Skillingaryd municipalsamhälle 100 år.
Innehåll
Bildandet av municipalsamhället ... 2
Brev om municipalsamhällets bildande ... 4
Protokoll från Municipalstämman 22/1 1921 ... 5
Ledamöter i Municipalnämnden ... 6
Protokoll Municipalnämnden 7/1 1921 ... 8
Byggnadsnämnden ... 10
Hälsovårdsnämnden ... 11
Från hälsovårdsnämndens protokoll. ... 12
Provinsialläkarens inspektionberättelse 10 dec 1926 ... 13
Svinhållare i stationssamhället ... 14
Skillingaryds äldsta bilar ... 15
Kungörelse muncipalstämma 6/12 1920 ... 15
Karta från 1901
Bildandet av municipalsamhället Av Ola Hugosson och Jenny Larsen
Municipalsamhälle var en administrativ enhet för en mindre tätort i en landskommun. Det förekom från 1875 till 1971. Municipalsamhället hade precis som en stad att själv besluta och bekosta om ordningsstadga,
brandstadga, byggnadsstadga och hälsovårdsstadga.
Däremot låg skolväsendet och fattigvård kvar inom landskommunen. Skillingaryd var en del i Tofteryds landskommun.
Den som bodde i ett municipalsamhälle skattade dels fullt upp i landskommunen med dessutom till
municipalsamhället för det som var gemensamt i
tätorten. Skattesatsen var 1921 till municipalsamhället 1 kr per intjänade 100 kr,
Municipalsamhället kom till när man märkte att tätorten behövde speciella stadgor som inte var lika nödvändiga i glesbygd. Rätt snart fann man att en hel del olägenheter med systemet och 1971 avvecklades denna delning för att skatt och förmåner skulle bli mer lika i tätort och
glesbygd.
Skillingaryds municipalsamhälle hade vi bildander 1373 innevånare vilket var nästan hälften av invånarantalet i Tofteryds landskommun som då hade 2561 invånare.
Den 2 januari 2020 beslutade länsstyrelsen om att inrätta municipalsamhälle vilket fastställdes av kungen den den 8 oktober (se brev längre ned). Beslutet meddelades till ordförande i Tofteryds kommunalstämma Axel E
Komstedt som sedan kallade röstberättigade medlemmar i Skillingaryds municipalsamhälle till municipalstämma den 6 dec 1920 i kommunalrummet i Skillingaryd.
Rummet låg i skolan som låg där skolmatsalen nu ligger.
En av de viktigaste stämmorna bör väl varit när man 6 dec
1920 valde de olika verkställande nämnderna. Val av
municipalnämnd skedde säkerligen med slutna sedlar.
Om man antar att varje person fick föreslå 9 namn måste ju minst 70 personer varit närvarande eftersom fabrikör N G Thulin fick 70 röster. Kanske kan man gissa att cirka 100 personer bevistat stämman. De olika nämnderna hade att föreslå och genomföra vad som skulle ske i samhället. Det fanns till en början inga tjänstemän utan verkställande var de olika valda nämndledamöterna. Beslutande om
ekonomi och regler var de allmänna stämmorna där alla röstberättiga innevånare hade makten.
Till ordf. i municipalnämnden valdes disp. A Karlsson och till v. ordf. handl. D. Aronsson att tjänstgöra under samma tid som de äro ledamöter i nämnden.
På stämman beslutades att municipalstämmorna under år 1921 så vitt möjligt är skola hållas å lördagar. Ledamöter i byggnadsnämnden, hälsovårdsnämnden och
municipalnämnden utsågs.
När man i Skillingaryd 1920 -21 valde byggnadsnämnd, hälsovårdsnämnd och brandnämnd hade inte allmän rösträtt införts. Det var bara män som kunde rösta och var valbara. Längre tillbaka var inte heller alla män
valbara. Fram till 1866 måste mannen vara över 21 år och ha en årsinkomst på 800 riksdaler eller förmögenhet på 1000 riksdaler samt inte vara straffad eller försörjd av
samhället för att få rösta. Detta innebar att bara 6% av befolkningen i landet kunde rösta. Den stora
rösträttsreformen kom under 1921.
Municipalgränsen inritad på nutid karta
Brev om municipalsamhällets bildande
Avskrift av Ola Hugosson
Till Landsfiskalen J. A. Wijkmark.
Överlämnade till Eder kännedom en bestyrkt afskrift av Kungl.
Maj:ts nådiga brev den 8 oktober 1920, varigenom Länsstyrelsens utslag den 2 januari samma år om inrättandet av ett
municipalsamhälle i Skillingaryd fastställs, samt huvudgrunder bestämts för bringande till verkställighet inom samhället av ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad, får länsstyrelsen härmed anmoda Eder dels tillställa ordföranden i Tofteryds sockens kommunalstämma bilagda skrivelse med bilaga dels ock, sedan ordförande och vice ordförande i
municipalstämman på det i nämnda skrivelse omnämnda sätt blivit utsedda, underrätta den utsedde ordföranden, att han bör å behörigen utlyst municipalstämma bör föranstalta val av
ledamöter, ordförande och vice ordförande i municipalnämnden ävensom i övrigt förfara på sätt i Kungl. Förordningen om
kommunalstyrelse på landet och särskilt dess 80§ närmare angives.
Vidare anmodas Ni meddela den på ovannämnda sätt utsedde ordföranden i municipalnämnden att municipalnämnden bör uppgöra utgifts- och inkomstförslag på sätt i 62, 63 och 80 §§ i nämnda ordning sägs, samt i övrigt förfara enligt bestämmelserna i samma förordning.
Slutligen anmodas Ni tillställa vederbörande bifogda två kartor samt erinra de blivande ordförandena i municipalnämnden och
municipalstämman, att de skola föranstalta därom att en kopia av den i Kungl. Brevet omförmälda kartan över municipalområdet så fort ske kan överlämnas till byggnadsstyrelsen.
Jönköping i landskansliet den 22 oktober 1920 Fredr. Pettersson
Karta som medföljde den kungliga förordningen
Protokoll från Municipalstämman 22/1 1921
Protokoll fört vid municipalstämma i Skillingaryd den 22 jan 1921.
§1 Stämmans lagenliga utlysning vitsordades.
§2 Att utarbeta förslag till ordningsstadga för municipalsamhället valdes municipalnämnden, till byggnadsstadga byggnadsnämnden, till hälsovårdsstadga hälsovårdsnämnden och till brandstadga brandstyrelsen och skola dessa förslag vara färdiga senast 10 febr.
innevarande år.
§3 Föredrogs frågan om anställande av nattvakt. Under
överläggningen yrkades uppskov; bifall och avslag. Sedan stämman beslutat att genast avgöra ärendet framställde ordf. proposition å yrkandena om avslag och om bifall och fann det senare med övervägande ja antaget. Då votering begärdes föreslogs och godkändes följande voteringsproposition: Den som vill ha nattvakt röstar ja, den som icke vill det, röstar nej; vinner nej har stämman beslutat att icke anställa nattvakt. Voteringen utföll med 23 ja och 0 nej, och hade stämman alltså beslutat anställa nattvakt. Såsom lön till ifrågavarande person anslog stämman för detta år 1500 kr. Om lämplig person icke kan erhållas för denna lön, skall felande belopp anskaffas på annat sätt än genom utdebitering.
§4 Municipalnämndens förslag om framtida anläggande av kloakledning vann stämmans bifall och beslöts att för detta ändamål fondera 1000 kr.
§5 Från delägare i Skillingaryds brandkårs kassa hade ankommit en skrivelse med erbjudande till municipalsamhället att få
kostnadsfritt få övertaga delägarnas fastighet och brandredskap, vilket erbjudande stämman med tacksamhet beslöt antaga.
§6 Municipalnämndens förslag till inkomst- och utgiftsstat för innevarande år godkändes med den förändringen att anslaget till nattvakt sänktes från 2000 kr till 1500 kr. Skillnaden beslöt stämman att överföra till oförutsedda behov. Utdebiteringen bestämdes till 1 kr per beskattningsbart inkomsthundra.
§7 Uppbörden av municipalskatten skall hållas i maj månad.
§8 Att justera detta protokoll utsågs hrr. Alfr. Bengtsson och C. A.
Kry.
Som ovan
A. E. Komstedt Ordf.
Justerat
C.A Kry Alfred Bengtsson
Avskrift av handskrivet dokument Ola Hugosson
Ledamöter i Municipalnämnden
Ordförande disponent Anders Karlsson Drev Anders Karlssons (Nymans)
Stolfabrik 1904 och drev den tills fabriken såldes till Nässjö stolfabrik 1917. Hustru Augusta. Barn Erik 1915, Bo 1916, Elsa 1917, Brita 1918, Eva 1921. Ägde Turisthotellet 1923-1939.
Vice ordförande Specerihandlare David Leopold Aronsson,
född 1886 i Västra Torsås, gift med Ellen Charlotta Alexandra Sundberg född 1877.
David Aronssons drev tillsammans med Julius Bengtsson (1920-65) ett handelshus där dom hade däck- och möbelhandel, sålde åkdon, kläder, specerier och benzin. Det tillverkade även läskedrycker. Handelshuset låg på storgatan 4 (Hemköps parkering)
Handlare J A Karlsson f 1875 Affärsrörelsen låg väster om järnvägen i Källedal. En tid handlade han med fläsk, varför han ibland kallades för
”Fläskakarlsson”. Hans hustru hette Ingrid och de hade två barn – Britta och Karl Fredrik.
Nils Georg Thulin f 1883
Thulins Vagnfabrik var ortens största fabrik med 150 anställda. Firman startades av NG:s far och Georg fick driva firman vid 25 års ålder. Hans bror David var kamrer. Hustru Elsa, en dotter.
Smedmästare August Klasson f 1859 i Svenarum Skolgatan 7
Arbetsförman. Hade 10 barn med hustru Anna LovisaJohannes dotter. Jobbade på pinnen.
Oscar Ljungberg f1875 i Götafors Drev Industri- & Handelsfirma som tillverkade och sålde vagnar. Ägare av Ljungberghs Järnhandel. Ledamot av kommunalfullmäktige, kyrkorådet, brandchef, v ordförande i Smålands järnhandlareförening. Ledamot i elverksstyrelsen.
Smedmästare Johan Viktor Källgren f 1863 Äddebo
Tillverkade vagnar och trädgårdsgrindar vid sin egen smedja. VD för Skillingaryds vattenledningsbolag, ledamot i
fattigvårdsstyrelse, taxeringsnämnden, kommunalnämnden och
hälsovårdsnämnden. Huvudman i Tofteryds sparbank.
Gift med Amanda Viktoria.
Lantbrukare Ernst Åkerman f 1878 i Byarum Gift med Ellen (f Ljungberg). Barn Bertil, Vivan, Karl-Olof, Torsten. Nämndeman, ledamot av kommunalfullmäktige, Huvudman i Tofteryds sparbank, revisor av kyrkans- o skolans räkenskaper, ledamot i taxeringsnämnden.
1912 köptes gården Ludvigsborg (Åkersvägen ) i Skillingaryd. Åkermans såg som flyttades till Skillingaryd, brann 1910.
Smedmästare Anselm Johansson f 1890 i Fryele
Gift med Anna. Tre barn Olle, Sigvard och Märta. Fabrikör och delägare i
Smidesfirman Tor.
Protokoll Municipalnämnden 7/1 1921
Protokoll vid Skillingaryds Municipalnämnds sammanträde 7 jan 1921
§1
Närvarande voro Ordföranden, vice Ordföranden, Hrr. J.A. Karlsson, Anselm Johansson, Ernst Åkerman, J.A. Kjellgren, Aug Classon, Oscar Ljungbladh och Nils Georg Thulin.
§2
Beslöts föreslå en uttaxering av en (1-) krona per inkomsthundra eller kronor 10266,40
§3 Utgifts och inkomstförslag för år 1921 Utgifter
Arvorde åt stämmans ordförande 50:- nämndens ordförande 200:- hälsovårdsnämnens ordförande 50:- Byggnadsnämnden 100:- Hälsovårdsnämnden 100:-
Brandstyrelsen till brandredskap enl spec. 1800:- Till upprättande av stadsplan 3000:-
Till Kloakledning – Fondering 1000:- Lön till nattvakt 2000:-
Till oförutsedda behov 1966,40 Summa Kr 10266,40 Inkomster
Utdebitering på 1026640 inkomsthundra 10266,40
Summa Kr 10266,40
§4
Brandstyrelsens begäran af Kr 1880 för 1921 för diverse inköp enl.
spec. beslöt nämnden tillstyrka, men ansåg att förnärvarande verktyg med mera borde överlämnas till samhället innan begärda anslag utbetalades.
§5
Stadsplan måste upprättas ävensom hela området kartläggas och anser nämnden att till detta ändamål kan avsättas Kr 3000:-
§6
Kloakledning måste nog inom få år anläggas och förordar nämnden att därom beslutas och för ändamålet fonderas Kr 1000:-.
§6
Beslöts förorda anställandet av nattvakt inom samhället och skulle härför anslås
Kr: 2000 per år, men emedan ingen kompetent person kan erhållas för denna summa måste felande tillskjutas av antingen Staten eller enskilda eller båda i förening, och torde stämman om anslaget beviljas, antngen utse kommitterade eller uppdraga åt nämnden att söka lösa frågan.
§7
Stadgar måste utarbetas och beslöt nämnden förorda att detta uppdrogs åt särskilda kommittéer eller att respektive nämnder samt Brandstyrelse, och böra dessa inkomma med försalg inom viss bestämd tid.
§9
Stämman torde bestämma när uppbörd av bestämda utdebiteringar skall ske.
§10
Till kassaförvaltare utsågs ordföranden i Municipalnämnden.
§11
Att justera detta protokoll utsågs Hr J A Karlsson samt Aug Claesson.
Skillingaryd som ovan Anders Karlsson
Justerat 10/1 -21
J.A. Karlsson Aug Claesson
Oscar Ljungberg och Ernst Åkerman, Foto Bror Malmqvist ca 1920
Byggnadsnämnden
Ledamöter i byggnadsnämnden var kamrer Karl Oscar Hjärtstedt och byggmästare Ernst Almkvist med disponent Anders Karlsson och lantbrukare Ernst Åkerman som suppleanter.
Ordförande Karl Oscar Hjärtstedt f. 1857.11.27 i Gränna 1884 tillträdde Karl
Hjärtstedt sin lärartjänst vid kyrkskolan i Tofteryd och han arbetade där till 1912 då han lät pensionerade sig vid 55 års ålder då han både var Kamrer i Tofteryds sparbank, ordförande i Tofteryds
kommunalstämma, ledamot av kyrko- och skolrådets
skolkassör samt ordförande i brandstodsnämnden för Tofteryd. Hans hustru hetter Carolina och tillsammans hade dom nio barn; Oskar f. 1881, Herman f. 1884, Anna Carolina f. 1886, Sven Wilhelm f. 1888, Rut Maria f. 1890, Ester f 1893, Elsa Hjärtstedt f. 1895, Alma Maria Elvira f.
1898, Karl Erik Bertil f. 1903. Carl var sedan 1893 räkenskapsförare i Tofteryds sparbank.
Byggmästare Ernst Almkvist f1881 Gift med Gurli Maria. Barn Berit.
Byggmästare Almkvist har satt sin
prägel på Skillingaryd eftersom de
allra flesta husen som byggdes
under början av seklet och fram till
1940-talet lär väl ha både ritats och
byggts av honom och hans företag
bla 1920-års skola.
Hälsovårdsnämnden
Urmakare Henning Svensson f Vaggeryd
Henning startade sin verksamhet 1912 i Åkerstigs
fastighet. 1916 byggde han fastigheten vid storgatan. På den tiden såldes guld, ur och velocipeder. Barn Erik, Greta och Ingrid.
Hotellägare Carl Svensson f 1874
Ägde Carl Svenssons Färg och Kemikalieaffär och
Järnvägshotellet. Han var den förste i samhället som sålde bensin.
Smed Carl Alfred Wennberg f 1873 i Värnamo
Hustru Wilhelmina, åtta barn Tobias, David, Elias, Eric.
1895 startade han sin egen smedja där nu Ahlgrens ligger och byggde intill sitt bostadshus. Man specialiserade sig på finare vagnar såsom åkvagnar, promenadvagnar och likvagnar. Han sålde 1918 smedjan till Thor Ahlgren och började arbeta hos Thulins. Han var duktig på att spela orgel och flöjt.
Vattenledning 1913
Från hälsovårdsnämndens protokoll.
1920-12-28 En av municipalnämndens första uppgifter blev att ta del av en inspektion, gjord av gamla hälsovårdsnämnden i Tofteryds landskommun, av samhällets fastigheter och verksamheter
eftersom ”hälsovårdsordningen har visats en beklaglig
likgiltighet”. Det som mest anmärktes på var att avträdena inte hade täta kärl, slaskvatten rann ut i bäckar samt att svinhusens golv inte hade cement. Provinsialläkaren Lundberg i Jönköping skriver en resolution som överlämnas till hälsovårdsnämnden. Denna innehåller bland annat krav på att en kloakledning anordnas i samhället.
1920-12-30 En dricksvattenledning för 53 fastigheter byggdes redan 1899. I takt med att samhället växte så byggdes ledningsnätet ut och 1920 redovisades 122 fastigheter anslutna och som
tillsammans betalade 3793:60 kr i vattenavgifter till vattenledningsbolaget. Tofteryds landskommun hade ett
nyttjanderättsavtal med jägmästaren på Götaströms kronopark om att ta vatten från ”befintliga källor” där. Förnyelse av detta avtal, från 1898, görs den 14/3 1921 för en tid av 10 år. I avtalet står att kommunen ska betala en avgift för vattnet till jägmästaren på 275 kr per år.
1921-02-08 Det valdes ny hälsovårdsnämnd med direktör Ernst Lundeberg som ordförande och övriga ledamöter: disponent Anders Karlsson, färghandlare Carl Svensson, urmakare Henning Svensson och smedmästare C.A. Wenneberg.
1921-05-18 Ny ”sundhetssyn” görs av hälsovårdsnämndens ledamöter och det blir många anmärkningar för fastighetsägarna.
Förbud införs att leda slaskvatten till bäcken som rinner genom samhället. Slaskvatten ska ledas till särskild anordnad brunn på tomten.
1921-05-27 På hälsovårdsnämndens sammanträde föreslås att samhället införskaffar lämplig behållare med tillhörande pump som kan hyras ut till ”person som har nytta av detta”. Fördelar med detta beskrivs enligt protokollet: ”Överfulla brunnar som förpestar omgivningen ej längre skulle förefinnas”.
1921-06-11 Municipalstämman beslöt att för en kostnad av högst 200 kr anskaffa en ”lår med pump för uthyrning mot avgift att användas vid bortforsling av innehållet i kloakbrunnen”.
1921-08-20 Municipalstämman beslöt att upprätta en stadsplan.
Stadsingenjör Albert Lilienberg från Göteborg får uppdraget.
1922-03-08 Målarmästare Albert Cederberg väljs till ny ordförande i hälsovårdsnämnden.
1922-05-26 På hälsovårdsnämndens sammanträde redovisades att det fanns 23 svinhållare med sammanlagt 39 svin i samhället.
1922-07-22 Provinsialläkaren Charles Lundberg, tillsammans med hälsovårdsnämnden, genomför inspektion och gör föreläggande igen om att en kloakledning måste anordnas.
1922-12-30 I hälsovårdsnämndens årsberättelse kan man läsa att
”nämnden funnit att större delen av samhällets invånare ställt sig såväl hälsovårdsstadgans som nämndens föreskrifter till
efterrättelse varför nämnden hoppas att under det kommande året alla måtte göra allt för att i hälsovård och snygghet göra samhället till ett mönstergillt sådant”.
Sammanställt av
Uno Jonsson
Provinsialläkarens inspektionberättelse 10 dec 1926
Inspekterad den 28/10 i närvaro af hälsovårdsnämndens ordförand kronofjärdingsman K Svensson
Samhället var till större delen försett med vattenledning med självtryck från naturlig källa med mycket gott vatten.
Renhållningen
Avloppsledning saknas. De flytande orenligheten utslogs eller utsläptes genom korta husledningar i tvenne, i nedre delen av af samhället sammanflytande, delvis cementskodda, dikesliknande rännilar, som med ett tämligen gott fall tömde sitt vatten i Lagan.
Enligt uppgift fingo dessa ”diken” ej förorenas vid lågt vattenstånd, äfensom
Voro resp. fastighetsägare ansvariga för upprensning af den del av diket som berörde hans tomt. En ordentlig afloppsledning för hela samhället, borde snarast komma till stånd. Renhållningen på gårdarna voro ännu ej författningsenligt ordnade. Endast på
enstaka ställen funnes sopkärl af plåt, enligt af hälsovårdsnämnden fastställd modell.
Cementunderlag saknades. Soporna förvarades i allmänhet i skrubbar bakom afträdena. En del voro överfulla och saknade nödig betäckning med torvströ. Latrinkärl av trä. Afträdena voro annars snyggt hållna m, u, af å stationsskrivare
HJ. S.ons fastighet i kvarteret Torget, där uthusbyggnaden var fallfärdig och taket uppruttnat så att vattnet obehindrat strömmat in och fyllt cementbehaållaren.
Sittbrädet i afträdet sprucket, och delvis nedfallet, så att afträdet ej kunde användas. Mycket osnyggt.
Ernst E:s hållstall vid torget hade trägolv, vilket borde ersättas med golv av cement. Stallet var för öfrigt vid besöket, dåligt rengjort.
Matvaruhandeln
Aug. A:s matvaruaffär väl inredd med stengolv, kakelklädda väggar och marmordisk med gklasskydd för varorna. Friskluftsventil
saknades. Huggkubben dåligt rengjord. Även charkuteriet saknade friskluftsventil. Stor och rymlig saltkällare. Slaktbordet behövde omstrykas. Kokgrytan brukade även användas vid vid bykning, vilket borde förbjudas.
Hammargrens Eftr. Matvaruaffären även väl inredd med stengolv och boaserade väggar och tak. Disken som var försedd med
glasskydd, oljemålad, borde ersättas med marmorskiva.
Charkuteriet och slaktboden i gott skick.
C.A. Petterssons matvaruaffär ävenledes väl inredd och snyggt hållen. Charkuteriet i källaren vilket ansågs olämpligt.
Fribergs mataffär var liksom charkuteriet beläget i källaren, vilket ansågs olämpligt. Var f.ö. snyggt hållen och väl inredd. Charkuterier något mörkt hade liksom saltkällaren kalkade väggar och tak.
E Gustafssons café och konditori. Taket i serveringslokalen sprucket, behöver ommålas. Konditoriet i källaren litet, något mörkt. Väggar och fack, som varit kalkstrukna borde oljemålas.
Husets avloppsledning, som passerar ett hörn i arbetslokalen, skulle enligt uppgift, vara otät och sprida stank. Missfärgade fläckar runt avloppsröret syntes på väggen.
Maria Claessons bageri. I källaren litet men snyggt. Bageriet stod medelst en dörr i förbindelse med husets tvättstuga, vars spis användes till kaffekokning m.m. Dörrförbindelsen borde avstängas och en spis vid behov insättas i bageriet.
I samtliga mjölkförsäljningsställen som besöktes, saknade
biträdena läkarintyg enligt §3, Lag mot utbredning av lungsot (S:F:S 200/1914).
K Fribergs mejeri Litet, saknade liksom mjölkboden friskluftsventil.
W Björks mjölkbod. Låg knappt 3 meter från afträdet. Uthuset borde flyttas.
Rätt avskrivet intygas. K. Svensson
