Redovisning RCC Sydöst
Ett arbete med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelse med regering och SKL om kortare väntetider i cancervården 2018
Redovisning Socialdepartementet tillhanda senast 15 november 2019
2
Inledning
Staten avsatte 500 miljoner kronor per år 2015–2018 för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med ökad kvalitet, med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Satsningens inriktning fastställs i årliga överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Fokus ligger 2019 på att stödja och följa regionernas arbete för att nå nationella mål för standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården.
RCC fortsätter arbetet med stärka utvecklingsarbetet inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade RCC.
Krav i överenskommelsen 2019
För att få ta del av den andra utbetalningen av stimulansmedlen för 2019 ska landstingen
redogöra för hur de fortsätter att arbeta med införda standardiserade vårdförlopp
redovisa nuläget per standardiserade vårdförlopp, i relation till målet för 2020, samt hur utvecklingen har sett ut sedan arbetet med att implementera standardiserade vårdförlopp inleddes.
analysera och redovisa vilka eventuella förändringar de ser att de kommer att behöva göra avseende t.ex. infrastruktursatsningar och kompetensförstärkning för att kunna nå upp till målet 2020 för varje standardiserat vårdförlopp
redovisa hur man har arbetat med kvalitetssäkring av data.
redovisa hur enkäten för att mäta patienternas upplevelser av cancervården (PREM) har
använts under 2019Respektive RCC samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till socialdepartementet.
Allmän rapport_mall [Ange datum]
Sammanfattning för RCC Sydöst
I denna sammanfattning beskrivs kortfattat RCC Sydösts övergripande arbete för att nå kortare väntetider i cancervården för Landstinget i Kalmar län (LKL), Region Jönköpings län (RJL) och Region Östergötland (RÖ). Detta dokument skickas till Socialdepartementet tillsammans med regionernas/landstingens enskilda redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2019, dessa bifogas som separata dokument.
Sydöstra sjukvårdsregionen har gemensamma utmaningar för att nå nationella målnivåer för SVF till år 2020, nämligen att (se utfall bild 1 respektive 2 nedan):
• 70 % av patienter som diagnostiserats med cancer få sin utredning via ett standardiserat vårdförlopp
• 80 % av dessa ska få sin behandlingsstart inom fastställd tid
RCC Sydösts roll är att vara ett kompetenscentrum för att driva och stödja arbetet för en god cancervård. Sydöstra sjukvårdsregionen använder den infrastruktur som byggts upp genom RCC:s bildande. RCC Sydöst fortsätter att stödja landsting/regioner i sydöstra sjukvårdsregionen med att utveckla samverkan och arbetssätt inom standardiserat vårdförlopp (SVF) under 2019. Inom sydöstra sjukvårdsregionen används det stöd som byggts upp genom RCC:s bildande sammantaget med den befintliga kunskapsorganisation som finns etablerad.
RCC Sydösts utgångspunkter i visionen och tillika patientlöften kvarstår.
Vision
”Jag får den vård och det stöd jag behöver, när jag behöver det” – RCC Sydöst bidrar till detta genom att stödja samarbete med olika vårdinstanser och driva en ständig utveckling och förbättring av patientens cancervård lokalt, regionalt och nationellt.
Löften till patienterna
RCC Sydöst arbetar för att färre i regionen ska insjukna i cancer, fler ska överleva och leva längre med bibehållen livskvalitet. För att nå målen och uppfylla visionen har sydöstra sjukvårdsregionens samverkansnämnd enats om sex löften till patienterna och invånarna i vår region:
1. Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor (om inte SVF anger annat)
2. Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice 3. Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan 4. Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort 5. Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande
screeningprogram
6. Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet
4
Beskrivning av det fortsatta arbetet med SVF inom RCC Sydöst sedan redovisning den 1 november 2018
Inom RCC Sydöst har samtliga 31 standardiserade vårdförlopp införts. Respektive landsting/region beskriver i sina respektive redovisningar hur de fortsätter utveckla i sina respektive regioner men också för att i samverkan nå både nationella och regionala målnivåer.
Sydöstra sjukvårdsregionen har tidigare uttryckt att det är önskvärt att den huvudman som identifierat välgrundad misstanke i ett vårdförlopp (remitterande enhet) även är den som bör rapportera till den nationella databasen. Vår enhetliga uppfattning är att det skulle innebära en större kraft i återkoppling (remissvar till remitterande), samt ge en helhetsbild av
patientens vårdförlopp. Sydöstra sjukvårdsregionen saknar fortsatt digitalt kommunicerande informationsflöden mellan de tre huvudmännen, vilket försvårar kommunikation och utbyte av information mellan huvudmännen. För att öka tillgänglighet till journalinformation i närtid och sömlös överlämning mellan enheter, strävar de tre huvudmännen gemensamt efter att öka användningen av den nationella patientöversikten (NPÖ) i syfte att möjliggöra att den information som behövs enkelt ska kunna filtreras fram genom strukturerad dokumentation. Detta är ett omfattande och långsiktigt arbete som ställer krav på
överenskommen strukturerad dokumentation och export av samma informationsmängder till NPÖ. Samverkan i dessa frågor sker tillsammans med eSPIR, som står för eHälsa i samverkande processer inom sydöstra sjukvårdsregionen.
I väntan på digitala lösningar som stödjer sammanlänkade administrativa processer med automatisk överföring av koder enligt de nationella kodningsvägledningarna krävs ett manuellt valideringsarbete för kvalitativ data. Ett införande av e-remiss har påbörjats och pågår inom Sydöstra sjukvårdsregionen.
En valid process för registrering, tolkning och tillämpning av koder på genomförda åtgärder samt robust process för export av data är avgörande i det uppföljningsarbete som sker.
Transparensen av förlitlig data ses i sydöstra sjukvårdsregionen som en viktig faktor för utveckling mot målnivåerna för år 2020. Det är svårt med kodning, trots en nationellt framtagen, väl genomarbetad, KVÅ-manual och SVF-beskrivning identifierades en variation i registrering av koder och data. Inom sydöstra sjukvårdsregionen fortgår det
valideringsarbete som påbörjades under SVF-införandeprojekt, de tre tidigare projektledare tillsammans med utsedda ansvariga för datauttag/export inom respektive huvudmän samt statistiker från RCC Sydöst går genomensamt igenom data och kodningsvägledning utifrån det underlag som ställs samman nationellt men även utifrån regionala rapporter.
Samverkande processer – överföring av information
Regionsjukvårdsledningen (RSL) inom sydöstra sjukvårdsregionen har ett gemensamt projekt med syfte att öka möjligheterna till elektronisk kommunikation mellan sjukvårdsregionens olika
huvudmän (eSPIR). Inom ramen för detta arbetar de olika huvudmännen gemensamt med att ta fram tekniska möjligheter vid implementering och uppföljning av SVF.
Under hösten 2018 tog RCC Sydöst fram ett underlag för gemensam riktlinje för multidisciplinär
konferens (MDK). Denna innehåller både en teknisk standard men även ett rekommenderat
arbetssätt. Regionsjukvårdsledningen tog ett beslut och med start mars 2019 påbörjades ett arbete
med att implementera riktlinjerna, detta utvärderas och en rapport sammanställs våren 2020.
Allmän rapport_mall [Ange datum]
Inom RCC Sydöst har utvecklingsarbetet med processledare och samverkan fortsatt likt tidigare, glädjande är att ytterligare processområden bemannats med processledare vilket vitaliserar arbetet.
Under hösten 2019 ombildas ledningsgruppen för RCC Sydöst för att möta det nationella arbetet med kunskapsstyrning.
Likt tidigare har RCC Sydöst initierat och genomfört workshops och konferenser, se tabell nedan.
Tidplan för genomförda och planerade workshops via RCC Sydöst
Datum Process Deltagare
2019-05- 21
Utvecklingskraft cancer
Årlig regional konferens som 2019 även bjöd in nationellt deltagande.
2018-11- 08 2019-06- 11 2019-11- 12
Bröstcancer Deltagare: personal från onkologi, kirurgi, radiologi, patologi, patienter och
rehabilitering, Sydöstra sjukvårdsregionen.
Innehåll: Beskrivning av nuläge, utmaningar.
Grupparbete för att identifiera gemensamma utvecklingsområden. Samverkansarbete har inletts i syfte att lära av varandra. Genomgång av PREM.
2019-10-
09 Palliation Sydöst Temadag. Regional konferens för hela sydöstra sjukvårdsregionen.
Patientrepresentanter medverkar. Målgrupp:
kommunal och regional hälsosjukvård.
2019-10- 15
Cancerrehabilitering Temadag. Regional konferens för hela sydöstra sjukvårdsregionen.
Patientrepresentanter medverkar. Målgrupp:
kommunal och regional hälsosjukvård.
2019-10-
17 Gynekologisk
cancer Deltagare: personal från onkologi, kirurgi, radiologi, patologi, patienter och
rehabilitering, Sydöstra sjukvårdsregionen.
Innehåll: Beskrivning av nuläge, utmaningar.
Grupparbete för att identifiera gemensamma utvecklingsområden. Samverkansarbete har inletts i syfte att lära av varandra.
Stort fokus på SVF och resultat PREM- enkät.
2019-03-
06 Processledardag
Sydöst Gemensamt forum för samtliga processledare inom sydöstra sjukvårdsregionen.
2019-05- 15
Processledarmöte, video
Gemensamt forum för samtliga processledare
inom sydöstra sjukvårdsregionen.
6
2019-11- 20
Processledardag Sydöst
Gemensamt forum för samtliga processledare inom sydöstra sjukvårdsregionen – de
urologiska processerna (njurcancer och cancer i urinblåsa och urinvägar) genomför
”Hearing” för övriga processer.
Prostatacancer presenterar nuläget.
2020 vår Hudmelanom Planeras.
2020 vår Lungcancer Planeras.
Flertalet
processer Kontinuerliga processgruppsmöten under året
Regiongemensamma processgruppsmöten som leds av resp. processledare.
Flertalet
omgångar Kontinuerligt
valideringsarbete Regiongemensamma genomgångar och avstämningar utifrån registrerad, exporterad och visualiserad data. Arbetet planeras fortgå.
Utfall, 12 månader
Nedan presenteras måluppfyllelse för sydöstra sjukvårdsregionen. Graferna – bild 1 respektive 2
nedan - är hämtade ur nationell rapport ” Sammanställning av 2020-målen för standardiserade
vårdförlopp i Sydöstra sjukvårdsregionen” och presenterar data för mätperiod 2018-05-01 -- 2019-
04-30.
Allmän rapport_mall [Ange datum]
Mål: 70 % av patienter som diagnostiserats med cancer få sin utredning via ett standardiserat
vårdförlopp – utfall, se bild 1.
8
Mål: 80 % av dessa ska få sin behandlingsstart inom fastställd tid, se bild 2 nedan (urklipp nationell
rapport).
Allmän rapport_mall [Ange datum]
Utmaningar
Inom sydöstra sjukvårdsregionen finns fortsatt stora utmaningar för att nå nationella målnivåer, framför allt för att möta utveckling och målet inom fastställd ledtid. RCC sydöst följer och stödjer utvecklingen – t.ex. har ett avsnitt riktats för SVF-dialog vid de senaste processgruppsmötena.
Samverkan och förbättringsarbetet ses ytterst viktigt för att säkra ledtider vid överlämning till annat landsting/region för behandlingsstart. Beroende finns av vårdgrannar för att kunna leverera
behandlingsstart i tid.
Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) har fortsatta utmaningar i att nå nationella målnivåer, särskilt för att nå målet för fastställd ledtid.
Vid ovanstående workshops ses även flaskhalsar inom respektive region men också regionöverskridande, som exempel kan nämnas tid till MDK (som enbart går vissa dagar/vecka), tid till operation vilket försvåras av innevarande brist på vårdplatser och sjuksköterskor. Ett arbete behöver göras för att analysera och sammanställa generella utmaningar gemensamma för i flera SVF samt säkerställa att dessa frågor kan adresseras till ansvariga beslutsfattare.
Säkerställa att kommunikationen når rätt aktörer vid uppdatering av införda SVF då
anpassning av olika systeminställningar behöver synkroniseras för att stödja arbetssätt efter uppdatering av SVF-beskrivningar. Framförhållning och tydlig kommunikation om när uppdatering sker men också när den förväntas slå igenom i registrering/utdata ses vara avgörande för att uppdatering ska ske synkront i samtliga regioner.
Tolkning och tillämpning av koder sker inte alltid ”på samma sätt” vilket försvårar jämförelse mellan regionerna. Under året 2019 har tillämning av koder och
registreringsrutiner diskuterats vid workshops som genomförts i SÖSR vilket lett till att gemensamma utvecklingsområden identifierats för att öka samsyn runt registrering av koder samt säkerställa korrekt jämförande data.
Tolkning och tillämpning av koder ”på samma sätt” är ett svårt område som slår igenom på flera olika plan, inom region, mellan region och framför allt vid nationella datauttag. Ett exempel på komplexiteten i registrering och tolkning av data är att den nationella
kvalitetssäkringsgruppen idag, 2019-11-11, förklarar datauttag/grafer i utskickad mallen för SVF-rapporten.
Förklaring till data för hudmelanom i SVF-rapporten, från nationell kvalitetssäkringsgrupp (2019-11-11):
Ett misstag har skett vid uttaget ur cancerregistret för det beräkningsunderlag som används för
måluppfyllelsen av 70%-målet för SVF hudmelanom. Detta gör att huvuddelen av in situ-melanom/lentigo maligna, som ingår i SVF-förloppet, saknas i beräkningsunderlaget även om det står angivet under tabellen i beräkningsunderlaget att de ingår. Då dessa utgör ca 30% av totala antalet hudmelanom kommer de att påverka uppfyllelsen av 70%-målet. Någon uppdatering av regionernas figurer över 70%-målet i rapporten har inte hunnit göras då misstaget upptäckts sent.
2019-11-11
Srinivas Uppugunduri Charlotte Carlsson
Verksamhetschef Projektsamordnare SVF
RCC Sydöst RCC Sydöst
10
Bilagor
Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2019, Region Jönköpings län
Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2019, Region Kalmar län
Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2019, Region Östergötland
Regionala cancercentrum – landstingens och regionernas nationella samverkan inom cancervården.
Med patienter och närstående för hela människan, i dagens och framtidens cancervård.
www.cancercentrum.se
Diarienummer RJL 2019/2741
Mall för redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i
cancervården 2019
Redovisningarna ska vara Socialdepartementet
tillhanda senast den 15 november 2019
Inledning
Detta är en mall för landstingens redovisning arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 2019.
Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan har tagit fram mallen i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För att få ta del av medlen ska landstingen/regionerna (i detta dokument benämnda landstingen) tillsammans med RCC ta fram och lämna in en redovisning enligt denna mall.
Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade RCC. Genom satsningen ska också RCC och landstingens linjeorganisation knytas närmare samman för ännu bättre resultat i cancervården.
Krav i överenskommelsen 2019
För att få ta del av den andra utbetalningen av stimulansmedlen för 2019 ska landstingen
redogöra för hur de fortsätter att arbeta med införda standardiserade vårdförlopp
redovisa nuläget per standardiserade vårdförlopp, i relation till målet för 2020, samt hur utvecklingen har sett ut sedan arbetet med att implementera standardiserade vårdförlopp inleddes.
analysera och redovisa vilka eventuella förändringar de ser att de kommer att behöva göra avseende t.ex. infrastruktursatsningar och kompetensförstärkning för att kunna nå upp till målet 2020 för varje standardiserat vårdförlopp
redovisa hur man har arbetat med kvalitetssäkring av data.
redovisa hur enkäten för att mäta patienternas upplevelser av cancervården (PREM) har använts under 2019
Respektive RCC samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till socialdepartementet.
1. Fortsatt arbete med SVF
Beskriv hur organisationen för SVF-arbetet ser ut i dagsläget. Har arbetet med SVF övergått från projektform till förvaltning?
Region Jönköpings län (RJL) består av fyra verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården, som har sina ledningsstaber: Medicinsk vård, Kirurgisk vård, Medicinsk diagnostik och psykiatri och
rehabilitering, Primärvård (offentliga och privata aktörer).
Ovanstående verksamhetsområden (VO) följer upp resultat för sina respektive verksamheter via RJLs kvalitets- och ledningssystem, Stratsys. Utöver detta genomförs vår och höst så kallade
verksamhetsdialoger mellan respektive ledningsstab och verksamhetsledning.
SVF har lämnat projektstadiet och är i en utvecklingsfas inom förvaltning. En programområdesgrupp för cancervård har skapats med uppdrag att stödja fortsatt utveckling inom cancerområdet, denna struktur kopplar an till samverkansgrupper inom sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR),
organisationsskiss i figur A nedan. Organisationen ska ses som kompletterande till linjeorganisationen vars ansvar för respektive verksamheter kvarstår.
Figur A – Modell för organisation programområde cancervård i Region Jönköpings län
Under 2019 utvecklar RJL en modell för processorienterat arbetssätt vilket utgår från den modell som användes vid införandet av SVF. Detta innebär att linjeorganisationen kompletteras med en
matrisstyrning. Till att börja med arbetar fyra cancerområden i RJL fram en gemensam modell som utgår från patientgruppens process och baseras på metoden personcentrerad processkartläggning, se figur B nedan. Den gemensamma modellen innefattar dokumentation, uppföljning och utveckling av resultat för samtliga ingående processer samt området cancerrehabilitering.
Figur B – schematisk bild över metoden personcentrerad processkartläggning.
De fyra områden som påbörjar denna processorienterade resa är gynekologisk cancer, lungcancer, prostatacancer samt tjock- och ändtarmscancer.
Processledare är utsedda och arbetet med att forma processgrupper med representanter från vårdförloppets olika delar pågår. Processgruppen definierar tillsammans förloppet och identifierar områden att förbättra. I varje processgrupp involveras patientrepresentanter.
Under det gångna året har även avstämningsdialoger runt SVF-resultat och åtgärder genomförts med SVF-ansvariga inom verksamheter eller kliniker med frågeställningar utifrån ledtidsresultat (80- procentsmålet) och täckningsgrad (70-procentsmålet). Detta följs fortlöpande för respektive vårdförlopp genom avstämningsmöten och via verksamhetsdialoger liksom i RJLs ledningssystem, Stratsys (nämnt ovan).
Vid analys av data ses att RJL startar fler SVF än genomsnitt för riket liksom jämfört sydöstra sjukvårdsregionen. RJL når målet att 70 procent av nya cancerfall ska utredas via SVF, se figur 1 nedan. Det finns fortsatta utmaningar för att nå målet att 80 procent av de patienter som gått till behandlingsstart via SVF inom maximala tidsgränser, se figur 2 nedan.
2. Nuläge och utveckling i relation till 2020-målen
All data är hämtad ur den nationella väntetidsdatabasen Signe med datauttag 2019-09-17.
Andel inkluderade patienter – 70-procentsmålet
Figur 1: Andel patienter som inkluderats i SVF första halvåret 2019. Diagnoser med färre än 10 förväntade patienter per halvårsperiod saknar egen stapel men ingår i stapel för regiontotal och rikstotal. Beräkningarna bygger på
Beräkningsunderlag för andel cancerpatienter som genomgått SVF.
Kommentera nuläget i relation till målet för 2020 för de standardiserade vårdförlopp där avvikelser förekommer, t.ex. långt under 70 procent, över 100 procent eller stor förändring sedan 2018.
RJL klarar målet 70 procent (gäller sammanslaget samtliga diagnoser), ligger även något över genomsnitt för riket. Det finns dock en variation mellan de olika förloppen vilket vid analys bland annat kan kopplas till administrativa registreringsprocessen, dokumentation och kodning, ett bekymmer som även uppmärksammats nationellt. Flera av SVF:erna har behandlingsstart i annan region vilket försvårar kodningsrutiner då kommunikation och informationsöverföring sker manuellt.
Sedan tidigare har RJL ett kunskapsstöd ”Fakta” som är väl implementerat och väl inarbetat i primärvården. Detta är nu även integrerat i det nationella kunskapsstödet. Fakta-dokumenten är tillgängliga på webb:en, för alla - offentliga och privata aktörer liksom invånare. Under införandet av SVF har detta kunskapsstöd anpassats efter SVF vilket också medfört att det kompletterats med nya.
Tio av dessa Fakta-dokument, SVF inom cancervården, fanns vid start vid införandet av SVF – för resterande SVF:er har nya tagits fram. RJL har också i samverkan med de två övriga huvudmännen i sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) skapat en remissmall för respektive SVF som stödjer remittenter vid remittering, vilket också ger signaler till remissmottagande enhet att registrera SVF.
Sammantaget finns ett gott stöd för att identifiera och inkludera patienter vilket kan påverka antalet som utreds via SVF. Nedan följer mer detaljerad analysöversikt.
SVF med andel över 100 procent
Bröstcancer: Patienter identifieras både via primärvården och hälsoscreening. Vid analys
framkommer att RJL har hög följsamhet till nationellt beskrivna kriterium för att utreda enligt SVF.
Analys har hittills identifierat högt antal utredda enligt SVF och högt antal diagnostiserade via SVF- utredning. Det är för tidigt att i dagsläget dra alltför långtgående slutsatser med hänsyn tagen till kort observationstid. Resultaten följs upp och analyseras nogsamt av både processgrupp,
programområdesgruppen för cancervård samt aktuell verksamhetschef och ledningsstab för verksamhetsområdet Kirurgisk vård. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga över genomsnitt för riket.
Bukspottskörtel- och gallvägscancer: Avvikelsen är liten, liten volym vilket medför att enstaka patienter har en hög påverkan på andelen. Består av två sammanslagna SVF vilket medför att
svårigheter att dra slutsatser utifrån procentangivelser. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga över genomsnitt för riket.
Cancer i urinblåsa och övre urinvägar: Stora volymer utreds inom SVF. Kodningsrutiner och registrering behöver förbättras och säkras. Arbetsgruppen genomför ett utvecklingsarbete utifrån utfall för att genom journalgranskning dra lärdomar om vad som är felregistrerat. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga något under genomsnitt för riket.
Hjärntumörer: Liten patientgrupp med 13 registrerade patienter som gått till behandlingsstart. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga i paritet med genomsnitt för riket.
Hudmelanom: Vid granskning av data ses att ett högre antal har registrerats som behandlingsstart utan föregående registrering av primär excision. Det finns en pedagogisk utmaning i
registreringsmodellen, det vill säga att primär excision riskerar att kodas som kirurgisk
behandlingsstart. RJL:s registrering sker i samband med att åtgärd utförs och dikteras. I detta SVF kommer PAD1-svaret efter kirurgiskt ingrepp. PAD-svaret kan visa ”ingen cancer ”alternativt ”radikalt borttagen cancer ”= att annan avslutskod än behandlingsstart kirurgi skulle ha använts, dock är koden för behandlingsstart kirurgi redan registrerad. Processgruppen uppger även att ett antal
1 PAD = patologisk-anatomisk diagnos
excisioner sker utan misstanke eller välgrundad misstanke om cancer vilket medför att dessa ej registreras om i efterhand. Utbildningsinsatser är genomförda september 2019. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga högre än genomsnitt för riket.
Tolkning och tillämpning av koder ”på samma sätt” är ett svårt område som slår igenom på flera olika sätt, inom region, mellan region samt på nationellt plan. Ett exempel på komplexiteten i registrering, tolkning samt uttag av data är den förklaring som den nationella gruppen för kvalitetssäkring lämnat idag, 2019-11-11, kommenterar: Ett misstag har skett vid uttaget ur cancerregistret för det
beräkningsunderlag som används för måluppfyllelsen av 70%-målet för SVF hudmelanom. Detta gör att huvuddelen av in situ-melanom/lentigo maligna, som ingår i SVF-förloppet, saknas i
beräkningsunderlaget även om det står angivet under tabellen i beräkningsunderlaget att de ingår.
Då dessa utgör ca 30% av totala antalet hudmelanom kommer de att påverka uppfyllelsen av 70%- målet. Någon uppdatering av regionernas figurer över 70%-målet i rapporten har inte hunnit göras då misstaget upptäckts sent. När Region Jönköpings län får uppdaterade siffror stämmer dessa väl överens med den registrering som utförts. Enligt nationellt uppdaterat underlag förväntas RJL ha 261 rapporterade cancerfall/ år. RJL har i intern data 266 registrerade behandlingsstarter på 12 månader.
Njurcancer: Patientgruppen går till kirurgisk behandlingsstart utan föregående PAD-verifierad diagnos. RJL identifierar ett högre antal incidentalom2 än riksgenomsnittet enligt information från processledare för njurcancer inom RCC Sydöst. Detta speglas också i att ett större antal patienter med små tumörer genomgår kirurgisk åtgärd. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga i paritet med genomsnitt för riket.
Äggstock: Behandlingsstart sker på misstanke om malignitet. Registrering av behandlingsstart kirurgi sker vid ingrepp (i realtid). Cancerdiagnos sätts efter analys av operationspreparat när PAD-svar anlänt. Vid journalgranskning av samtliga uppstartade SVF ses att 32 av dessa diagnostiseras med cancerdiagnos. Enligt grafen ovan har 35 patienter anmälts till cancerregistret. Beräkningen ger då 91 procents täckning. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga över genomsnitt för riket.
SVF med andel under 70 procent
Prostatacancer: En stor volym av patienter kontrolleras på grund av förhöjt PSA inom
specialistvårdens urologmottagningar. När dessa patienter biopseras, i ett senare skede, missas registrering av SVF. Dock registreras cancerdiagnos. Processgruppen arbetar för närvarande med uppdatering av registreringsrutiner och resultat följs av processledare. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga under genomsnitt för riket.
Myelom: SVF-ansvarig på hematologen uppger att många patienter söker på akuten, hittas
inneliggande eller remitteras på remiss utan SVF-märkning. SVF-processen arbetar nu med att skapa bättre registreringsrutiner, vilket följs kontinuerligt av SVF-ansvarig på hematologen liksom
programområdesgruppen för SVF samt av aktuell ledningsstab. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga något under genomsnitt för riket.
Maligna lymfom och KLL: SVF-ansvarig på hematologmottagningen uppger att många patienter söker på akuten, hittas inneliggande eller remitteras på remiss utan SVF-märkning. Symtombilden kan också medföra att patienter utretts inom SVF huvud-/halscancer för att sedan behandlingsstartas som på hematologmottagningen för lymfom, dock utan att registreras som SVF. SVF-processen arbetar nu med att skapa bättre registreringsrutiner, vilket följs kontinuerligt av SVF-ansvarig på hematologmottagningen liksom programområdesgruppen för SVF samt av aktuell ledningsstab. Antal
2 Incidentalom = upptäckt vi röntgen av annat organ
startade SVF/100 000 invånare ses ligga något under genomsnitt för riket. Diagnossatta lymfompatienter har ej registrerats och genomgått SVF i tillräckligt hög omfattning.
Lungcancer: RJL har haft brist på lungspecialister. Det är nyligen klart med nyrekrytering. RJL ser en positiv utvecklingstrend jämfört med tidigare perioder, vilken antas fortsätta. Bevakas av
processledare och följs upp av aktuell ledningsstab. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga något under genomsnitt för riket.
Prostatacancer: Stora volymer utreds inom SVF. Kodningsrutiner och registrering behöver förbättras och säkras. Arbetsgruppen genomför ett utvecklingsarbete utifrån utfall för att genom
journalgranskning dra lärdomar om vad som är felregistrerat. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga något under genomsnitt för riket.
Huvud- och halscancer: Ansvarig processledare för införandet av SVF har informerats. Stora volymer utreds i detta SVF jämfört riket. Trots dessa höga volymer har ett lågt antal registrerats med
behandlingsstart inom SVF. Journalgranskning genomförs för att identifiera felkällor. Kirurgisk behandlingsstart sker i annan region och överlämning försvårar kodning. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga något under genomsnitt för riket.
Matstrupe och magsäckscancer: Små volymer med vissa behandlingsstarter i annan region.
Diagnosgruppen är arbetsfördelad inom SÖSR. Den kirurgiska behandlingsstarten för diagnosgruppen sker i Region Östergötland. Överlämning av patienter försvårar kodning. Antal startade SVF/100 000 invånare ses ligga något över genomsnitt för riket.
Andel patienter inom ledtiden – 80-procentsmålet
Figur 2. Andel patienter som startat behandling inom maximal ledtid under tre perioder. I perioder med färre än 10 behandlade patienter visas ingen stapel. Om antalet är under 10 för samtliga tre perioder exkluderas diagnosen ur figuren. I
båda fallen ingår patienterna i stapel för regiontotal och rikstotal. För detaljer, se tabell nedan.
Tabell 1. Andel patienter som startat behandling inom maximal ledtid för tre perioder.
Kommentera nuläget i relation till målet för 2020 för de standardiserade vårdförlopp där avvikelser förekommer, t.ex. långt till måluppfyllelse eller stor förändring sedan 2018.
RJL har en stor utmaning i att nå 80 procent inom maximal ledtid för samtliga behandlingsalternativ.
Överlämningar mellan verksamheter och regioner innebär stora utmaningar gällande;
kommunikation (aktiva överlämningar) för att skapa trygghet för patient och närstående, informationsöverföring, registrering av koder och inte minst väntan på behandlingsstart då överlämning till annat landsting ses förlänga ledtiden. Fortsatt arbete med registrerings- och
prioriteringsrutiner krävs. Region Östergötland har återkopplat att de har brist på sjuksköterskor och vårdplatser, vilket påverkar ledtiden för behandlingstider negativt. Samverkan inom SÖSR är av största vikt för förbättrade ledtider.
Tabellen nedan visar andel inom fastställd ledtid per behandlingsalternativen – kirurgi, läkemedel, strålning och palliation (nationellt datauttag).
Figur E - tabellen visar andel inom fastställd ledtid per behandlingsalternativ.
Flera förbättringsområden är identifierade och kommer att startas upp, andra redan påbörjade.
Nedan följer mer detaljerad analys.
Allvarliga och ospecifika symtom som kan bero på cancer: Jämfört med våren 2018 ses en positiv utveckling hösten 2018. För våren 2019 är det oförändrat jämfört med hösten 2018.
Bröstcancer: I RJL inkluderas stora volymer i en standardutredning, enligt överenskommelse mellan primärvård och specialistvård utifrån SVF-beskrivning i och? Fakta-dokument. Processgruppens analys är att rätt patienter utreds. Mammografin ser ingen ökning av totala antalet genomförda undersökningar på årsbasis. RJL har under våren 2019 bytt utrustning på mammografin, vilket medfört ett produktionsbortfall under cirka tio veckor. Ledtiden påverkas dessutom negativt på grund av bristande operationsutrymme samt en tillfälligt minskad bemanning inom kirurgi.
Processgruppen i RJL har skapat en åtgärdsplan och arbetar nu gemensamt för att nå målnivåer till 2020.
Bukspottskörtel- och gallvägscancer: Består av två sammanslagna SVF vilket medför att svårigheter att dra slutsatser utifrån procentangivelser. Patientgruppen behandlingsstartas kirurgiskt i Region Östergötland (cirka 30 procent) vilka rapporterar typ av behandlingsstart och datum för detta.
Överlämning försvårar kodningsrutiner. I intern data ses att utredning vid hemlandsting, inför kirurgisk behandlingsstart, sker inom stipulerad tid.
Cancer i urinblåsa och urinvägar: Den låga täckningsgraden (antalet som går till behandlingsstart) påverkar tillförlitligheten i måluppfyllelse. Journalgranskning pågår. Hög personalomsättning påverkar följsamhet till framtagna registreringsrutiner vilket medför stort bortfall i data för våren 2019. Tidigare perioder, vår och höst 2018, har RJL legat över 80 procent. Kodningsvägledning har förändrats sedan införandets start vilket komplicerar pedagogiken i kodningen. Utbildningsinsatser pågår samtidigt med journalgranskning för att komma till rätta med registrering.
Cancer utan känd primärtumör (CUP): I och med införandet av SVF CUP har ansvarig utredande enhet utsetts vilket RJL ser som viktigt för patientgruppen. Antalet som fångas i SVF CUP bedöms vara adekvat. Ledtiden för utredningsfasen behöver förbättras. För 37 procent av patientgruppen som utreds via SVF CUP har annan cancer identifierats medan RJL kunnat avskriva cancermisstanke för 22 procent av patientgruppen. (Datakälla: Diver, dataintervall: 2019-01-01—10-17.)
Hudmelanom: Oförändrad andel inom fastställd ledtid mellan hösten 2018 och våren 2019.
Utbildningsinsatser gällande registreringsrutiner genomförs under hösten 2019. Utbildningsinsatser även genomförda under vår och höst 2019 inom primärvården, där detta som enda förlopp av 31 SVF kan behandlingsstartas i primärvården. Modellen för SVF hudmelanom i RJL innefattar
teledermatoskopisk bedömning innan välgrundad misstanke identifieras.
Huvud- halscancer: Stora volymer genomgår SVF jämfört riket. RJL ser en positiv utvecklingstrend gällande ledtider mellan perioderna. Prognosen är att denna utveckling fortsätter. För att nå målet till år 2020 krävs aktiva åtgärder. Inom RJL finns en skillnad i ledtiden mellan de olika
behandlingsalternativen. Aktiva åtgärder behövs för att nå målnivåer till år 2020. Patientgruppen behandlingsstartas kirurgiskt i Region Östergötland (cirka 30 procent) vilka rapporterar typ av behandlingsstart och datum för detta. Överlämning försvårar kodningsrutiner.
Levercancer: Liten volym och ledtiden behöver förbättras. I intern data ses att RJL klarar ledtid till palliativ behandling. Levercancer är en utmaning vid kirurgisk behandlingsstart som sker i Region Östergötland (cirka 50 procent) vilka rapporterar behandlingsstart och datum för detta. Överlämning försvårar kodningsrutiner.
Livmoderkroppscancer: RJL utreder större volymer än riket. Sydöstra sjukvårdsregionens huvudmän har påbörjat ett regiongemensamt arbete runt inklusionskriterium för att närma sig varandra i tolkning och tillämpning av dessa. Utvecklingstrenden för behandlingsstart inom stipulerad tid är positiv för detta SVF. Processledare i RJL bevakar och stödjer utvecklingen. Kirurgisk behandlingsstart
sker i Region Östergötland vilka rapporterar typ av behandlingsstart och datum för detta.
Överlämning försvårar kodningsrutiner.
Lungcancer: Detta är ett av de fyra områden i cancervården som RJL fokuserar för att omfatta patientens hela vårdförlopp., Ledtidsresultaten uppvisar låg måluppfyllelse. Kirurgisk
behandlingsstart (cirka 15 procent) sker i Region Östergötland vilka rapporterar typ av
behandlingsstart och datum för detta. Överlämning försvårar kodningsrutiner. I utredningen ska EBUS, endobronkiellt ultraljud, genomföras och under året deltar patolog i undersökningen för att säkerställa kvalitativt material vid undersökning. Utvecklade metoder för diagnostik medför att RJL genomför mer avancerad patologi i detta förlopp än tidigare. Denna utveckling har implementerats sedan SVF infördes, vilket medför längre utredningstider än de som angivits i den nationella SVF- beskrivningen. Motiveringen till längre ledtid för patologi är att detta ger bättre stöd vid val av behandling och ses ha positiv påverkan på resultatet. Denna förändring vid val av metod för diagnostik har lämnats till ansvarig samordnare för SVF vid SKL.
Lymfom och KLL: Denna patientgrupp kan utredas i annat förlopp – till exempel i huvud-halscancer eller CUP. Registreringsrutiner kopplat till överlämning från SVF-uppstartande utredande enhet till behandlingsstartandeenhet behöver förbättras. Utvecklingsarbete initierat av arbetsgruppen.
Matstrupe- och magsäckscancer: Liten patientgrupp. Kirurgisk behandlingsstart sker i Region Östergötland vilka rapporterar typ av behandlingsstart och datum för detta. Överlämning mellan regioner försvårar kodningsrutiner. Vid gemensam3 analys av ledtider för sydöstra sjukvårdsregionen ses en något kortare ledtid till behandlingsstart för patienter tillhörande Region Östergötland. Vid granskning av intern data i RJL ses en positiv utveckling av ledtider och den följs av arbetsgrupp.
Njurcancer: Utfall för hösten 2018 speglar kompetensbortfall gällande nyckelpersoner med ansvar för registrering av koder. Utbildningsinsatser är genomförda och pågår vilket speglas i resultat för våren 2019. Vid gemensamanalys av ledtider (nationellt uttag) för SÖSR ses en variation vid val av första behandling. Processledare i sydöstra sjukvårdsregionen har initierat dialog och arbete med processgruppen inom SÖSR.
Prostatacancer: Detta är ett av de fyra områden i cancervården som RJL fokuserar för att omfatta patientens hela vårdförlopp., Ledtidsresultaten uppvisar låg måluppfyllelse men positiv utveckling jämfört tidigare perioder. Ett arbete med kapacitets- och produktionsstyrning pågår vilket förväntas stödja den positiva utveckling av ledtider som ses. Processledare i RJL planerar för genomgång av registreringsrutiner. Utbildningsinsatser är planerade samtidigt som ett antal förbättringsarbeten ska genomföras under kommande år. RJL har fram till oktober 2019 använt radiologisk kompetens i annan region under utredningsfasen för delar av denna patientgrupp (MR-undersökning). Från och med oktober 2019 kommer dessa MR-undersökningar, med 3-tesla, att genomföras i RJL. Utrustning installerad oktober 2019. Radiologer utbildas i metoden. RJL har under 2019 förstärkt satsning på uro-onkologisk mottagning vilket antas påverka ledtid positivt. Bevakas och följs av processledare i RJL.
Sköldkörtelcancer: Inget utfall för våren 2019 presenteras (färre <10).
Tjock- och ändtarmscancer: Detta är ett av de fyra områden i cancervården som RJL fokuserar på i arbetet med att utveckla patientens hela vårdförlopp. Ledtidsresultaten uppvisar låg måluppfyllelse men positiv utveckling jämfört tidigare perioder. Ett arbete med kapacitets- och produktionsstyrning pågår vilket förväntas stödja den positiva utveckling av ledtider som ses. Följs av processledare i RJL.
I RJL finns en problematik med tillgång till lokaler och utrustning som samtidigt ska tillgodose behov för andra cancerutredningar.
3 Gemensam = SVF-samordnare inom SÖSR
Äggstockscancer: Utvecklingstrenden för behandlingsstart inom stipulerad tid är positiv för detta SVF. Processledare i RJL bevakar och stödjer utvecklingen. Kirurgisk behandlingsstart sker i Region Östergötland vilka rapporterar typ av behandlingsstart och datum för detta. Överlämning försvårar kodningsrutiner.
3. Förändringar för att nå 2020-målen
a) Vilka områden har landstinget identifierat där förändringar krävs för att nå 2020-målen?
Vilken typ av förändringar krävs, t.ex. infrastruktursatsningar eller kompetensförstärkning?
En kritisk faktor för samverkan är tekniska lösningar för delning av bilder och data gäller samtliga informationskällor. Även digital ”Min vårdplan”, patientens plan, bör vara en plan med samlad information genom patientens hela vårdförlopp där samtliga verksamheter kan komplettera denna.
Utdata för diagnostikens samtliga verksamheter behöver förbättras med ökad tillgänglighet och transparens för att förbättringsarbeten ska kunna identifieras för åtgärd och förbättrad uppföljning. Uppdatering av RJL:s system för remiss och svar krävs för att detta ska
möjliggöras.
Patologin inom SÖSR deltog i ett projekt för att testa delning av data (IEP). Utfallet visade att det krävs stor samordning av IT-stöden. Här finns även juridiska hinder för att
verksamheterna ska kunna arbeta effektivare och digitaliseringen ska bli framgångsrik.
Under 2018 ses patologilaboratoriet haft produktionsökning vilket ökar behovet av
utskärningsplatser och instrumentpark. Även bemanningen behöver ses över. Utredning och kostnadsberäkning pågår inför beslut.
För att möta införandet av screening för tjock- och ändtarmscancer samt strukturerad PSA- provtagning kartläggs fortsatt inför införandet. Hittills har behov av att utbilda koloskopister identifierats. Detta införande ses även ha ett behov av kallelsesystem som stödjer dessa hälsofrämjande satsningar. Båda dessa införanden genomförs i samverkan mellan aktörer i sydöstra sjukvårdsregionen vilket mynnar ut i förbättringsåtgärder inom respektive
huvudman.
b) Vilka åtgärder är planerade?
RJL inför under 2019 en modell för kapacitets- och produktionsstyrning vilket följs av SVF- arbetet och förväntas ge oss bättre verktyg vid prioritering och planering av kapacitet. Under 2020 planeras utvecklas och förtydligas innebörden av aktiv överlämning mellan enheter för att kunna förstärka koordinering av vårdförloppen och information till patient om nästa steg.
Det nationella införandet av ”Patientkontrakt”4 ses förstärka detta arbete ytterligare. I resultaten för PREM-enkäten, för SVF, ger övervägande delen patienter och närstående uttryck för att tiden ”utredning fram till behandlingsstart” vara varken för lång eller för kort.
Dock krävs åtgärder för att nå målnivåer.
Under 2020 kommer RJL göra en satsning på ökad förståelse för kodningsprocessen gällande samtliga SVF.
4 Ett patientkontrakt är ett sätt att ge patienten möjlighet att vara mer delaktig i sin egen vård och nyttja patientens egna resurser – mer info:
https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/tillganglighetivardenvardgarantin/patientkontrak t.28918.html
Gällande urologiska SVF:erna5 pågår journalgranskning som följs av ett lärande och kompetenshöjning gällande kodning. Diagnosgruppen prostatacancer är ett förlopp med stora volymer som använt externa aktörer under utredning, bland annat för utförande av MR-undersökning. Sedan oktober 2019 har RJL installerat MR-utrustning, så kallad 3-tesla, vilket medför ett minskat beroende av externa aktörer. RJL kommer även under 2019/2020 arbeta med utveckling av verktyget ”Min vårdplan” (både digitala och utskrift på papper) vilket också innefattar förändrade arbetssätt kopplat till vad som kallas aktiv överlämning6 samt innefattar patientkontraktets fyra delar:
fast vårdkontakt
överenskommen tid
överenskommelse mellan vårdgivare och patient
sammanhållen plan
Bröstcancerprocessen i RJL arbetar med åtgärder rörande kapacitets- och produktionsbortfall.
Aktiva överlämningar mellan enheter inom RJL men även till annan region. Inom SÖSR har en arbetsfördelning genomförts parallellt med nationell nivåstrukturering vilket innebär att samverkan med andra regioner vid överlämning av patienter behöver stärkas.
Radiologen, som är en länsklinik i RJL, har under perioden med införandet av SVF gått igenom och utvecklat sina arbetssätt och skapat gemensamma rutiner för SVF-remisser (inflöde, bokning och förståelse).
RCC Sydöst har genomfört och planerar fortsatt processledardagar och gemensamma workshops – se bilaga.
Processledare för gynekologisk cancer7 i sydöstra sjukvårdsregionen har genomfört en workshop vilket lett till ett utvecklingsarbete, som påbörjats hösten 2019, för att förbättra resultaten för ingående SVF:er. Patientgrupperna får kirurgisk behandlingsstart i Region Östergötland vilket ger ett beroende av samsyn. På workshopen i oktober 2019
identifierades registreringsrutinerna som en viktig del att arbeta vidare med då det brister vid överlämning och övertag till eller från annan region och ett gemensamt möte inom SÖSR för medicinska administratörer planeras januari 2020. Flaskhalsar som identifierades var remisshanteringen, tid till MDK, operationskapacitet och tid till strålbehandlingen. De olika förbättringsområdena mynnade ut i en gemensam handlingsplan för sydöstra
sjukvårdsregionen och de fyra vårdförloppen inom gynekologisk cancer. Vid nästa workshop, som planeras till maj 2020, ska handlingsplanen med fokusområden följas upp.
Lungcancer är ett av de prioriterade fokusområdena i cancervården i RJL. Den positiva utvecklingstrend som ses jämfört med tidigare perioder antas fortsätta. Nyligen har lungspecialist rekryterats och processledare arbetar med utvecklingsarbete som kommer följas av programområdet för cancervård liksom aktuell ledningsstab. RCC Sydöst planerar
5 Urologiska SVF:er = Cancer i urinblåsa och urinvägar, njurcancer, peniscancer, prostatacancer och testikelcancer
6 Aktiv överlämning = En aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans, fördjupad definition https://www.cancercentrum.se/samverkan/patient-och- narstaende/kontaktsjukskoterska/aktiva-overlamningar/
7 SVF:er inom gynekologisk cancer = livmoderhalscancer, livmoderkroppscancer, äggstockscancer och vulvacancer.
genomföra workshops med liknande upplägg som för gynekologisk cancer gällande lungcancer och hudmelanom under våren 2020.
Registreringsrutiner behöver säkras. Särskilt uttrycker hematologmottagningen behov av att arbeta med täckningsgraden (målet för 70 procent). Ett utvecklingsarbete är nyligen
uppstartat här.
c) Ge exempel på tidigare identifierade områden där förändringsarbetet har gett goda resultat.
Multidisciplinära konferenser (MDK) är ett vedertaget arbetssätt som har implementerats i cancervården i syfte att säkra jämlik bedömning av hög kvalitet, korta beslutsvägar och öka följsamheten till vårdprogram och behandlingsriktlinjer. Det har i sydöstra sjukvårdsregionen funnits ett behov av att skapa en gemensam struktur för arbetet före, under och efter MDK.
Man har även identifierat ett behov av att hitta en gemensam teknisk standard. Under 2018 påbörjades ett arbete med att ta fram gemensamma riktlinjer för MDK och de, sedan tidigare framtagna riktlinjerna i Region Kalmar län, blev utgångspunkten. Parallellt med
framtagningen av gemensamma MDK-riktlinjer har arbetet för gemensam IT-struktur pågått som underlättar mötet mellan de olika sjukhusen i sydöstra sjukvårdsregionen. IT-
avdelningarna på de olika sjukhusen i sydöstra sjukvårdsregionen har enats om en gemensam teknisk standard som kunde implementera vid årsskiftet 2018/2019.
Under hösten 2018 togs beslut i sydöstra sjukvårdsregionen om att utforma en gemensam regional MDK för hudmelanom som ska ersätta de lokala konferenserna. Syftet med en gemensam MDK för hudmelanom är att diskutera aktuella cancerdiagnoser med fokus på stadium 3 och 4 samt att sträva mot en likvärdig vård oavsett var i sydöstra
sjukvårdsregionen patienten bor. Med en gemensam MDK får professionen ett större material att reflektera över och det ger en möjlighet till utbyte av kunskap och kompetens. I september 2019 startade gemensam MDK för hudmelanom. Utvärdering är planerad till början av 2020.
Inom patologin i SÖSR finns sedan en tid tillbaka en regional arbetsgrupp som precis startat upp. Syftet är att stärka samverkan i de frågor som verksamheten ser som utmanande.
Dessutom har patologin i RJL gjort en översyn av schema samt definierat mål som har gett goda resultat på processtiden. Ett samarbete har inletts lungmedicinska kliniken där cytodiagnostiker medverkar vid EBUS för att säkerställa att man får representativt material vid punktioner. En primär diagnostik, benignt eller malignt, kan utföras i Jönköping varpå endast maligna prover skickas Linköping för mer avancerad diagnostik.
RJL har även en översikt för presentation av data, ledtider, täckningsgrad (målet 70 procent), ledtidsuppfyllelse, antal startade SVF, antal dagar till behandlingsstart (min, max, medel, och median), antal dagar till avslut av annan orsak, patologins ledtider (min, max, medel, och median) samt kvalitetsindikatorerna ”erbjudande om kontaktsjuksköterska, genomförd MDK, upprättad skriftlig min vårdplan”. Denna är tillgänglig och transparent för alla och kan brytas ner per process men även aggregeras till regionnivå. Det finns även en behörighetsstyrd rapports om stödjer kvalitetssäkringsarbetet för valid data.
SÖSR har en kontinuerligt pågående dialog om kvalitet i levererad data. Detta har lett till ökad samsyn samt att flera utvecklingsområden identifierats, såsom lymfom, hjärntumör, bröstcancer och gynekologiska cancrar.
RJL tog beslut om att under 2019 komplettera uppföljning av de nationella målen för SVF (70 procent och 80 procent) med regionala mått på kvalitetsindikatorer. De mått är att alla
patienter med cancerdiagnos ska ha erbjudits kontaktsjuksköterska, skriftlig Min vårdplan samt ha diskuterats på MDK enligt vårdprogram. Detta har inneburit att dokumentation för dessa parametrar förbättrats, informationen finns i journalen och i Canceröversikten i högre omfattning än tidigare. Detta medför också att informationen är tillgänglig för patienten i Journalen på nätet, för medarbetare i kommun och andra regioner i nationella
patientöversikten och att RJL kan följa och agera på resultat i interndata.
Tjock- och ändtarmscancer har sedan införandet bland annat arbetat med att förändra i bokningsprocessen för koloskopi. Undersökningen utförs på tre sjukhus i RJL, numer finns en gemensam patientlista vilket har bidragit till positiv utveckling.
Sedan en PET-CT installerats i RJL ses en positiv utveckling av ledtider i processen från beställning till svar. Oktober 2019 är denna 5 dagar jämfört tidigare 3 veckor.
4. Kvalitetssäkring av data
a) Hur har landstinget säkerställt följsamheten till SVF så att registreringen sker på ett enhetligt sätt? T.ex. att koder för välgrundad misstanke och behandlingskoder sätts vid de tidpunkter som specificeras i vårdförloppsbeskrivningarna.
I samband med införandet av SVF skapades specifika så kallade Fakta-dokument som anpassades till nationella SVF-beskrivningar. Detta är ett kunskapsstöd som är integrerat i det nationella kunskapsstödet. Fakta-dokumenten är överenskommelser mellan primärvård och specialiserad vård och är tillgängliga på RJLs webbplats.rjl.se. Vid uppstart och
införandet vid SVF fanns tio sådana dokument. Dessa har kompletterats och innefattar nu samtliga införda SVF. Utöver detta finns i RJL specifikt framtagna SVF-remissmallar som innehåller kriterium för aktuellt SVF. Dessa mallar ger remittent stöd i form av både obligatoriska sökord samt fält för fritext som säkrar att obligatorisk information lämnas vidare till remissmottagande enhet. Dessa remisser kopplas samman med särskilda vårdåtagande för SVF. Resterande data fångas via dokumentation i journalens
canceröversikt. Canceröversikten är en strukturerad processdokumentation som genom sökord med fasta val i klartext blir KVÅ-koder (kodningsvägledningen för SVF), vilka exporteras till nationella databasen Signe.
Ovan kompletteras med processrapporter per SVF som ger möjlighet för mikrosystemet8 att titta på sammanställd data för valt förlopp och respektive patient. I och med att rapporten innehåller persondata krävs behörighetstilldelning för att komma åt uppgifterna. Det finns utsedda i respektive SVF som har denna behörighet. Detta underlag används för
kvalitetssäkring och uppföljning av registrering. Presentationen innehåller:
datum för SVF-remiss
remitterande enhet
remissmottagande enhet
datum för välgrundad misstanke och beslut om start av vårdförlopp
första kontakt
diagnostisk kirurgi
8Mikrosystemet är en liten grupp av medarbetare som regelbundet arbetar tillsammans för att tillhandahålla en service eller tjänst åt en specifik kund/patientgrupp.
information om diagnos
kontaktsjuksköterska
Min vårdplan
multidisciplinär konferens (MDK)
typ av avslut alternativt typ av behandlingsstart
patienten överflyttats till annan region tillsammans med kod för mottagande region Denna rapport innehåller vidare antal dagar (ledtid) och andel inom fastställd ledtid till behandlingsstart. Genom den administrativa modellen som tillämpas i RJL fångas mätpunkter 1, 2, 3, 4, 5, se figur C nedan.
Figur C Nationell bild över stegen i ett SVF
b) Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nationella mätpunkterna i arbetet med de standardiserade vårdförloppen?
Respektive verksamhetsområde (ovan) följer upp resultat för sina respektive verksamheter via RJLs kvalitet och ledningssystem, Stratsys. Utöver detta genomförs vår och höst så kallade verksamhetsdialoger mellan respektive ledningsstab och verksamhetsledning.
SVF har nu lämnat projektstadiet men är fortsatt i en utvecklingsfas. En
programområdesgrupp för cancervård i Region Jönköpings län har skapats med uppdrag att stödja fortsatt utveckling inom cancerområdet och förvaltning, se modell under punkt 1, figur A.
Inom ett antal diagnosområden finns ett samarbete som koordineras av RCC och utsedd processledare där resultaten följs upp regelbundet i olika grupperingar. Länk: Regionala rapporter
c) Hur har landstinget arbetat med att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt standardiserat vårdförlopp?
Ett gemensamt valideringsarbete har genomförts i flera omgångar inom sydöstra sjukvårdsregionen och nu senast utifrån inrapporterad data fram till maj 2019. I arbetsgruppen har de tidigare projektledarna för SVF ingått samt ansvariga för överföringen av data, statistiker och projektsamordnare från RCC. Valideringsarbetet
påbörjades för tre år sedan och innefattar bland annat att huvudmännen inom SÖSR ska ha en gemensam modell för export av data, att data som presenteras nationellt är valid och överensstämmer med den som exporterats, att det som registrerats i journalen eller presenteras i framtagna rapporter överensstämmer med det som exporterats samt att skapa en bild av hur väl patienter inkluderas i relation till det nationella målet för år 2020.
I samband med ovan beskrivna valideringsarbete har åtgärder genomförts inom respektive huvudman. Exempel på åtgärder har varit att informera och utbilda utifrån identifierade svårigheter kring kodning enligt de nationella kodningsvägledningarna. I RJL har även ansvariga för respektive SVF informerats om eventuella avvikelser identifierats.
d) Har landstinget gjort andra insatser för att kvalitetssäkra data?
Som stöd i arbetet med att presentera och tillgängliggöra resultat finns i RJL en så kallad Dashboard. Det är en översikt med ihopsamlad data, både ledtider, nationell måluppfyllelse för målnivåerna 70 procent och 80 procent samt kvalitetsindikatorer. Resultat i
Dashboarden presenteras för respektive process men kan även aggregeras för helheten i Region Jönköpings län.
I RJL finns också en rapport som är framtagen för remitterande enheter som därmed kan genomföra egenkontroller av SVF-remisser med misstanke på malignitet oavsett SVF.
RJL har även haft registreringsdialoger tillsammans med registreringsansvariga då avvikelser från förväntat identifierats. Dessa dialoger har genomförts och pågår under 2019 både i primärvård och specialiserad vård.
Beträffande de urologiska processerna pågår journalgransking för att säkerställa registreringsrutiner.
5. PREM-enkäten
Hur har enkäten för att mäta patienternas upplevelser av cancervården (PREM) använts under 2019?
I den validering SÖSR gjort tillsammans i en genomlysning mot 2020-målen har PREM-resultatet för samtliga vårdförlopp analyserats och kommenterats.
RJL har erbjudit webbinarier om PREM-enkäten som verktyg till samtliga SVF-ansvariga. Specifika satsningar har genomförts med de fyra processområdena som nu är piloter i RJL, för att omfatta patientens hela vårdförlopp.
RJL använder resultaten av PREM-enkäten för att utveckla vården genom förbättringsarbeten i verksamheterna. Vid samtliga avstämningsmöten för respektive vårdförlopp diskuteras resultaten från PREM-enkäten för aktuellt förlopp. Respektive SVF-ansvarig har försetts med patienternas öppna svar så att det tillsammans med sina arbetsgrupper kunnat reflektera och agera på dessa.
Gällande gynekologisk cancer har SÖSR genomfört ett gemensamt webbinarie runt verktyget för PREM-enkäten med syfte att skapa kunskap, förståelse och stärka samverkan mellan de tre huvudmännens processer runt patientgruppen. En patientgrupp som kan få sin kirurgiska
behandlingsstart i Region Östergötland. Detta följdes upp, i oktober, under en gemensam workshop i SÖSR där resultaten åter presenterades. Liknade workshop har även genomförts inom
bröstcancerprocessen där likheter och skillnader diskuterades och förbättringsområden
identifierades. Liknande koncept kring PREM-resultaten planeras för hudmelanom, hösten 2019, och lungcancer, våren 2020.
6. Synpunkter på SVF-arbetet
Delge oss gärna synpunkter på SVF-arbetet och hur regeringen kan följa landstingens arbete inom cancerområdet under kommande år, t.ex. gällande målet för 2020.
Utmaningarna i framtidens cancervård är stora och ett fortsatt intensivt arbete på flera nivåer krävs.
Ett viktigt område att förbättra är aktiva överlämning och information om nästa steg för att öka värdeflödet vid överlämningar till annan verksamhet eller till annan region.
Region Jönköpings län ser ett stort värde av att det finns en samlad strategi kring den nationella uppföljningen och en öppenhet kring de svårigheter som regionerna brottas med.
RJL ser positivt på den nationella rapport som tas fram och skickas ut till respektive RCC för
uppföljning av målet för år 2020. Denna innehåller utfall för målområden 70 procent respektive 80 procent. Uppföljningen bör kompletteras med patienters upplevelse samt och inte minst medicinska mått för att ge en mer rättvisande bild av komplexiteten. För at öka samsyn och transparens för nationella vårdprogramsgrupper, RCCs ledning och processledare skulle en sådan rapport kunna bidra till en gemensam bild att agera, utveckla processer och förbättra resultat utifrån.
Utmaningar med patologikompetens kräver samverkan. RJL inledde tidigt kontakter med Kalmar och har i detta samarbete valt att arbeta med den digitala patologin på likartat sätt, gällande förstoring och lagringslösning. Ett formellt samverkansarbete initierades via RCC Sydöst. Idag finns det i SÖSR en regional arbetsgrupp för patologi, som arbetar för att stärka samverkan i de frågor som
verksamheten ser som utmanande.
Nedan följer några områden som RJL ser behöver följas upp över tid:
Den ständiga utvecklingen som pågår inom diagnostiken påverkar utredningstiden - viktigt att ta del av vid översyn och revidering av ledtider i SVF
Hur säkras den ”nära” cancervården kopplat till genomförd nivåstrukturering? Vilka lärdomar, för- och nackdelar har identifierats?
o Hur säkerställer RJL exempelvis cancerrehabilitering och vård i livets slutskede när personer i behov av detta återgår till hemorten?
Hur ser skillnaderna ut kring patienternas upplevelse av cancervården mellan diagnoser, kön, ålder och regioner?
Hur tillgodoses kompetensförsörjningen inom såväl högspecialiserade funktioner som kompetensbrist avseende funktioner som behöver finnas nära
cancerpatienten?
Behandlingsstart för överflyttade patienter (till annan region) bör rapporteras av hemortssjukhus - på så vis säkras flödet och patientens hela vårdförlopp fångas.
Hur kan vi få stöd att genomföra de förändringar som är nödvändiga kring en gemensam nationell dataöverföring/journal?
Bilagor
1. Tidplan för genomförda och planerade workshops via RCC Sydöst
Bilaga 1. Tidplan för genomförda och planerade workshops via RCC Sydöst
Datum Process Deltagare
2019-05-21 Utvecklingskraft cancer
Årlig regional konferens som 2019 även bjöd in nationellt deltagande.
2018-11-08 2019-06-11 2019-11-12
Bröstcancer Deltagare: personal från onkologi, kirurgi, radiologi, patologi, patienter och rehabilitering, Sydöstra sjukvårdsregionen.
Innehåll: Beskrivning av nuläge, utmaningar. Grupparbete för att identifiera gemensamma utvecklingsområden.
Samverkansarbete har inletts i syfte att lära av varandra.
Genomgång av PREM.
2019-10-09 Palliation Sydöst Temadag. Regional konferens för hela sydöstra sjukvårdsregionen. Patientrepresentanter medverkar.
Målgrupp: kommunal och regional hälsosjukvård.
2019-10-15 Cancerrehabilitering Temadag. Regional konferens för hela sydöstra sjukvårdsregionen. Patientrepresentanter medverkar.
Målgrupp: kommunal och regional hälsosjukvård.
2019-10-17 Gynekologisk cancer Deltagare: personal från onkologi, kirurgi, radiologi, patologi, patienter och rehabilitering, Sydöstra sjukvårdsregionen.
Innehåll: Beskrivning av nuläge, utmaningar. Grupparbete för att identifiera gemensamma utvecklingsområden.
Samverkansarbete har inletts i syfte att lära av varandra.
Stort fokus på SVF och resultat PREM-enkät.
2019-03-06 Processledardag Sydöst
Gemensamt forum för samtliga processledare inom sydöstra sjukvårdsregionen.
2019-05-15 Processledarmöte, video
Gemensamt forum för samtliga processledare inom sydöstra sjukvårdsregionen.
2019-11-20 Processledardag Sydöst
Gemensamt forum för samtliga processledare inom sydöstra sjukvårdsregionen – de urologiska processerna (njurcancer och cancer i urinblåsa och urinvägar) genomför ”Hearing” för övriga processer. Prostatacancer presenterar nuläget.
2020 vår Hudmelanom Planeras.
2020 vår Lungcancer Planeras.
Flertalet processer
Kontinuerliga
processgruppsmöten under året
Regiongemensamma processgruppsmöten som leds av resp.
processledare.
Flertalet omgångar
Kontinuerligt valideringsarbete
Regiongemensamma genomgångar och avstämningar utifrån registrerad, exporterad och visualiserad data. Arbetet planeras fortgå.
Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2019
Region Kalmar län
Inledning
Detta är en mall för landstingens redovisning arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 2019.
Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan har tagit fram mallen i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För att få ta del av medlen ska landstingen/regionerna (i detta dokument benämnda landstingen) tillsammans med RCC ta fram och lämna in en redovisning enligt denna mall.
Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade RCC. Genom satsningen ska också RCC och landstingens linjeorganisation knytas närmare samman för ännu bättre resultat i cancervården.
Krav i överenskommelsen 2019
För att få ta del av den andra utbetalningen av stimulansmedlen för 2019 ska landstingen
redogöra för hur de fortsätter att arbeta med införda standardiserade vårdförlopp
redovisa nuläget per standardiserade vårdförlopp, i relation till målet för 2020, samt hur utvecklingen har sett ut sedan arbetet med att implementera standardiserade vårdförlopp inleddes.
analysera och redovisa vilka eventuella förändringar de ser att de kommer att behöva göra avseende t.ex. infrastruktursatsningar och kompetensförstärkning för att kunna nå upp till målet 2020 för varje standardiserat vårdförlopp.
redovisa hur man har arbetat med kvalitetssäkring av data
redovisa hur enkäten för att mäta patienternas upplevelser av cancervården (PREM) har använts under 2019
Respektive RCC samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till socialdepartementet.
1. Fortsatt arbete med SVF
Beskriv hur organisationen för SVF-arbetet ser ut i dagsläget. Har arbetet med SVF övergått från projektform till förvaltning?
Det samarbetet som startats vid införandet av SVF inom Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) har fortsatt även under 2019. Samarbetet är viktigt för att säkerställa övergångarna för våra
gemensamma patienter, garantera att de tre regionerna mäter samma saker och att inrapportering till SIGNE sker. Detta är viktiga förutsättningar för att nå 2020-målen och för att sjukvårdsregionen fortsatt ska kunna utvecklas.
RCC Sydöst har fortsatt arbetet inom cancervården i en likvärdig modell som under införandet av SVF. Detta innebär nära samverkan med:
kontaktpersoner inom respektive huvudman
arbetsgruppen för IT-samverkan
den nationella konstellationen som arbetat med SVF-införandet – ledd av Helena Brändström, SKL
Ledningsgruppen för RCC Sydöst följer resultat och har koppling via kontaktpersoner till ovanstående nämnda kontaktytor. Se figur 3 nedan.
Figur 1 - samverkansbild SVF vid övergång till förvaltning inom RCC Sydöst
I Region Kalmar län:
Cancersamordnare och projektledningsgrupp SVF Cancer Samverkan
I Region Kalmar län har den tidigare projektledningsgruppen fortsatt sitt arbete och i samband med övergång till förvaltning skedde ett namnbyte till SVF Cancer Samverkan (se organisationsbild nästa sida). Organisatoriskt ligger tillhörigheten hos Hälso-och sjukvårdsförvaltningen, men med ett tydligt arbete över förvaltningsgränserna det vill säga gentemot primärvårdsförvaltning,
beställarorganisation och i viss mån psykiatriförvaltning. Gruppen är sammansatt med representanter från slutenvården, primärvården, kommunikation, diagnostiskt centrum, IT vårdsystem och utdata. I SVF Cancer Samverkan ingår den tidigare gruppen för Välgrundad
