Nils,76, fick en stroke när han just gått i pension
Så hanterar du ångest och oro
Covid-19:
Här kan du få krisstöd
ST tema: ROKE
REGION NORRBOTTEN NR 2 •2020
Läs senaste nytt
Saknar du någon information i tidningen, till exempel om covid-19?
På grund av tidningens långa pressläggning är det svårt att skriva om
händelser i ständig förändring. Spridningen av coronaviruset är en sådan händelse då läget hinner förändras från pressläggning tills tidningen når våra läsare.
Vill du läsa det allra senaste hänvisar vi därför till 1177.se som dagligen uppdateras med den senaste informationen.
POLISEN
SOM RYCKTE IN I VÅRDEN
PSORIASIS – MER ÄN EN HUDSJUKDOM VANLIGT
MED KRONISK PROSTATIT
VG 2-20.indd 1 2020-05-01 19:39
2 1177 vårdguiden 2 • 20
1177 Vårdguiden
är en tidning från Region Norrbotten som produceras i samarbete med Region Stockholm. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.
Chefredaktör & ansvarig utgivare:
Anna Sjökvist
Redaktörer: Maria Fröjdh, Anna Ritter Redaktion Norrbotten: Jonas Hansson Kontakt:
vardg iden norrbotten.se Region Norrbotten
årdg iden
Kommunikationsavdelningen leå
Medicinsk granskning: Pia Näsvall, Region Norrbotten, samt Johan Bratt och Christian Francke, Region Stockholm Upplaga: orrbottens län Upplaga: tockhol s län Upplaga: ppsala län Upplaga: är lands län Omslagsfoto: Petra Älvstrand Grafisk form: ra oto tockhol Tryck: Quad Graphics, Polen
idningen årdg iden distrib eras även i digital for via .se.
Ring 1177 för sjukvårdsråd - givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Från utlandet:
Använd 1177.se för hjälp att hitta rä i v rden är finns kon ak - uppgifter till alla mottagningar samt fakta om sjukdomar, behandlingar och läkemedel.
Logga in på 1177.se för att kontakta vården. Här kan du till exempel boka, om- eller avboka tider på din hälsocentral eller mottagning, förnya ditt recept och läsa i din journal.
Ring 0920-28 40 00 till Region Norrbottens växel. Hit vänder du dig med frågor om hälso- och sjukvården samt patienträttig- heter, fakturor, sjukresor och patientavgifter.
Kontakta din vårdgivare eller a ien nämnden om du har synpunkter på vården.
Ring 112 vid livshotande tillstånd.
På väldigt kort tid
har världen blivit väldigt annorlunda. Ett nytt virus sprider sig över jorden och i dess spår måste vi alla ställa om. Det är en helt ny situation vi befinner oss i och ett extremt hårt tryck på alla som arbetar i vården. Jag vet att de gör allt de kan för att hinna med och försöka bromsa virusets framfart. De ska alla ha all kärlek och upp- skattning för allt det fantastiska arbete de utför!Att allt kan förändras
från en dag till nästa är en verklighet också för den som får en stroke. Kanske hade de inte tanken på att deras arv, höga blodtryck eller pressade livssituation kunde vara en riskfaktor som spelade in. I sommarens nummer av tidningen får du träffa Anneli som fick en stroke när hon var gravid med sitt andra barn, Peter som var mitt i livet med karriär och högt tempo, och Nils som precis hade gått i pension. För ingen av dem blev livet som de tänkt sig, men alla tre har ändå försökt göra det bästa efter sina nya förutsättningar.När coronaviruset
började spridasöver världen och Sverige, ökade också mångas oro och ångest. Ångest kan upplevas mycket skrämmande men går alltid över. I vår artikel kan du läsa både om varför det kan vara bra att utmana sig själv men också om hur du kan stå ut i stunden.Nu är sommaren äntligen här.
För många innebär den bad och båtliv, för andra utelek i parker eller trädgårdar. Vi skriver om vatten- bakterier och badvett, men också om vart du vänder dig om sommar- leken blir för intensiv och resulterar i brutna ben eller stukningar.Kanske börjar sommarledigheten redan i bilen med åksjuka som följe- slagare. Oavsett var du tillbringar somma- rens lediga tid har vi råd och tips.
För egen del
hoppas jag på både bad- och båtliv och midsommarlekar på ängen.Och förhoppningsvis klarar jag mig hel- skinnad utan vare sig stukningar eller brutna tår. Om inte, vet jag åtminstone vart jag ska vända mig.
Ta hand om dig i sommar!
Anna Sjökvist, chefredaktör
Chefredaktören:
När livet inte blir som man tänkt sig
VG 2-20.indd 2 2020-05-01 19:38
1177 vårdguiden 2 • 20 3
1177 vårdguiden 1 • 18 MB
rågor o covid eter hjälper till i vården ögsäsong för st kningar
och frakt rer
Jonas fick kronisk prostatit öreb gg åksj ka Också i det här numret:
”När huden har läkt mår jag bra, men när utslagen kommer känner jag
mig trött, ledsen och utsatt för andra människors blickar.”
22 Tarlan, 28, har psoriasis:
8 Tema Stroke
Anneli, 48, fick en stroke när hon var gravid
26 Plums i plurret!
Tipsen för ett säkrare badliv Innehåll 2
•20
28 Ångest!
Många känner oro och ångest i svåra tider.
Så kan du hantera känslorna.
VG 2-20.indd 3 2020-04-30 16:42
4 1177 vårdguiden 2 • 20
* aktuellt i vården
FRÅGOR OM COVID-19?
Saknar du information om co- vid-19 och coronaviruset? På 1177.se uppdaterar vi dagligen med den senaste informationen.
1177 Vårdguiden följer Folk- hälso myndighetens rekom men - da tioner. Du kan också läsa mer på Folkhälsomyndigheten.se eller Krisinformation.se. På Kris- infor ation.se fi nns tecken tolkad information och råd om hur du pratar med barn om coronaviruset. Du kan även ringa telefonnummer 113 13.
RING ÄLDRELINJEN
Är du 65 eller äldre och vill prata med någon kan Äldrelinjen ge medmänskligt stöd i form av ett telefonsamtal. Samtalet är anonymt och kostar ingenting.
Vardagar 8–19 och helger 10–16.
Telefonnummer 020-22 22 33.
Covid-19 påminner
om infl uensa.Symtomen kommer oftast omkring tre till fem dagar efter att man har blivit smittad. Ibland kan det dröja upp till 14 dagar.
Om du får symtom som feber, hosta, snuva eller ont i halsen, ska du stanna hemma och undvika att träff a andra än dem du bor med.
Det gäller även om symtomen bara är lindriga. Stanna hemma tills du är frisk och ytterligare två dagar.
Om du inte kan
komma på ett bokat vårdbesök är det viktigt att du avbokar. Det gör du enklast genom att logga in på 1177.se. Du kan inte ringa 1177 för att avboka besök. Om vården behöver avboka ditt besök kontaktar den dig.Är du orolig
för dig själv eller en person i din närhet och behöver prata med någon? Röda Korsets stöd-telefon, 0771-900 800, kan ge dig stöd att hantera din oro. De som svarar har utbildning i psykologisk första hjälpen och följer löpande ut- vecklingen av covid-19.
Du som är 65 år eller äldre kan även ringa till Äldrelinjen, se notis här intill.
De fl esta som får
symtom av covid-19 blir lindrigt sjuka. En del får svårare besvär som kan komma snabbt efter några dagar. Man kän- ner sig sjukare och får jobbigt med andningen.Får du hög feber, andningspro- blem eller mer allvarliga symtom på luftvägsinfektion, ring 1177 eller kontakta Digitalen innan du besöker ett sjukhus eller en mottagning. Vid livshotande tillstånd ring 112.
norrbotten.se/corona
norrbotten.se/digitalen
Utbrottet av det nya coronaviruset, som orsakar infek- tionssjukdomen covid-19, har påverkat oss på olika sätt.
Många har blivit sjuka eller har närstående som varit sjuka eller avlidit.
Covid-19: Ring innan du besöker vården
SMART I SOLEN
Solen ger oss värme och gör oss gladare och piggare. Den stimulerar kroppens produk- tion av D-vitamin, som bland annat reglerar kalkbalansen i skelett och tänder.
Men solen kan också vara skadlig. Är du för lång tid i solen kan du bränna dig eller få sol- eksem. Det ökar också risken för hudcancer.
Anpassa soltiden efter din hudtyp. Ljus hud är känsligare än mörk. Undvik att vara i direkt solljus mellan 11 och 15, när solen är som starkast.
Barn under ett år ska inte vara i direkt solljus alls. Skydda barn över ett år i första hand med kläder och solhatt. Använd sol- skyddsmedel till de delar av kroppen som inte är täckta.
Om du längtar efter någon att prata med är vi bara ett samtal bort.
Nu har Äldrelinjen utökade öppettider för att kunna ge medmänskligt stöd till dig som vill prata med någon. Samtalet är helt anonymt och kostar ingenting. Varmt välkommen att höra av dig – vi finns här för dig.
020-22 22 33 Vardagar 8–19 Helger 10–16
mind.se
VG 2-20.indd 4 2020-05-01 19:37
4 1177 vårdguiden 2 • 20
1177 vårdguiden 3 • 17 MB
”Jag är sjuksköterska i grunden och hann jobba ett år innan jag blev an- tagen på polisutbildningen. Jag har alltid velat bli polis, men det är svårt att komma in.
I samband med corona krisen hörde jag att Region Stockholm vädjade till alla som har sjukvårdsutbildning att hoppa in och hjälpa till. För mig var det självklart att söka. Jag vill vara där jag gör störst nytta, och just nu är det inom sjukvården.
Jag blev snabbt erbjuden ett vikariat som sjuksköt erska på Stockholms sjukhem. Både chefer och polis- kolleger stöttade mig. Min ansökan om tjänst ledighet beviljades efter en och en halv timme.
Fram till i augusti arbetar jag med äldre patienter som är sjuka i covid-19. Det är tungt att se dem som är svaga och väldigt sjuka.
Samtidigt är det en väldigt bra känsla att kunna hjälpa andra, att göra skillnad i en svår period. ’Nu gör vi det här tillsammans.’
Många visar sin uppskattning eller bidrar på andra sätt i krisen. Alla kan inte byta jobb, men alla kan göra något.”
berättat för MARIA FRÖJDH foto ULF HUETT
Polisen Peter, 30, tog tjänstledigt för att jobba i sjukvården:
” Jag vill vara där jag gör störst nytta”
VG 2-20.indd 5 2020-05-01 15:15
6 1177 vårdguiden 2 • 20
säsong för * Sommarlek
Varma sommardagar
och långa, ljumma kväl- lar. Då är vi som mest aktiva utomhus. Vi springer, leker eller hoppar studsmatta. Vi cyklar, åker spark- cykel eller klättrar i träd. Inte så kons tigt att extra många av oss ramlar och skadar sig på armar, händer, fingrar, ben och fötter. En stor del är barn och ungdomar.– Stukningar och frakturer förekommer året runt, men vackra sommardagar är de extra vanliga, säger Cecilia Mellstrand Navarro, specialist i ortopedi och handkirurgi vid Södersjukhuset i Stockholm.
Att vi är utomhus och rör på oss är trots allt ett sund hetstecken, menar hon.
– Det onaturliga är ju egentligen att inte cykla eller ramla omkull ibland, särskilt när det gäller barn.
Stillasittandet står för en betydligt större hälso fara i samhället. Självklart är det tråkigt att få en skada, men de flesta av dem är lättbehandlade och ger ett bra slutresultat.
Olyckan kan vara framme
vid de flesta utom- husaktiviteter, därför är skador svåra att undvika.– Men självklart bör man ha skydd på knän, handleder och armbågar när man åker sparkcykel, skateboard eller inlines. Och så hjälm, förstås. Använd skydds utrustning som nät runt studs- mattan.
En typ av olycka som har ökat kraf- tigt, särskilt i storstäderna, är att man ramlar när man åker el sparkcykel.
Bland annat är det fot- och handleds- frakturer som har rapporterats.
Hur allvarlig
en skada riskerar att bli beror på vilken kraft som har använts.– Ju högre höjd och hastighet, desto svårare skada. En annan faktor
är hur starkt skelettet är. Barn har mjukt skelett och får ganska lätt frakturer, å andra sidan läker de lätt- are än hos vuxna.
När bör man söka vård och när kan man avvakta?
– Som förälder bör du vara observant på om barnet inte rör eller använder kroppsdelen efter en stund.
Du bör också söka vård om armen eller benet ser ut att vara snett eller om blodtillförseln alternativt känseln i den skadade kroppsdelen är påverkad. Är du tveksam går det oftast bra att avvakta några tim- mar eller över natten.
Den som söker vård blir först undersökt av en läkare, sedan görs ofta en röntgenundersökning för att se om armen eller foten har fått en fraktur eller kanske bara en stukning.
En stukning, eller vrickning
, innebär att vävnaderna kring leden har skadats på olika sätt.Ibland blir det en blödning i ledbanden med svull- nad som följd.
– En stukning betyder egentligen att skelettet höll.
Skadan kan göra ganska ont i början, men läker näs- tan alltid av sig själv. De två första veckorna brukar vara besvärliga, säger Cecilia Mellstrand Navarro.
I början är det viktigt att hålla den stukade kroppsdelen högt. Direkt efter skadan kan man prova att linda ett bandage runt kroppsdelen för att minska blödningen under huden. Många upplever att kyla fungerar bra som smärtlindring. Att linda för hårt, eller att ha is direkt mot huden under lång tid, kan däremot vara skadligt. Efter någon eller några dagar, när svullnaden och smärtan börjar lägga sig, är det bra att försiktigt börja belasta kroppsdelen igen.
En fraktur kan
vara allt från en liten spricka till en krosskada eller att ben går av. Är det en spricka behövs ofta bara en elastisk linda eller en gipsskena som ger brottet eller leden stadga. Är frakturen allvarligare behöver benet ibland läggas rätt.+ Sök vård
Misstänker du att du eller ditt barn har fått en fraktur, sök vård där de finns möjlighet att röntga. Har armen eller benet en uppenbar felställ ning eller om blodtillförseln alterna- tivt känseln i den ska- dade kroppsdelen är påver kad, sök vård på en akutmottagning.
Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 eller kontakta vården via Digitalen (norrbot- ten.se/digitalen) för råd.
Hopp & lek
Äntligen sommar – tid för rörelse och lek. Men sommaren är också högsäsong för stukningar och frakturer. Gör så här om olyckan är framme.
text MARIA FRÖJDH foto KARI KOHVAKKA/JOHNÉR
VG 2-20.indd 6 2020-05-01 19:36
1177 vårdguiden 2 • 20 7 – Det beror på vinkeln, hur stor felställningen är.
Ibland behöver skadan även stabiliseras med en operation, till exempel med metallstift eller en metallplatta som fixeras med skruvar.
Vad bör man tänka på den första tiden med gips?
– Håll kroppsdelen högt så att den inte svullnar.
Rör på fingrar eller tår som sticker ut. Var observant på om gipset skaver eller sitter för hårt, då behöver man söka vård igen.
Hur försiktig ska man vara efteråt?
– Man ska röra sig, men använda sitt omdöme.
Undvik att skada eller ramla på den skadade kropps- delen. Skydda gipset från att bli blött.
Gipset får ofta sitta kvar i tre till fyra veckor eller längre. Rörelseträning behövs alltid efteråt för att få bort svullnaden och träna upp rörligheten och styrkan. Det kan vara i form av ett träningsprogram du får följa hemma eller vid besök hos en arbets- terapeut eller fysioterapeut.
– För barn tar det ungefär ett halvår, för vuxna ett år, innan armen eller benet känns som vanligt igen, säger Cecilia Mellstrand Navarro.
MER INFORMATION
1177.se/skador-pa-armar-och-ben
.se st kat finger
ntligen so ar tid för rörelse och lek. Men sommaren är också högsäsong för stukningar och frakturer. Gör så här om olyckan är framme.
text MARIA FRÖJDH foto KARI KOHVAKKA/JOHNÉR
HAR DU SKADAT ETT FINGER?
tt st kat finger kan bli sv llet och göra lite ont.
de esta fall går besvä- ren över av sig själv.
r fingret br tet eller r led kan det bli sv llet göra cket ont och ha en felställning.
ar d sådana s to kontakta en hälsocen- tral eller jo röppen ot tagning. r det stängt sök vård på en ak t
ottagning.
VG 2-20.indd 7 2020-05-01 19:36
8 1177 vårdguiden 2 • 20 1177 vårdguiden 2 • 20 9
tema *Stroke
TEMA STROKE
1177 VÅRDGUIDEN
Stroke
STROKE
ar e in t får någon i Sverige en stroke, en blodpropp eller blödning i hjärnan. Det är fl er än 25 000 personer årligen,
vilket gör stroke till en av våra största folksjukdomar.
VG 2-20.indd 8 2020-05-01 16:40
8 1177 vårdguiden 2 • 20 1177 vårdguiden 2 • 20 99
S
troke är ett samlings-namn för hjärnskador som orsakas av en blod - propp eller en blödning i hjärnan.
En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt kan förlora olika funktioner som tal, rörelser, känsel eller syn.
Stroke kan vara livshotande och krä- ver omedelbar vård på sjukhus.
Antalet strokefall
i Sverige har minskat med drygt 40 procent de senaste 20 åren. Det är också färre som dör till följd av stroke i dag.– I dag har vi väldigt eff ektiva be- handlingar och kan förebygga stroke i mycket stor utsträckning, säger Bo Norrving, överläkare, professor i neurologi och en världsauktoritet inom strokeforskningen.
Symtomen på stroke kan vanligen sammanfattas i det så kallade akut- testet (se sidan 13).
– Det innebär att det är viktigt att söka akut om en person plötsligt får snedhet i ansiktet, svaghet i en kropps del eller svårt att prata, säger Bo Norrving.
Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som
skulle kunna bero på stroke.
– Tidig behandling ökar möjlighet- erna att lösa upp en blodpropp och att förhindra att en ny uppstår, säger Bo Norrving.
Ibland kan man få en så kallad tia, som ger symtom som liknar dem vid stroke, men som ofta går över efter några minuter.
Förmaksfl immer
är en störning i hjärtrytmen och den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan. Sym- tomen är hjärtklappning, oregelbunden puls, försäm- rad fysisk ork och svå rig- heter att andas. Om du har oregelbunden hjärt rytm bör du söka vård för att utreda om du har förmaks-fl immer. Blodförtunnande läkemedel har god eff ekt, och minskar risken för stro- ke med minst 70 pro cent.
Högt blodtryck
är något som ungefär en tredjedel av Sveriges vuxna befolk- ning har. Det är vanligt att inte känna någonting alls, men ibland kan du få lind-riga symtom som lätt hu- vudvärk och trötthet. Alla vuxna bör ibland kon trol- lera sitt blodtryck, särskilt efter 50 eller om du har nära släktingar som haft högt blodtryck. Du kan mäta ditt blodtryck på en vårdcentral eller på vissa apotek. De fl esta behöver behandling med läke-
medel för att sänka blod- trycket eff ektivt.
Höga halter av
blodfet- ter ger oftast inga symtom.På lång sikt ökar igentäpp- ning av blodkärlen risken för sjukdomar i hjärta och blodkärl, däribland stroke.
1177.se/hoga-blodfetter Beror stroken på en blödning kan läkaren genom ett ingrepp i pulsåder- bråcket förhindra en ny blödning.
För att minska risken för en ny stroke får man nästan alltid läke medels- behandling. Det kan vara läkemedel mot högt blodtryck, blodförtunnande läkemedel eller läkemedel mot höga blodfetter.
Efter stroken
får man gå på regel- bundna återbesök hos en läkare, oftast på en vårdcentral. Det kan också bli aktuellt med rehabilitering hos en fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped.Hur livet blir efter en stroke är väl- digt individuellt.
– Många fall av stroke är lindriga, men det är ändå relativt vanligt med någon form av besvär som kvarstår.
Det kan vara trötthet, fumlighet, svårigheter att prata och nedsatt ork, säger Bo Norrving.
– En liten andel av strokefallen ger svåra kvarstående besvär och funk- tionsnedsättningar som gör att man blir beroende av hjälp från andra. Med de nya behandlingsmöjligheterna vi har i dag minskar denna andel.
1177.se/stroke
Vanliga riskfaktorer
Risken för stroke ökar om du har högt blodtryck, förmaksfl immer eller höga blodfetter.
Att upptäcka och behandla dessa tillstånd är viktigt för att förebygga stroke.
TEMA STROKE
1177 VÅRDGUIDEN
text ANNA RITTER illustration CHRISTINA HEITMANN
– Om du får en tia fi nns risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen. Därför är det mycket viktigt att söka vård direkt, även om symtomen har gått över, säger Bo Norrving.
Vilken behandling
som ges beror på vad som är orsaken till stroken.Är det en blodpropp ges blod- proppslösande läkemedel direkt i blodet med dropp. Ibland kan blod- proppen behöva avlägsnas. Det görs via en slang som förs in i pulsådern i ljumsken och som når hjärnan.
Är orsaken till stroken en kraftigare förträngning på halspulsådern kan man behöva opereras.
” Om du får en TIA fi nns risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen.”
VG 2-20.indd 9 2020-05-01 19:34
10 1177 vårdguiden 2 • 20
tema * Stroke
Nils, 76, fick en stroke när han nyss gått i pension:
” Jag måste hålla igång varje dag – annars går det bakåt”
Tidigare höll Nils Anundby ett högt tempo, både i jobbet som journalist och på fritiden med bland annat slalom och motor cykelturer. Nu är motor- cykeln ersatt med en fyr hjulig elmoped som går betydligt långsammare.
VG 2-20.indd 10 2020-05-01 17:03
1177 vårdguiden 2 • 20 11
D
et var en kall februarikväll 2010.Nils Anundby, då nybliven pen- sionär, skulle ta en dusch. I stället hörde hustrun Inger honom ropa.
Hon fann honom sittande på golvet i badrummet, med ena benet utsträckt framför sig.
– Jag bad honom lyfta armen. När han inte klarade det förstod jag direkt att det var en stroke. Efter en kvart var ambulansen här, säger Inger Anundby.
En stor blödning i vänster hjärnhalva ledde till syrebrist och förlamning av höger sida av kroppen. Talet var borta och tanke- förmågan nedsatt. En omtumlande tid följ- de, som började med fem veckor på sjukhus.
– Men redan på akuten sade jag till mig själv: ”Det här ska vi klara”, berättar Inger.
Den här förmiddagen
lyser solen in i köket i villan. Paret pratar och skrattar mycket. Nils har ibland svårt att hitta ord, men blicken är livlig. Intellektet är åter- ställt – själv säger han att det känns som att han återigen kan tänka långa tankar.Dock är ena halvan av kroppen fortfar- ande delvis förlamad. Spasticitet, muskel- kramper, gör att höger arm dras in mot krop- pen, samtidigt som handen knyts. Benen är svaga. Men ändå klarar han så mycket mer nu än den där kvällen då han krasch- landade på badrumsgolvet.
Under drygt fyra år deltog Nils i ett pro- jekt där strokepatienter fick rehabilitering i form av budoträning.
– Det var fantastiskt att se honom våga lämna rullstolen. Först klarade han bara att krypa någon meter, men så småningom kunde han ta sig ända bort till väggen i sporthallen. Tack vare budon gjorde han snabbt framsteg och kunde så småningom resa sig ur rullstolen, säger Inger.
Under två terminer
tog Nils ridlektio- ner med övningar på hästryggen. Numera övar han hemma varje dag. Han tränar i roddmaskin, går i trappan mellan våning- arna och går på rullatorpromenader i kvar- teret. En gång i veckan tränar han med andra strokepatienter och en sjukgymnast.– Jag måste hålla igång varje dag, annars går det bakåt. Inger driver på mig. Det är hennes förtjänst att det blir något av trän- ingen, säger han.
Ansvaret för hushåll, matlagning och skjutsningar vilar på Inger.
– Varje år gör jag på egen hand en resa med föreningen Aktiva seniorer för att vandra eller cykla. Det är ett sätt för mig att få nya krafter, berättar Inger.
Deras två barn
och fyra barnbarn bor i Göteborg, dit de åker några gånger per år.Något som också betyder mycket för dem båda är engagemanget i Strokeförbundet.
Vid tre tillfällen har de rest utomlands med andra strokepatienter och deras anhöriga.
– Genom budon och strokeföreningen har vi fått nya vänner. Tack vare mina lång- samma promenader har vi även lärt känna fler här i kvarteret, som vi umgås med, berättar Nils.
Pensionärslivet blev inte som de tänkt sig, men ändå rätt bra.
– Vi försöker göra det bästa av situationen.
Inte gräma oss över allt vi inte kan göra, säger Inger och Nils nickar instämmande.
Nils, 76, fick en stroke när han nyss gått i pension:
” Jag måste hålla igång varje dag – annars går det bakåt”
Inger Anundby är ett viktigt stöd för maken Nils.
Tidigare höll Nils Anundby ett högt tempo, både i jobbet som journalist och på fritiden med bland annat slalom och motor cykelturer. Nu är motor- cykeln ersatt med en fyr hjulig elmoped som går betydligt långsammare.
text ULRIKA ENGLUND foto PETRA ÄLVSTRAND
VG 2-20.indd 11 2020-05-01 19:33
12 1177 vårdguiden 2 • 20
M
in son fyllde 16 år nyligen, och jag fi rade 16 år som överlevare.Det berättar Anneli Torsfeldt Heiken- born, som var 32 år och gra- vid när hon fi ck en stroke.
– Jag föll ihop hemma, helt utan förvarning.
Anneli förlöstes med akutsnitt i vecka 28, sonen Jacob lades i kuvös och hon genomgick en stor hjärnoperation. Hon vak- nade upp ur narkosen för- lamad på vänster sida, för- virrad och utan att veta att
hon hade blivit tvåbarns- mamma.
– Varje natt var jag över- tygad om att jag hade fått en ny stroke. En fjärdedel av min hjärna var skadad.
Anneli blev kvar
på sjukhuset i fyra månader.– Jag lärde mig gå igen och åtta månader efter stroken sprang jag Tjejmi- len. Då var jag övertygad om att jag skulle bli fullt återställd.
Men den målbilden kom att sättas på svåra prov.
Istället försämrades hon på sikt och utvecklade
kramper, spända muskler och hjärntrötthet. Att musklerna krampar och är spända tar mycket energi.
– När jag går måste jag tänka: ”Lyft foten, skjut fram benet, sätt ner foten”.
Anneli ville till
varje pris tillbaka till heltidsjobb.– Men jag kraschade gång på gång, berättar hon.
2014 genomgick hon en ny utredning och fi ck följ- ande besked av läkaren:
”Du måste sluta stressa, annars kommer du att dö”.
– Jag tvingades inse att jag inte kommer tillbaka,
”
Anneli brinner för att alla som haft en stroke ska får ett värdigt liv och har bland annat startat Facebookgruppen Stroke mitt i livet.
tema *Stroke
” Jag fi rar 16 år
som överlevare”
Anneli fick en stroke under graviditeten:
text ANNA RITTER foto SUSANNE KRONHOLM
HÄLSOSAMMA LEVNADS VANOR
Hälsosamma levnads- vanor som att äta nyttigt, undvika övervikt, motio- nera regelbundet och sluta röka kan minska risken för stroke. Det är särskilt viktigt om du har en ärftlighet för stroke eller andra hjärt- och kärlsjukdomar. Det är också viktigt om du har diabetes eftersom risken för stroke då är högre.
1177.se/liv--halsa
VG 2-20.indd 12 2020-05-01 17:07
1177 vårdguiden 2 • 20 13 men jag kan ta mig vidare.
Jag kan inte ha ett vanligt jobb men jag behöver ha något att gå upp för på morgonen.
Anneli fi ck bland annat prova CI-terapi, intensiv träning där handen på den friska sidan får en speciell vante, som förhindrar att
” Jag kommer inte tillbaka – men jag kan ta mig vidare”
den används. På så vis trä- nas den svagare sidan upp.
– 13 år efter stroken kunde jag använda min vänster- hand igen, hålla i bestick och peka. Det var stort!
I dag går Anneli
på rehab träning en gång i veckan och har skenor på vänsterbenet som hjälper henne att gå. Hon tränar styrketräning, dansar zumba och har startat dansgrupper för personer som haft stroke.Annelis hjärntrötthet gör det svårt att koncentrera sig och försvårar vardagliga sysslor som att laga mat och handla.
– Hjärntröttheten syns inte på utsidan men be- gränsar mitt liv oerhört mycket.
Att arbetsminnet är ned- satt hanterar hon genom att skriva kom-ihåg-lappar och listor.
– Jag kan också behöva gå in på en off entlig toalett och blunda i tio minuter, sedan kan jag gå vidare.
Ibland behöver jag lägga in dagar för total vila, eller vaa som jag kallar det, vård av Anneli.
– Livet kan faktiskt bli bra ändå, även om det inte blir som förr.
… fi ck en stroke i Sverige 2018. Det är en minskning med drygt 40 procent de senaste 20 åren.
25 523 PERSONER …
HJÄLPER DU EN NÄRSTÅENDE?
Du som anhörig kan både hjälpa och stötta din när - stå ende, men ibland kan du själv behöva hjälp för att orka.
Förutom det stöd som sjukvården kan ge för att du ska hjälpa din närstående fi nns en särskild form av stöd som kan ges direkt till dig som anhörig. Det kallas anhörigstöd och erbjuds av kommunen.
1177.se/anhorigstod
Symtom på stroke
Symtomen beror på vilken del av hjärnan som är skadad, men dessa är vanliga:
• Domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kropps- halvan.
• Svårt att tala och förstå.
• Förvirring.
• Synstörningar på ena eller båda ögonen.
• Yrsel och svindel.
• Försämrad balans och svårt att gå.
• Kraftig huvudvärk utan tydlig orsak.
• Illamående eller kräkningar.
• Svårt att hålla sig vaken eller förlora medvetandet.
TIA – EN VARNINGSSIGNAL
TIA, transitorisk ischemisk attack, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att du får symtom som liknar dem vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn. Ofta varar symtomen endast några minuter.
TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Blodcirkula- tionen brukar snart bli som den ska igen och därför hinner inte någon bestående skada uppstå. Men en TIA innebär risk för att du får en ny eller större blod- propp inom de närmaste dygnen. Sök därför vård omgående även om besvären gått över.
A – Ansikte.
Be personen le och visa tänderna.Om mungipan hänger, ring 112.
K – Kroppsdel.
Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller, ring 112.U – Uttal.
Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner i dag”. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord, ring 112.T – Tid.
Ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.AKUT-testet
AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke.
ILL: ANNE ROSLIN
A. Orig.illustration.
A. Orig. målning A. Orig.illustration.
A. Orig. målning
VG 2-20.indd 13 2020-05-01 17:08
14 1177 vårdguiden 2 • 20
P
eter Wätterljung var 54 år och äls- kade sitt jobb.– Allt var högt:
tempot, stress- nivån och blod- trycket. Jag hade presta- tionsångest och jagade hela tiden på mig själv, säger Peter.
En morgon på väg till jobbet fick han en brän- nande huvudvärk och var
text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE KRONHOLM
Peter Wätterljung, 67, fick en stroke mitt i livet:
” Jag kände mig som en gubbe i rymddräkt”
synfel. Jag blev besatt av träningen och tanken på att kunna gå igen. Det tog tre månader, sedan kunde jag ta ostadiga steg med en käpp.
– Men jag kände mig som en gubbe i rymddräkt. Jag rörde mig klumpigt och långsamt och kände mig avskärmad från omvärlden.
Att komma hem
blev något av en chock.– På sjukhuset fick jag underbar omvårdnad.
Plötsligt skulle jag klara mig själv. Bara att sätta på kaffebryggaren kunde ta en kvart och krävde total koncentration.
Peter hade dålig balans, svårt att gå och var försva- gad i vänster sida. Han hade problem med koncentration och minne och allt gick långsamt.
– Det var deppigt, jag kände mig avvikande och trodde att alla tittade på mig. Det blev mycket tid hemma framför tv:n.
Peters fru fick ta ett väl- digt stort ansvar under den akuta fasen.
– Så fort det var något krävde jag att hon skulle släppa allt och komma rus- ande. Det blev lättare för oss båda när jag började ta mer eget ansvar.
Vändningen kom
efter att han hade sett ett pro- gram om en brandman som fått mycket svåra bränn- skador efter en olycka.Han pratade om hur viktigt det var att skapa ett nytt liv efter sina nya förutsätt- ningar.
– När jag accepterade att jag inte kunde återvända till mitt gamla jobb och
tema * Stroke
tvungen att sätta sig ner på trottoaren.
– Jag försökte ringa 112 men fingrarna löd inte.
Som tur var råkade en kol- lega gå förbi och kunde hjälpa mig.
Peter fördes med ambu- lans till sjukhus där det konstaterades att han fått en kraftig hjärnblödning.
– Efter stroken kunde jag inte gå och jag hade fått
text ANNA RITTER foto SUSANNE KRONHOLM
– Det är lätt att bli en gnällig jävel. Mitt råd är att försöka hitta sitt nya jag och lära sig leva efter de nya förutsättningarna, säger Peter Wätterljung.
VG 2-20.indd 14 2020-05-01 17:09
1177 vårdguiden 2 • 20 1515
Vilka är de vanligaste symtomen efter en stroke?
– Det varierar stort, bland annat bero- ende på var i hjärnan stroken har upp- stått. Det är vanligt med förlamning och svaghet, problem med motorik, känsel eller balans i ena kroppshalv- an. En del får nedsatt syn eller påver- kan på talet och förmågan att svälja.
Det kan också handla om kognitiva svårigheter som påverkar minnet och förmågan att ta till sig information.
Hjärntrötthet och depression är också relativt vanligt.
Vad händer i kroppen efter en stroke?
– Läkningsprocessen startar direkt.
Den största återhämtningen sker inom tre till sex månader efter stroken. Men det betyder inte att det är försent efter det. Det går att göra stora förbättringar av både de fysiska och kognitiva för- mågorna långt senare än så, även efter flera år. Det är viktigt att försöka an- vända de förmågor du har kvar, annars finns det risk att de går förlorade.
Har du lättare symtom kan eftervår- den främst riktas in på att förebygga en ny stroke i kombination med en- skilda insatser efter behov.
Har du kvarstående lätta till mått- liga symtom rekommenderas rehabili- tering i hemmet. För den med större behov av vård och stöd är det oftast bäst med rehabilitering på sjukhus.
Hur kan rehabiliteringen se ut?
– För bäst effekt bör du träna de speci- fika saker du har problem med, exem- pelvis balansen, vid många och upp- repade tillfällen. Korta stunder, flera gånger om dagen. Detta gäller för all
sorts träning efter stroke, både fysisk och språklig träning.
Vid kvarstående problem finns många hjälpmedel som kan vara till stor nytta.
Hur blir livet efter en stroke?
– Även den som bara har lätta symtom kan få dolda funktionsnedsättningar som inte syns utanpå. Vanligast är kanske trötthet, fatigue. Det kan för- svåra återgången till jobb och vardag.
Många upplever svårigheter med kon- centration, minne och problemlösning.
En del behöver lägga sig och vila flera gånger om dagen.
Tröttheten kan hänga kvar länge, men många blir bättre efter en tid. Att lägga in vilopauser under dagen är viktigt, men också att försöka ägna sig åt fysisk aktivitet. Forskningen visar att regelbunden motion hjälper många med trötthet.
Vid större funktionsnedsättningar kan vardagliga aktiviteter som jobb och bilkörning bli svåra att hantera.
Det kan självklart påverka livskvalite- ten negativt.
Det är viktigt med regelbundna åter- besök och strukturerad uppföljning av sjukvården. Många behöver stöd under ganska lång tid, och i vissa fall kan hela familjen behöva stöttning.
En yngre person har ofta behov av en annan typ av stöd. Att få en stroke mitt i livet med jobb eller studier, aktiv fritid och hemmaboende barn ställer andra krav. Stödet ska alltid utgå från individens förutsättningar och behov.
En strukturerad rehabiliteringsplan ska innehålla problembeskrivning, målsättningar och vilka insatser som krävs för att nå dem.
slutade jämföra allt med hur det var tidigare mådde jag mycket bättre. Att foku- sera på det jag faktiskt kan göra och utmana mig själv.
2009 började Peter jobba två dagar i veckan på Stroke riksförbundet, vilket betydde mycket för hans välmående.
– Det är lätt att bli en gnällig jävel. Mitt råd är att försöka hitta sitt nya jag och lära sig leva efter de nya förutsättningarna.
– Engagera dig, var aktiv och ta ansvar. Det kan gälla arbete, föreningsliv, träning eller familj. Bara att le och vara glad mot andra män- niskor gör livet lättare!
Peter är aktiv och har som mål att gå minst 6 000 steg om dagen. Han kör styrketräning och motions- cykel.
– I dag kan jag se att stroken faktiskt inneburit vissa positiva saker. Jag är lugnare och mer harmon- isk och har en fin relation med familj, barn och barn- barn. Jag njuter av livet.
Livet efter stroken
Uppföljning, eftervård och rehabilitering är viktigt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt efter en stroke.
Christina Brogårdh, professor i fysioterapi och forskare inom rehabilitering efter stroke, svarar på fyra frågor.
w
+ Sök vård
Ring 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke.
Sök vård så fort som möjligt, även om sym- tomen har gått över.
Kör aldrig bil själv till sjukhuset om du har symtom som tyder på en stroke.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning, hjälp att bedöma sym- tom eller med var du kan söka vård.
VG 2-20.indd 15 2020-05-01 17:10
16 1177 vårdguiden 2 • 20
* aktuellt i vården
Fästingbiten?
Fästingar fi nns i hela landet – även i Norrbotten. Det konstate- rar Statens veterinärmedicinska anstalt, som tagit hjälp av all- mänheten för att samla in fästingar.
Preliminära resultat
visar att det fi nns fästingar i alla kommuner norr om Dalälven, med undantag för Arjeplog. Det fi nns fl era sjukdomar som kan spridas med fästingar. De vanligaste i Sverige är borrelia och tbe.Borrelia är en
bakteriesjukdom som förekommer i nästan hela Sve- rige. Får du ett fästingbett är det bäst att plocka bort fästingen så fort som möjligt. Oftast dröjer det minst ett dygn innan fästingen överför borre- liabakterien. En till fyra veckor efter bettet får ungefär hälften av dem som smittats av borrelia en hudrod- nad. Ibland bleknar den i mitten och ser ut som en ring. Att området där fästingen suttit blir rött direkt efter bettet innebär oftast inte att du blivit smittad av borrelia, utan att huden är irriterad.Andra symtom på borrelia är fe- ber, huvudvärk, trötthet och värk i leder och muskler.
Kontakta en hälsocentral om du får en hudförändring som är större än fem centimeter i diameter där
du tidigare har fått ett fästingbett.
Tänk på att du kan ha blivit biten utan att ha sett någon fästing. Bor- relia behandlas med antibiotika och de fl esta blir helt friska efteråt.
En borreliainfektion som inte be- handlas tidigt kan sprida sig till leder och nervsystem. Vuxna får ofta kraftig värk i armar, ben eller rygg.
Hos barn är symtomen vagare. Både vuxna och barn kan få en tillfällig förlamning i en del av ansiktet.
TBE, fästingburen
hjärninfl am- mation, är en virussjukdom. Är det gott om fästingar där du vistas gör du klokt i att vaccinera dig. Det kan du göra på en hälsocentral eller vac- cinationsmottagning.Efter grundvaccineringen, tre sprutor under första året, ska du fylla på med nytt vaccin efter tre år. Där- efter vart femte år. Är du över 50 år eller behandlas med immunnedsät- tande läkemedel får du vanligtvis fyra doser det första året.
1177.se/fastingbett
1177.se/tbe
1177.se/borrelia
FÖRNYA RECEPT I SEMESTERTIDER
Har du de läkemedel du behö- ver under sommaren? Förnya ditt recept i god tid. Logga in på 1177.se och skicka en förfrågan till din mottagning. När recep- tet är förnyat får du ett medde- lande om att du kan hämta ut ditt läkemedel på ett apotek.
Om din mottagning inte förnyar recept via nätet behöver du kon- takta mottagningen på annat sätt, till exempel genom att ringa. Du kan inte förnya recept på telefonnummer 1177.
1177.se/fornya-recept
NÖJDA PATIENTER PÅ HÄLSOCENTRALERNA
Norrbottningarna är nöjda med sina besök på hälsocen- tralerna. Det visar statistik från Nationell patientenkät, där pa- tienter fått svara på frågor om upplevelsen av sina besök hos läkare eller sjuksköterska.
Bäst resultat ses inom område- na respekt, bemötande och till- gänglighet. Äldre har en mer positiv upplevelse än yngre.
HJÄRTVÅRDEN FÅR HÖGT BETYG
Sunderby sjukhus hamnade på en delad andraplats tillsam- mans med fyra andra sjukhus när det nationella kvalitets- registret Swedeheart mätte vil- ka sjukhus i landet som är bäst på hjärtsjukvård.
Vid hjärtmottagningen på Sun- derby sjukhus följs du som fått en hjärtinfarkt upp under ett år.
Då ingår besök hos läk are, sjuk- sköterska och fysio tera peut.
Dessutom erbjuds hjärtskola och möjlighet att träna med andra som haft hjärt infarkt.
HJÄRTVÅRDEN FÅR
VG 2-20.indd 16 2020-05-01 19:31
16 1177 vårdguiden 2 • 20
1177 vårdguiden 3 • 17 MB
” Jag fick rådet att aldrig bli kall
på underkroppen”
* Kronisk prostatit
Kronisk prostatit är vanligt, bland annat hos män som cyklar i kyla eller håller på med vattensporter.
Jonas Bohrs besvär började när han blev blöt och avkyld i samband med en cykelolycka.
text MARIA FRÖJDH foto ULF HUETT
VG 2-20.indd 17 2020-05-01 17:12
18 1177 vårdguiden 2 • 20
ntreprenören och tävlingscyklisten Jonas Bohr, 53, gör ingenting halvhjär- tat. En kommentar om begynnande ölmage för tio år sedan ledde till att han började cykla tre mil till och från jobbet. Efter en tid anmälde han sig till ett motionslopp, och så har det fortsatt. I dag till- hör han världseliten i sin åldersklass.
Cyklingen har betytt mycket, men också lett till skador och besvär. För fem år sedan bröt Jonas höften i en cykelolycka och blev liggande kall, lerig och blöt i väntan på ambulansen. Efter några veckor fick han problem med urinträngningar.
– Jag hade behövt gå upp och kissa på nätterna
Jonas Bohr fick hjälp för sina besvär och känner sig i dag i princip återställd.
en tid, men nu blev problemen värre. Med bruten höft var jag tvungen att ha en urinflaska i sängen.
Jag kände att något var fel. Det kunde göra ont också, precis innan jag skulle kissa, berättar han.
Jonas sökte vård
och kom så småningom till en urolog. Efter undersökningen konstaterade läkaren att prostatakörteln var svullen och öm.Jonas fick veta att han hade kronisk prostatit, som bland annat kan utlösas hos män som utsatts för kyla och väta. Många som får besvär har ägnat sig åt vattensporter, åkt motorcykel eller cyklat under kalla förhållanden.
– Jag fick rådet att ald- rig bli kall på underkrop- pen. Läkaren tipsade mig om att byta till en cykel- sadel där kroppstyngden hamnar på sittbenen i stället för bäckenbotten.
Jonas fick antibiotika samt inflammationshäm- mande och smärtstillande läkemedel. Han fick också veta att besvären kan komma och gå under en längre tid.
– När jag kom hem
tyckte jag lite synd om mig själv. Först olyckan, och sedan det här. Jag var rädd för att jag inte skulle kunna fortsätta cykla.Men jag har alltid haft en förmåga att kämpa och komma tillbaka, säger han.
Jonas höll sig varm och följde läkarens övriga råd. När höften hade läkt började han träna och cykla försiktigt, och den nya sadeln med hål i mit- ten kändes bekväm. Besvären med urinträngning- ar och obestämd smärta minskade efter någon månad, och i dag känner han sig i princip återställd.
– Men jag får fortfarande gå upp och kissa på natten, vilket jag helst skulle slippa. Sömn och återhämtning är A och O när jag presterar på den här nivån.
Jonas känner till flera andra män som har kro- nisk prostatit.
– Få talar öppet om sina besvär. Kanske är prosta tan förknippad med manlighet, och det är därför de inte vill skylta med problemen. Själv har jag aldrig känt mig särskilt privat och tycker att det är bra att belysa ämnet. Det går att bli bättre, säger han.
”Få talar öppet om sina besvär.
Kanske är pro s- ta tan förknip- pad med man- lighet, och det är därför de inte vill skylta med problemen.”
E
* Kronisk prostatit
VG 2-20.indd 18 2020-05-01 17:14
1177 vårdguiden 2 • 20 19
Kronisk prostatit
är en vanlig anled- ning till att män under 50 år söker vård.Det finns även akut prostatit (se ruta), men det är ovanligt.
Symtom vid kronisk prostatit är att det gör ont mellan pungen och ändtarms- öppningen, i ryggslutet eller i nedre delen av magen. Smärtan kan stråla ut i pungen och penisen. Det kan svida och göra ont när du kissar, vilket du kan behöva göra oftare än vanligt.
– En del måste stiga upp på natten upp- repade gånger. Även obehag och smärta vid utlösning förekommer, säger Tareq Alsaody, överläkare vid GHP Urologcen- trum Liljeholmen.
Kronisk prostatit innebär att besvären utvecklas och finns under en längre tid.
De kan också komma och gå.
Vad kronisk prostatit
beror på är inte helt klarlagt. En variant, kronisk bakteriell prostatit, orsakas av bakterier i urinen.– Vid kronisk prostatit/kronisk bäcken- bottensmärta, som står för 95 procent av fallen, hittar man sällan bakterier. Denna grupp kan delas in i två kategorier: En där det finns tecken på inflammation i pros- tatakörteln och en där det inte gör det, säger Tareq Alsaody.
I dag vet läkarna att smärta från bäcken- botten, muskelplattan som ligger under prostatan, kan vara en annan förklaring till besvären.
– Det kan vara muskelspänning eller en överkänslighet hos de små nerverna i bäckenbotten. Stress och en negativ upp- levelse av obehaget kan ytterligare för- svåra tillståndet.
Ibland kan kyla och väta i samband med vattensporter, cykling eller motorcykel- åkning utlösa eller förvärra besvären.
– När det gäller cykling kan även sa- delns tryck mot underlivet under lång tid inverka.
Söker du vård
med symtom på kron- isk prostatit får du berätta om dina besvär.Du får göra en kroppsundersökning, då läkaren bland annat känner på prosta tan.
Du kan få lämna urinprov och ibland även blodprov.
– Eftersom symtomen kan vara diffusa behövs ibland prov för att utesluta andra sjukdomar. Det kan till exempel vara ultraljud av prostatan eller cystoskopi för att med ett instrument titta in i urin- blåsan.
Kronisk prostatit
/kronisk bäcken- bottensmärta går ofta över så småning- om utan behandling. Beror besvären på bakterier kan du få antibiotika. Även smärtstillande och inflammationshäm- mande läkemedel kan bli aktuella, liksom läkemedel om du har svårt att kissa.– Det är viktigt att veta att kronisk pro- statit är ofarligt och inte smittar. Däremot kan det vara besvärligt. Många män är frustrerade, säger Tareq Alsaody.
Olika former av psykoterapi kan därför vara bra.
Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären. Håll dig varm om underkroppen. Undvik att sitta på kalla underlag och att gå med våta badkläder.
– Undvik att cykla eller åka motorcykel i kyla. Att ha regelbundna utlösningar är också bra. Med rätt behandling och för- ståelse för diagnosen finns stora chanser att bli bättre, säger Tareq Alsaody.
MER INFORMATION
.se kronisk prostatit
+ Sök vård
Kontakta en hälsocen- tral eller jouröppen mottagning om du tror att du har kronisk prostatit. Är det helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan även kontakta vården genom Digitalen, som du når via länken norr- botten.se/digitalen
AKUT PROSTATIT
id ak t prostatit kan besvären ko a snabbt. kan få hög feber och frossa och känna dig rejält sj k.
et kan svida och göra ont när d kissar och d kan behöva kissa oftare. et gör ont i r gg sl tet nedre delen av
agen och i o rådet ellan p ngen och änd tar söppningen. är tan kan stråla t i p ng en och penisen. et gör ont i sa band ed t lösning.
ontakta genast en hälsocentral eller jo r öppen ottagning o d har ont i agen r gg sl tet eller nderlivet och sa tidigt har feber eller frossa. et gäller också o d har svårt att kissa och får feber.
r det stängt sök vård på en ak t ottagning.
k t prostatit behand las ed antibiotika ibland direkt i blodet.
.se ak t prostatit
Vanligt hos yngre män
Smärta i underlivet, magen och ryggslutet kan vara tecken på kronisk prostatit. Andra symtom är att det gör ont att kissa eller få utlösning.
VG 2-20.indd 19 2020-05-01 19:30
20 1177 vårdguiden 2 • 20
MB 1177 vårdguiden 3 • 19
Brukar någon i familjen
bli åksjuk så snart ni sätter er i bilen, åker båt, tåg eller buss? Då kan det kanske vara en tröst att de flesta barn växer ifrån illamåendet när de blir äldre. Bara fem procent av alla vuxna har svåra besvär.Vanligast är att barn mellan två och tolv år blir åksjuka. Små barn under två år drab- bas väldigt sällan eftersom deras balans- sinne ännu inte är fullt utvecklat. Även äldre personer drabbas sällan.
Åksjuka, sjösjuka eller
rörelsesjuka beror på att den del av hjärnan som bearbe- tar kroppens balanssignaler blir överbelas- tad och får information från olika håll som inte stämmer överens. Intrycken från ögat, innerörat och kroppen ska samsas om en gemensam bild, men när de intrycken sig- nalerar olika saker blir hjärnan förvirrad.Om vi till exempel befinner oss på en båt i stark sjögång överbelastas balanssystemet av signaler från känsel, syn och balans- organet i innerörat.
Åksjuka börjar ofta med att man känner sig trött, olustig, gäspar och får svårt att koncentrera sig. Senare börjar man kall- svettas. Magens rörelser stannar av och man blir illamående och kanske kräks.
Det går att förebygga
åksjuka om du vet med dig att du eller ditt barn ofta drabbas.Det bästa är att vara utvilad och ha ätit innan resan påbörjas. Om du vill ta åksjukemedel ska du ta det en stund i förväg eftersom det inte hjälper om du redan har börjat må illa.
Åksjukt jobbigt
De allra flesta
som är ute på en långresa vänjer sig på två till tre dagar. Då har balans- sinnet lärt sig att tolka alla gungningar och krängningar. Man kan även drabbas av det omvända, eftergungningar, när man lämnar båten eller snabbtåget. Oftast går känslan av eftergungningar över efter ett par timmar.På apotek finns olika receptfria preparat mot åksjuka, till exempel tabletter och tuggummi. Flera av preparaten kan göra dig väldigt trött och dåsig, varför du inte ska köra bil om du har tagit dem.
Kontakta din vårdcentral
om du lätt blir åksjuk och den receptfria medicinen inte hjälper, eller om du har barn under fem år som behöver läke-medel mot åksjuka.
MER INFORMATION
.se aksj ka
Bilen är packad och klar och alla är instuvade för att åka. Men redan efter en kvart hörs ett ynkligt pip från baksätet:
”Jag mår illa ”.
text ANNA SJÖKVIST illustration KENNETH ANDERSSON
20 1177 vårdguiden 2 • 20
VG 2-20.indd 20 2020-05-01 17:43
Åksjukt jobbigt
SÅ FÖREBYGGER DU ÅKSJUKA
FÖRE RESAN
Se till att du är ordentligt utvilad.
Ät en rejäl måltid en tid före avresa, men inte direkt före.
Undvik fet mat och alko- hol före och under resan.
Ta åksjukemedel om du brukar få besvär. Vissa läkemedel börjar inte verka förrän efter ett par timmar.
UNDER RESAN
Försök att fästa blicken långt bort på vägen eller vid horisonten när du åker bil eller buss.
Sitt långt fram i buss eller bil.
Luta huvudet inåt i svängen så minskar du påverkan på örats balans organ.
Om du åker båt, försök att sitta mitt i båten, där det gungar minst.
Om du kan är det bra om du håller i rodret. Då är du beredd på båtens rörelser.
Gå ut i friska luften där du ser horisonten.
Försök att ha det svalt omkring dig.
Läs inte under resan.
Undvik starka lukter, som till exempel matos. De kan göra att du mår illa.
Det är bra att äta lite då och då under resan. Små måltider håller magen i gång.
Undvik alkohol och andra vätskedrivande drycker so ka e och te en drick gärna vatten.
Om det inte är du som styr eller kör, försök att somna. Då blir hjärnan mindre besvärad av rörelserna.
1177 vårdguiden 2 • 20 21
VG 2-20.indd 21 2020-05-01 17:46
22 1177 vårdguiden 2 • 20
* Psoriasis
Tarlan Oskooei har psoriasis, en sjukdom som påverkar henne både fysiskt och psykiskt. ”När huden har läkt mår jag bra, men när utslagen kommer känner jag mig trött, ledsen och utsatt för andra människors blickar.”
” Psoriasis syns på utsidan och känns på insidan”
VG 2-20.indd 22 2020-05-01 17:47
