Dnr KS 2011/277-38 Kommunstyrelsen Diariekod: 024
Överföring av vård- och omsorgsnämndens egenregiverksamhet SOLOM till ett kommunägt aktiebolag
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:
1. Fullmäktige antar ny bolagsordning för A B S O L O M i enlighet med bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-04-23.
2. Fullmäktige antar ägardirektiv för A B S O L O M i enlighet med bilaga 2 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-04-23.
3. Fullmäktige godkänner överlåtelseavtal mellan A B S O L O M och Sollentuna kommun i enlighet med bilaga 3 till
kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-04-23.
4. Sollentuna kommun överlåter verksamheter enligt ovanstående överlåtelseavtal till A B S O L O M till pris av 65 miljoner kronor.
5. Kommunen ska låna ut 65 miljoner kronor till A B S O L O M till en ränta på STIBOR - 6 månader plus 1 procentenhet i enligt med revers i bilaga 4 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-04-23.
6. Fullmäktige antar reviderat reglemente för kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 5 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-04-23.
7. Fullmäktige antar reviderat reglemente för vård- och omsorgsnämnden i enlighet med bilaga 6 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-04-23.
8. Kommunstyrelsen ska tillhandahålla administrativa tjänster till A B S O L O M till den omfattning och för den tid som bolaget och kommunstyrelsen kommer överens om.
9. De allmänna handlingar hos vård- och omsorgsnämnden som A B S O L O M behöver för sin verksamhet får överföras till bolaget.
10. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att bereda ett ärende om tillhandahållande av servicetjänster åt äldre personer i enlighet med 7 § i lagen om visas kommunala befogenheter.
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
11. Vård- och omsorgsnämnden och A B S O L O M ska teckna avtal i syfte att A B S O L O M ska överta de verksamheter som idag drivs av nämndens avdelning Solom. Avtalen ska ha olika löptider varierande mellan två och fem år. Undantag från skyldigheten att teckna avtal gäller för verksamheterna anhörigkonsulent, demenssköterska och Äldrerehab, som tills vidare ska drivas av vård- och omsorgsnämnden. Undantag gäller också för de verksamheter som i dag drivs av Solom och som inte den 1 september 2013 erhållit nödvändiga tillstånd av Socialstyrelsen.
Även dessa verksamheter ska tills vidare drivas av vård- och omsorgsnämnden
12. Fullmäktige ger A B S O L O M i uppdrag att göra en nyemission, som innebär att kommunen tecknar nya aktier med nominellt värde om 10 miljoner kronor med en överkurs på 10 miljoner kronor. 20 miljoner kronor betalas kontant till bolaget för de nya aktierna.
13. Kommunen ger A B S O L O M ett villkorat aktieägartillskott enligt avtal i bilaga 7, vilket innebär att 10 miljoner kronor betalas kontant till A B S O L O M .
14. Finansiering av aktieägartillskottet sker via finansnettot medan nyemissionen bokförs som ökat värde på kommunens aktier.
15. A B S O L O M får nyttja 100 miljoner kronor av kommunens checkkredit fram till 2014-09-30.
Sammanfattning
Vid fullmäktiges sammanträde 2012-10-17 beslutades att Sollentuna kommun ska överföra vård- och omsorgsnämndens egenregiverksamhet Solom till ett bolag som ska ägas av Sollentuna kommun.
Vid fullmäktiges sammanträde den 12 december 2012 beslutades bland annat att Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag (SFAB) byter namn till A B S O L O M och verksamhetsändamålet ändras till att bedriva
äldreomsorg och tillhandahålla stöd och service till funktionshindrade och därtill kompletterande verksamhet. Samtidigt beslutade fullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma till fullmäktige senast i maj 2013 med förslag till hur vård- och omsorgsnämndens egenregiverksamhet Solom kan överföras i bolagsform.
Innehållsförteckning
Bakgrund 4
Fullmäktiges beslut i juni 2011 4 Fullmäktiges beslut i november 2012 4 Fullmäktiges beslut i december 2012 4
Remiss 5 Yttrande från vård- och omsorgsnämnden 5
Yttrande från handikapprådet 5 Yttrande från pensionärsrådet 5 Kommunledningskontorets beredning 5 Legala och andra formella frågor 5
Formella förutsättningar för bildande av kommunala bolag 5 Kommunens styrning av kommunala bolag .
Krav på upphandling enligt L O U Bolagsordning
Ägardirektiv
Offentlighetsprincipen i kommunala företag
Meddelarfrihet i kommunala företag 10
Personalövertagande 11 Nu gällande organisation H
Vård- och omsorgsnämnens ansvar 11 Vård- och omsorgskontorets organisation 12 Överföring av Solom till ett kommunalt bolag 13
Tillståndsplikt för kommunala bolag 13 Vilka verksamheter ska övertas av bolaget? 14 Kommunens möjlighet att lämna direktuppdrag till A B S O L O M 15
A B SOLOM:s tjänsteköp från kommunen 15 Överföring av journalhandlingar m.m 15 Får bolaget utföra ej biståndsbedömda hushållstjänster? 16
Försäkringsfrågor 18 Ekonomiska aspekter på överlåtelsen av verksamheten till A B S O L O M 19
Bolagsordning för A B S O L O M 22 Ägardirektiv för A B S O L O M 23 Överlåtelseavtal mellan kommunen och A B S O L O M 23
Bakgrund
Fullmäktiges beslut i juni 2011
Vid fullmäktiges sammanträde i juni 2010 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna att produktionsstyrelsens verksamhet Solom överförs i t.ex. bolagsform.
2011 uppdrogs åt konsultföretaget Solving Efeso att utreda förutsättningarna för att skapa en gemensam organisation för äldreomsorg och
funktionshinder i kommunerna Upplands-Väsby, Järfälla och Sollentuna.
Motiven för utredningen angavs till:
• Stärka egenregi verksamheten genom tillvaratagande av stordriftsfördelar
• Egenregin drivs i en tydlig konkurrens med de privata producenterna och därmed stärka konkurrensneutraliteten
• Tillgodose valfriheten genom ett kommunalt alternativ
• Undvika privat oligopolmarknad
• Driva innovation inom äldreomsorg och funktionshinder
Upplands Väsby och Järfälla har beslutat att inte fullfölja utredningen om ett gemensamt bolag.
Fullmäktiges beslut i november 2012
Vid fullmäktiges sammanträde 2012-10-17 beslutades att Sollentuna kommun ska överföra vård- och omsorgsnämndens egenregiverksamhet Solom till ett bolag som ska ägas av Sollentuna kommun.
Fullmäktiges beslut i december 2012
Vid fullmäktiges sammanträde den 12 december 2012 beslutades följande 1. Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag byter namn till AB SOLOM och
verksamhetsändamålet ändras till att bedriva äldreomsorg och tillhandahålla stöd och service till funktionshindrade och därtill kompletterande verksamhet samt bolagets aktiekapital ändras till att utgöra lägst 10 000 000 kronor och högst 40 000 000 kronor.
2. Fullmäktige antar bolagsordning för AB SOLOM i enlighet med bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2012-11-07.
3. Fullmäktige ger AB SOLOM i uppdrag att göra en nyemission vilket innebär att kommunen tecknar nya aktier med nominellt värde om 9 600 000 kronor som betalas kontant till bolaget.
4. Fullmäktiges uppdrag i oktober 2012 till kommunstyrelsen att återkomma till fullmäktige senast i mars 2013 med förslag till hur vård- och
omsorgsnämndens egenregiverksamhet SOLOM kan överföras i bolagsform ändras till att uppdraget ska redovisas senast i maj 2013.
Remiss
Kommunledningskontoret har remitterat ärendet till vård- och omsorgsnämnden, handikapprådet och pensionärsrådet.
Yttrande från vård- och omsorgsnämnden
Nämnden har yttrat sig i protokoll 2012-03-12, § 44.
Vård- och omsorgsnämnden ställer sig positiv till en bolagisering av Solom.
Av nämndens yttrande framgår att nämnden anser att det finns ett antal fördelar med att överföra Solom till bolagsform. Soloms villkor för konkurrens och kvalitetsutveckling blir likställda med marknadens övriga aktörer samt bolagiseringen innebär att vård- och omsorgsnämnden blir en renodlad beställarnämnd vilket skapar en tydligare rollfördelning mellan utförare och beställare.
Yttrande från handikapprådet
Rådet har yttrat sig i skrivelse till kommunledningskontoret 2013-03-27.
Rådet ställer sig bakom vård- och omsorgsnämndens yttrande.
Yttrande från pensionärsrådet
Rådet har yttrat sig i skrivelse till kommunledningskontoret 2013-03-07.
Av rådet yttrande framgår att pensionärsorganisationerna tidigare har lämnat in sina synpunkter som avser bolagiseringen av egenregiverksamheten Solom. Därför har inte pensionärsrådet mer att tillägga i ärendet.
Pensionärsorganisationernas synpunkter inkom till kommunledningskontoret 2012-09-27.
Kommunledningskontorets beredning Legala och andra formella frågor
Formella förutsättningar för bildande av kommunala bolag
Enligt 3 kap. 16 § kommunallagen får en kommun lämna över vården av en kommunal angelägenhet till bl.a. ett aktiebolag. Denna regel utgör grunden för kommunal bolagsbildning.
Enligt andra stycket samma paragraf får dock inte uppgifter som innefattar myndighetsutövning överlämnas till ett bolag om det inte finns särskilt lagstöd för detta. Det senare innebär att kommunen inte kan överföra t.ex.
den biståndsbedömning som utförs av vård- och omsorgsnämnden till ett bolag.
När kommunen ensam bildar ett bolag ska fullmäktige, enligt 3 kap. 17 § kommunallagen
1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i
bolagsordningen
3. utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning
innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas
A v kommunallagen framgår även att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i bolagsform. Styrelsen ska i årliga beslut för varje bolag pröva om bolagets verksamhet under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Kommunens styrning av kommunala bolag
Kommunens styrning av sina bolag utövas dels genom regleringar i bolagsordningen (se ovan) och dels genom ägardirektiv.
Ägardirektiven är komplement till bolagsordningen och kan innehålla närmare regleringar av bolagets verksamhet där kommunen anser att det är viktigt att lämna anvisningar till bolaget. A v ägardirektiven kan även framgå sättet för hur bolaget ska rapportera om sin ekonomi och verksamhet till kommunen.
Det saknas formella möjligheter att tvinga en bolagsstyrelse att följa anvisningarna i ägardirektiven men kommunfullmäktige kan alltid välja att entlediga styrelsens ledamöter om det skulle uppstå en allvarlig
intressekonflikt mellan kommunen och bolaget.
Krav på upphandling enligt LOU
Grundregeln i lagen om offentlig upphandling (LOU) är att kommuners köp av varor och tjänster ska föregås av ett upphandlingsförfarande där flera leverantörer ska beredas möjlighet att lämna anbud.
Det finns dock undantag från huvudregeln:
1. Upphandling enligt huvudregeln behöver inte göras då värdet av varan eller tjänsten understiger 15 % av tröskelvärdet enligt L O U (fn 285 000 kr).
2. Upphandling behöver inte heller göras vid köp/försäljning av varor eller tjänster mellan en kommun och ett kommunalt bolag. Denna regel gäller från 2013-01-01 och ersätter ett tidigare tillfälligt undantag från huvudregeln om krav på upphandling.
Undantaget i punkten 2 kan användas i det nu aktuella ärendet när det gäller överföring till A B S O L O M av de uppdrag som i dagsläget finns mellan vård- och omsorgsnämnden och Solom (bl.a. intraprenadavtal). Undantaget är även tillämpligt om bolaget önskar köpa t.ex. administrativa tjänster av kommunen. Självklart kan undantaget även tillämpas på framtida
direktuppdrag från kommunen till bolaget.
En förutsättning för att få använda undantaget i punkt 2 är att kommunen har samma formella kontroll över den verksamhet som drivs i bolaget som kommunen skulle ha haft om verksamheten drevs i förvaltningsform.
Vid en strikt tolkning av undantaget i punkt 2 saknas möjlighet för bolag inom en kommunkoncern att "sidledes" köpa varor eller tjänster av varandra. I cirkulär 12:50 från Sveriges Kommuner och Landsting konstateras dock att EU-domstolens praxis är långt ifrån klar på området och att kommande upphandlingsdirektiv kan väntas innehålla vissa undantag för koncerner.
Bolagsordning
En bolagsordning är, vid sidan av lagstiftningen, ett aktiebolags regelverk.
Av bolagsordningen ska det, enligt 3 kap. 1 § aktiebolagslagen (ABL), framgå
1. bolagets firma,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte, 3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,
4. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen ska kunna bestämmas till ett lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,
5. antalet aktier eller, om det i bolagsordningen har angetts ett minimikapital och ett maximikapital, ett lägsta och högsta antal aktier, varvid relationen mellan minimikapitalet och det lägsta antalet aktier ska vara densamma som relationen mellan maximikapitalet och det högsta antalet aktier,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter,
7. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelsesuppleanter, om sådana ska finnas,
8. antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer, om revisor ska finnas enligt 9 kap. 1 § A B L ,
9. hur bolagsstämma ska sammankallas, och 10. den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta.
A v A B L framgår även att det, för sådana bolag med annat syfte än vinstsyfte, ska anges i bolagsordningen hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation ska användas.
Ett kommunägt bolag har sällan till huvudsakligt syfte att ge ägaren vinst.
Syftet är oftast ett helt annat, t.ex. att fullgöra kommunens uppgifter inom äldre- och handikappomsorgen.
För kommunala bolag gäller, enligt 3 kap. 17 § kommunallagen, därutöver vissa särregler som följer av kommunallagen. Det är följande:
• Det kommunala ändamålet
• Fullmäktiges rätt att ta ställning
Det kommunala ä n d a m å l e t
Fullmäktige ska fastställa det kommunala ändamålet med bolagets
verksamhet. Med ändamål avses syftet med verksamheten, till skillnad från föremålet för bolagets verksamhet som avser vad bolaget ska ägna sig åt.
Fullmäktige ska se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen.
De kommunala befogenheter som avses är den allmänna kompetensen {kommunal verksamhet måste ha anknytning till kommunen eller dess medlemmar och vara av allmänt intresse), likställighetsprincipen, retroaktivitetsförbudet och självkostnadsprincipen.
Fullmäktiges rätt att ta ställning
Det ska anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.
Fullmäktiges rätt att ta ställning innebär inte att fullmäktige har vetorätt vad gäller det beslut som man ska ta ställning till. Indirekt blir dock fullmäktiges beslut styrande för bolagsstyrelsen eftersom fullmäktige kan entlediga styrelsen om denna inte visar lojalitet med fullmäktiges beslut.
Ägardirektiv
Som ett komplement till bolagsordningen kan ägaren utfärda ägardirektiv till bolagsstyrelsen. Dessa innehåller direktiv som inte grundar sig på bestämmelser i aktiebolagslagen eller kommunallagen.
Det är vanligt att kommunala bolag styrs av ägardirektiv som är beslutade i kommunfullmäktige och fastlagda på bolagsstämma.
Offentlighetsprincipen i kommunala företag
Allmänt om offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen följer av tryckfrihetsförordningen (TF).
Av TF framgår att "till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får bara begränsas genom föreskrift i lag. Sådana föreskrifter fmns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
I TF regleras att allmän handling, som får lämnas ut, ska tillhandahållas genast eller så snart det är möjligt. Myndigheten får ta betalt för kopia av allmän handling, under förutsättning av att det finns en fastställd taxa.
En allmän handling är en handling som är inkommen till en myndighet eller upprättad hos en myndighet.
En allmän handling kan vara offentlig eller hemlig, dvs. omfattas av sekretess.
De närmare reglerna om utlämnande av allmänna handlingar finns i OSL.
Här regleras bl.a. att en myndighet ska lämna ut en allmän handling eller en uppgift som finns i en sådan handling om handlingen/uppgiften är offentlig och ett utlämnande inte hindrar arbetes behöriga gång.
Offentlighetsprincipen i kommunala företag
Med kommunalt företag avses ett aktiebolag där kommunen, direkt eller indirekt (via koncern), äger samtliga aktier.
I viss omfattning gäller även kommunallagens och tryckfrihetsförordningens regler för delägda företag, dvs. sådana bolag där kommunen har ett ägande tillsammans med någon annan. För det fall samägandet är med en annan kommun är det den gängse uppfattningen att kommunallagens regler gäller fullt ut.
TF:s och OSL:s regler om allmänna handlingars offentlighet gäller för myndigheter. Enligt OSL jämställs dock kommunala företag med myndigheter när det gäller rätten för enskilda att ta del av allmänna
handlingar. Detta innebär att företaget ska på begäran av enskild lämna ut en allmän handling (eller uppgift ur en sådan) som inte omfattas av sekretess.
De sekretessregler som i första hand kan vara aktuella för ett kommunalt företag är affärssekretessen, upphandlingssekretessen och
personalsekretessen. För ett bolag som tillhandahåller vård och omsorg är även hälso- och sjukvårdssekretessen aktuell.
Offentlighetsprincipen gäller alltså i kommunala företag på grund av
föreskrift i lag. Några föreskrifter om detta behövs inte i bolagsordning eller ägardirektiv. Kommunledningskontoret föreslår att det för tydlighetens skull ändå tas in en reglering om offentlighetsprincipen i ägardirektiven.
Ett kommunalt företag har rätt att ta betalt för kopia av allmän handling endast under förutsättning av att fullmäktige i ägardirektiv föreskrivit att samma taxa ska gälla i företaget som hos kommunens nämnder. Denna möjlighet är viktig för kommunala bolag bl. a för att undvika s.k. massuttag.
Meddelarfrihet i kommunala företag
Allmänt om meddelarfrihet
Meddelarfriheten följer av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Tryckfrihetsförordningen (TF) och avser rätten för fysiska personer att meddela och offentliggöra uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift.
A v reglerna följer att ingen får åtalas eller dömas för ansvar eller åläggas skadeståndsskyldighet för att ha utnyttjat sin meddelarfrihet.
Den som utnyttjar sin meddelarfrihet har även ett anonymitetsskydd, dvs.
det är inte tillåtet att i ett mål om tryckfrihetsbrott väcka frågan vem som är uppgiftslämnare till en tryckt skrift.
A v Y G L framgår att ingen myndighet eller annat allmänt organ får efterforska vem som lämnat uppgifter som följer av meddelarfriheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är inte oinskränkt utan begränsas av regler i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Uppgifter som omfattas av sekretess får inte offentliggöras om detta är särskilt angivet i OSL. Det gäller t.ex. uppgifter om rikets säkerhet, säkerhets- och
bevakningsåtgärder, enskildas hälsotillstånd, enskildas förhållanden inom förskoleverksamheten och vissa uppgifter om enskilda inom socialtjänsten.
Meddelarfriheten innebär inte någon rättighet att lämna ut en allmän
handling som omfattas av sekretess. I detta avseende gäller OSL:s regler om utlämnandeförbud.
Meddelarfrihet inom kommunala bolag
A v 13 kap. 2 § OSL framgår att meddelarfriheten även gäller för sådana bolag där en kommun utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Detta innebär att de anställda inom Sollentuna kommuns helägda bolag har samma meddelarfrihet som kommunens anställda.
Meddelarfriheten inom kommunala bolag omfattar dock inte styrelseledamöter och verkställande direktör.
Personalövertagande
Enligt 6b § lagen om anställningsskydd (LAS) har den personal som omfattas av en verksamhetsövergång rätt att gå över i anställning hos den nya arbetsgivaren.
Villkoret för att det ska anses vara fråga om en verksamhetsövergång är att det föreligger tillräcklig likhet/identitet mellan den avlämnande och den mottagande arbetsgivaren.
V i d en verksamhetsövergång övergår anställningsavtalen automatiskt till förvärvaren. Arbetstagarna behöver alltså inte vidta några egna åtgärder för att avtalen ska övergå.
En överföring av vård- och omsorgsnämndens verksamhet Solom till ett kommunalt bolag är att betrakta som en verksamhetsövergång enligt
reglerna i L A S 6b. Det innebär att personalen inom Solom har rätt, men inte skyldighet, att följa med till det nya bolaget.
De personer som väljer att inte följa med till det nya bolaget har kvar sin anställning hos kommunen. En eventuellt övertalighet får hanteras av den förvaltning personalen tillhör.
Nu gällande organisation
Vård- och omsorgsnämnens ansvar
Enligt vård- och omsorgsnämndens reglemente fullgör nämnden kommunens uppgifter enligt följande lagar
För samtliga personer med funktionshinder enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) med undantag för personer med psykiskt funktionshinder fram till den dag de fyller 65 år.
I övrigt enligt socialtjänstlagen (2001:453) när det gäller särskilda bestämmelser för äldre personer från och med den dag de fyller 65 år.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet.
Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
- Lag (1997:735) om riksfärdtjänst.
Värd- och omsorgsnämndens ansvarsområde omfattar de kommunala uppgifter som är obligatoriska enligt de lagar som anges ovan. Med detta avses att kommunen är skyldig att tillhandahålla det stöd och den service till kommuninvånarna samt i övrigt utföra de uppgifter som anges.
I de uppräknade lagarna anges i vilken omfattning kommunen får överlämna utförandet, dvs. själva produktionen, till någon annan. Det kan vara till en annan kommun, till en extern utförare eller till ett kommunalförbund.
Observera att kommunen oaktat detta behåller myndighetsansvaret gentemot brukarna/kommuninvånarna. Kommunen måste försäkra sig om att de obligatoriska tjänsterna tillhandahålls till den kvalitet och inom de tidsfrister som anges i lag.
Vård- och omsorgskontorets organisation
Vård- och omsorgsnämndens tjänstemannaorganisation är i dag uppdelad i två huvudområden/uppdrag; samhällsuppdraget och produktionsuppdraget.
S a m h ä l l s u p p d r a g e t
Inom samhällsuppdraget finns tre avdelningar 1. Avdelningen för äldreomsorg
2. Avdelningen för funktionshinder 3. Avdelningen för stöd och utveckling Här finns även förvaltningschefens stab.
Avdelningarna för äldreomsorg och funktionshinder svarar för vård- och omsorgsnämndens myndighetsutövning, dvs. biståndsbedömningen enligt SoL och LSS.
Inom avdelningen för stöd och utveckling finns resurser för avtalsskrivning, avtalsuppföljning, ekonomi, IT, kommunikation och allmänna utredningar.
Förvaltningschefens stab innehåller funktioner för nämndadministration, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), utveckling och kontroll.
Inom samhällsuppdraget svarar kontoret för vård- och omsorgsnämndens myndighetsansvar enligt den lagstiftning inom vars områden nämnden ansvarar enligt sitt reglemente.
Inom samhällsuppdraget finns cirka 55 medarbetare.
Produktionsuppdraget
Inom produktionsuppdraget finns avdelningen Solom.
Solom är kommunens egenregiverksamhet inom området vård- och omsorg.
Solom utför verksamhet i huvudsak på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden. Uppdragen utförs inom bl.a. följande områden
Korttidstillsyn, barn under 12 år Kontaktperson
Personlig assistans Ledsagning
LSS-boenden
Hemtjänst Trygghetslarm Seniorträffar Dagverksamhet Särskilda boenden Äldrerehab
Anhörigkonsulent Demenssköterska
Solom bedriver även ett antal verksamheter utanför Sollentuna kommun.
Det är bl. a. försäljning av enstaka platser inom LSS-boenden, korttidshem och korttidsvistelse. Kunderna är för närvarande Stockholms stad samt Järfälla, Solna och Täby kommuner.
Inom Solom finns idag verksamheterna anhörigkonsulent, demenssköterska och Äldrerehab. Gemensamt för dessa verksamheter är att de betjänar samtliga verksamheter, såväl Solom som de privata/entreprenaddrivna.
Inom Solom finns cirka 600 medarbetare.
Överföring av Solom till ett kommunalt bolag
Tillståndsplikt för kommunala bolag
A v socialtjänstlagen (SoL) och av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) framgår att merparten av vård- och
omsorgsverksamheten kräver tillstånd av Socialstyrelsen, om den ska drivas av ett bolag.
Detta krav gäller inte för kommuner, som i stället har en anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen.
Kravet gäller heller inte för bolag som bedriver verksamhet enligt SoL på entreprenad åt kommunen. Anledningen till att entreprenadverksamheterna är undantagna från tillslåndskravet är att kommunen i sitt entreprenadavtal och i sin uppföljning kan försäkra sig om att insatserna uppfyller kraven enligt SoL.
Kommunledningskontoret har ställt en formell fråga till Socialstyrelsen om ett kommunalt bolag som bedriver vård- och omsorgsverksamhet på
direktuppdrag av kommunen kan jämställas med en entreprenör vad gäller kravet på tillstånd. Socialstyrelsen har svarat i rättsutredning daterad 2013- 02-23.1 utredningen anges att det saknas uttryckligt lagstöd för att undanta kommunala bolag, vilket innebär att dessa får anses omfattas av
tillståndsplikten.
Vilka verksamheter ska övertas av bolaget?
Syftet med bolagiseringen av kommunens egenregiverksamhet inom vård- och omsorg är bl.a. att bolaget ska överta den verksamhet som i dagsläget bedrivs av Solom.
Flertalet av Soloms verksamheter bedrivs idag antingen på direktuppdrag från eller med s.k. intraprenadavtal med vård- och omsorgsnämnden. Med intraprenadavtal menas ett avtal som tecknats efter det att Solom "vunnit"
en upphandling i konkurrens med externa utförare.
Kommunledningskontoret föreslår att de verksamheter som idag drivs av Solom åt vård- och omsorgsnämnden ska övergå till bolaget genom
uppdragsavtal som tecknas mellan kommunen och bolaget. Dessa avtal bör tecknas med olika löptider på mellan två och fem år. Därefter ska
verksamheterna konkurrensutsättas genom upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), där A B S O L O M får tävla på samma villkor som externa utförare. För de verksamheter som kommunen väljer att konkurrensutsätta med stöd av lagen om valfrihetssystem (LOV), bör bolaget succesivt ansöka om godkännanden i LOV-systemet.
En del av de verksamheter som drivs av Solom kan/bör inte gå över till bolaget per den 1 september. Det gäller
1. Anhörigkonsulent 2. Demenssköterska 3. Äldrerehab
4. De verksamheter som i dag drivs av Solom och som inte den 1 september 2013 erhållit nödvändiga tillstånd av Socialstyrelsen.
Kommunledningskontoret föreslår att verksamheterna 1 -3 ska överföras från avdelningen Solom till annan avdelning inom vård- och omsorgskontoret.
Anledningen är att dessa verksamheter betjänar samtliga bolag som utför uppdrag åt vård- och omsorgsnämnden, inte enbart A B S O L O M . Det är därför lämpligare att dessa verksamheter tillhandahålls av kommunen och inte av ett kommunalt bolag som ska figurera på marknaden på samma villkor som övriga vård- och omsorgsbolag.
Verksamheten 4 bör överföras från avdelningen Solom till ny egen avdelning eller till annan befintlig avdelning inom vård- och omsorgskontoret. I takt med att tillstånd meddelas överförs dessa
verksamheter till bolaget. För de verksamheter som inte kan få tillstånd i befintligt skick bör vård- och omsorgsnämnden vidta åtgärder i syfte att tillstånd kan meddelas, alternativt avveckla verksamheterna.
Kommunledningskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att teckna uppdragsavtalen med A B S O L O M , med de ovan angivna undantagen.
Kommunens möjlighet att lämna direktuppdrag till A B SOLOM
En förutsättning för kommunen att helt upphöra med sin
egenregiverksamhet är att man alltid kan garantera tjänsterna gentemot brukarna. Kommunen har "sistahandsansvaret" för att vård- och omsorgstagarna får den hjälp och det stöd som det är berättigade till.
På sikt ska A B S O L O M bedriva sin verksamhet på samma villkor som övriga vård- och omsorgsföretag på marknaden, med ett väsentligt undantag; - Bolaget är skyldigt att åta sig direktuppdrag från kommunen i vissa fall som anges i punkt 2.8.4 i ägardirektiven.
Det är vård- och omsorgsnämnden som är ansvarig nämnd för samtliga de uppdrag som bolaget kommer att utföra i Sollentuna. Det är därför rimligt att det är vård- och omsorgsnämnden som har den formella befogenheten att tilldela bolaget direktuppdrag. Kommunledningskontoret föreslår därför att detta regleras i nämndens reglemente.
Enligt ägardirektiven, punkt 2.8, ska kommunens ersättning till A B S O L O M vara marknadsmässig. Det kan dock inte uteslutas att bolaget och vård- och omsorgsnämnden inte kommer överens om ersättningen för ett specifikt uppdrag. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen ges befogenheten att i dessa fall besluta om vilken ersättning som ska utgå.
Detta utformas som ett ägardirektiv till bolaget och som ett beslut som nämnden måste rätta sig efter. Kommunstyrelsens befogenhet i detta fall föreslås skrivas in i styrelsens reglemente.
AB SOLOM:s tjänsteköp från kommunen
A B S O L O M kommer, i vart fall till en början, inte ha personella resurser för samtliga interna administrativa tjänster. Detta gäller bl.a. lönehantering, ekonomihantering, IT och tryckeritjänster.
Ett praktiskt sätt att lösa problemet är att bolaget köper tjänster från kommunen.
Kommunledningskontoret föreslår att fullmäktige medger att kommunstyrelsen får sälja tjänster till bolaget. Dessa tjänsteköp är
undantagna från upphandlingskravet i och med ändringen i L O U från 2013- 01-01.
Överföring av journalhandlingar m.m.
Genom att vara helägt av Sollentuna kommun omfattas A B S O L O M , genom en reglering i bolagets ägardirektiv, av bestämmelserna i kommunens
arkivreglemente och av Regler för dokumenthantering i Sollentuna kommun. Detta innebär bl.a. att bolaget måste registrera och arkivera sina allmänna handlingar och att det står under tillsyn av kommunens
arkivmyndighet.
Sollentuna kommuns arkivreglemente
Enligt arkivreglementet ska bolaget upprätta en organisation för
hantering/arkivering av sina allmänna handlingar. Beslut ska finnas om vem/vilka som är arkivhandläggare och vilka uppgifter som följer med denna funktion. Vidare ska följande styrdokument upprättas:
• Dokumenthanteringsplan. En beskrivning ö v e r vilka a l l m ä n n a handlingar som finns och hur dessa hanteras. Dokumenthanteringsplanen ska hållas uppdaterad och fastställas av v å r d b o l a g e t .
• Gallringsbeslut. Beslut o m att a l l m ä n n a handlingar f å r gallras. Detta beslut tas av kommunens arkivmyndighet efter s a m r å d med v å r d b o l a g e t .
• Arkivbeskrivning. Detta dokument kompletterar
dokumenthanteringsplanen med uppgifter o m verksamhetens organisation och uppgifter, sökingångar, f ö r e k o m s t e n av sekretess och uppgift om a r k i v h a n d l ä g g a r e .
Hantering vid ö v e r g å n g e n
Vid övergången måste hanteringen regleras. Om en kommunal myndighet övergår till ett kommunalt aktiebolag kan allmänna handlingar göras tillgängliga för bolaget genom ett särskilt beslut i kommunfullmäktige.
Detta sker med stöd av 15 § arkivlagen. En förutsättning är att endast handlingar som behövs för vårdbolagets fortsatta verksamhet blir föremål för avhändande. Med få undantag utgör de allmänna handlingarna
journaler/akter.
Eftersom det nya vårdbolaget är helägt av kommunen jämställs det med en myndighet avseende offentlighet, sekretess och arkivering. Det innebär att arkivering av vårdbolagets handlingar sker hos kommunens arkivmyndighet och följer gällande regelverk.
Får bolaget utföra ej biståndsbedömda hushållstjänster?
Regleringen i kommunallagen om att en kommun får lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag innebär att kommunallagens regler om den kommunala kompetensen blir gällande för bolaget. Ett kommunalt bolag kan inte, utan särskilt stöd i lag, bedriva verksamhet som inte är tillåten för kommunen att bedriva i egen regi. Detta följer av den allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § kommunallagen: "Kommuner får själva ha hand om s å d a n a a n g e l ä g e n h e t e r av allmänt intresse som har anknytning till kommunens o m r å d e eller dess medlemmar och s o m inte s k a handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller n å g o n annan. "
Det förekommer att de externa bolag som tillhandahåller hemtjänst erbjuder s.k. tilläggstjänster. Normalt omfattas sådana tilläggstjänster av reglerna om hushållsarbete i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) och berättigar köparen till skattesubvention.
Med hushållsarbete enligt ovan avses
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformerna grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och internationella skolor enligt 24 kap. 2-7§§ skollagen, när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
Som nämnts ovan är dock kommunala bolag förhindrade att, utan lagstöd, bedriva verksamhet som inte är tillåten för kommunen att bedriva i egen regi.
Ett sådant särskilt lagstöd finns t.ex. i 7 kap. ellagen (1997:857) för kommunala energibolag som tar bedriva handel med el:
1 § Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§ kommunallagen (1991:900) får, utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen om anknytning till
kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommunens område bedriva 1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet, eller 2. nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet.
För kommuner finns också en särskild befogenhetsutvidgande lag - Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. I lagen räknas upp ett antal av de områden där kommuner får verka trots restriktioner i kommunallagen.
Av 7 § framgår att en kommun får utan föregående behovsprövning
tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad.
Enligt 8 § får kommunen ta ut skäliga avgifter för servicetjänster enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnad.
Kommunledningskontorets bedömning är att A B S O L O M kan erbjuda brukarna tilläggstjänster om det sker inom ramen för befogenheten i 7 §
"befogenhetslagen". 1 propositionen till lagen står följande om vilka tjänster som kan erbjudas:
Med servicetjänster avses en rad olika tjänster. Det är inte möjligt att exakt ange vad som kan utgöra servicetjänster. Det skall dock vara f r å g a om tjänster eller uppgifter s o m en yngre, frisk person utan funktionshinder normalt kan utföra själv, exempelvis byta glödlampor eller g ö r a tunga lyft. I de fall s e r v i c e t j ä n s t e r n a kan antas f ö r e b y g g a skador, olycksfall eller
o h ä l s a , även genom att p å ett påtagligt sätt bidra till den enskildes psykiska eller fysiska v ä l b e f i n n a n d e , bör kommunerna beredas möjlighet att erbjuda dem som s e r v i c e t j ä n s t e r åt äldre. Vid b e d ö m n i n g e n av om en viss servicetjänst kan antas f ö r e b y g g a skador, olycksfall eller o h ä l s a kan de framtida vård- och omsorgsbehov som kan antas u p p s t å om
s e r v i c e t j ä n s t e n inte tillhandahålls beaktas. T j ä n s t e r som normalt sett ä v e n yngre personer b e h ö v e r anlita hjälp för avses inte omfattas av begreppet servicetjänst.
Det kan vara rimligt att anta att kommunen har rätt att utföra i princip samma typ av tilläggstjänster som ett externt bolag kan utföra inom ramen för hushållsarbete enligt inkomstskattelagen. Om A B S O L O M ska kumia utföra tjänsterna krävs ett uppdrag från kommunen.
Enligt ett uttalande från Skatteverket ger s.k. hushållstjänster, som ett kommunalt bolag tillhandahåller, rätt till skatteavdrag endast under förutsättning av att avgifterna är marknadsmässiga.
Vård- och omsorgsnämnden har infört ett system med s.k. förenklad biståndsbedömning. Den som fyllt 70 år har möjlighet att fa hjälp med t.ex.
städning, handling och trygghetslarm utan att behöva träffa en biståndsbedömare.
Skillnaden mellan servicetjänster enligt "befogenhetslagen" och de enklare tjänster som vård- och omsorgsnämnden idag tillhandahåller genom s.k.
förenklad biståndsbedömning är dels att det senare kräver ett beslut
(biståndsbedömning) av kommunen och dels att A B S O L O M , i en situation där bolaget får tillhandahålla servicetjänster, kan marknadsföra dessa på samma sätt som ett privat bolag kan marknadsföra hushållstjänster.
Kommunledningskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda om kommunen, via A B S O L O M , ska tillhandahålla servicetjänster enligt ovan. I uppdraget bör ingå att bedöma vilka ålderskategorier som ska omfattas av de eventuella tjänsternna.
Försäkringsfrågor
Sollentuna kommuns verksamheter är sedan 1 januari 2011 försäkrade genom Stockholmsregionens Försäkring A B (SRF).
SRF är ett försäkringsbolag som ägs av samtliga kommuner i Stockholms län utom Stockholm, Upplands Väsby och Salem. Bolagets syfte är att erbjuda ägarkommunerna ett välanpassat försäkringsskydd.
Verksamheten Solom inom vård- och omsorgskontoret omfattas idag av kommunens försäkringsskydd i SRF. De försäkringar som är aktuella för Solom är
• Egendomsförsäkringen (fast och lös egendom)
• Ansvarsförsäkringen (skadeståndsansvar)
• Olycksfallsförsäkringen (olycksfall avs. personal och brukare) SRF har på förfrågan av kommunledningskontoret förklarat att de är villiga att försäkra A B S O L O M såsom medförsäkrade till Sollentuna kommun.
Denna lösning är förmånlig för såväl bolaget som kommunen eftersom den sammanlagda premiekostnaden blir lägre än om var och en tecknar egna försäkringar.
Ekonomiska aspekter på överlåtelsen av verksamheten till AB SOLOM
Den ekonomiska situationen för Solom och A B S O L O M
Prognosen för Soloms verksamheter inom kommunen för hela år 2013 visar på ett resultat på minus 17,7 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen finns främst inom hemtjänsten, som trots olika åtgärder prognostiserar ett minus på
10,0 miljoner kronor. Även för daglig verksamhet enligt LSS prognostiseras ett större underskott på 4,9 miljoner kronor.
För Solom har olika åtgärder satts in för att förbättra resultatet. Som exempel kan nämnas att lokaler har sagt upp och omdisponerats inom daglig
verksamhet samt att översyn av bemanningsbehovet pågår. De ekonomiska effekterna beräknas få fullt genomslag först under 2014.
A B S O L O M har förberedelsekostnader inför övertagandet som beräknas uppgå till 5,5 miljoner kronor fram till och med augusti 2013. Det är främst lönekostnader, konsultkostnader, hyror och kostnader för olika it-system.
Konsultkostnaderna är högre än beräknat eftersom tidsåtgången för hantering av ansökningar till socialstyrelsen och för lokalutredningar initialt
underskattades.
Ö v e r l å t e l s e b e l o p p 65 miljoner kronor
Solving Efeso har på Sollentuna kommuns uppdrag gjort en indikativ värdering av Soloms verksamheter.
A v rapporten framgår sammanfattningsvis följande:
• Solom befinner sig i en situation med ett stort prognosticerat underskott och underlaget för åtgärder för framtida förbättringar är just nu begränsat. Detta tillsammans med osäkerheter om framtida
ersättningsmodeller/nivåer gör att S O L O M är mycket svårvärderat.
Med Solvings Efesos huvudmodell - avkastningsvärdering grundad på kassaflöden - har de genom ett antal simulering av den framtida utvecklingen givit Sollentuna kommun underlag för bedömningar.
Ett sätt att tolka underlaget är att en rimlig värdering ligger mellan ca 20 och 95 Mkr där Solving Efesos uppfattning är att det bör vara möjligt att nå en utveckling som motiverar det högre värdet. De närmare analyser och framtagning av åtgärdsförslag som kommunen har initierat kan ge vägledning för närmare precisering i intervallet.
En annan modell att överväga är att avtala om en
tilläggsköpeskilling utöver en grundköpeskilling i mitten av intervallet.
Med värderingen som grund föreslår kommunledningskontoret att A B S O L O M ska betala 65 miljoner för övertagandet av alla verksamheter som bedrivs inom Solom förutom Äldrerehab, anhörigkonsulent och
demenssköterska. Om inte alla verksamheter kan överlåtas vid samma tidpunkt delas köpeskillingen i förhållande till verksamheterna omsättning och de resterande köpeskilling betalas när verksamheterna är klara för att föras över till bolaget. Hur köpeskillingen ska betalas regleras i
överlåtelseavtalet.
Finansiering av överlåtelsen
Bolaget kan finansiera köpet av verksamheterna från kommunen genom extern upplåning eller genom att låna pengarna från kommunen.
Externa lån
Extern upplåning kommer troligtvis att kräva en kommunal borgen eftersom bolaget är nystartat och inte har några tillgångar som kan pantsättas för lånet. Om kommunen ingår ett borgensåtagande ska bolaget debiteras en borgensavgift från kommunen.
Borgensavgiften ska spegla den kostnadsbesparing som den kommunala borgen ger bolaget. Kommunen bör ta ut en kommunal borgensavgift på 0,5 procentenheter.
Lån från kommunen
Lån från kommunens ska bindas till marknadsräntan STIBOR - 6 månader plus 1 procentenhet. Pålägget ska spegla ränteskillnaden jämfört med ett externt lån. Räntan kan bindas på olika löptider. Om räntan binds i sex månader uppgår den till 2,3 procent (räntenivå april 2013).
I en ändring i inkomstskattelagen (angående s.k. räntesnurror) som gäller från 1 januari 2013 anges att räntekostnader i ett bolag inte är avdragsgilla om de har betalalats inom en koncern där mottagaren inte betalar mer än 10
% skatt. Kommunen som utlånare betalar ingen skatt på sina ränteinkomster.
I denna lagstiftning finns det undantag i en s.k. ventil, som innebär att räntan kan vara avdragsgill om lånet är affärsmässigt motiverat. Det är skatteverket som avgör vad som är affärsmässigt motiverat.
Om bolaget inte medges avdragsrätt uppstår en skattekostnad på 325 000 kronor per år. Eftersom lagstiftningen är ny finns det ännu inget rättsfall på hur avdragsrätten kommer att bedömas av skatteverket.
Kommunledningskontoret rekommenderar, trots skatterisken, att kommunen lånar ut pengar till bolaget. Om skatteverkets tolkning av ränteavdraget är negativ för bolaget, kan finansieringen göras om.
En närmare beskrivning av de nya reglerna i inkomstskattelagen gör i cirkulär 13:4 från Sveriges kommuner och landsting.
Likviditet i A B S O L O M
Bolaget kommer att få betalt för sina tjänster med minst en månads eftersläpning vilket innebär att bolaget behöver finansiera sin löpande verksamhet initialt.
A B S O L O M kommer att ingå i kommunens koncernkontosystem där bolaget kommer att ha möjlighet att utnyttja checkkrediten med maximalt
100 miljoner kronor. A B S O L O M betalar enbart när krediten nyttjas och kommunen lägger på ett påslag om för närvarande 0,3 procentenheter på bankens ränta.
Aktiekapital i A B S O L O M
Bolaget har sedan december 2012 ett aktiekapital på 10 miljoner kronor.
Bolaget har under 2013 kostnader för att förbereda övertagandet av verksamheterna.
A B SOLOM:s egna kapital beräknas vid 2013-08-31 uppgå till 5 miljoner kronor och vid årsskiftet till 2 miljoner kronor
Bolaget beräknas vid årsskiftet ha förbrukat 8 Mkr av sitt aktiekapital.
Bolagets styrelse är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning när hälften av aktiekapitalet är förbrukat.
För att undvika krav på kontrollbalansräkning föreslås att aktiekapitalet ökas med en nyemission på 10 miljoner kronor till en överkurs med 10 miljoner kronor. Kommunen betalar nyemissionen kontant med 20 miljoner kronor.
I bolaget bokförs 10 miljoner kronor som aktiekapital och 10 miljoner kronor som överkursfond. Överskursfonden ingår i fritt eget kapital.
För att stärka bolagets fria egna kapital ytterligare föreslås ett villkorat aktieägartillskott på 10 miljoner kronor som bolaget ska återbetala så snart det kan ske med hänsyn till bolagets finansiella ställning och
betalningsförmåga på längre sikt. Aktieägartillskottet betalas kontant till bolaget.
V i d slutet av året 2013 beräknas bolaget egna kapital inklusive nyemission och aktieägartillskott uppgå till:
Aktiekapital 20 Mkr Fritt eget kapital 20 Mkr Årets resultat 2013 -8 Mkr Totalt eget kapital 32 Mkr
Finansiering av aktieägartillskottet sker via finansnettot medan nyemissionen bokförs som ökat värde på kommunens aktier.
M o m s f r å g o r för bolaget
Momsfri verksamhet
Verksamheter inom vård och omsorg är huvudsakligen skattebefriade från moms, vilket innebär att någon moms inte läggs på fakturorna till
kommunen. Bolaget kommer inte heller ha avdragsrätt för den ingående momsen. Detta leder till ökade kostnader med 10,5 miljoner kronor per år, jämfört med om verksamheten hade kvarstannat i kommunal regi då
verksamheter som bedrivs inom en kommun har princip avdragsrätt för all moms.
För att kommunal drift och privat drift ska vara konkurrensneutral får kommunen (som köpare av privat utförd verksamhet) bidrag, s.k.
momskompensation, från staten. Denna uppgår för närvarande till 6 %.
Sollentuna kommun betalar i dag hela momskompensationen till de privata utförarna. För A B S O L O M skulle det innebära ökade intäkter med 19 miljoner kronor per år.
Momspliktig verksamhet
En marginell del av bolagets kommande intäkter kommer att vara
momspliktiga och kommer att hanteras på samma sätt som det görs inom kommunen.
Bolagsordning för AB SOLOM
Kommunledningskontoret har upprättat förslag till ny bolagsordning för A B S O L O M .
Den nya bolagsordningens skiljer sig från den nuvarande på följande punkter:
I § 4 är tillagt en reglering av ändamålet (syftet) med bolagets verksamhet.
Här anges även de kommunala befogenheter som utgör ram för bolagets verksamhet.
§ 8 handlar om bolagets styrelse. Paragrafen har kompletterats med information om styrelsens beslutsförhet och inkallelseordning för suppleanter.
§ 15 handlar om bolagsstämmans kompetens, dvs. en reglering av vilka ärenden som ska beslutas av stämman. Syftet med bestämmelsen är stärka kommunens beslutanderätt gentemot bolaget i viktiga frågor.
Ägardirektiv för AB SOLOM
Förslaget till ägardirektiv tor bolaget skiljer sig på ett antal punkter från ägardirektiven för kommunens två andra bolag, Sollentuna Energi A B och A B Sollentunahem. Det är framförallt strukturen som är annorlunda.
Hela punkten 1 innehåller i princip information om vad som gäller enligt lag och vad som är reglerat i bolagsordningen, som t.ex. kommunallagens och offentlighets- och sekretesslagens krav på kommunala bolag. Därutöver finns regleringar om när fullmäktige ska ta ställning innan bolaget fattar beslut, kommunstyrelsens uppsikt och bolagsstyrelsens roll.
Punkt 2 handlar om de grundläggande ägardirektiven för bolaget. Som exempel kan nämnas hur bolaget ska ställa sig till servicetjänster för äldre, vilka styrdokument som ska vara likalydande med kommunens, på vilka områden bolaget ska samverka med kommunen och under vilka
förutsättningar som kommunen kan ge bolaget direktuppdrag.
Överlåtelseavtal mellan kommunen och A B SOLOM
I samband med bolagiseringen av Solom kommer kommunen överlåta omfattande verksamheter till bolaget i form av avtal, inventarier och personal.
Solving Efeso har bistått kommunledningskontoret med förslag till överlåtelseavtal mellan kommunen och A B S O L O M .
I avtalet regleras nedanstående:
Tillgångar
I punkt 4 i avtalet regleras vilka tillgångar som övertas av bolaget per tillträdesdagen. Tillgångarna ska förtecknas och bilageras avtalet.
Fordringar
I punkt 5 i avtalet regleras vilka fordringar som ska övertas av bolaget per tillträdesdagen.
Skulder
Punkt 6 i avtaleet reglerar att bolaget förbinder sig att från kommunen överta de skulder som hänför sig till xxxx.
P å g å e n d e investeringar
Punkt 8 i avtalet reglerar att kommunen fram till tillträdesdagen ska fullfölja de pågående investeringar i verksamheten som finns i föreliggande planer.
Detta kan vara t.ex. xxxxx
Avtal med extern part
Punkt 9 i avtalet regerar att kommunen ska överlåta samtliga externa avtal på A B S O L O M som är hänförliga till verksamheten. Det är bl.a. xxxxxx.
Uppdragsavtal med Sollentuna kommun
Punkt 10 i avtalet reglerar att samtliga de uppdragsavtal som verksamheten Solom har med vård- och omsorgsnämnden ska överföras till A B S O L O M . Detta ska ske på i huvudsak oförändrade villkor. Demia reglering motsvarar beslutssats 7 i detta tjänsteutlåtande.
Personal
Punkt 11 i avtalet reglerar att såväl kommunen som bolaget fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt M B L vad avser den personal som ska beredas möjlighet att övergå till bolaget. Här regleras även att bolaget svarar för personalens intjänade förmåner samt att kommunen svarar för
pensionsförpliktelser intjänade före tillträdesdagen.
Journaler och övriga handlingar
Punkt 12 i avtalet reglerar att patientjournaler och övriga handlingar som behövs i bolaget ska övertas av bolaget i enlighet med fullmäktiges beslut (jämför beslutssats 6 i detta tjänsteutlåtande).
Försäkringar
Punkt 13 i avtalet reglerar att A B S O L O M är skyldigt att teckna för verksamheten nödvändiga försäkringar. Som nämnts i avsnittet om
"Försäkringsfrågor" ovan, är det lämpligt att bolaget försäkras via Sollentuna kommuns delägda försäkringsbolag SRF.
Tillgångarnas skick
Punkt 14 i avtalet reglerar, på sedvanligt sätt, att tillgångar övertas i befintligt skick.
Tillträde
Punkt 15 i avtalet reglerar att tillträdedagen är den 1 september 2013. Här regleras även att bolaget ska överlämna en lånerevers till kommunen på köpeskillingen.
Villkor för tillträdet
Punkt 16 i avtalet reglerar dels att bolagets tillträde till verksamheterna är beroende av att fullmäktige godkänner avtalet och dels att bolaget fått vederbörliga tillstånd från Socialstyrelsen.
Om ett eller flera tillstånd från Socialstyrelsen saknas på tillträdesdagen ska kommunen och bolaget antingen avtala om ny tillträdesdag eller dela upp köpeskillingen i proportion till de olika delarnas värde. Såväl övergången av verksamheterna som ersättningen för dessa kommer därmed ske succesivt.
Köpeskilling
Punkt 17 i avtalet reglerar köpeskillingen storlek. Denna föreslås vara 65 miljoner kronor för hela verksamheten. En modell för delbetalning för det fall samtliga verksamheter inta kan övergå per den 1 september är beskriven i avtastexten.
Garantier
Punkt 18 i avtalet reglerar sedvanliga garantier som kommunen lämnar till bolaget i samband med överlåtelsen.
I punkt 19 regleras hur s.k. garantibrist ska hanteras.
Överlåtelse av avtalet
I punkt 21 regleras, på sedvanligt sätt, att överlåtelse av avtalet inte får ske utan den andra partens godkännande.
Faran för den överlåtna egendomen
I punkt 22 regleras, på sedvanligt sätt, att kommunen står faran för egendomen före tillträdesdagen och bolaget efter denna dag.
Bilagor till ö v e r l å t e l s e a v t a l e t
De i överlåtelseavtalet angivna bilagorna kommer sannolikt att föreligga vid överlåtelsetidpunkten 1 september 2013. Undantag gäller
personalförteckning, som kommer att kompletteras vid senare tillfälle.
Katarina Kämpe A . Kommundirektör
Ingegärd Bornelind Kommunjurist
Håkan Wikman Ekonomichef
Charlotte Enges Finanschef
Bilagor:
1. Ny bolagsordning för A B S O L O M 2. Ägardirektiv för A B S O L O M
3. ö v e r l å t e l s e a v t a l mellan kommunen och A B S O L O M
4. Revers avseende A B S O L O M : s k ö p av verksamheter från kommunen 5. Reviderat reglemente för kommunstyrelsen
6. Reviderat reglemente för vård- och o m s o r g s n ä m n d e n 7. Avtal om villkorat aktieägartillskott
8. Indikativ v ä r d e b e r ä k n i n g avseende A B S O L O M 9. Yttrande från vård- och o m s o r g s n ä m n d e n 10. Yttrande från h a n d i k a p p r å d e t
11. Yttrande från p e n s i o n ä r s r å d e t
12. Yttrande från p e n s i o n ä r s o r g a n i s a t i o n e r n a 13. Cirkulär 13:4 från S K L
Bolagsordning för
AB SOLOM
Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-12, § 135, Dnr 2011/277 KS.024 Antagen av bolagsstämman 2013-01-30
Reviderad av kommunfullmäktige 2013-xx-xx Antagen av bolagsstämman 2013-xx-xx
Innehållsförteckning
§ 1 Firma 2
§ 2 Säte 2
§ 3 Föremålet för bolagets verksamhet 2
§ 4 Ändamålet med bolagets verksamhet 2
§ 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning 2
§ 6 Aktiekapital 2
§ 7 Antalet aktier 2
§ 8 Styrelse 2
§ 9 Revisorer 3
§ 10 Lekm annarevisorer 3
§ 11 Kallelse till bolagsstämma 3
§ 12 Kommunstyrelsens närvarorätt vid årsstämma 3
§ 13 Utomståendes närvarorätt vid årsstämma 3
§ 14 Ärenden på årsstämma 3
§ 1 5 Bolagsstämmans kompetens 4
§ 16 Räkenskapsår 4
§ 17 Firmateckning 4
§ 1 8 Hembud 5
§ 1 9 Inspektionsrätt 5
§ 20 Likvidation 5
§ 21 Ändring av bolagsordning 6
I:\SFS\FORSLAG\Bolagsordning för A B S O L O M . D O C
§ 1 Firma
Bolagets firma är A B S O L O M .
§ 2 Säte
Styrelsen ska ha sitt säte i Sollentuna kommun, Stockholms län.
§ 3 Föremålet för bolagets verksamhet
Bolaget ska bedriva äldreomsorg och tillhandahålla stöd och service till personer med funktionsnedsättning, och därtill kompletterande verksamhet.
Verksamheten bedrivs i ägarens ställe. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag det får av sin ägare.
§ 4 Ändamålet med bolagets verksamhet
Ändamålet med bolagets verksamhet är att, till den del detta inte innefattar myndighetsutövning, fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade med flera lagar och förordningar inom området att erbjuda invånarna i Sollentuna kommun äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning.
Bolaget är en bland flera aktörer inom detta område.
Bolaget ska bedriva sin verksamhet i huvudsaklig omfattning åt invånarna i Sollentuna kommun. Bolaget får i den omfattning som medges i lag eller förordning erbjuda tjänster utanför kommunen.
Bolaget ska i övrigt tillämpa de kommunalrättsliga principer som finns angivna i 2 kap. och 8 kap. kommunallagen.
§ 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning
Bolaget ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt.
§ 6 Aktiekapital
Aktiekapitalet ska utgöra lägst 10 000 000 kronor och högst 40 000 000 kronor.
§ 7 Antalet aktier
1 bolaget ska finnas lägst 100 000 aktier och högst 400 000 aktier.
§ 8 Styrelse
Styrelsen ska bestå av lägst 3 och högst 7 ledamöter samt lägst 3 och högst 7 suppleanter.
Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Sollentuna kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som ska hållas enligt 7 kap. 10 §
aktiebolagslagen, intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer ett år därefter.
I:\SFS\FORSLAG\Bolagsordning för A B S O L O M . D O C
Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets Fyllnadsval efter avgången ledamot förrättas av fullmäktige för återstoden av den tid för vilken ledamoten är vald.
Styrelsen är beslutför om antalet ledamöter och i förekommande fall tjänstgörande suppleanter är minst halva antalet ledamöter som utsetts av kommunfullmäktige. Är antalet ledamöter ett udda tal, är halva antalet det närmast högre heltalet från det brutna tal som utgör halva antalet.
Ordningen för inkallande av suppleanter i bolagets styrelse beslutas av kommunfullmäktige.
Suppleant har, trots att denne ej tjänstgör, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden.
§ 9 Revisorer
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, utser bolagsstämman en revisor med en suppleant, vilka båda ska vara auktoriserade revisorer.
Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.
§ 1 0 Lekmannarevisorer
För samma mandatperiod som gäller för de revisorer som
kommunfullmäktige utsett för granskning av kommunstyrelsen och övriga nämnders verksamhet ska kommunfullmäktige i Sollentuna kommun utse två lekmannarevisorer med suppleanter.
§ 1 1 Kallelse till bolagsstämma
Kallelse till årsstämma och till extra bolagsstämma sker genom brev till aktieägarna.
Kallelse till årsstämman ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.
§ 1 2 Kommunstyrelsens närvarorätt vid årsstämma
Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare ska underrättas om tid och plats för årsstämma i bolaget. De har rätt att där närvara och ställa frågor till bolagsledningen om bolagets verksamhet.
§ 1 3 Utomståendes närvarorätt vid årsstämma
Allmänheten har rätt att närvara vid årsstämma.
§ 14 Ärenden på årsstämma
På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling.
1) Stämmans öppnande
2) Val av ordförande till stämman
3) Upprättande och godkännande av röstlängd styrelse.
I:\SFS\FORSLAG\Bolagsordning för A B S O L O M . D O C
4) Val av en eller två justeringsmän
5) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad
6) Godkännande av dagordning
7) Framläggande av årsredovisningen,
revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport
8) Beslut om
a) fastställelse av resultat- och balansräkning
b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören
9) Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter
10) Val av revisor och revisorssuppleant alternativt revisionsbolag (i förekommande fall)
11) Anmälan av fullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisorer
12) Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
§ 15 Bolagsstämmans kompetens
Beslut i ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt, för bolaget eller kommunen, ska fattas av bolagsstämman.
§ 16 Räkenskapsår
Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår.
§ 17 Firmateckning
Enligt 8 kap. 36 § aktiebolagslagen får den verkställande direktören alltid företräda bolaget och teckna dess firma beträffande dennes uppgifter enligt 29 §, bl.a. den löpande förvaltningen.
I den mån styrelsen vill utnyttja möjligheten om särskild firmateckningsrätt enligt 8 kap. 37 § aktiebolagslagen får styrelsen ej bemyndiga annan än styrelseledamot, V D eller vice V D att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening.
I:\SFS\FORSLAG\Bolagsordning för A B S O L O M . D O C
§ 1 8 Hembud
Har aktie - oavsett fångets art - övergått till ny ägare ska aktien genast av förvärvaren hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid styrkas. Anmälan ska även innehålla uppgift om villkoren för äganderättsövergången och den ersättning som lämnats för aktien samt de villkor som förvärvaren ställer för inlösen.
När anmälan gjorts om akties övergång ska detta genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Bolaget ska lämna en underrättelse om hembudet till varje lösningsberättigad med känd postadress med anmodan till den, som önskar begagna lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader räknat från anmälan till styrelsen om akties övergång. Erbjudande om hembud får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet
Anmälan om lösningsrätt ska genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Anmäler sig flera
lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske ska jämnt fördelas bland dem som framställt lösningsanspråk.
Lösenbeloppet ska utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen och i övrigt motsvara det pris som kan påräknas vid försäljning under normala
förhållanden. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt.
Kommer förvärvaren och den som begärt att få lösa in aktierna inte överens i frågan om inlösen, ska den som har begärt inlösen inom två månader från det att lösningsanspråket framställdes hos bolaget väcka talan angående hembudet.
När det står klart att lösningsrätten inte utnyttjats, äger den som gjort hembudet att bli registrerad för aktien.
Under hembudstiden har överlåtaren rätt att utöva rösträtten och därmed sammanhängande rättigheter för aktien.
§ 1 9 Inspektionsrätt
Kommunstyrelsen i Sollentuna kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess.
§ 20 Likvidation
Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Sollentuna kommun.
omfattar.
I:\SFS\FÖRSLAG\Bolagsordning för A B S O L O M . D O C
§ 21 Ändring av bolagsordning
Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Sollentuna kommun.
I:\SFS\FÖRSLAG\Bolagsordning för A B S O L O M . D O C
Ägardirektiv för
AB SOLOM
Antagna av fullmäktige 2013-xx-xx Fastställda av bolagsstämman 2013-xx-xx
Innehållsförteckning
1 Principer för styrning 2 1.1 Kommunen och dess bolag 2
1.2 Kommunallagens krav 2 1.3 Offentlighets- och sekretesslagens krav 2
1.4 Kommunfullmäktiges roll 3 1.5 Kommunstyrelsens roll 3 1.6 Bolagsstyrelsens roll 4 2 Grundläggande ägardirektiv 4
2.1 Föremålet för bolagets verksamhet 4 2.2 Ändamålet med bolagets verksamhet 4 2.3 Ej biståndsbedömda servicetjänster 4 2.4 Kommunens och bolagets policyer 5
2.5 Grunder för verksamheten 5 2.6 Nyttan för kommunen 5 2.7 Samordning av budget, beslutsprocesser m.m 6
2.8 Grundläggande verksamhetsinriktning 6
2.9 Samordnad revision 7 2.10 Riktlinjer för avkastning 8
2.11 Centralkonto 8 2.12 Delårsrapport, årsredovisning m.m 8
2.13 Arvode och andra ersättningar 8
2.14 Arkivreglemente 8 2.15 Taxa för utlämnande av allmänna handlingar 8
2.16 Fastställande av ägardirektiv 8
l:\SFS\FÖRSLAG\Ägardirektiv för AB SOLOM senaste.docx Sida 1 av 8
