Vattenbufflar för kött-och mjölkproduktion PontusElvingson

Svenska erfarenheter med uppfödning av Vattenbufflar för kött- och mjölkproduktion

Pontus Elvingson

Familjeföretag med vetenskaplig

förankring

Vårt lantbruk

Vår affärsplan

• Förädla mjölk till värdefulla produkter

• Föda upp djur för kött- och livdjursförsäljning

• Agroturism

• Restaurera våtmarker genom betning

Bygget

• Lösdrift, mjölkrum, mejeri, butik och övernattningslägenhet för ”bed and breakfast” eller kurser

• Klar i dec 2010

• max 20 kor eller 40 ungdjur

• Kall lösdrift med djupströbädd och skrapgång

2015

• Kalvning i feb-apr

• 8 mjölkande kor + 9 kvigor

• AI med fryst säd 2012

• Importerar från Tyskland

• 8 kor/kvigor + 1 tjur

• Kalvning i Sep-Nov

• Naturlig betäckning

2018

• Kalvning i feb-apr

• 18 mjölkande kor+2 kvigor

• AI med fryst säd+ tjur

2012 2015

Samma Familj Bovidae och subfamilj Bovinae ,tribe Bovini med de tre grupperna Bovina (nöt) - , Bubalina (buffel) och Syncerina

(Afrikanskbuffel

).

Kromosompar:

Vatten(50)/träskbuffeln(48) /nöt(60).

Endast vital korsning mellan VxT.

SLÄKTSKAPET NÖT/BUFFEL

Buffelns särdrag:

❑ Bra foderomvandlare och mjölk med goda ystningsegenskaper

❑ Människopräglad och följsam

❑ Hud/svettkörtlar(1/6), därför är hornen viktiga för tempreglering

❑ Temperaturkänslig för ffa hög värme

❑ Kluriga mjölkningsegenskaper

❑ Kluriga brunster

❑ 10 månaders dräktighet

❑ Fukttålig hårrem, större klövar

❑ Dominant

❑ Buffelkroppen har högre köttandel än nöt

❑ Svårt att särskilja köttet från Bos taurus vad gäller smak och textur

❑ Låg mjölkavkastning: 2000 kg (10 000 kg)

❑ Högre halter: fett 7-8%(4,2), protein 4,2-4,5%(3,4),

❑ Mer vitaminer(tocopherol ,A-vit) och mindre karoten

ger vitare mjölk. 2-4 ggr högre peroxidasaktivitet ger

hållbara produkter.

Att bygga för buffel

Dominans

• Stark rangordning, underlägset djur visar baken mot den som står över

• Gruppmobbning förekommer

• Skador på juver och könsöppningar förekommer med blod i mjölken som följd

Att bygga för buffel

• Undvik bärande konstruktioner av trä i byggnaden som är

exponerade för djuren -djuren skaver med de räfflade hornen.

• Placering av vattenkoppar –sölar med vatten

• Grindsystem dimensionerade för stora köttdjur

• Låsbara foderfronter eller behandlingsbox

• Skapa möjligt så att underlägsna djur kan söka skydd.

Att hålla djur på bete

• Gräver gropar i betet för att vid regn tar lerbad

• Ligger ofta mycket tätt tillsammans

• Har ett synfält som inkluderar faror från träd

• Simmar och dyker bra, betar vattenväxter på botten

• Springer snabbt men håller högt tempot endast 3-400 m

• Höjer huvudet mot andra bufflar när de utmanar

• Lägger sig ofta på rygg när man klappar dem

• Är lätta att tama upp, blir snabbt tillgivna

• Är läraktiga och de lär sig lätt vissa kommandon

• Är generellt mycket försiktiga med sina horn mot människor

• Uppvisar sällan aggressioner

Beteenden och egenskaper;

• Har långa och mycket rörliga svansar, ändarna kan ibland infekteras

• Utsöndrar en fet olja på huden under sommaren som gör huden vattenavvisande

• Fästingar som sugit sig fast dör efter ca 3 dagar,

• Årskalvar får sommarsjuka (Babesiosis) från fästingar

Beteenden och egenskaper;

Hantering och skötsel

• Bra klövar

• Lugna, fogliga

• Lätta att valla

• Lättstängslade

• Köldtoleranta

• Håller sig rena i lösdrift

Kalvning

• Tecken

• Kalvning

• Uppfödning

Mjölkning

•Tillvänjning

•Kraftfoder

•Förberedelser

•Oxytocin

•Mjölkbarhet

•Avkastning

Våtmarker

Att bevara biologisk mångfald kräver skötsel;

• Bränning

• Översvämning

• Betning

• På så sätt skapas en variabel miljö som ger utrymme för en mångfald av växter och djur

• Oftast är det bete som är den skötselmetod som kan accepteras

Våtmarksrenovering

• Den biologiska mångfalden är som störst i strandnära områden och våtmarksbiotoper

• En rik artrikedom gynnas av betning

• Stort behov finns för betesdjur

• Vattenbuffeln är som skräddarsydd för uppgiften

• I regel Natura 2000 områden

• Stöd kan sökas för bete i våtmarker (Lst)

• Vass trivs i sötvatten och i bräckta laguner, såvida inte kontinuerligt betade

• Bete orsakar en övergång till en betestolerant gräsmark som är till nytta för:

a) markhäckande fåglar (t.ex. vadare)

b) ackumulering av torv (kolsänka)

Ingen betning Betning

Betning med vattenbuffel

• Arten (snarlik art) har funnits i hela Europa före istiden, återkoloniserade efter sista istiden till Donau området

• Floran anpassad till Buffelbetning

• Mindre känslig för leverflundror och fästingar

• Uppehåller sig en längre tid ute i vassområden särskilt under varma dagar.

• Betar även under vattnet t.ex. näckrosor och rötter

• pågående projekt med betning av vattenbuffel i våtmarker se t.ex. Sweers et al. (2013)

Mitten av maj, vattnet börjar dra sig tillbaka

Maj, marken börjar grönska

• Verkar föredra vissa våtmarksväxter mer än kor.

• Kan överleva enbart på bladvass, starr och säv under vintern

• Skapar vegetationsfria områden invid sina lerbad och stigar, vilket gynnar fåglar och insekter

• Påverkar bladvass vid en beläggning på ca 1 djur/ha

• Har klövar (liknar älgens) som ger ett lägre marktryck med en mer skonsam markpåverkan i sumpig terräng

• Uppehåller sig gärna under varma dagar ute i blöta områden

• Betar och skaver bort barken på unga träd/buskar

Betande buffel i gammal vassmark maj

• Föredrar vasskott och topparna

• Äter kaveldun senare på säsongen

Juli, högsommar

Oktober, betet börjar ta slut slut

November, mycket regn har gjort att våtmarken åter breder ut sig

Sammanfattning

• Nya spännande produkter inom småskaligt mathantverk – en växande nisch

• Idisslare och våtmarksspecialist

• Skapar arbeten –specialisering

• Hållbar och långsiktig produktion

Utmaningar för framtiden

• Utbilda

• Utveckla

• Stödja

Detta lägger grunden för ökad efterfrågan av varor och tjänster i framtiden

Foto: Espen Hofsmo