Verksamhetsplan Höst 2010 och Våren 2011

(1)

Verksamhetsplan Höst 2010 och Våren 2011

2.1 Normer och värden

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning

eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Våra mål för att uppnå Normer och värden

Hjälpa barnen att hantera sin egen integritet, jag bestämmer över min kropp, genom att sätta upp handen och säga/ visa stopp. Att också få förståelse för vad de betyder, med oss pedagoger som ledsagare, nyfikna och lyhörda pedagoger. Få gruppen till insikt om att alla vi människor har samma värde oavsett ålder, kön och etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, att de får möjligheten att utveckla dessa färdigheter genom att hjälpa varandra i vardagen här på förskolan.

Arbetsätt:

 Pedagogisk miljö och material för utveckling och lärande

Saffran är just nu under ett stort utvecklingsarbete i miljön vi pedagoger introducerar materialet först med mindre grupper, vilket ger tillfällen för diskussioner och talutrymme för frågor och funderingar. Barnen får också då tillfällen att se vart materialet/ rekvisitan finns och att var sak har en plats, precis som kläderna ligger i en låda med mitt namn och bild på så ligger också tusch pennorna i en specifik låda.

 Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar för dessa

Flera nya stationer har formats med hjälp av barnen genom önskemål och intressen.

Dator med rullande bildspel, vatten, lera, rita, klippa, klippa, klistra och pärlorna som har gett både skratt och förtret.

Närvarande pedagoger som stöttar och utmanar i frågor och inspiration till nya projekt.

Rörelse sång och musik drama böcker samt sagoberättande är levande varje dag här är pedagogerna utspridda över hela avdelningen, vilket gör att barnen har lyhörda närvarande pedagoger som kan utmana och locka till samspel och möten mellan barnen.

 Bygg- och konstruktionslek

Vi på Saffran har ett stort byggrum som skapar möten som utvecklar samarbetsförmåga. Vi

(2)

lyssnar in barnens tankar och teorier om deras intressen, så att de får vara delaktiga i normer och värden.

 Språkutveckling och kommunikativ förmåga

Lyssnande pedagoger som sätter ord på det barnen ser, att vi uppmuntrar dem till och att ta egna initiativ när man ser att de vill eller håller på med något. Samtala och diskutera med barnen och inte ställa ledande frågor, utan utmana barnen till mera funderingar. Se den enskilda individen i den stora gruppen.

Stimulerar dem i skriftspråket och berättandet, böcker från olika länder, språk, musik stilar, bilder på människor och platser från hela världen.

 Matematiskt och logiskt tänkande Att inte lämna färdiga svar

 Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande

När vi pedagoger ser barnens intresse för t.ex., sniglarna ute i buskarna hjälpa till att få förståelsen för våra levande djurs eget värde. Att det är okay att låna en snigel till en hink med hjälp av en spade så den inte skadar sig, men också att vi lämnar tillbaka snigeln där vi tog den efter våra studier och utforskande kring djuret. Att vi tillsammans respekterar allt levande och omsorg om vår närmiljö. Att vi också påvisar enkla naturvetenskapliga fenomen så som solen, vinden, regnet blåsten mm.

2.2 Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran

Och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och detlustfyllda lärandet samt ta till varsamt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra

nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

Våra mål för att uppnå Utveckling och lärandet Arbetsätt;

Vi pedagoger ska dokumentera det barnen gör lyssna och skriva ned det som de säger och att observera vad de gör och visa det tillbaka till barnen. Det som är slående i dagsläge är barngruppens intresse de olika transportmedlen som tunnelbanan, bussen, bilen, cykeln, traktorn etc. Siffror och bokstäver är också närvarande dagligen.

Leken lär och barnen använder drama hörnan flitigt de klär på sig rekvisita för att sedan åka iväg till Farsta som är i hallen där det finns banankartonger som inspiration till tunnelbana.

(3)

Bildspel på transportmedel rullar i datorn och barnens egna erfarenheter av fordon när vi besökte Farsta och ute när vi gått på uppdrag i vår närmiljö. I sång och musik och drama böcker, berättandet, leker vi pedagoger med barnen och här ges tillfällen för barnen att beskriva berätta och inspirera varandra till lek och egna upplevda berättelser och erfarenheter som de byter med varandra.

Bygg- och konstruktionslek

Olika byggtekniker. De lär sig samarbetsteknik, att vara en bra kompis, de kan lära sig av kompisarna och de kan lära kompisarna, jag tror inte att jag kan och så kunde jag att få dem att våga. Lego kontra byggklossar, Fysik, bygga/rasa. Börja göra intervjuer och observationer för att se vad barnen använder materialet till. OH – skugga att hitta sin egen skugga, etc.

Vi lär oss att det finns olika kulturer, musikstilar och att vi alla är olika. Att vi även på avdelningen har olika etniska ursprung och att barnen lär av varandra i språket. När pedagogerna använder sig av det muntliga berättandet får barnen träna sin fantasi kontra samma saga med samma text (där barnen lär sig sagan utan till)

Att barnen lär sig ett rikt och nyanserat, språk genom närvarande pedagoger som utmanar utifrån deras intressen, men också inspiration till svårare ord som utmanar t.ex.

Piassavaborste svårt att säga och vad är det? Att leka med ord och kroppen och fantisera.

 Matematiskt och logiskt tänkande

De lär sig färg, form, problemlösning och logik när de plockar undan efter sig.

De får tidsuppfattning genom snart, efter maten, Innan vilan Rumsuppfattning: upp/ner, Bakom/framför

tal uppfattning mm.

 Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande

 Empati, respekt för allt levande från den minsta lilla snigeln, biologi, fysik och kemi, begynnelsen från början, alla är små från början. Naturlära, vi hjälper dem att förstå helheten. Om vi bara river sönder maskrosorna så har inte snigeln något att äta. Utan vi pedagoger kryper ned på marken med barnen och undersöker livet med nyfikenhet och fascination.

 Utveckla

Mera information på väggarna som visar för beskådaren vad man kan göra här, genom bilder och texter som förklarar innehållet i stationen och syfte. Punktbelysning till våra olika

aktiviteter. Utveckla oss pedagoger i pedagogisk dokumentation. Gå djupare in i de små mini projekten som är flytande under dagen på avdelningen. Djupare samarbete med Krusmynta . Mera rekvisita i de olika stationerna.

2.3 Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar Och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva

på olika sätt ger

uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den

Pedagogiska verksamheten.

(4)

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö,

och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande



Barns inflytande

Mål

Bilder till barnen på stationerna så de kan göra enklare val, vi har i dagsläge också ettåringar som inte pratar. Att göra sina egna val, men med de demokratiska principer som råder i verksamheten.

Arbetsätt;

 Tydlighet i de olika stationerna så att barnen ser och kan ta av rekvisitan i vår miljö på avdelningen men också ute i de olika stationerna på baksidan.

Vi delar oss i smågrupper efter frukosten och därifrån kan barnen göra sina stationsval.

Att pedagogerna utgår ifrån barnens intressen, då kan vi också upprepa tidigare val och ge barnen chans att göra samma val en gång till. Pedagoger som är nyfikna på barnens val t.ex.

när vi går på uppdrag i vår närmiljö så frågar vi pedagoger barnen” vilket håll vill ni gå?

Sången musiken drama böcker sagoberättandet här har barnen alla möjligheter att göra val t.ex. är vi ute barnen säger ”musik Mamma Mu” pedagoger som lyssnar och säger vill ni att vi ska ta ut bandspelaren? Ja!

 Bygg- och konstruktionslek

Rubriken ingår också i föregående rubrik.

Barnen börjar alla att få språket och kan förtydliga vad de vill göra på dagarna och vad de vill.

Pedagoger som återberättar vad vi gjort så barnen kan eventuellt fortsätta med sina gamla upptäckter och arbeten.

 Matematiskt och logiskt tänkande

Att få förståelse för vad upptaget är, konsekvenserna när valen väl är gjorda Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande

Låta barnen upptäcka vad som händer om de vill ha gymnastikskor trots att det hällregnar ute.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp,

(5)

utvärderas

Och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor

för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.

Förskola och hem

Mål

Sätt upp dokumentation på väggen, veckobrev, dagligen rullande bildspel från aktiviteter från avdelningen, kort information vid lämning och hämtning om de dagliga aktiviteterna.

Hur och när ska vi följa upp målet:

Arbetsätt;

Fredagsreflektion, planeringstid, APT, gemensamma träffar för förskolor i hökarängen och två öppna avdelningsmöten februari och mars 2011, där vi bjuder in föräldrarna. Vi har information för nya föräldrar innan picknicken, midsommar dans, förskolans dag, utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldrarådsmöten, picknick gamla nya föräldrar, kulturellmiddag, några öppna avdelningsmöten, luciafika

Vad, hur och vem ska dokumentera? Alla 3 pedagoger När ska ni ha uppnått målet? Tidplan?

I slutet på januari när vi har reflektions tid kommer vi att diskutera om vi lyckats uppfylla målen och eventuellt revidera något. Se om vi behöver ändra eller göra om målen.

Vem ansvarar för vad?

 Byggrummet; klossar, lego, stora/små djur, tågbana, OH / Tereseé

 Drama station; utklädningskläder, hattar, skor, väskor och dockor med olika etniska ursprung världskarta och bilder från olika delar av jorden / Leni

 Ateljén; lera, ritmaterial, naturmaterial, vattenstation, datorn, måla / Leni

 Sång, musik, drama och sago berättande /Fatiha Utemiljön

 Sandlåda, bygge / Tereseé

 Sång, musik, drama böcker och sago berättande / Fatiha

 Ateljén; måla, rita, vatten, naturfenomenet vid vår hörna /Leni

(6)

Arbetslaget ska

• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens

möjligheter

att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om

förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,

• dokumentera, följa upp och analysera

– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande

samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant,

meningsfull och rolig,

– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i

förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla

– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,

vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och

– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.