• No results found

Läsår Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Läsår Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sibbo kommun

Datum

28.5.

2014

Kyrkoby förskola ARBETSPLAN

Läsår 2014-2015

Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 § i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsställets kontaktuppgifter

Namn Kyrkoby förskola

Adress Stora Byvägen 3 04130 Sibbo

Telefon 2353 7531

Mobil 050-4135599

2. Allmänt anordnande av förundervisning

Förundervisningen är lagstadgad och lyder under bildningsavdelningens utbildningstjänster i Sibbo kommun.

Dagvården lyder under tjänster för småbarnsfostran. Vår verksamhetsidé grundar sig på den riksomfattande läroplanen för förskoleundervisning samt den kommunala läroplanen för förskoleundervisningen.

Förskolan finns i Kyrkoby skolas utrymmen. I samma byggnad fungerar åk 3-4. Dessutom utnyttjas byggnaden av skolans morgon- och eftermiddagsverksamhet. Ett av rummen använder vi gemensamt.

I Kyrkoby förskola ges huvudsakligen förundervisning för Kyrkoby skolas blivande elever. Året 2014-2015 har vi 22 förskolebarn (10 pojkar och 12 flickor). Förundervisning erbjuds mellan kl. 9-13, dagvård erbjuds mellan kl.

6.30-9 och 13-17. Personalen består av Åsa Weckman (barnträdgårdslärare), Lilian Laxén ( barnträdgårdslärare), Mary-Ann ”Mosse” Lindh barnskötare och Inger Bäckström (gruppassistent).

3. Förundervisningens bindande mål

Vi vill erbjuda barnen en trygg dagvård och en mångsidig förundervisning. Vi har en välplanerad verksamhet som baserar sig på vår arbetsplan. Vårt mål är att stöda det enskilda barnet så att det får en positiv

självuppfattning och blir intresserat av att lära sig utgående från sina egna förutsättningar.

Smågruppsverksamheten hjälper oss att följa med det enskilda barnet helhetsmässigt och stöda barnets lärande. I verksamheten strävar vi efter att barnen lär sig att ta hänsyn till varandra, acceptera olikheter och förstå alla människors lika värde. Barnen lär sig att reflektera över vad som är rätt och fel samt blir medvetna om konsekvenserna av sitt eget handlande. Det är också viktigt att barnen lär sig goda seder och bruk och inser deras betydelse i vardagen. Vi ser det som en av våra uppgifter att värna om de finlandssvenska traditionerna. I förundervisningen är grundtanken att lärandet sker genom lek.

Vi uppmärksammar barn med särskilda behov och gör ev. pedagogiska bedömningar och planer för dem samt upprätthåller ett mångprofessionellt samarbete.

4. Förverkligandet av förundervisningens bindande mål

Vi erbjuder mångsidig verksamhet samt uppmuntrar och stöder barnen i deras utveckling genom smågruppsverksamheten.

Barnens sociala kompetens utvecklas via ledd och fri lek, arbete i olika mindre grupper och diskussioner.

Vi beaktar det enskilda barnet och dess förutsättningar. Vi strävar efter att barnen delvis får vara delaktiga i planerandet av verksamheten.

(2)

5. Förundervisningens tyngdpunktsområden

Modersmål, matematik, etik- och livsåskådning, natur och miljö, hälsa, fysisk och motorisk utveckling, konst och kultur.

6. Förverkligande av förundervisningens tyngdpunktsområden

MODERSMÅL: Barnen uppmuntras till att bli aktiva talare och lyssnare via sagor, sånger, rim, ramsor och diskussioner. Vi strävar till att ha en stund med språklekar varje dag. Grunden för läs- och skrivinlärningen läggs i en språkligt stimulerande miljö. Vi använder oss av varierande material som på ett mångsidigt sätt främjar den språkliga medvetenheten. Vi har övningar med rim, meningar, ord, stavelser, ljud och övar också munmotorik. För att uppmuntra läsandet i hemmen använder vi oss av ” Farbror Läslus” kramdjuret. ”Farbror Läslus” får en gång under läsåret komma hem till familjen och lyssna på lästa sagor tillsammans med barnet. Vi använder oss också av sagotering, dvs. vi skriver ordagrant ner sagor som barnen berättat för oss. Vi kommer att besöka biblioteket och bl.a. låna böcker där. Vi har också möjlighet att använda skolans bibliotek.

MATEMATIK: Barnen får lära sig siffror och grundläggande begrepp via vardagsmatematik. Barnen utvecklar sitt matematiska tänkande och problemlösningsförmåga. Barnen ges möjlighet till att använda konkret material som gör matematiken intressant och utmanande. Vi behandlar siffror, antal, former, matematiska begrepp och klockan. Barnen får också lära sig matematik genom olika spel. Barnen får en egen arbetsbok.

ETIK OCH LIVSÅSKÅDNING: Vi diskuterar och funderar kring etiska frågor. Målet är att barnen skall lära sig att skilja mellan rätt och fel, mellan gott och ont och lära sig visa hänsyn och empati. Vi uppmärksammar de religiösa högtiderna och barnen får ta del av berättelser ur Barnens Bibel. Vi besöker kyrkan bl.a. före julen och påsken med de barn som får delta.

NATUR OCH MILJÖ: Vi har Skogsmulleverksamhet för att lära barnen om naturen. Vi går till skogen en gång i veckan ca 5 gånger på hösten såväl som på våren. Där lär barnen sig via Skogsmullelekar, - sånger och -sagor att värdesätta och trivas i naturen. Barnen får dessutom uppleva de olika årstiderna och iaktta fenomen som hör ihop med dem. Vi sjunger sånger om naturen. I mån av möjlighet får barnen jobba med vissa

naturvetenskapliga experiment. Vi följer också vissa delar av kommunens miljöprogram för dagvården. Vi behandlar frågor gällande återvinning och avfallshantering och låter även barnen ta del av dessa saker i praktiken.

HÄLSA: Barnen får ta del av frågor som behandlar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Till dessa hör bl.a.

sunda vanor (t.ex. vänjer vi barnen vid att äta med kniv och gaffel, vara artiga under måltiderna, smaka på all mat och uppmuntra dem till att motionera), personlig hygien (t.ex. att tvätta händerna före varje måltid och att byta om till utekläder före vi går ut) och skapande av positiva människoförhållanden (t.ex. lär vi barnen att bemöta varandra på ett vänligt sätt).

FYSISK OCH MOTORISK UTVECKLING: Barnen får tillfredsställa sitt rörelsebehov med hjälp av utevistelse, utegymnastik, innegymnastik i skolan, rörelselekar, Muminskidskola, skridskoåkning och promenader. Vi har en ledd utelek åtminstone en gång i veckan. Vi deltar i riksskidningskampanjen under vintern. Barnen får öva upp sina motoriska färdigheter; d.v.s balans, rytmsinne, reaktions- och orienteringsförmåga. Barnens

finmotorik och koordinationen mellan öga och hand utvecklas i de dagliga aktiviteterna. Barnen får bl.a. rita, måla, klippa, limma och handarbeta.

KONST OCH KULTUR: Barnen får ta del av musik, bildkonst och av kulturella traditioner. De får sjunga, spela och lyssna på musik. Barnen bereds tillfällen till att bekanta sig med olika instrument, ljud och rytmer. Barnen får ta del av olika sorters skapande verksamhet och använda sig av olika slags material och arbetstekniker.

Inom kulturen får barnen bekanta sig med de finlandssvenska traditionerna och i mån av möjlighet ta del av teater, film, konst- och musikevenemang. Vi använder oss av bibliotekets tjänster.

(3)

7. Förundervisningsställets egna mål och tyngdpunktsområden.

Med tanke på att förskolan finns i en skolmiljö med många elever, lägger vi stor vikt vid att barnen skall känna sig så trygga som möjligt.

Vi fäster speciell uppmärksamhet vid att stärka barnens språkliga och sociala förmåga. Vårt mål är att barnen i vår grupp lär sig att visa hänsyn till varandra och acceptera varandra trots olikheter.

Barnen ges också tillfälle till fri lek.

Vi dokumenterar barnens arbeten i en pärm, vi fotograferar och videofilmar en del av verksamheten.

8. Förverkligandet av förundervisningsställets egna mål och verksamhetsområden

Vi reserverar tid för bekantning med de nya utrymmena, den nya miljön och de nya dagliga rutinerna.

Förskolbarnen får också egna vänelever från åk 3, vilket ökar tryggheten och trivseln i skolan.

Barnen ges tillfällen till att lyssna, berätta och samtala med varandra och med vuxna. Vi läser sagor och barnen får berätta egna sagor. Den språkliga medvetenheten stöds via rim, meningar, ord, stavelser och ljud. Barnen får också bekanta sig med skriftspråket. Vi använder oss av spel samt annat språkstimulerande material.

I den dagliga verksamheten diskuterar vi situationer som uppkommit, problemlösning och impulskontroll.

Både den ledda och den fria leken är av stor betydelse för barnens sociala utveckling likaväl som all annan verksamhet i grupp. Vi leker sällskapslekar som stöder det sociala tänkandet och ger barnen möjlighet till fri lek. Vi läser, lyssnar och pratar kring boken Snick & Snack Vännerna i Kungaskogen bygger en koja. Vi sjunger sånger som handlar om vänskap. Vi använder oss av delar av Folkhälsans material kompisväskan.

9. Förundervisningens verksamhet 9.1 Förundervisningens verksamhet

Vår verksamhet består av ledda verksamhetsstunder och fri lek både inomhus och utomhus.

Vi arbetar delvis i mindre grupper eftersom det är viktigt för barnens utveckling.

Vi strävar efter att ge leken en central roll. Via leken lär sig barnen bl.a. att lyssna på andra, kompromissa, ta en annans perspektiv och att själva ge uttryck för sina tankar och idéer.

I våra utrymmen har vi möjlighet att använda smart-board teknik.

9.2 Kyrkoby förskolas personal och personalens uppgifter

I Kyrkoby förskola jobbar två barnträdgårdslärare, en barnskötare och en gruppassistent på heltid.

Barnträdgårdslärarna handhar det pedagogiska ansvaret för verksamheten samt uppgörandet av den

individuella läroplanen tillsammans med föräldrarna. Barnträdgårdslärarna ansvarar även för att en pedagogisk bedömning görs för barn med särskilda stödbehov. Barnträdgårdslärarna och barnskötarna planerar och genomför verksamheten tillsammans.

9.3 Förundervisning för barn i behov av särskilt stöd

Enligt den nya läroplanen skall barn som är i behov av extra stöd ges möjlighet till det. Intensifierat eller särskilt stöd skall erbjudas då det allmänna stödet inte är tillräckligt.

I gruppen finns några barn med behov av stöd och därför finns det en gruppassistent för de barnen.

(4)

En pedagogisk bedömning görs på de barn som är i behov av intensifierat eller särskilt stöd.

Barn som överförts till intensifierat eller särskilt stödbehov följs upp av barnträdgårdslärarna och skolpsykologen.

Specialundervisning ges av en lärare i skolan och av skolans speciallärare från januari 2015.

9.4 Förundervisningens transport och övervakning

De flesta barn kommer till förskolan tillsammans med sina föräldrar. Några barn kommer eventuellt att ha taxiskjuts till och från förskolan.

Förskolepersonalen tar emot barnen på skolgården och följer dem till taxin efter förskoldagen.

9.5 Elevvård

På hösten går vi igenom vilka stödbehov det finns i gruppen tillsammans med elevvårdsgruppen.

Vi samarbetar med den lärare som ger specialundervisning under höstterminen (bestäms senare) och Annina Sveholm- Tillman under vårterminen, skolpsykolog Jaana Ylikangas, talterapeut Catarina Ekström och andra sakkunniga.

Behovet av skolberedskapsundersökning, överflyttning till intensifierat eller särskilt stöd diskuteras med de sakkunniga med föräldrarnas tillåtelse.

På våren har vi överlåtelsemöte förskola-skola med skolans elevvårdsteam. Vi tar också upp eventuella andra ärenden som dyker upp under läsåret.

9.6 Övervakning av förskolebarn, i väntan på transport

Vi ordnar övervakningen så att en vuxen ser till att barnet kommer tryggt till och från taxin.

Eventuell väntetid tillbringas tillsammans med den övriga barngruppen.

10. Verksamhet och projekt utanför den egentliga förundervisningen

10.1 Utfärder, nattförskola, annan verksamhet utöver den egentliga förundervisningen

Vi gör i mån av möjlighet olika utfärder och teaterbesök och deltar i kulturell verksamhet i Sibbo eller i de närliggande kommunerna. De här besöken sker i huvudsak mellan kl. 9-13, men undantagsvis kan de ske under dagvårdstid.

10.2 Projekt

Vi bekantar vi oss med Norden via folksagor, berättelser, bilder, pyssel och annat material.

Vi jobbar med återvinning och avfallshantering som projekt.

Vi försöker också genomföra ett konstprojekt med stöd av Kulturfonden.

10.3 Temadagar

(5)

Återkommande teman vi har är bland andra högtiderna, årstiderna, trafiken, öppet hus för mor- och farföräldrar, Muminskidskola och Skogsmulle. Andra teman kommer att diskuteras före förskolan börjar när hela personalen är på plats. Vi är också öppna för nya teman som eventuellt dyker upp under året.

Vi kommer att delta i skolans temaveckor i den mån de lämpar sig för förskolebarnen. Ärendet diskuteras på en planeringsdag tillsammans med lärarna den 2.6 2014.

11. Sammanlänkning av för- och nybörjarundervisningen

Vi samarbetar med Kyrkoby skola som är förskolans samarbetsskola.

Målsättningen med samarbetet är att göra övergången från förskola till skola lättare genom att barnen får lära känna sin skola och bli bekanta med barn och vuxna i skolan.

I och med att vi fysiskt finns i samma utrymmen som skolan har nya möjligheter till samarbete öppnats. Vi kommer att delta i vissa av skolans morgonsamlingar och ibland eventuellt själva stå för programmet tillsammans med åk 1.

Vi deltar också i annat program som ordnas i skolan. Vi firar en del fester tillsammans med skolans elever, vilka planeras närmare 2.6 2014.

Vi besöker nybörjarklasserna och bekantar oss med klassrumssituationen.

Elever från olika klasser besöker förskolan i mån av möjlighet och t.ex läser för förskolebarnen.

Lärarna och barnträdgårdslärarna planerar det gemensamma samarbetet och verksamheten tillsammans.

I vår har vi överlåtelsemöte tillsammans med skolans elevvårdsteam.

12. Samarbete

12.1 Samarbete med föräldrarna

Vi samarbetar med föräldrarna genom spontan daglig kontakt, utvecklingssamtal och föräldramöten.

De föräldrar som har barn med särskilda behov inbjuds till träffar där hela teamet kring barnet deltar.

Vi ordnade en besöksdag för de nya förskolebarnen 26 maj 2014. Ett föräldramöte ordnas 3.6 2014 för föräldrarna. Följande föräldramöte planeras till september månad.

Veckoprogrammet finns till påseende på anslagstavlan och familjerna får varje månad hem ett månadsbrev med information om den kommande månadens verksamhet.

De barn som ev. åker taxi får ett kontakthäfte där personalen och föräldrarna kan skriva ner viktig information.

Vid behov har vi telefonkontakt med föräldrarna.

Vi kommer ihåg föräldrarna i samband med Fars- och Morsdag. Föräldrarna inbjuds till jul- och vårfest.

12.2 Andra samarbetspartners

Vi samarbetar med vår föreståndare, den lärare som ger specialundervisning, skolans rektor och övrig personal, talterapeuten, skolpsykologen, matbespisningspersonalen och andra sakkunniga. Dessutom samarbetar vi med Sibbo svenska församling och deltar bl.a. i både jul- och påskgudstjänster för barn.

12.3 Arbetsgemenskapens interna samarbete

Vi har månadsmöte en kväll/månad under vilken följande månads verksamhet planeras.

Vi hoppas på att få ha teammöten en gång i veckan eller åtminstone en gång varannan vecka.

Gemensamma förskollärarträffar ordnas ca en gång per månad för alla kommunens förskollärare och planerare

(6)

Petra Salomaa.

13. Förundervisningens arbetsdagar 13.1 Läsårets arbets- och lovdagar

Förskolan följer skolans arbets- och lovtider (förskolan har inte verksamhet på lördagar) Höstterminen: 12.8 2014 - 19.12.2014 (höstlov 16 - 17.10.2014)

Vårterminen: 7.1.2015 - 29.5.2015 (sportlov v.8, 16.2 - 20.2.2015) Ingen förundervisning ges 15.5 2015.

13.2 Daglig arbetstid

Förskolan är öppen måndag-fredag kl. 6.30-17 (dejourering till kl.17.30 vid behov).

Förundervisning ges kl.9-13, dagvård mellan kl.6.30-9 och kl.13-17.

14. Förundervisningsgruppens uppgifter Uppgifter enligt punkt 9

15. Förundervisningens utvärdering 15.1 Förundervisningens utvärdering Vi utvärderar dagligen det egna arbetet.

Vi utvärderar den gångna månadens verksamhet samt planerar den kommande månadens verksamhet på våra månadsmöten.

Personalen utvärderar arbetsplanen vid läsårets slut.

Skolans rektor för utvecklings- och utvärderingssamtal med förskolans personal.

Föräldrarna ges möjlighet till utvärdering vid utvecklingssamtalen och vid alla övriga kontakter med förskolan.

På vårens föräldramöte får föräldrarna gemensamt utvärdera verksamheten. Dessutom får föräldrarna skriftligt utvärdera vår verksamhet före vårens utvecklingssamtal där vi går igenom utvärderingen.

Vi deltar i fortbildning som kommunen ordnar för oss samt även i mån av möjlighet i annan utbildning.

Vi strävar efter att delge alla i personalgruppen om nya erfarenheter från utbildningar samt förnya oss i enlighet med dem.

15.2 Utvärdering av barnets kunskaper och barnets självutvärdering

(7)

I början av höstterminen gör vi den s.k. 6-års kontrollen som kartlägger barnens språkliga och matematiska färdigheter samt öga-handkoordinationen.

Vi gör också en bokstavskontroll för att kartlägga ev. bokstavs- och läskunskap.

Specialläraren och skolpsykologen kartlägger vid behov barnens kunskaper inför skolstarten.

Vi gör Lukimat, en matematisk kartläggning tre gånger under läsåret.

Barnen får ibland utvärdera olika slags verksamhet med hjälp av ansikten med olika känslouttryck.

Barnen får utvärdera sitt förskoleår i slutet av vårterminen.

15.3 Utvecklingssamtalen och övriga möten inom personalen Skolans rektor för utvecklingssamtal med förskolans personal.

Föreståndaren och skolans rektor håller turvis enhetspalaver med förskolans personal en gång varannan vecka.

Sibbo den 28.5 2014

Uppgjord av Åsa Weckman, barnträdgårdslärare

References

Related documents

Digitaliseringen berör hela samhället och kommer antagligen inom en snar framtid att ge upphov till nya lösningar och innovationer som vi knappt kan föreställa oss idag..

Alla tre pedagoger i förskolan refererar alltså till att de inte vet av något annat då de gäller arbetet med övergången mellan förskola och förskoleklass.. Men om de

Som förväntat kan vi också konstatera att det huvudsakligen är Östeuropa-avdelningen som står för de indirekta insatserna tillsammans med ambassaderna, medan praktiskt taget

lymfoida stamceller, vilka celler dessa ger upphov till, stamcellers morfologi och förekomst av ytmarkörer, progenitorceller för olika cellinjer, inverkan av interleukiner med

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

Online registration is possible on the official Conference website www.eurocat2013.com. or contact Conference agency:

 Åre kommun välkomnar möjligheten att ta betalt för insatser kopplade