar/analyser Kostnader 1. Problembeskrivning – redogörelse av halter, källor,

skyddsvärda objekt i de berörda områdena samt av redan vidtagna åtgärders effekter på halterna (t.ex. trängselskatt och andra åtgärder som inte var med i tidigare ÅP).

Utförare: SLB-analys

Ca 20 000 kr (ca två dagars arbete)

2. Trafikmätning med kameror för att få kunskap om

fordonssammansättningen i regionen - detta behövs för att få ett tillförlitligt underlag för beräkning av effekter av olika åtgärder.

Utförare: Trafikkontoret genom en entreprenör (mätningarna) samt SLB-analys (analys av utsläppsandelar och haltpåverkan från olika fordonsslag)

Mätning på tre gator i Sthlms innerstad: ca 200 000 Matchning mot vägtrafikregistret : en gata ca 500 000 kr Tre gator ca 1-1,5 milj. Kr

Analys av data:

Ca 100 – 250 000 kr Totalt: en gata ca 700 000 kr (100’ + 500’ + 100’)

Tre gator ca 1,3 milj. kr – 2 milj. kr 3. Ta fram ”kritiska fordonsflöden” - avser en beräkning av hur

mycket trafik en väg/gata tål för att norm ska klaras. Avser vägar och gator där det i dag är överskridanden.

Utförare: SLB-analys

ca 50 000 kr

4. Prognos - kartläggning av halterna och utsläpp i framtiden år 2015 om inga åtgärder vidtas. Hänsyn tas till förväntad

utveckling av fordonsparken och eventuellt till förväntade trafikförändringar såsom öppnande av Norra Länken Halterna och utsläppen skulle beräknas för Stockholms innerstad och på hårt trafikerade infartsleder där höga halter råder.

Utförare: SLB-analys

ca 80 – 100 000 kr

5. Konsekvensanalyser av olika åtgärder - exempelvis

differentierad miljözon för lätta fordon; skärpta krav för tunga fordon. Redogörelse för halter t.ex. år 2015 med olika

åtgärdsscenarier.

Utförare: SLB-analys

Ca 10 000 kr – 300 000 kr beroende på omfattning (hur många åtgärder som analyseras) Ca 1 vecka – 1 månads arbetstid 6. Mätning med referensmetoden – ny mätning i Botkyrka.

Avser att säkerställa mätningarna i Alby genom att mäta med referensmetoden istället för Doas-metoden/instrumenten som används i dagsläget.

Utförare: SLB-analys

Ca 100 000 kr

(7)

6 Organisation och ansvarsfördelning

Organisation

För arbetet bildas en styrgrupp. De som ingår i styrgruppen är Lars Nyberg, miljödirektör Länsstyrelsen i Stockholms län, Gunnar Söderholm förvaltningschef miljöförvaltningen, Stockholms stad (adjungerad Per Anders Hedqvist förvaltningschef Trafikkontoret), Kenneth Fridolin, chef enheten samhällsbehov Trafikverket, Christina Lood tf chef

Stadsbyggnadsenheten Botkyrka kommun, Stefan Wallin SL och Thomas Fredriksson KSL.

Styrgruppen träffas förslagsvis fyra-fem gånger under 2011. Ett sista möte kan äga rum i mitten av april, efter samrådet, när det slutliga förslaget färdigställs.

En arbetsgrupp bildas med representanter från Länsstyrelsen, Trafikverket, Stockholms stad (miljöförvaltningen och trafikkontoret) och Botkyrka kommun.

Ansvarsfördelning Projektets styrgrupp

Styrgruppen beslutar om projektets mål, ramar och resurser. Gruppen beslutar om projekt- och tidsplan och följer arbetet samt medverkar till att andra relevanta aktörer informeras om arbetet. Alla parter ansvarar för att i sina organisationer förankra de åtgärdsförslag som läggs.

Projektledaren

Ansvarar för projektledning och att driva arbetet i samråd med styrgruppen. Projektledaren tar fram projekt- och tidsplan, dokumentation avseende arbetsgruppens arbete, och slutrapporten.

Projektledaren svarar för att de parter som berörs informeras om arbetet, att arbetet i allt väsentligt bedrivs enligt den beslutade projekt- och tidsplanen, och att det sker fortlöpande avrapporteringar till styrgruppen.

Projektarbetsgruppen

Ansvarar för faktainsamlingar, analyser och övrigt utredningsarbete som behövs för projektet.

Arbetsgruppen svarar för att producera olika texter och underlag bl.a. till slutrapporten.

Gruppen medverkar till att andra relevanta aktörer informeras om arbetet.

7 Kommunikationsplan

Syfte

Kommunikationsplanen beskriver vad som ska kommuniceras, till vem/vilka, när, hur och av vem. Syftet är att säkerställa att främst den externa kommunikationen fungerar så att berörda målgrupper får rätt information vid rätt tidpunkt.

Projektet inleds med att länets kommuner informeras om arbetet. Avstämning sker löpande med Miljödepartementet och Luftvårdsförbundet (t.ex. på beredningsgruppens möten 2011-08- 22 och 2011-10-31). Formellt samråd enligt 5 kap. 4 § miljöbalken sker ca januari till mars 2012.

När samrådet avslutats, fastställs programmet av Länsstyrelsen och överlämnas till Miljödepartementet. Det skickas till de myndigheter och kommuner som berörs samt

Naturvårdsverket. Dessutom ska information gå ut t.ex. via Internet till andra som har intresse av programmet (Luftkvalitetsförordningen 2010:477 36§).

Kommunikationsmål

 Öka kännedomen om och skapa intresse för problemet och projektet

 Skapa en enighet kring vad problemet är och vilka tänkbara åtgärder som finns

 Samråda om åtgärdsförslagen Målgrupper

Målgrupp för åtgärdsprogrammet är främst länets landsting, kommuner samt Trafikverket och Länsstyrelsen. I första hand är landstinget, Stockholms stad och Trafikverket mest berörda av åtgärder. Kommunerna Botkyrka, Solna, Sollentuna, Danderyd, Nacka, Huddinge har vissa sträckor där normerna inte klaras eller ligger på gränsen till överskridanden (baserat på kartläggningen av halter år 2006) och är också berörda av åtgärdsprogrammet. Även övriga kommuner i länets geografiska ytterområden kan komma att beröras av åtgärder beroende på vilka åtgärder som föreslås (t.ex. parkeringsåtgärder kan avse alla kommuner). Åtgärdsförslag

(8)

de åtgärder som programmet innefattar. Alla åtgärdsförslag behöver alltså vara gediget förankrade med de parter som ska utföra dem eller på annat sätt berörs.

Extern kommunikation

Insats Målgrupper Kanaler Tidpunkt Ansvari

g och ev.

kostnad Information

att arbetet påbörjats

Länets kommuner

(kommunledning) ”Brev” till

kommunledningarna Juni 2011 Helen J.

Uppföljning av tidigare ÅP No2 och PM10 + lärdomar för fortsatt arbete

Länets kommuner, landstinget, Trafik-, Naturvårds-,

Skatteverket, Lst, Energimyndigheten

Frågeformulär/enkä

t på Lst:s webbplats Juni 2011 Helen J.

Information

och förankring Kommunala

handläggare Workshop på

regionala miljödagen 8 juni 2011 Helen J.

Avrapporterin

g och förankring

Kommunala chefer Miljömålsrådets

möte 17 juni 2011 Lars

Nyberg Förankring Solna, Sollentuna,

Danderyd, Nacka, Huddinge och andra kommuner

Möten eller annan

kontakt Slutet av juni 2011

Avrapporterin

g och förankring

Luftvårdsförbundet Beredningsgruppens

möten 22 augusti 2011

31 oktober Henrik Larsson Resultat av

uppföljningen tidigare ÅP (enkäten)

Kommunerna, vissa statliga myndigheter, intresseorganisatione r etc.

Webbnyhet, ev.

rapport September/oktobe

r 2011 Diskussion och

förankring av åtgärder

Länets kommuner

(kommunledning?) Workshops,

arbetsmöten eller liknande

September/oktobe r

2011

Förslag till nytt

ÅP presenteras Kommunerna, vissa statliga myndigheter, intresseorganisatione r etc.

Webbnyhet, ev.

pressmeddelande Slutet av januari i samband med att remissen går ut 2012

Formellt

samråd Kommunerna, statliga myndigheter,

intresseorganisatione r etc.

Remiss Slutet av januari 2012

Slutligt förslag

till ÅP presenteras

Kommunerna, statliga myndigheter,

Naturvårdsverket, Miljödepartementet, intresseorganisatione r etc.

Webbnyhet, ev.

pressmeddelande,

publicering av rapport och utskick av rapporten till de mest berörda

Slutet av april 2012

References

Related documents

Jämförs uppmätta halter för respektive mätperiod, kan det konstateras att för 1998 skulle halterna varit ca 30 % högre om de gjorts under ett helt år, medan för aktuell

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på åtgärdsprogram för kvävedioxid, NO 2 som varit föremål för samråd 23 september till 23 november

Det övergripande ansvaret för att upprätta övervakningsplan, följa upp åtgärder enligt denna samt att upprätta den årliga rapporten åligger Svenska Kraftnäts

På grund av omfattningen av överskridanden av NO2 och PMio i Stockholms län är det inte möjligt att fullt ut ange vilka åtgärder eller kombinationer av åtgärder som

I detta åtgärdsprogram är ambitionen att följa normen så snart som möjligt, de åtgärder som åtgärdsprogrammet landar i bedöms dock sakna den precision och styrka som krävs

Granskingen visade att Västerås stad behöver utveckla arbetet med de inledande bedömningarna så att resultaten från dem används som ett underlag för rektors beslut om placering

• Vara en instans dit studenter, studentkårer och lärare kan vända sig för tolkning av befintligt regelverk, både utifrån aktuella händelser samt generella frågeställningar,

vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi.. Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt