Budget Antagen av direktionen: 2014-XX-XX. Handläggare: Ed/Po. Framsida

Antagen av direktionen: 2013-12-04 Version: 1,0

Handläggare: Ed/Po

Antagen av direktionen: 2014-XX-XX Version: XX

Handläggare: Ed/Po

Antagen av direktionen: 2014-12-03 Version: 1.0

Handläggare: Ed/Po Framsida

Budget 2015

Verksamhetsplan 2016-2017

1

Innehåll

... 0

... 0

INNEHÅLL ... 1

1.BRANDCHEFEN ... 2

Framtiden ... 2

2. ALLMÄNT ... 3

3. VISION –VERKSAMHETSIDÉ –INRIKTNINGSMÅL ... 4

Inriktningsmål ... 4

Värdegrund och varumärke ... 4

4. UPPGIFTER ENLIGT LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH AVTAL ... 5

5. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ... 7

6. RÄDDNINGSVERKSAMHET ... 8

Beskrivning av områdets uppgifter ... 8

Intern utbildning ... 8

Operativ planering ... 8

Teknik och underhåll ... 8

Personal ... 9

Framtiden ... 9

Säkerhetsmål och prestationsmål för räddningsverksamheten... 10

7. OLYCKSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET ... 11

Säkerhetsmål och prestationsmål ... 12

8. ADMINISTRATIV SERVICE ... 14

Aktiviteter under 2015 ... 14

Framtiden ... 14

9. BUDGETPROCESSEN OCH FINANSIELLA MÅLSÄTTNINGAR ... 15

Budgetprocessen ... 15

Balanskrav och resultatutjämningsreserv ... 15

God ekonomisk hushållning ... 15

10.RESULTATBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN ... 17

Verksamhetens intäkter ... 18

Verksamhetens kostnader ... 19

Pensioner ... 19

Avskrivningar ... 20

Specifikation av avskrivningarna fördelat per kommun, (tkr) ... 20

Medlemsbidrag ... 21

Finansiella intäkter ... 21

Finansiella kostnader ... 21

11.BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV ... 22

12.BALANSBUDGET ... 23

13.FINANSIERINGSBUDGET/REDOVISNING AV KASSAFLÖDEN ... 24

14.INVESTERINGSBUDGET ... 25

15.INTERN KONTROLLPLAN ... 26

2

1. Brandchefen

Utöver att budgeten är ett viktigt styrdokument för verksamheten är den också värdefull som dokument för information. Den som följt oss genom åren kan tydligt se att verksamheten har breddats och att samarbete är nyckeln till ett framgångsrikt arbete.

Inom Nerikes Brandkår finns inga kommungränser som påverkar det inre arbetet. Här är synsättet att vi bedriver en verksamhet inom ett geografiskt område där alla ska få bästa möjliga hjälp, oavsett om det handlar om räddningstjänst eller förebyggande verksamhet. Nerikes Brandkår är ett förbund med åtta medlemskommuner men ska rent praktiskt arbeta som en förvaltning.

Nerikes Brandkår har effektiviserats under åren - dels för att minska kostnaderna, och dels för att få möjlighet att utveckla verksamheten. Jämfört med föregående år är budget 2015 uppräknad med två procent.

Allmänheten förväntar sig snabb och professionell hjälp vid en olyckshändelse. Nerikes Brandkår har goda förutsättningar att kunna leva upp till detta, i och med att organisationen består av 27

brandstationer strategiskt utplacerade i förbundet, samt att det finns tillgång till avtalshjälp från samtliga räddningstjänster som gränsar till kommunalförbundet.

I vårt uppdrag ingår även att förebygga bränder och att hjälpa till att förebygga andra olyckor. Syftet är att vi uppnår ökad riskmedvetenhet, minskad sårbarhet, färre olyckor, och mindre skador i samhället.

Framtiden

 Sveriges största räddningsinsats i modern tid ägde rum under sommaren 2014, då cirka 1,5 kvadratmil skog brandskadades i den sydvästra delen av Sala kommun. Med stor sannolikhet kommer erfarenheterna från denna brand att påverka både oss inom räddningstjänsten och övriga inom krishanteringssystemet, framöver.

 Lägenhetsbränder, bränder i äldreboenden, anlagda bränder i skolor och trafikolyckor står för den största delen av oönskade händelser i samhället. Dessa områden ska därför

prioriteras i det olycksförebyggande arbetet. Direktionen följer upp händelserna genom den årliga utvärderingen av utryckningsstatistiken. Exempelvis visar statistiken en tydlig trend att väderrelaterade olyckshändelser ökar.

 Arbetet med att få fram en ny brandstation i Lindesberg pågår, och målsättningen är att den ska stå färdig 2016. Stationen ska byggas på en tomt som gränsar till Meritors anläggning i Lindesberg. Läget är mycket bra, med tanke på närheten till deltidsbrandmännens arbeten och bostäder.

 Förhoppningsvis kommer en del frågor som diskuterats under senare tid att lösas inom en snar framtid. Detta gäller framförallt huvudmannaskapet för SOS Alarm, organisation av sotningsverksamheten, och hur utbildningssystemet för brandpersonal ska vara uppbyggt.

 Det kommer att vara mer fokus på frågor om mångfald och jämställdhet inom

räddningstjänsten den närmsta tiden. Detta är viktigt med tanke på att brandkåren måste spegla samhället på ett bättre sätt, samt att det handlar om en allmän trovärdighetsfråga för organisationen.

3

2. Allmänt

Nerikes Brandkår bildades 1998 då Örebro, Kumla, Hallsbergs och Lekebergs kommuner beslutade att samverka inom

räddningstjänsten. År 2001 blev Laxå kommun medlem och året därpå, 2002, blev även Askersunds kommun medlem i

kommunalförbundet. Från och med verksamhetsåret 2010 ingår även Nora och Lindesbergs kommuner i kommunalförbundet.

Inom Nerikes Brandkårs insatsområde bor sammanlagt ca 235 000 invånare vilket motsvarar cirka 82 % av länets invånare. Geografiskt omfattar insatsområdet 15 x 8 mil.

Sammanlagt uppgår personalstyrkan till knappt 500 personer inklusive vikarier och poolpersonal. Huvuddelen av dessa återfinns inom brandkårens utryckningspersonal där tre personalkategorier förekommer; heltid, deltid (brandpersonal i beredskap) samt räddningsvärn (frivillig personal utan beredskap).

25 personer arbetar ren dagtid vid brandstationerna i Örebro, Byrsta och Lindesberg. Utöver dessa arbetar 17 personer i blandtjänst, vilket innebär att utryckningstjänsten kombineras med

dagtidstjänstgöring frånsett under semesterperioden. Dagtidspersonalen är uppdelad på sju olika avdelningar; räddning, personal, teknik, myndighetsutövning, extern verksamhet, krisberedskap samt administrativ service.

Brandkårens ledningsgrupp består av brandchefen, två vice brandchefer samt chefer för administrativ service, teknik, operativ planering, övningsverksamheten och den externa verksamheten.

Ett särskilt verksamhetsråd finns dessutom för samverkan och skyddsfrågor mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Förbundets uppgift enligt förbundsordningen är att svara för räddningstjänst samt skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser.

Direktionen är det högsta beslutande organet i Nerikes Brandkår. Kommunfullmäktige i

medlemskommunerna har fastställt en förbundsordning samt reglemente för direktionen, som sätter de yttersta ramarna för arbetet vid Nerikes Brandkår. Varje kommun har en ordinarie ledamot och en ersättare i direktionen förutom Örebro kommun som har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare.

Revisionen är vald av fullmäktige i respektive kommun och har till uppgift att granska direktionen och verksamheten vid Nerikes Brandkår. Varje kommun har en ledamot i revisionen.

Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Sådana händelser kan inträffa såväl i fred som under höjd

beredskap.

Exempel då kommunal räddningstjänst blir aktuell: bilbränder, byggnadsbränder, båtolyckor, räddning av tamboskap, drunkningstillbud, farligt godsolyckor, gruvolyckor, gräsbränder, hissnödlägen, järnvägsolyckor, oljeskador, ras, skogsbränder, soteldar, trafikolyckor och översvämningar.

4

3. Vision – Verksamhetsidé – Inriktningsmål

Samhället eftersträvar ett ökat skydd mot olyckor. Det känns därför naturligt att vår vision är:

– Ett olycksfritt samhälle!

Arbetet kan inte utföras isolerat av olika aktörer utan måste ske i största möjliga samverkan för att uppnå bästa möjliga resultat. Vår verksamhetsidé är därför:

– Tillsammans skapar vi trygghet!

Ovan nämnda verksamhetsidé är inte unik för enbart vårt förbund, utan är en följd av lagstiftning på området. Vi betonar dock samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång. Vi avser då

samverkan med såväl ägarkommuner som andra organisationer såsom polis, ambulans, andra förbund, företag och enskilda.

Verksamhetsidén ligger till grund för den övergripande inriktningen. I inriktningen och målen anger förbundet vad man vill uppnå med verksamheten.

Vi har valt att formulera oss i fyra inriktningsmål som sedan i sin tur kan brytas ner i säkerhetsmål och aktiviteter under respektive område.

Inriktningsmål

 Verksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov.

 Människor som bor eller vistas inom Nerikes Brandkårs medlemskommuner ska vara trygga och säkra.

 Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik.

 Medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete.

Värdegrund och varumärke

Under 2010 tog ledningsgruppen fram åtta värdeord tillsammans med den heltidsanställda

utryckningspersonalen. Värdeorden står för värderingar som bör genomsyra all den verksamhet som Nerikes Brandkår bedriver. Tillsammans valde vi ut de mest betydelsefylla värdeorden, dessa är markerade runt varumärket.

Ansvar

Kvalitet Omtanke Respekt Engagemang

Handling Trygghet Ordning

Nerikes Brandkårs varumärke består av fågel Fenix som varit brandmännens ”skyddshelgon”, samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa. Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i olika länder.

5

4. Uppgifter enligt lagar, förordningar och avtal

Enligt lag och förordning om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande:

 Räddningstjänst.

 Förebygga bränder och verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.

 Ge rådgivning och information åt den enskilde.

 Se till att sotning och brandskyddskontroll genomförs.

 Utföra olycksundersökningar.

Drygt 2 500 räddningstjänstinsatser genomförs varje år vid våra 27 brandstationer. Den största delen av dessa insatser genomförs av styrkorna i Örebro och Byrsta. Sammanlagt finns 89 man i beredskap dygnet runt. Tillsammans med elva räddningsvärn kan i praktiken oftast 130 man finnas tillgängliga.

Det skadeförebyggande arbetet omfattar ca 2 500 ärenden per år inom följande områden:

 granskning av översikts-, detalj-, trafik-, miljö- och energiplaner,

 granskning av nybyggnader, om- och tillbyggnader,

 riskanalyser och rådgivning,

 tillsyner och besiktningar,

 brandfarliga och explosiva varor,

 tillstånd för farliga arbeten och offentliga föreställningar,

 säkerhetsvakttjänst.

En viktig del inom vår verksamhet är att ge information och utbildning till allmänheten, företag och organisationer. Denna del har ökat år från år.

Enligt lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande:

 Utöva tillsyn hos dem som hanterar brandfarliga och explosiva varor.

 Utfärda tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor.

 Ge råd och information.

Enligt lagen om extraordinära händelser:

 Upprätta stabs- och ledningsverksamhet vid större händelser.

 Säkerställa kommunikation mellan brandkårens ledningsutrymme/SOS Alarm och kommunernas krisorganisationer.

 Bistå medlemskommunerna med planeringsarbete, riskanalysarbete m.m.

Enligt avtal med grannkommuner och övriga räddningstjänstansvariga myndigheter:

 Samarbetsavtal med Örebro flygplats.

 Bistå förbundets grannkommuner med kommunal räddningstjänst.

 Bistå länsstyrelsens organisation samt deras räddningstjänstorganisation vid svåra påfrestningar i samhället.

Enligt avtal med Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB och Trafikverket:

 Restvärdesskydd under och efter räddningstjänstinsatsen.

 Rengöring och sanering av vägbanan efter trafikolyckor.

6 Enligt avtal med en del större företag:

 Utbildning samt förebyggande brandskydd.

 Leasing och tillsyn av andningsskyddsutrustning.

Enligt avtal med SAKAB

 Insatsplanering, utbildning av personal, service av andningsskydd och kemskyddsutrustning, anordna samverkansövningar samt rådgivning m.m.

Enligt avtal med Risbergska skolan, Örebro kommun och Alléskolan, Sydnärkes utbildningsförbund:

 Gymnasieutbildning i räddningstjänst.

Enligt överenskommelse med Polisen i Örebro län:

 Nerikes Brandkår tillhandahåller en brandingenjör till 50 % arbetstid som utför riskanalyser, utredningar, spridningsintyg, råd och konsultationer m.m.

Enligt avtal med Örebro läns landsting:

 Hjärtstoppsverksamhet vid Byrsta, Odensbacken, Pålsboda, Askersund, Laxå, Fjugesta, Fellingsbro, Nora, Garphyttan, Vintrosa, Vinön, Vretstorp, Finnerödja, Guldsmedhyttan, Frövi, Hjortkvarn.

 IVPA (i väntan på ambulans, alla prio-1 uppdrag) vid brandstation i Fellingsbro.

 Bistå med sjuktransport i terräng.

Enligt avtal med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap:

 Samordna arbetet med olycksundersökningar för Örebro och Värmlands län, 0,15 tjänst.

 Hjälp med arbete om jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten, Örebro och Värmlands län, 0,25 tjänst.

Enligt avtal med Brandskyddsföreningen Örebro län:

 Svara för administrationen.

Enligt avtal om krisberedskap med kommuner

 Hjälp med beredskapsplanering och säkerhetsarbete, 1,0 tjänst (Nora och Lindesberg), fr.o.m. 1 jan 2015.

 Hjälp med beredskapsplanering och säkerhetsarbete, 2,0 tjänst (Hallsberg, Laxå, Askersund och Lekeberg).

7

5. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Inom Nerikes Brandkår ska arbetsmiljöarbetet i största möjliga omfattning integreras i den dagliga verksamheten, på våra brandstationer, på skadeplats i samband med räddningsinsatser samt vid myndighetsutövning och andra uppdrag.

Generellt ska säkerhets- och arbetsmiljöfrågor ha hög prioritet inom Nerikes Brandkår, särskilt mot bakgrund av att personalen vid olika typer av räddningsinsatser kan komma att utsättas för komplexa och svåra situationer.

En god arbetsmiljö skapar förutsättningar för att personalen trivs och fungerar väl i sitt arbete, vilket även medför en tryggare och säkrare arbetsplats. Nerikes Brandkår ska vara en jämställd arbetsplats där både kvinnor och män, oavsett ålder, etnisk tillhörighet och livssituation, ska trivas och kunna utvecklas i sitt arbete.

Arbetsplatsträffarna utgör basen i arbetsmiljöarbetet. Syftet med dem är bl.a. att öka delaktigheten samt ge bättre möjligheter att påverka det egna arbetet. Utöver detta är personalen delaktig i utvecklingen av verksamheten genom förändringsarbeten i projektform i grupperna.

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att:

 mål ska finnas för arbetet med arbetsmiljön,

 risker och brister i arbetsmiljön ska kartläggas, analyseras och vid behov åtgärdas,

 handlingsplaner ska upprättas årligen,

 utredningar och dokumentation av arbetsskador, ohälsa och tillbud ska utföras så att lämpliga åtgärder kan vidtas,

 alla anställda i Nerikes Brandkår inser betydelsen av att vi är varandras arbetsmiljö.

Efter samråd med huvudskyddsombudet ska bland annat följande aktiviteter prioriteras under 2015 i det systematiska arbetsmiljöarbetet:

 Förbättra arbetsmiljön enligt konceptet ”Friska brandmän” vilket innebär att smittorisker (rök, kontaminering) ska undvikas under hela tidsaxeln från brandbekämpning tills materiel och skyddsutrustning är återställda.

 Öka trafiksäkerheten samt skydd av personalen vid arbete på väg (fokus på säkerhetsbälten, få bort lös utrustning i fordonshytter samt ex. avspärrning/reflexvästar, rutiner m.m).

 Revidera rökdykarreglementet för Nerikes Brandkår. I anslutning till detta bör en del närliggande frågor ses över.

 Aktiviteter markerade med pil (cirka 13 st.) skall redovisas till direktionen.

Övriga aktiviteter följs upp internt i verksamheten.

8

6. Räddningsverksamhet

Ansvarig: Anders Larsson

Nu är målet nära med en ny brandstation i Lindesberg. Projektering och upphandling är gjord och vi väntar med spänning på ett första spadtag som skall ge Lindesbergsborna en ny brandstation. En ny brandstation ger också Lindesberg möjligheter att utveckla sitt centrum med en sammanhållen byggnation för handel och bostäder.

Erfarenheterna av vår första skärsläckarenhet som alternativ släckmetod är mycket positiva och i slutet på 2014 tar vi vår andra enhet i bruk.

Andra viktiga frågor att arbeta vidare med under 2015:

 Utvecklingen av vår egen strategiska ledning i form av ny teknik och en förbättrad arbetsmiljö för inre befäl.

 Utveckla våra övningsområden så att de anpassas miljömässigt och till moderna släckmetoder.

 Slutföra första delen av projektet ”Friska brandmän” som innebär att vi i samband med brand inte skall utsättas för hälsovådliga ämnen.

Beskrivning av områdets uppgifter

Utryckningsverksamhetens arbete FÖRE-UNDER-EFTER utryckning samordnas i nedanstående avdelningar inom räddningsverksamheten:

 Intern utbildning

 Operativ planering

 Teknik och underhåll

 Personal

Intern utbildning

Intern utbildning skall skapa förutsättningar för de enskilda stationerna att i hög grad bedriva sin egen övningsverksamhet. Avdelningen skall stötta med en långsiktig planering och med kompetens inom områden som de enskilda stationerna ej besitter. En viktig del i inriktningen på

övningsverksamheten är att ta del av erfarenheter från inträffade händelser och anpassa

utbildningen därefter. Avdelningen arbetar nu med att införa målplaner och övningsprogram mer långsiktigt. En utökad lokal anpassning av övningsverksamheten kan vara nödvändig i framtiden.

Operativ planering

Ny teknik installeras inför 2015 i vår ledningscentral. Samtidigt har avdelningen förstärkts för att vi skall utveckla vårt beslutsstöd vid utryckning. Utvecklingen av materiel och metoder går ständigt framåt vilket gör att vi måste ompröva våra egna rutiner och implementera nyheter i vår

organisation.

Teknik och underhåll

I Nerikes Brandkår finns det cirka 100 olika fordon, 27 brandstationer och 450 brandmän som skall utrustas. Allt detta kräver en omfattande organisation för inköp och underhåll.

Årligen antas en investeringsplan av förbundets direktion. I vår strävan att hålla en hög teknisk standard på all vår materiel återinvesteras materiel till ett värde av ca 11 miljoner per år. Det innebär att våra äldsta fordon blir upp till 30 år.

9

Personal

Verksamheten ansvarar för all utryckningspersonal, såväl heltids-, deltids- som värnpersonal, vid förbundets 27 brandstationer. Vår främsta uppgift är att planera, rekrytera och utbilda

utryckningspersonal och samordna resurserna så effektivt som möjligt. Bemanningen skall planeras så att beredskapen upprätthålls på en skälig nivå i hela Nerikes brandkår. Vi skall stödja kårchefer och stationschefer i deras arbete med personal och rekrytering ute på våra 27 brandstationer.

Vi vill att Nerikes Brandkår skall öka mångfalden inom hela organisationen. Avdelningen ansvarar också för att det systematiska arbetsmiljöarbetet genomsyrar verksamheten.

Bemanning inom räddningsverksamheten 1 vice brandchef

1 personalspecialist 2 brandingenjör

2 brandinspektörer dagtid

7 brandinspektörer i blandtjänst utryckning-dagtid 1 vaktmästare

3 brandmän i dagtid

3 materielvårdare/mekaniker 1 bilmekaniker

Utryckningspersonal – ca 450 personer inklusive poolpersonal:

Heltid: ca110 Deltid: ca 240 Värn: ca 100

Framtiden

Vi ser hur de administrativa kostnaderna för bland annat datasystem inom personal, ekonomi, stöd för räddningstjänst och skadeförebyggande verksamhet långsamt ökar sin andel av kostnaderna och tär på den övriga verksamheten. Utrymmet för att inleda utvecklingsprojekt, vidareutbilda vår personal och stärka vår organisation inför framtiden har minskat. Vi behöver frigöra medel i vår organisation för att klara av att utveckla verksamheten så att vi kan möta framtiden. Har våra medlemskommuner råd att öka bidragen till Nerikes Brandkår eller kan vi effektivisera vår

organisation ytterligare? Något måste sannolikt göras inom en snar framtid. Vilka konsekvenser får skogsbranden i Västmanland på svensk räddningstjänst i framtiden? Troligen kommer MSB att bygga upp någon typ av riksresurser för stab och ledning precis som man gjort med viss materiel.

10

Säkerhetsmål och prestationsmål för räddningsverksamheten

Säkerhetsmålen beskriver den nivå av skydd och säkerhet som Nerikes Brandkår vill nå. Målen formuleras utifrån medborgarens perspektiv och anger vilken effekt eller vilket resultat som eftersträvas. Till varje säkerhetsmål kopplas ett eller fler prestationsmål som beskriver vilka aktiviteter som Nerikes Brandkår tänker genomföra.

R1 Räddningsinsatserna skall planeras så att effektiva insatser kan genomföras.

 R1.1 Tillsammans med SOS Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter.

R1.2 Årligen utföra insatsplanering och övning på två av våra Sevesoanläggningar av högre graden.

R1.3 Stödet för Inre befäl skall utvecklas och anpassas till Rakel.

R2 Räddningsinsatser skall utföras på ett tryggt och säkert sätt och med rätt kompetens.

R2.1 Vid behov genomföra halkkörnings-, preparand-, värn-, rökdykarledar- och körkortsutbildningar.

R2.2 Upprätta målplan för övningsverksamheten.

R2.3 Registrera övningsnärvaro för samtlig personal.

R2.4 Planera 6 befälsutbildningar för heltiden under året. Det bör även planeras befälsövningar för deltiden.

R3 Vi skall utreda och ta tillvara på erfarenheter från inträffade händelser.

 R3.1 Utvärdera upprättad statistik för utryckningsverksamheten och föreslå åtgärder för att minska olyckorna och dess konsekvenser.

R3.2 Utreda samtliga dödsolyckor.

R3.3 Implementera föreslagna åtgärder från olycksutredningar.

R4 Utrustning och fordon skall vårdas så att en hög tillgänglighet upprätthålls.

R4.1 Ny radio för rökdykning införskaffas under 2015.

R4.2 För att minska risken för kontaminering bör möjligheterna att rengöra materiel förbättras.

R4.3 Logistiken för omhändertagandet av kontaminerad materiel skall förbättras på Örebrostationen.

R5 Mångfalden inom Nerikes Brandkår skall öka så att vi blir fler kvinnor och fler med utländsk bakgrund, vilket innebär att den samlade kompetensen breddas.

 R5.1 Lediga tjänster annonseras internt och externt för möjliggöra största mångfald.

11

7. Olycksförebyggande verksamhet

Ansvarig: Ulf Smedberg

Syftet med den olycksförebyggande verksamhet som Nerikes Brandkår bedriver är att uppnå intentionen i lag om skydd mot olyckor.

”Färre människor skall dö, färre människor skall skadas och mindre skall förstöras”.

Handlingsprogrammet som Nerikes Brandkår tar fram i början av varje mandatperiod beskriver den förmåga Nerikes Brandkår har att arbeta med skydd mot olyckor och även hur samarbetet med de åtta medlemskommunerna ska fungera. Samarbetet mellan Nerikes Brandkår och den enskilda kommunen ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta upprätthålls bäst genom kontinuerlig kontakt mellan handläggare samt medverkan i arbetsgrupper och andra forum.

De tvärsektoriella klyftor som kan uppstå mellan förvaltningar ska minimeras genom personliga kontakter och gemensamma aktiviteter. I handlingsprogrammet fastslås inriktningsmålen för verksamheten samt de säkerhetsmål som Nerikes Brandkår har att förhålla sig till under de kommande fyra åren.

Nerikes Brandkår har organiserat det förebyggande arbetet via två avdelningar, olycksförebyggande avdelning samt extern verksamhet.

- Den olycksförebyggande avdelningen, myndighetsutövning, ska i takt med samhällets utveckling förebygga nya risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga och explosiva varor, stöd till ägarkommunerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotningsverksamheten. Avdelningen bistår även medlemskommuner med internt skydd samt beredskapsfrågor.

Bemanning för myndighetsutövning (Ansvarig: Ulf Smedberg) 1 vice brandchef

1 brandingenjör

1 brandingenjörer/insatsledare 2 brandinspektörer

3 brandinspektörer/insatsledare 3 brandinspektörer/inre befäl

Även andra anställda inom Nerikes Brandkår deltar i olika förebyggande aktiviteter.

- Den externa verksamheten syftar till att öka kunskapen hos den enskilde att själv kunna ta ansvar för sitt brandskydd.

Bemanning för extern verksamhet (Ansvarig: Mattias Ermanbrix) 2 brandinspektör/inre befäl

1,5 instruktörer 1 brandman

Personal från utryckningsstyrkan.

12

Säkerhetsmål och prestationsmål

F1 Nerikes Brandkår ska verka för att medborgarna inom medlemskommunerna erhåller ett likvärdigt skydd mot olyckor genom förebyggande verksamhet.

 F1.1 Utföra 450 tillsyner enligt LSO och LBE.

F1.2 Handlägga 120 tillståndsärenden enligt LBE.

F1.3 Medverka i samhällsplaneringen avseende 80 ärenden.

F1.4 Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med 80 byggnadsärenden.

F1.5 Delta i kommunernas risk- och säkerhetsarbete.

F2 Underlätta för medborgarna och andra att själva kunna förebygga och minska effekterna av oönskade händelser

F2.1 Utbildningar:

- Allmän brandkunskap, 150 tillfällen.

- Allmän brandkunskap, vård och omsorg, 10 tillfällen.

- Heta arbeten, 30 tillfällen.

- Intern brandskyddskontrollant, 10 tillfällen.

- Anläggningsskötare – automatiskt brandlarm, 2 tillfällen.

- Övrigt (HLR, Utrymningsövning etc.), 130 tillfällen.

F2.2 Information till bostads och hyresgästföreningar vid 20 tillfällen.

F2.3 Minst 75 % av besökarna på hemsidan skall vara nöjda med informationen.

F3 Identifiera och analysera risker i vår omvärld och samt ta lärdom av inträffade händelser.

F3.1 Olycksundersökningar, undersöka alla dödsolyckor samt större eller speciella händelser.

F4 Skador på människors liv, hälsa och egendom och på miljön till följd av brand skall minimeras.

F4.1 Utföra 450 tillsyner enligt LSO och LBE.

F4.2 Ge riktad information till 25 000 hushåll om hur man förebygger brand.

F4.3 Antalet besökare på hemsidan skall uppgå till 15 000 per år.

F5 Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning.

 F5.1 Utföra sotning på 55 000 sotningspliktiga objekt enligt fastställd frist.

F5.2 Utföra brandskyddskontroll på 55 000 objekt enligt fastställd frist, ca 12 000 per år.

F5.3 Handlägga ansökningar från privatpersoner som själv vill utföra sotning.

13

Framtiden

Nytt handlingsprogram

Under 2015 ska nytt handlingsprogram för verksamheten tas fram för perioden 2016-2019. I arbetet med handlingsprogrammet ska nya inriktnings- och säkerhetsmål tas fram. Dessa ligger sedan till grund för kommande års prestationsmål. Prestationsmålen återfinns i budgeten för varje år.

Tillsynsförrättarens kompetens

Under senare tid har vi fått känna på hur vi påverkas av händelser runt om världen. Med anledning av alla olika konflikter som pågår runt om i världen får våra kommuner ta emot många flyktingar. För att möta denna anstormning krävs ett gott och nära sammarbete med flera olika myndigheter och organisationer, som t. ex Byggnadsnämnd, Miljökontor, Migrationsverk m.fl., för att de olika boendena som flyktingarna anvisas ska ha ett acceptabelt brandskydd.

Tillsynsarbetet kräver mer av varje enskild tillsynsförrättare. I takt med att byggnaderna eller anläggningarna blir mer och mer analytiskt dimensionerade krävs högre kompetens för att kunna göra riktiga bedömningar avseende om § 2 i LSO uppfylls. För att göra tillsynsprocessen rättssäker krävs det att förelägganden skrivs i större omfattning än tidigare samt att de så kallade

”mjukisprotokollen” försvinner. För att uppnå detta krävs en ständig utveckling och kompetenshöjning av personalen inom flera områden.

Sotning och brandskyddskontroll

På flera platser runt om i Sverige ställer nuvarande lagstiftning till problem för kommunerna. Den fråga som vållar mest frågeställningar och problem är möjligheten att sota själv eller anlita någon annan än den kommunen anvisar till sotning. I vissa kommuner har omfattningen av ansökningar för egensotning gjort att befintlig organisation inte kunnat hantera ansökningarna. Sveriges kommuner och landsting har uppvaktat Försvarsdepartementet i denna fråga för att få till en förändring i lagstiftningen. Myndigheten för samhällskydd och beredskap ställer sig bakom behovet av en lagöversyn på området. Inom kort så kommer nya frister för brandskyddskontrollen att träda i kraft.

Detta innebär att fristerna går från 2, 4 och 8 år till 3 och 6 år. Övergångstiden vid genomförandet av ändring blir relativt lång för att ge möjlighet till att skapa balans i arbetsvolymen mellan olika år.

Ändringen innebär också att vi behöver se över fristerna för sotning så att samordningsmöjligheter skapas mellan sotning och brandskyddskontroll.

Utbildning och information

För att människor inte ska omkomma eller skadas allvarligt genom brand, har kunskaper och

beteende hos den enskilde stor betydelse. Den enskildes förmåga är dels beroende av kunskaper om att förebygga brand, dels att agera rätt om något ändå händer. Som en del i det förebyggande arbetet tillhandahåller Nerikes brandkår utbildning i brandskydd och förstahjälpen.

Utbildning och information är också en viktig del i arbetet med att minska antalet anlagda bränder.

Anlagd brand är i dagens läge ett stort samhällsproblem. Totalt anläggs över 10 000 bränder i Sverige årligen. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år.

Hälften av alla skolbränder är anlagda, d v s nästan dubbelt så många som för bränder totalt. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Endast skolbränderna uppskattas kosta

samhället minst 300 miljoner kronor varje år. Skolbränder är dessutom bara en del av problemet med anlagd brand, som dessutom omfattar flera anlagda bilbränder eller bostadsbränder per dag.

Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 procent av fallen.

14

8. Administrativ service

Ansvarig: Elisabeth Östlund

Beskrivning av områdets uppgifter

Inom avdelningen handläggs ärenden rörande förbundets ekonomi, löneadministration, information, kansli, upphandlingar, pensioner och finansiella placeringar. Arbetet innebär att utföra

arbetsuppgifter inom dessa områden, att följa utvecklingen och att omsätta förändringar i praktiken inom Nerikes Brandkår. Förbundet förfogar över egna datasystem.

Avdelningen svarar dessutom för redovisning och fakturering åt Brandskyddsföreningen Örebro län samt Brandskyddsföreningen Örebro län Utbildning AB, samt åt dessa även administration av utbildning för Heta arbeten.

Bemanning inom den administrativa verksamheten Avdelningen administrativ service har 5 tjänster:

1 administrativ chef 1 löneadministratör 1 ekonomiadministratör 1 informationsassistent 1 informatör (100 %)

Aktiviteter under 2015

 Utveckla den elektroniska fakturahanteringen vad gäller mottagning av leverantörsfakturor och sändning av kundfakturor.

 Upprätta rutinbeskrivningar för arbetet inom administrativ service.

 Se över ärendehanteringen.

 Utveckla intranät och extern hemsida vad gäller information och kommunikation inom förbundet.

Framtiden

Våra uppdrag inom Administrativ service ställer krav på:

 Kontinuerlig kompetensutveckling.

 Omvärldsbevakning av förändringar och utveckling inom våra områden.

 Samarbete via nätverk med andra kommunalförbund och organisationer. Genom samarbete kan vi utveckla våra arbetsmetoder och bredda vår kompetens inom dessa områden.

 God intern kommunikation som främjar kunskap, delaktighet och dialog. Detta är grunden för vår externa information, som bidrar till att främja tryggheten i samhället och förtroendet för räddningstjänsten.

15

9. Budgetprocessen och finansiella målsättningar

Budgetprocessen

Budgetramar för den kommande treårsperioden tags fram under våren. Dessa redovisas bland annat vid medlemsmötet och direktionen. Budgeten tas fram under perioden april-november och beslutas av direktionen i december. Förbundet träffar också förbundsmedlemmarnas ekonomichefer vid fyra tillfällen varje verksamhetsår och redogör för förbundets ekonomiska ställning och resultat.

Förbundets kostnader består till största delen av personalkostnader och lokalkostnader. För att täcka kostnadsökningar har kommunerna räknat upp medlemsbidraget med 2 % (2015), 2,5 % (2016) samt 2,5 % (2017). Det är främst SKL:s ¹ höjda prognoser för personal- och lokalkostnader som är orsaken till att ett förhöjt medlemsbidrag behövs 2016 och 2017.

Balanskrav och resultatutjämningsreserv

Regler för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) finns i Kommunallagen 1991:900 (KomL). Direktionen i kommunalförbundet Nerikes Brandkår hänvisar till KomL 3 kap 21 § och gör tolkningen att lagtexten även gäller för kommunalförbund.

Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa

förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en RUR. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och därigenom möta konjunkturvariationer.

Under hösten 2013 antog direktionen riktlinjer om god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv.

Riktlinjerna om RUR innebär att Nerikes Brandkår ska kunna undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheten vid en tillfällig intäktsdämpning. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om verksamheten eller ekonomin i stort. Åtgärder som t ex anpassning av kostnader, bör först ha prövats innan medel ur RUR kan användas.

Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av

överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur.

I samband med att direktionen antog riktlinjerna skapades en reserv inom det egna kapitalet på 640 tkr som en ingående balans för åren 2010-2012.

2009 redovisade förbundet ett positivt resultat på 5 490 tkr i bokslutet. Det höga positiva resultatet berodde främst på en omläggning av pensionsåldern från 59 år till 60 år i pensionsberäkningen. Det positiva resultatet sattes av i en balansfond inom det egna kapitalet i syfte att användas till att möta variationer av framtida pensionskostnader.

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning innebär att såväl Nerikes Brandkårs finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt, miljömedvetet och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

1 1) Sveriges Kommuner och Landsting: Budgetförutsättningar för åren 2014-2018.

16 Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning:

 Tillsammans med SOS Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Kortare insatstid minskar resursbehovet för Nerikes Brandkår och minskar även samhällets totala skadekostnader.

 Mål: Förlarm skall erhållas inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter.

 Metod: Ta del av statistik från SOS Alarm.

 Mått: Förändring av antalet larm med insatstid på högst 2 minuter.

 Införa särskilda övningslarmställ för att minska slitaget på ordinarie larmställ och även tillgodose konceptet Friska brandmän.

 Mål: Minska slitaget på ordinarie larmställ.

 Metod: Införskaffa särskilda larmställ för övningsverksamhet.

 Mått: Jämföra kostnader för skyddskläder före och efter införandet.

Finansiella målsättningar kopplade till god ekonomisk hushållning

I kommunalförbundet Nerikes Brandkår uttolkas god ekonomisk hushållning som att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Detta uttrycks i följande övergripande finansiella mål:

 Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona.

Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget, (redovisas i procent i förvaltningsberättelsen med 1-2 jämförelseår).

 Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion.

Förmögenheten inte ska urholkas; årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan + 0,5 procent enligt kommunalförbundets finanspolicy.

Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100 procent, d v s finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöden i relation till totalt kapitalbehov, (redovisas i procent).

 Storleken på det egna kapitalet

Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser, enligt lagen om skydd mot olyckor.

17

10. Resultatbudget och verksamhetsplan Resultatbudget 2015, verksamhetsplan 2016-2017

Resultaträkning (tkr) Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Verksamhetens intäkter 16 218 14 558 15 193 15 513 15 979

Verksamhetens kostnader -146 883 -149 639 -152 546 -156 310 -160 767

* varav pensionskostnad inkl

löneskatt -8 653 -6 816 -6 732 -6 900 -7 072

Avskrivningar -5 201 -5 951 -6 312 -6 574 -6 411

Verksamhetens nettokostnader -135 866 -141 032 -143 665 -147 371 -151 199

Medlemsbidrag 140 038 142 839 145 696 149 338 153 072

Finansiella intäkter 345 200 400 450 500

Finansiella kostnader -399 -307 -217 -146 -90

Finansiell kostnad pensionsskuld exkl

löneskatt -5 415 -1 262 -1 730 -1 773 -1 817

Resultat -1 297 438 484 498 465

Avräkning pensionsmedel mot medlemskommuner

Total pensionskostnad, enligt budget -14 068 -8 078 -8 462 -8 673 -8 889 Total pensionskostnad enligt

prognos KPA (2014-08-17) - 5 675 6 658 7 472 9 008

Att kreditera (-) / debetera (+) - -2 403 -1 804 -1 201 119

Balanskravsresultat 34 48 15

18

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter framgår nedan. Uppräkning har skett enligt SKL:s prognos avseende KPI eller löneökning, eller med 2 % generellt, beroende på respektive avtal, för budgetperioden.

Verksamhetens intäkter (tkr)

Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Automatiska brandlarm 3 953 4 050 4 044 4 178 4 329

Avtal 5 839 5 968 6 142 6 183 6 336

Räddningstjänst och teknisk

service 371 360 365 372 380

Externutbildning 1 473 1 600 2 086 2 156 2 235

Myndighetsutövning 1 597 1 960 2 005 2 073 2 150

Övrigt 2 985 620 551 551 549

SUMMA 16 218 14 558 15 193 15 513 15 979

Specifikation posten Avtal:

Kundavtal 2015

Krisberedskap - intäkter 1 868 Vägsanering 175

Räddningsgymnasiet 550 Korsnäs AB, Frövi 150

Skolprojektet Örebro kommun 510 Zinkgruvan Mining AB 150

SAKAB 500 IVPA Sjukvårdslarm 150

Ersättningar från MSB 417 Akzo Functional Chemicals AB 87

Polismyndigheten 329 Bärhjälp/lyfthjälp ÖLL 75

Restvärdesräddning 221 Kriminalvården 60

Atlas Copco Rock Drills AB 206 Övriga 319

Orica - Dyno Nobel Sweden AB 199

Brandskyddsföreningen Ö-o län 175 Totalt 6 141

19

Verksamhetens kostnader

Budgeten för åren 2015-2017 har justerats för förväntade kostnadsökningar. Lönekostnader baseras på SKL:s prognos och har beräknats öka med 3,1 % (2015), 3,4 % (2016) samt 3,7 % (2017) på årsbasis. I budgeten är ökningarna justerade för avtalstiden april-december. Pensionskostnader har räknats upp med 2 % - 2,5 % i likhet med medlemsbidraget. Lokalkostnader har räknats upp enligt SKL:s prognos avseende konsumentprisindex. Avstämning har skett gentemot kommunalförbundets bokslut för 2013, helårsprognos för 2014 samt de förslag som inkommit från avdelningarna under hösten.

Verksamhetens kostnader (tkr)

Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

inkl PO-pålägg 1 693 2 309 1 927 1 952 2 278

Löner heltid inkl PO-pålägg 64 392 67 152 69 164 71 078 73 250 Löner deltid & värn inkl PO-

pålägg 33 864 33 965 35 154 36 461 37 471

Hyror och lokalvård 20 855 20 919 20 830 21 079 21 562

Övriga driftskostnader 17 334 17 479 17 688 17 789 18 083

Rakel 92 1 000 1 050 1 050 1 050

Årets avsättning till pensioner

inkl löneskatt 8 653 6 816 6 732 6 900 7 072

SUMMA 146 883 149 639 152 546 156 310 160 767

Pensioner

Från och med 2014 gäller en ny modell för finansiering av Nerikes Brandkårs pensionskostnader.

2013 års budgeterade pensionskostnader, som har beräknats av KPA, räknas upp med samma procentsats som medlemsbidraget.

I samband med bokslutet beräknas mellanskillnaden mellan årets faktiska pensionskostnad, enligt KPA:s beräkning i december, och den budgeterade pensionskostnaden. En ökad pensionskostnad kommer därefter att tilläggsdebiteras medlemskommunerna, enligt gällande fördelningsprincip. Vid en minskad pensionskostnad kommer kommunalförbundet att betala tillbaka mellanskillnaden enligt nämnda princip. Anledningen till förfarandet är att räddningstjänstens pensionskostnader kan variera kraftigt dels mellan åren och dels mellan budget och utfall.

Pensionskostnaderna baseras på de upprättade finansieringsavtalen. Dessa innebär att respektive kommun svarar för pensionerna intjänade t.o.m. 1997-12-31, förbundet därefter. För kommunerna Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora, som har inträtt senare övergår ansvaret per 31 december året före inträdet. Nyintjänade pensioner har belastat verksamhetens kostnader, medan räntekostnaden återfinns bland finansiella kostnader. Löneskatt på de nyintjänade pensionerna samt på

räntekostnaden har också belastat verksamheten.

20

Avskrivningar

För de fordon och inventarier som förbundet övertog från förbundsmedlemmarna belastas förbundet med planenliga avskrivningar. För nyinvesteringar påbörjas avskrivning enligt plan, månaden efter att investeringen har tagits i bruk och beräknas enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning, vilket innebär följande ekonomiska avskrivningstider:

Avskrivningstid Stora fordon (t ex brand- och räddningsfordon) 20 år Mindre lastfordon (t ex mindre lastfordon, Pic-up) 10 år

Båtar 10 år

Mindre fordon (personbilar, mindre bussar samt släpkärror) 7 år

Hydrauliska räddningsverktyg 7 år

Maskiner och inventarier 5 år

Kommunikationsutrustning 3 år

Nedan redovisas avskrivningar på inventarier som överfördes till förbundet vid inträdet samt avskrivningar på nyanskaffade investeringar.

Under 2010 tillkom avskrivningar på de inventarier som överfördes från Nora och Lindesbergs kommuner. Värdet av de maskiner och inventarier som övertogs från Nora och Lindesbergs kommuner uppgick till totalt 11 457 tkr.

Specifikation av avskrivningarna fördelat per kommun, (tkr)

Kommun

Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Lindesberg 1 132 695 711 689 455

Nora 247 247 247 14 14

Summa 1 379 942 958 703 469

Av- och nedskrivningar 3 822 5 009 5 354 5 871 5 942

Summa 5 201 5 951 6 312 6 574 6 411

21

Medlemsbidrag

Medlemsbidraget är uppräknat med 2 % för år 2015, 2,5 % år 2016 och 2,5 % år 2017. Bidraget fördelas per kommun enligt nedan.

Specifikation av medlemsbidrag fördelat per kommun, (tkr)

Kommun

Bokslut 2013

Fördel- ningstal

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Örebro 70 299 50,2% 71 705 73 139 74 968 76 842

Lindesberg 20 726 14,8% 21 140 21 563 22 102 22 655

Kumla 16 244 11,6% 16 569 16 901 17 323 17 756

Hallsberg 10 783 7,7% 10 999 11 219 11 499 11 787

Laxå 6 442 4,6% 6 571 6 702 6 870 7 041

Nora 5 882 4,2% 5 999 6 119 6 272 6 429

Askersund 5 181 3,7% 5 285 5 391 5 526 5 664

Lekeberg 4 481 3,2% 4 571 4 662 4 778 4 898

Summa 140 038 100% 142 839 145 696 149 338 153 072

Finansiella intäkter

De finansiella intäkterna består av avkastningen på likvida och placerade medel. Av förbundets pensionsmedel är ca 44 mnkr placerade i räntebärande fonder respektive strukturerade produkter.

Avkastning faller oftast ut vid försäljning eller förfall. Tillfällig överlikviditet på företagskontot placeras i fastränteplaceringar.

Finansiella kostnader

I finansiella kostnader ingår posten räntekostnader för lån till förbundsmedlemmar. Lånen avser de fordon och inventarier som förbundet övertog vid bildandet av förbundet samt övertaganden vid senare inträden i förbundet. Under 2010 uppkom nya lån för de inventarier som Nora och Lindesbergs kommuner tillfört förbundet.

Specifikation av räntekostnader, (tkr)

Kommun

Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Lindesberg 342 253 194 138 83

Nora 56 34 18 3 1

Övriga räntekostnader 1 20 5 5 5

Summa 399 307 217 146 90

22

11. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Balanskravsutredning , tkr 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Medlemsbidrag 131 961 134 600 137 293 140 038 142 839 145 696 149 338 153 072 1 % av medlemsbidrag 1 320 1 346 1 373 1 400 1 428 1 457 1 493 1 531

Årets resultat 1 960 7 744 -1 297 438 484 498 465

Avgår: Realisationsvinster 0 -587 -1 049 -464 -400 -450 -450 -450 Årets resultat efter

balanskravsjusteringar 1 960 -580 -305 -1 761 38 34 48 15

Medel till RUR 640 neg neg neg neg neg neg neg

Medel från RUR (max 80%) 0 0 0 0 0 0 0 0

Synnerliga skäl, ändrad

RIPS-ränta 0 3 821 0 5 100 0 0 0 0

Årets balanskravsresultat 1 320 3 241 -305 3 339 38 34 48 15 Balanskravsunderskott

från tidigare år 0 0 0 -305 0 0 0 0

Summa 1 320 3 241 -305 3 034 38 34 48 15

Balanskravsunderskott att

reglera 0 0 -305 0 0 0 0 0

Maximal reservering till

RUR 640 0 0 0 0 0 0 0

Balanskravsutredningen visar på positiva balanskravsresultat för åren 2015-2017.

Att sätta av medel till resultatutjämningsreserver är inte möjligt under 2015, eftersom årets resultat efter balanskravsjusteringar beräknas understiga 1 procent av medlemsbidraget. Detsamma gäller åren 2016 och 2017.

23

12. Balansbudget

Balansräkning (tkr)

Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Tillgångar 103 878 108 675 115 562 122 788 130 177

Anläggningstillgångar 41 266 46 407 51 195 56 221 61 410

Materiella anläggningstillgångar 41 266 46 407 51 195 56 221 61 410

Omsättningstillgångar 62 612 62 268 64 367 66 567 68 767

Fordringar 9 433 6 739 6 939 7 139 7 339

Kortfristiga placeringar 40 826 39 529 45 928 47 928 49 928

Kassa och bank 12 353 16 000 11 500 11 500 11 500

EK, Avsättning och skulder 103 878 108 675 115 562 122 788 130 177

Eget kapital 11 163 12 898 13 154 13 652 14 117

Avsättningar 67 524 70 608 72 294 76 025 81 211

Långfristiga skulder 2 910 1 932 1 165 620 129

Kortfristiga skulder 22 281 23 237 28 949 32 491 34 719

24

13. Finansieringsbudget/Redovisning av kassaflöden

Förbundet har som mål att finansiera de investeringar som görs med egna medel. Några nya lån kommer ej att upptas för nyinvesteringar. Med investeringar avses objekt som har en livslängd längre än tre år och har ett anskaffningsvärde på mer än ett prisbasbelopp.

Finansieringsanalys (tkr)

Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Den löpande verksamheten

Årets resultat -1 297 438 484 498 465

Justering för av- och nedskrivningar 5 201 5 951 6 312 6 574 6 411

Justering för rörelsekapitalets förändring 9 925 13 694 1 236 3 280 4 737

Medel från verksamheten 13 829 20 083 8 032 10 352 11 614

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -2 894 -200 -200 -200 -200 Ökning/minskning kortfristiga skulder -2 067 -474 5 484 3 543 2 227 Medel från den löpande verksamheten 8 868 19 409 13 316 13 695 13 641

Investeringsverksamheten

Förvärv materiella anläggningstillgångar -9 480 -11 125 -11 100 -11 600 -11 600

Resultat av materiella anläggningstillg. 470 300 450 450 450

Resultat av finansiella anläggningstillg. 215 0 0 0 0

Medel från investeringsverksamheten -8 795 -10 825 -10 650 -11 150 -11 150

Finansieringsverksamheten

Amortering av långfristiga skulder -1 022 -981 -767 -545 -491

Medel från finansieringsverksamheten -1 022 -981 -767 -545 -491

Årets kassaflöde -949 7 603 1 899 2 000 2 000

Likv medel inkl kortfr plac vid årets början 54 128 47 926 55 529 57 428 59 428

Likvida medel vid årets slut 53 179 55 529 57 428 59 428 61 428

25

14. Investeringsbudget

Utbyte av fordon sker enligt upprättad fordonsplan och där finns detaljer var fordonen finns

placerade, vilka årsmodeller de har samt när de ska bytas ut enligt planen. Stora fordon byts ut efter ca 30 år och mindre fordon efter 8-20 år. För att optimalt utnyttja nyanskaffade fordon placeras de i första hand vid heltidsstationerna, därefter placeras fordonen vid aktuell deltidsstation och värn.

Behovet av fordon enligt upprättad fordonsplan framgår nedan.

Räddningsutrustning avser bl. a. större investeringar i båtmotorer, räddningsverktyg, rökskydd, släckutrustning, kommunikationsradio.

Investeringsbudget 2015-2017, (tkr)

Objekt

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Stora fordon 9 000 8 900 9 200

Släckbil 2 1

Höjdfordon 1 1

Tankbil 1 1 0

Mindre fordon 1 200 1 050 1 500

Pick-up 1 1 1

Personbil 2 1

Liten enhet 1 1

Räddningsmateriel m m 600 600 600

Övrigt 300 1 050 300

Inventarier Lindesberg 0 750 0

Städmaskin 100 100 100

Oförutsett 200 200 200

SUMMA 11 100 11 600 11 600

26

15. Intern kontrollplan

Internkontrollen redovisas kontinuerligt under året för direktionen i samband med månadsuppföljningarna. Dokumentation från internkontrollerna sparas.

Rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar

Frekvens

(per år) Metod

Rapport till direktion

Risk- och väsentlighets- bedömningar IT-säkerhet/-

sårbarhet

Uppföljning av rutiner kring virusskydd, back- uper m m.

Chef för olycksföreb.

avd./It- ansvarig

1 gång Stickprov kv 2 Driftavbrott.

Brott mot

arkiveringsregler.

Tillsyn enligt LSO och LBE

Uppföljning av rutiner kring tillsyn.

Chef för olycksföreb.

avd.

1 gång Stickprov kv 3 Risk för bristande säkerhet samt förmögenhetsskada.

Extern

representation

Fastställa att representations- policyn följs samt att fakturor verifieras enligt rådande regler.

Administrativ chef

1 gång Stickprov kv 4 Förmögenhetsskada m m.

Avtal Uppföljning avtal och löptider.

Administrativ chef

1 gång Genomgång samtliga avtal.

kv 4 Förmögenhetsskada.