Dagvattenutredning Eklövet 3 Sollentuna
Revidering A, 2020-04-03
7.0 Status: Godkänd Eklövet 3 SollentunaDagvattenutredning Eklövet 3 Rev A.docx Sparat: 2020-04-03 16:46
Uppdragsnamn Eklövet 3
Sollentuna kommun
Uppdragsgivare Sollentunahem Adalberto Misas
Vår handläggare Erik Kihlén
Datum 2019-06-27 Senast rev.datum 2020-04-03
SAMMANFATTNING
Bjerking har på uppdrag av Sollentunahem tagit fram en dagvattenutredning för exploateringen av fastigheten Eklövet 3 i Sollentuna kommun. Fastigheten ska bebyggas med ett nytt hus med 56 lägenheter som placeras på den befintliga parkeringsytan norr om det befintliga huset.
Planområdet omfattar ca 3 300 m2 och är idag bebyggt med ett flerfamiljshus och en parkering.
Flödesberäkningar har utförts i linje med Svenskt Vattens principer och enligt branschstandard.
Vid dimensionering av nya dagvattensystem har regnintensiteten multiplicerats med en
klimatfaktor på 1,25. Detta för att ta hänsyn till en framtida klimatförändring. Beräkningarna visar att dagvattenflödet ökar från 20 l/s före exploatering till 32 l/s efter exploatering för ett regn med återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 10 minuter. Eftersom flödet ökar behöver
fördröjande åtgärder vidtagas. Utredningen föreslår att ett makadammagasin anläggs på gården i nära anslutning till det nya planerade flerfamiljshuset som både fördröjer och renar dagvattnet.
Föroreningsberäkningar som har utförts i Stormtac visar att alla studerade ämnen utom fosfor och kadmium minskar efter exploatering. Då en översilningsyta och ett makadammagasin som renar och fördröjer dagvattnet adderas till beräkningarna minskar alla studerade förorenande och övergödande ämnen som avrinner från Eklövet 3. Därmed har byggnationen av ett nytt bostadshus på den befintliga parkeringsplatsen en positiv inverkan på föroreningsbelastningen som avrinner till recipienten Edsviken.
Dagvattenutredningen visar att kraven som ställs i Sollentuna kommuns dagvattenpolicy och i den rådande översiktsplanen uppfylls om föreslagna åtgärder vidtas. Föreslagen exploatering försvårar inte för recipienten Edsviken att uppnå ställda miljökvalitetsnormer.
Innehållsförteckning
Uppdrag och syfte ... 3
Underlag ... 5
Riktlinjer för dagvattenhantering ... 6
3.1 Dagvattenpolicy Sollentuna kommun ... 6
3.2 Allmänna råd – dagvatten på din fastighet ... 6
3.3 Miljökvalitetsnormer och föreslagna riktvärden ... 7
3.4 Kommunens översiktsplan ... 8
Områdesbeskrivning ... 10
4.1 Befintlig och planerad markanvändning ... 10
4.2 Vattenskyddsområde och andra områdesskydd ... 11
4.3 Fornminnen, kulturmiljö ... 12
4.4 Recipient och status ... 13
4.5 Geoteknik och grundvattennivå ... 13
Avrinning ... 15
5.1 Sekundära avrinningsvägar ... 15
5.2 Lågpunktskartering ... 16
5.3 Befintligt ledningsnät ... 17
Flödesberäkningar ... 18
6.1 Beräkningsförutsättningar ... 18
6.2 Flöden före och efter exploatering... 18
Åtgärdsförslag ... 20
7.1 Utformning av renings och fördröjningsåtgärd ... 21
Föroreningsberäkningar ... 22
Slutsats och rekommendationer ... 24
Uppdrag och syfte
Bjerking har på uppdrag av Sollentunahem tagit fram en dagvattenutredning för exploateringen av fastigheten Eklövet 3 i Sollentuna kommun. Eklövet 3 ligger i Edsberg cirka 2,5 kilometer nordost om Sollentuna centrum, se Figur 1. Befintlig markanvändning visas i Figur 2. På fastigheten ska ett nytt bostadshus uppföras med 56 lägenheter, se Figur 3.
Dagvattenutredningen kommer att ligga till grund för den nya detaljplanen.
Figur 1. Eklövet 3 är beläget ca 2,5 km nordost om Sollentuna centrum. Kartan är hämtad från Eniro.se, 2019-05-16.
Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär för dagvattenflödet. Dagvattenutredningen påvisar hur
föroreningsbelastningen som följer med dagvattnet från fastigheten påverkas av exploateringen.
Dagvattenutredningen föreslår även åtgärder för rening och fördröjning av dagvatten så att dagvattenhanteringen uppfyller översiktsplanens krav, blir långsiktigt hållbar, kostnadseffektiv och följer Sollentuna kommuns dagvattenpolicy.
Eklövet 3
Figur 2. Flygfoto över Eklövet 3, fastighetsgränsen är markerad med en punktstreckad linje. Kartan är hämtad från Bjerkings kartportal, 2019-05-15.
Underlag
- Dagvattenpolicy, Sollentuna kommun, 2016-02-04
- Dagvattenhantering på din fastighet, Oxunda Vattensamverkan, Hämtad 2019-05-13 - P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten, 2011
- P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Svenskt Vatten, 2016 - SGU:s kartgenerator, 2018-07-03
- SGU:s kartvisare, 2019-05-14
- Länsstyrelsens WebbGIS, 2019-05-09
- Vatteninformationssystem Sverige, VISS, 2019-05-09 - Riksantikvarieämbetet, Fornsök, 2019-05-09
- Hantering av dagvatten i Sollentuna, Sollentuna kommun, 2018-10-01 - Hitta.se, 2019-05-14
- Eniro.se, 2019-05-16
- Kartportal, Bjerking, 2019-05-15 - Berggrundskarta, SGU, 2018-07-03
- Riktvärdesgruppen, Stockholms Läns Landsting, Regionplane- och trafikkontoret, 2009 - Situationsplan, Eklövet 3, erhållen från Sollentunahem, 2019-04-11
- PM Geoteknik, Edsberg, Esplanaden 1 & 2 och Eklövet 3, Bjerking, 2019-01-24 - Teknisk handbok VA (Version 2018.2), SEOM, 2018-05-31
- Bilaga 5-Dagvattenutredningar, Teknisk handbok VA, SEOM, 2018-05-31
- Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2018
- Översiktsplan 2012, Sollentuna kommun, 2012-12-12
- Översiktsplan 2018 - Samrådsversion 2017-09-13, Sollentuna kommun, 2018
Riktlinjer för dagvattenhantering
3.1 Dagvattenpolicy Sollentuna kommun
Sollentuna kommuns dagvattenpolicy (2016) är en lista med fem punkter med riktlinjer som dagvattenhanteringen ska sträva mot. Dagvattenpolicyn kompletteras även med råd och förslag som är framtagna av Oxunda Vattensamverkan. De fem punkterna är:
• Minska konsekvenserna vid översvämning
Planering och höjdsättning av mark utförs så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn eller höga vattennivåer i sjöar och vattendrag.
Hänsyn tas till att framtida regn kan vara intensivare och att vattennivåer kan vara högre. Ytliga evakueringsvägar skapas så att extrema flöden får små konsekvenser.
Risker med byggnation i instängda områden där ytlig avrinning ej kan ske beaktas särskilt.
• Bevara en naturlig vattenbalans
Den naturliga vattenbalansen bevaras så långt som möjligt. Detta avser såväl
grundvattenbildning som omsättning och flöden i sjöar och vattendrag. Bortledning av dagvatten begränsas genom att gröna och genomsläppliga ytor skapas så att dagvatten infiltreras lokalt.
• Minska mängden föroreningar
Förorening av dagvatten begränsas vid källan genom goda materialval och lokala lösningar för infiltration och rening. Dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs under vattnets väg till recipienten.
• Utjämna dagvattenflöden
Dagvattenflöden reduceras och fördröjs inom såväl privat mark som statlig och kommunägd mark, så att en jämnare belastning på dagvattensystem,
reningsanläggningar och recipienter skapas.
• Berika bebyggelsemiljön
Dagvatten hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv. Detta görs såväl på mark som på tak.
3.2 Allmänna råd – dagvatten på din fastighet
Nedan följer en sammanfattning av de allmänna råd som Oxunda Vattensamverkan föreslår (Dagvatten på din fastighet, 2019).
• För att minska konsekvenser vid översvämning ska planering och höjdsättning av mark utföras så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn eller höga vattennivåer i sjöar och vattendrag. Hänsyn tas till att framtida regn kan vara intensivare och att vattennivåer kan vara högre. Det är dock inte samhällsekonomiskt rimligt att anlägga ett ledningsnät som klarar extremt stora nederbördsvolymer eftersom de inträffar väldigt sällan. Istället skapas ytliga evakueringsvägar så att extrema flöden får små konsekvenser.
• Den naturliga vattenbalansen ska bevaras så långt som möjligt. Detta avser såväl grundvattenbildning som flöden i sjöar och vattendrag. Att anlägga hårdgjorda ytor rubbar den naturliga vattenbalansen, därmed bör bortledning av dagvatten i ledningsnät begränsas genom att gröna och genomsläppliga ytor skapas så att dagvatten infiltreras lokalt. En tumregel är att ett normalstort regn kan tas upp av marken om grönytan är lika stor som den hårdgjorda ytan.
• Infiltrations och fördröjningsmagasin under mark kan anläggas om ytan på tomten är för liten för att kunna hantera dagvattnet ovan jord. Magasin kan också anläggas enbart för att fördröja dagvattnet och minska toppflödena till det kommunala ledningsnätet.
Infiltrations- eller fördröjningsanläggningar har en begränsad volym och ska därmed förses med bräddavlopp till ett avrinningsstråk eller till kommunens dagvattennät.
• Om anläggningen ska tömmas genom infiltration till grundvattnet är det viktigt att förutsättningar för detta finns. Det behöver säkerställas att markens genomsläpplighet är tillräcklig och att anläggningen kan placeras ovanför högsta grundvattenyta.
Fördröjningsmagasin ska förses med ett utlopp vid magasinets botten. På
infiltrationsmagasin bör utloppet placeras en liten bit upp från magasinets botten för ökad infiltration mellan regnen. Utloppet ska alltid vara mindre än inloppet för att magasinet ska ha en fördröjande effekt. En lämplig tömningstid kan vara 12 timmar för att anläggningen ska hinna tömmas mellan regnen.
3.3 Miljökvalitetsnormer och föreslagna riktvärden
Att ta hänsyn till miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten och ytvatten är grundläggande förutsättningar vid exploatering. Ingen försämring får ske vid exploatering av kvartersmark och allmän platsmark (SEOM, Bilaga 5, 2018). Föroreningsmängder från dagvatten ska inte medföra att recipientens status försämras eller att gällande miljökvalitetsnormer inte uppnås (Översiktsplan, 2018).
EU:s vattendirektiv har förts in i svensk lag via Miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen.
Vattendirektivet innebär att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster har formulerats. Normerna beskriver den lägsta godtagbara miljökvaliteten för Sveriges
vattenförekomster. För ytvatten ska generellt sett god kemisk och god ekologisk status uppnås medan god kemisk och god kvantitativ status ska uppnås för grundvattenförekomster
(Översiktsplan, 2018).
I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter utan bedömningar görs från fall till fall med hjälp av referensvärden och bedömningar av recipienters känslighet.
Recipientspecifika riktvärden har tagits fram av Sollentuna Kommun (Sollentuna kommun, 2018), se Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp har tagits fram av
Riktvärdesgruppen (Riktvärdesgruppen, 2009), se Tabell 1.
Tabell 1. Recipientspecifika riktvärden för Edsviken framtagna av Sollentuna kommun samt föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp (Riktvärdesgruppen, 2009).
Mindre sjöar,
vattendrag och havsvikar
Större sjöar och hav
Recipientspecifik
Ämne Enhet
1M 2M 1S 2S Edsviken
Arsenik µg/l - - - - 5
Fosfor µg/l 160 175 200 250 70
Kväve µg/l 2 000 2 500 2 500 3 000 1 500
Bly µg/l 8 10 10 15 3
Koppar µg/l 18 30 30 40 9
Zink µg/l 75 90 90 125 15
Kadmium µg/l 0,4 0,5 0,45 0,5 0,3
Krom µg/l 10 15 15 25 8
Nickel µg/l 15 30 20 30 6
Kvicksilver µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,07
Suspenderad substans (SS) µg/l 40 000 60 000 50 000 75 000 60 000
Oljeindex (Olja) µg/l 400 700 500 700 500
Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,05
För Eklövet 3 används de recipientspecifika riktvärdena för Edsviken. Dessa riktvärden är striktare för alla ämnen utom kvicksilver och suspenderat material än de som föreslås av riktvärdesgruppen.
3.4 Kommunens översiktsplan
Kommunens översiktsplan antogs år 2012 och aktualitetsförklarades år 2018 (Sollentuna kommun, 2012). Det finns även en nyare översiktsplan från år 2018 vilket dock är en
samrådsversion. Nedan följer de viktigaste aspekterna i Sollentuna kommuns översiktsplaner som berör dagvattenhantering. Punkterna nedan är hämtade från samrådsversionen men alla dessa ligger i linje med den rådande översiktsplanen.
Sollentuna kommun ska i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) planlägga och ta hänsyn till klimatanpassning vid all planläggning av mark och vatten. Bebyggelsen ska inte vara olämplig med hänsyn till översvämning, erosion eller människors hälsa och säkerhet.
Instängda områden med hårdgjord yta och bristande avrinning kan vid skyfall drabbas av så hög vattennivå att allvarlig skada eller störning uppstår. Dessa områden är ofta
översvämningsbenägna redan idag, men med ökad regnintensitet kommer de att översvämmas till en högre nivå.
En översvämningsanalys för kommunen har genomförts av DHI för att analysera konsekvenser av extrema regn. I tättbebyggda områden är det i huvudsak kortvariga intensiva regn som skapar översvämningsproblem i samband med att ledningsnätens kapacitet överskrids. Regn
med lång varaktighet har lägre intensitet och kan därför generellt ledas bort av ledningsnätet utan att skapa stora problem.
Arbete med att lösa dagvattenproblem prioriteras inom de utbyggnadsområden som pekas ut i översiktsplanen. Inom förtätningsområden ska åtgärdsbehov och övergripande lösningar för dagvattenhantering tas fram för respektive delområde/programområde för att fungera som underlag för detaljplaner inom respektive område.
Målsättningen bör vara att avrinningen från tomter och markområden inte ska öka efter
exploatering. Flödesbegränsning genom fördröjning bör därför tillämpas generellt. Byggande på redan hårdgjord mark gör det möjligt att förbättra infiltration och dagvattenhantering med nya grönytor, gröna tak och nya tekniska lösningar.
God grundvattenkvalitet ska säkerställas inför varje detaljplan. Rening kan säkras med moderna LOD-tekniker. Att infiltrera dagvatten hjälper även till att upprätthålla naturliga
grundvattennivåer.
Områdesbeskrivning
4.1 Befintlig och planerad markanvändning
I dagsläget består fastigheten Eklövet 3 av ett flerfamiljshus med utomhusgård och en parkering. Det befintliga huset är nio våningar högt och norr om fastigheten ligger ett
grönområde som består av blandskog. Sollentunahem vill bygga ett nytt flerfamiljshus med 56 lägenheter, se Figur 3. Huset ska byggas på den del av fastigheten som idag utgörs av parkering. Parkeringsplatser till det nya huset kommer att finnas på Esplanaden 1 som ligger i nära anslutning norr om Eklövet. Det byggs ingen ny parkering och därmed kommer den befintliga parkeringen på Esplanaden 1 inte att vara med i flödes- och
föroreningsberäkningarna.
Figur 3. Situationsplan för Eklövet 3, det nya huset kommer att uppföras väster om korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Det nya huset är uppmärkt med X och V (Situationsplan, 2019-04-11).
4.2 Vattenskyddsområde och andra områdesskydd
Eklövet 3 ligger inte inom något vattenskyddsområde eller naturreservat, se Figur 4.
Planområdet ligger ungefär 850 meter öster om Stockholmsåsen-Sollentuna. Åsen används som dricksvattentäkt (VISS, 2019-05-09). Det finns uttag av vatten till jästfabriken samt en reservvattentäkt för Norrvattens dricksvattenproduktion vid Rotsunda (Översiktsplan, 2018).
Grundvattnet i åsen har god kemisk status och god kvantitativ status (VISS, 2019-05-09). Det finns inga markavvattningsföretag som kan påverkas av den tänkta exploateringen.
Figur 4. Eklövet 3 ligger varken inom vattenskyddsområde eller något naturreservat. Planområdet är markerat med en svart rektangel. Kartan är hämtad från VISS, 2019-05-09.
4.3 Fornminnen, kulturmiljö
Det förekommer inte några fornminnen som påverkar dagvattenhanteringen. Den planerade lösningen för dagvatten påverkas inte heller av något kulturmiljöområde eller någon
naturvårdsplan, se Figur 5 (Riksantikvarieämbetet, 2019-05-09).
Figur 5. Fornlämningar i förhållande till Eklövet 3 som är markerat med en svart rektangel. Kartan är hämtad med fornsök från Riksantikvarieämbetet, 2019-05-09.
4.4 Recipient och status
Vatteninformationssystem Sverige (VISS) innehåller bland annat information om
statusklassning och miljökvalitetsnormer för Sveriges större sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Huvudavrinningsområdet (WA40513570) som fastigheten Eklövet 3 ligger inom rinner av mot Edsviken (VISS, 2019).
Ekologisk status
Rådande ekologisk status: Dålig (förvaltningscykel 2, år 2010–2016)
Statusen är baserad på bottenfauna (år 2011–2012), växtplankton (år 2007–2012) samt
näringsämnen och siktdjup (år 2007–2012). Växtplankton uppvisar otillfredsställande status och bottenfauna uppvisar dålig status. Bottenfauna är därmed avgörande för statusbedömningen (VISS, 2019-05-09). Förbättringsbehov finns för ämnena totalfosfor och totalkväve.
Målsättningen är ”God ekologisk status” till år 2027.
Kemisk ytvattenstatus
Rådande kemisk ytvattenstatus: Uppnår ej god (förvaltningscykel 2, år 2010–2016)
Statusen är baserad på att ämnena kvicksilver, antracen, polybromerade difenyletrar (PBDE) och tributyltennföreningar i vattenförekomsten inte uppnår gränsvärdena för god kemisk status.
Bedömningsgrunden är mätvärden från provtagningar mellan åren 2006–2012.
Ett undantag med mindre stränga krav gäller för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av kvicksilver och PBDE (december 2015) får dock inte öka. Det finns även ett undantag med tidsfrist fram till år 2027 för antracen och tributyltennföreningar (VISS, 2019).
Förbättringsbehov finns för ämnena tributyltennföreningar och antracen. Målsättningen är ”God kemisk ytvattenstatus”.
4.5 Geoteknik och grundvattennivå
En geoteknisk undersökning har utförts på fastigheten Eklövet 3 av Bjerking. Markytans nivå har uppmätts till +27,2 – +29,5 och utgörs i huvudsak av en asfalterad parkeringsyta som omges av grusade ytor, grönytor och berg i dagen. Det förekommer flera och stora ytblock inom och i nära anslutning till det planerade huset. Markytan är relativt plan vid parkeringsplatsen och kringliggande grusade ytor. Markytan norr om parkeringen utgörs av naturlig lagrad jord och är lätt kuperad. Inom området finns en slänt i lutning ca 1:6 – 1:3 som sluttar i sydostlig riktning, det vill säga ner mot parkeringen (PM Geoteknik, 2019).
Jorden utgörs av 0,5 – 1,5 m fyllning på 0 – 2,5 m friktionsjord på berg. Fyllningen är blandad och utgörs av grusig sand och siltig sand, sten och torrskorpelera förekommer ställvis.
Bergschakt har utförts intill parkeringen och en del av fyllningen kan därför
antas utgöras av sprängsten. Friktionsjorden utgörs av grusig sandig morän. Block har genomborrats i 4 av 11 utförda jord-bergsonderingar och friktionsjorden bedöms därför som blockig (PM Geoteknik, 2019).
Bergets överyta har registrerats på nivå +28,2 – +23,8 vilket motsvarar 0,4 – 3,6 m under befintlig marknivå. Berget har registrerats som sprickigt i 8 av 11 jordbergsonderingar. Vidare har berget bedömts som ”rösberg” i ett fåtal borrpunkter. Enlig SGU:s berggrundskarta förekommer en sprickzon i nära anslutning till aktuellt område (Berggrundskarta, 2018 & PM Geoteknik, 2019).
Grundvattenobservationer har utförts i grundvattenrör som var placerat i korsningen Ribbings väg och Skyttevägen. Mätningar av grundvattennivån utfördes under perioden september till december år 2018 och röret observerades som torrt på nivå + 24,4 vilket motsvarar 3 m djup.
En karta framtagen med SGU:s kartgenerator visar fördelningen av jordarter i och kring det studerade området, se Figur 6. Den dominerande jordarten på platsen är sandig morän. Norr om Eklövet 3 finns ett stort område med urberg och söder om området förekommer glacial lera.
Figur 6. Jordartskarta, planområdet är markerat med en svart rektangel. Jordartskartan är genererad med SGUs kartgenerator, 2018-07-03.
Avrinning
5.1 Sekundära avrinningsvägar
Sekundära avrinningsvägar är de ytliga vägar som vattnet tar då dagvattensystemet är fullt. Vid ett sådant scenario är det höjdsättningen av marken inom fastigheten som styr vattnets väg.
Marken höjdsätts oftast så att de sekundära avrinningsvägarna leds ut på gatorna. För att motverka att vatten ansamlas i lågpunkter är det viktigt att höjdsätta bostadsgården så den lutar mot önskad utflödespunkt (gatan). I den geotekniska rapporten bedömdes den lägsta nivån för färdigt golv ligga på + 27,5 (PM Geoteknik, 2019). De sekundära arvinningsvägarna för Eklövet 3 visas i Figur 7.
Figur 7. Situationsplan 2019-04-11 med blå pilar som visar de sekundära avrinningsvägarna.
5.2 Lågpunktskartering
Länsstyrelsen i Stockholms län har genomfört en lågpunktskartering som visar
översvämningsrisk vid skyfall, se Figur 8. Begreppet skyfall avser ett klimatanpassat regn med återkomstiden 100 år (Länsstyrelsen Stockholms län, 2018). Lågpunktskarteringen påvisar att det inte föreligger någon direkt översvämningsrisk inom Eklövet 3. Däremot finns det risk för översvämning i de två gångtunnlarna under Ribbings väg samt norr om Danderydsvägen.
Figur 8. Kartan visar översvämningsrisken vid skyfall. Översvämningskarteringen är hämtad från Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsens WebbGIS, 2019-05-09.
5.3 Befintligt ledningsnät
Planområdet ligger inom verksamhetsområde för kommunens dagvattenhantering. Placering av servisledningar och påkopplingspunkter för vatten, spillvatten och dagvattenvatten är dock ej bestämd. Nuvarande serviser till fastigheten ligger i Skyttevägen, se Figur 9.
Figur 9. Kartan visar SEOMs ledningar. Den befintliga servisen går till det befintliga huset på Eklövet 3, alltså Skyttevägen 27. Det nya huset är planerat att uppföras på den befintliga parkeringen som ligger nord öst om det befintliga huset. Vattenledningar är blåa, dagvattenledningar är gröna och spillvattenledningar på kartan är röda.
Flödesberäkningar
Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens P110. I rationella metoden väljs regnvaraktigheten lika med delavrinningsområdets koncentrationstid, som är den tidsmässigt längsta rinnvägen inom delavrinningsområdet fram till beräkningspunkten. Före exploatering bestod området av flerfamiljshus med trädgård och parkering. Enligt P110 uppskattas medelrinnhastigheten i naturmark vara 0,1 m/s medan hastigheten i ledningar är 1,5 m/s. Återkomsttiden för dimensionerande regn väljs i enlighet med Tabell 2.1 i P110. Ledningar dimensioneras för att klara ett 5-årsregn och fördröjningsmagasin för att kunna magasinera ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Beräkningar utförs även för ett regn med återkomsttid 20 år eftersom det är den dimensionerande återkomsttiden för dagvattnets trycklinje i marknivå (Tabell 2.1 i P110, 2016).
Regnintensiteten som används för att beräkna det dimensionerande flödet, Q-dim påverkas av vald återkomsttid på regnet och regnets varaktighet (blockregnsvaraktigheten).
Regnintensiteten beräknas enligt ekvation 1.
𝑖(𝑡𝑟) = 190 √𝑇3 ln (𝑡𝑡 𝑟)
𝑟0,98+ 2 (ekvation 1)
På rekommendation från Svenskt Vatten bör rinntiden vara som lägst 10 minuter. I de fall en kortare rinntid än 10 minuter har beräknats har rinntiden satts till 10 minuter. Detta medför att regnets varaktighet blir 10 minuter.
Alla avrinningskoefficienter är hämtade från tabell 4.8 i rapport P110 från Svenskt Vatten.
Förutom avrinningskoefficienten för det nya husets innergård som är en uppskattning. För ledningssystem inom hårdgjorda exploaterade områden är oftast relativt kortvariga regn med hög intensitet dimensionerande.
6.1 Beräkningsförutsättningar
Följande förutsättningar har legat till grund för flödesberäkningarna av dagvatten:
• Planområdet uppgår till ca 0,33 ha.
• Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation enligt Svenskt Vatten P110.
• Beräkningarna har utförts för regn med återkomsttiden 5, 10 och 20 år med en varaktighet på 10 minuter.
• En klimatfaktor är satt till 1,25 för flödesberäkningar efter exploatering.
6.2 Flöden före och efter exploatering
Dagvattenflöden före och efter exploatering är beräknade för regn med en varaktighet på 10 minuter och en återkomsttid på 5, 10 respektive 20 år, se Tabell 2 och Tabell 3. Även
avrinningskoefficienter och markanvändning visas i tabellerna. Takytan för befintligt hus, sophus och elcentral är sammanlagt 390 m2. Framför befintligt hus finns en asfalterad gångväg samt en infart, denna yta benämns som uppfart i Tabell 2. Den befintliga parkeringsplatsen är 440 m2 och fastigheten är sammanlagt på 3 300 m2.
Tabell 2. Markanvändning och beräknade flöden för planområdet före exploatering.
Före exploatering 5 år 10 år 20 år
Mark-
användning Yta Avr.
Koeff Red area
Klimat- faktor
tr
Regn int
Q (dim)
Regn int
Q (dim)
Regn int
Q (dim) [ha] [ha] [min] [l/s ha] [l/s] [l/s ha] [l/s] [l/s ha] [l/s]
Trädgård 0,24 0,05 0,01 1 10 181 2 228 3 287 3
Takyta 0,04 0,9 0,03 1 10 181 6 228 8 287 10
Parkering 0,04 0,8 0,04 1 10 181 6 228 8 287 10
Uppfart 0,01 0,8 0,01 1 10 181 1 228 1 287 2
Totalt 0,33 16 20 25
Avr. Koeff: Avrinningskoefficient Red area: Reducerad area
tr: Vattnets rinntid inom planområdet/ regnets varaktighet Regn int: Regn intensitet
Q: Flödet
Markanvändningen efter exploateringen bygger på att den befintliga parkeringen (440 m2) försvinner, ett hus med takyta 560 m2 byggs samt att det nya huset får en innergård på 260 m2 som vetter mot väster. Avrinningskoefficienten för innergården är vald till 0,45, som är en sammanräkning av hårdgjorda ytor, planteringsytor och lekutrustning. Det finns i dagsläget ingen detaljerad plan för innergården men en avrinningskoefficient på 0,45 motsvarar en ganska hög grad av hårdgjorda ytor för att ta höjd för stora flöden i beräkningarna.
Tabell 3. Markanvändning och beräknade flöden för planområdet efter exploatering.
Efter exploatering
med klimatfaktor 5 år 10 år 20 år
Mark-
användning Yta Avr.
Koeff Red area
Klimat- faktor
tr
Regn int
Q (dim)
Regn int
Q (dim)
Regn int
Q (dim) [ha] [ha] [min] [l/s ha] [l/s] [l/s ha] [l/s] [l/s ha] [l/s]
Trädgård 0,20 0,05 0,01 1,25 10 181 2 228 3 287 4
Takyta 0,09 0,9 0,09 1,25 10 181 19 228 24 287 30
Uppfart 0,01 0,8 0,01 1,25 10 181 1 228 2 287 2
Innergård 0,03 0,45 0,01 1,25 10 181 3 228 3 287 4
Totalt 0,33 26 32 40
Avr. Koeff: Avrinningskoefficient Red area: Reducerad area
tr: Vattnets rinntid inom planområdet/regnets varaktighet Regn int: Regn intensitet
Q: Flödet
Fördröjning av dagvatten behöver utföras då flödet ökar efter exploateringen med 12 l/s (32-20) för ett 10-årsregn. Beräkningarna från Tabell 2 och Tabell 3 kommer att ligga till grund för dimensionering av fördröjningsmagasin.
Åtgärdsförslag
Flödesberäkningarna i föregående avsnitt visar att det finns ett behov att vidta åtgärder för att uppnå ställda krav. Villkoret för dagvattenflödet som fördröjningsmagasinet baseras på är att flödet från fastigheten inte ska öka i samband med exploateringen. Dimensioneringen bygger på skillnaden mellan befintlig situation utan klimatfaktor och planerad utbyggnad med
klimatfaktor samt ett regn med återkomsttiden 10 år och varaktighet 10 minuter. Ett fördröjningsmagasin som är öppet i botten möjliggör infiltration vilket är bra både för att upprätthålla den naturliga grundvattennivån och för att reducera dagvattnets föroreningshalt.
För att rena dagvattnet från näringsämnen föreslås en skålad gräsyta där dagvatten kan ges möjlighet att infiltrera. Till denna yta kan dagvatten ledas från stuprören via ränndalar. I den skålade ytan placeras även en upphöjd brunn med kupolsil så att dagvatten vid stora flöden kan brädda till krossmagasinet. Detta ger en renings och fördröjningslösning i två steg.
Ytavrinning från naturmarken norr om fastigheten kommer troligtvis bara ske enstaka tillfällen per år men kan förekomma exempelvis i samband med snösmältning på tjälad mark. Därför föreslås ett avskärande dike som följer markens befintliga höjdkurvor och löper längs med den nordvästra fastighetsgränsen, se Figur 10. Detta dike ska kunna omhänderta dagvatten från naturmarken i väster som sluttar ner mot Eklövet 3. I ena änden på diket kan en brunn med kupolsil sättas som leder vatten till makadammagasinet. Därmed avleds inget dagvatten till intilliggande fastigheter.
Figur 10. Föreslagen dagvattenhantering på Eklövet 3.
7.1 Utformning av renings och fördröjningsåtgärd
Magasinsdimensioneringen bygger på att områdets reducerade area är 0,113 ha. Önskat flöde från området är satt till 20 l/s vilket är samma flöde som förekommer vid ett 10-årsregn före exploateringen (utan klimatfaktor). Rinntiden inom området är satt till 10 minuter. Beräkningen bygger på tillrinning till magasinet inklusive klimatfaktor minus avtappningen mot det
kommunala ledningsnätet, se Tabell 4.
Tabell 4. Beräkning av erforderlig magasinsvolym.
Fall 1 Enhet
Önskat flöde från området 20 [l/s]
Avvattnad yta 0,33 [ha]
Avrinningskoefficient 0,342
Reducerad area 0,113 [ha]
Klimatfaktor 1,25
Varaktighet i minuter 10 [min]
Regnintensitet 228 [l/s ha]
Regnmängd 19,3 [m3]
Utlopp (Avtappning) 12,0 [m3]
Differens inlopp vs utlopp 7,3 [m3] Erforderlig vattenmagasinsvolym 7,3 [m3]
Porvolym i magasin 0,33
Erforderlig magasinsvolym 22 [m3]
Detta innebär att 7,3 m3 dagvatten måste kunna magasineras för att flödet från fastigheten inte ska öka i samband med exploatering. Därmed krävs ett 22 m3 stort makadammagasin
(porvolym 33 %). Förslagsvis läggs magasinet på innergården med minst 60 centimeter täckning. Då kan plattsättning eller en gräsyta anläggas ovan magasinet.
Makadammagasinets skulle till exempel kunna vara 5,5 meter långt, 4 meter brett och en meter djupt. Utformningen kan anpassas i samband med detaljprojekteringen. Att ha tillräckligt tjockt jorddjup är en viktig faktor, men om berget ligger högre än förväntat kan magasinets djup minskas och istället kan längden eller bredden ökas. Magasinets placering kan också justeras utifrån dagvattenservisens läge och vattengång.
Den skålade gräsytan kommer fungera som en översilningsyta. Ytan bör vara cirka 110 m2 stor och utformas så att den blir visuellt attraktiv och kan skötas på ett lätt sätt. Den skålade ytan ska vara minst 3 centimeter djup i medeltal, men får gärna vara något djupare så att den inte försvinner med tiden.
Föroreningsberäkningar
Föroreningsmängder och halter har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget Stormtac (v18.3.2). Modellverktyget simulerar, dimensionerar och analyserar bland annat flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. Beräkningsförutsättningar som programmet kräver är markyta och markanvändning.
Föroreningsberäkningar utgörs av ett flertal uppmätta referensprojekt kopplade till olika
markanvändningar. Ju fler referensvärden en specifik markanvändning har desto säkrare anses modellen kunna förutse föroreningskoncentrationer. I detta projekt har markanvändningarna blandat grönområde, takyta, parkering och gång & cykelväg används för att representera planområdet före exploatering. Markanvändningarna blandat grönområde, takyta, gång &
cykelväg och gårdsyta inom kvarter har använts för att representera planområdet efter exploatering, se Tabell 5.
Tabell 5. Markanvändning, ytor och avrinningskoefficienter som använts vid föroreningsberäkningar i Stormtac.
I Tabell 6 redovisas föroreningskoncentrationer (halter/liter) och mängder (kg/år) i dagvattnet före och efter exploatering. Efter exploatering har även beräkningar med reningsåtgärd utförts.
Reningsanläggningarna består utav en skålad gräsyta på 110 m2 (översilningsyta) och ett makadammagasin. Beräknade föroreningshalter jämförs med recipientspecifika riktvärden för dagvattenutsläpp som är framtagna för Edsviken (Sollentuna kommun, 2018).
Markanvändning i flödesberäkning
Markanvändning i Stormtac
Yta före exploatering
Yta efter
exploatering Avrinnings koefficient
[ha] [ha]
Trädgård Blandat grönområde 0,2387 0,2010 0,05
Takyta Takyta 0,0387 0,0945 0,9
Parkering Parkering 0,0441 0 0,8
Uppfart Gång & Cykelväg 0,0075 0,0075 0,8
Innergård Gårdsyta inom
kvarter 0 0,0260 0,45
Totalt 0,3290 0,3290
Tabell 6. Halter och mängder av ämnen i dagvattnet som avrinner från planområdet. De situationer som visas är före exploatering, efter exploatering med och utan rening i en översilningsyta och i ett
makadammagasin. De röda siffrorna markerar vilka ämnen som ökar efter exploatering.
Koncentration, halter [µg/l] Mängder [kg/år]
Ämne
Riktvärde Edsviken
Före exploatering
Efter exploatering
utan rening
Efter exploatering med reduktion
Före exploatering
Efter exploatering
utan rening
Efter exploatering med rening i makadammagasin och översilningsyta
Fosfor, P 70 110 130 69 0,09 0,13 0,067
Kväve, N 1 500 1 400 1 200 560 1,2 1,1 0,54
Bly, Pb 3 9,9 2,5 0,42 0,0081 0,0024 0,0004
Koppar, Cu 9 16 8,1 3,3 0,013 0,0078 0,0032
Zink, Zn 15 52 22 4,8 0,043 0,022 0,0047
Kadmium, Cd 0,3 0,39 0,5 0,1 0,00032 0,00048 0,0001
Krom, Cr 8 5,8 3 1,0 0,0048 0,0029 0,00096
Nickel, Ni 6 5,8 3,1 1,5 0,0048 0,003 0,0014
Kvicksilver, Hg 0,07 0,028 0,0083 0,004 0,000023 0,000008 0,0000039
SS 60 000 53 000 23 000 3 100 44 22 3
Olja 500 280 78 78 0,23 0,075 0,075
PAH 16 - 1,1 0,31 0,046 0,0009 0,0003 0,000044
BaP 0,05 0,021 0,0074 0,005 0,000017 0,0000071 0,0000048
SS: Suspenderad substans (partiklar) Olja: Ett oljeindex
PAH 16: Polycykliska aromatiska kolväten BaP: Benso(a)pyren
Tabell 7. Reningseffekter [%] som använts i Stormtac med rening i översilningsyta och makadammagasin.
Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP
Renings- effekt [%]
47 52 83 59 78 79 67 52 51 86 0 85 32
Exempel på hur föroreningsreduktionen beräknas: Halten för fosfor efter exploatering utan rening är 130µg/l, reningseffekten är 47 % därmed blir 53 % kvar efter reduktion.
Beräkning: 130 * (1–0,47) = 69 µg/l.
Halterna av fosfor och kadmium överskrids efter exploateringen om inga reningsåtgärder vidtas.
Då dagvattnet renas i en översilningsyta och i ett makadammagasin ligger halterna för alla studerade ämnen under de recipientspecifika riktvärdena som är framtagna för Edsviken.
Mängden av fosfor och kadmium ökar efter exploatering, men bortsett från dessa ämnen minskar alla tungmetaller efter exploatering även utan reningsåtgärder. Detta beror främst på att parkeringsytan som i dagsläget genererar de största föroreningshalterna försvinner i samband med exploateringen. Med de byggplaner som Sollentunahem föreslår kommer
Slutsats och rekommendationer
Att bygga ett nytt bostadshus på mark som idag utgörs av parkeringsytor möjliggör en förtätning på fastigheten Eklövet 3 som är miljömässigt gynnsam. Att ersätta den befintliga parkeringsytan med ett flerfamiljshus medför en liten ökning av dagvattenflödet utan föreslagna åtgärder och en minskning av föroreningarna. Det ökade flödet kan omhändertas i ett makadammagasin som renar och fördröjer dagvattnet så att flödet från fastigheten inte ökar i samband med
exploateringen.
Föroreningsbelastningen från planområdet minskar i samband med exploatering om föreslagna reningsåtgärder vidtas. Exploateringen försvårar inte för recipienten Edsviken att uppnå dess miljökvalitetsnormer. Planområdet ligger inte inom något vattenskyddsområde och det finns inte något annat områdesskydd som kan påverka dagvattenlösningen. Översvämningsanalysen som är framtagen av Länsstyrelsen i Stockholms län visar att det inte föreligger någon förhöjd översvämningsrisk vid kraftiga skyfall.
Alla riktlinjer i Sollentunas dagvattenpolicy följs. Råden från Oxunda Vattensamverkan kring att minimera andelen hårdgjorda ytor och infiltrera rent dagvatten kan implementeras i
detaljprojekteringen. Alla krav i översiktsplanen uppnås med föreslagna fördröjnings och reningsmetoder. Därmed är förtätningen som Sollentunahem föreslår möjlig att genomföra utifrån ett dagvattenperspektiv.
Bjerking AB
Erik Kihlén
Telefon 010-211 84 75 Erik.kihlen@bjerking.se
Granskad av
Anna Blomlöf
Telefon: 010-211 80 70 anna.blomlof@bjerking.se
