• No results found

15.3. Gestaltningsprogram, daterad 2018-01-10

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "15.3. Gestaltningsprogram, daterad 2018-01-10"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ribbings väg

Ribbin gs väg Ribbings vägSOP

SOP HPL

SOP

SOP SOP

2018-01-10

Dnr 2015/0063

(2)

INNEHÅLL

Medverkande

Programmet har tagits fram av Sollentuna kommun och WSP landskapsarkitektur.

Gestaltningsansvarig landskapsarkitekt: Marie Åslund, WSP Handläggande landskapsarkitekt: Ingrid Hellmark, WSP Planarkitekt: Eva Påhlman, plankonsult Tengbom Inledning & bakgrund 3

Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3

Bakgrund 3

Planområdet 3 Överordnad struktur och gestaltningsidé Bebyggelsestruktur 5

Gatustruktur 5 Grönstruktur 5

Grön gata 6

Terränganpassning 6

Utblickar 6

Allmän platsmark

Gaturummet 7 Tillgänglighet 8 Möbleringszoner och angöring 8 Trädplantering 9 Markmaterial 9

Belysning 9

Utformningsprinciper för fickparker 10 Västra utsiktsplatsen 11 Östra utsiktsplatsen 12

Kvartersmark 13

Övergripande gestaltningsriktlinjer 13 Kvarter A 15 Kvarter B 18 Kvarter C 21 Kvarter D 24 Kvarter E 27

(3)

2018-01-10 Dnr 2015/0063 3

INLEDNING &

BAKGRUND

Gestaltningsprogrammets syfte och mål

Bakgrund Planområdet

Gestaltningsprogrammet ska fungera som ett verktyg för att utformningen av planområdets yttre miljö ska utvecklas till en attraktiv och funktionell helhet.

Detta gestaltningsprogram är kopplat till detaljplanen för del av Edsberg 10:8 m fl vid Ribbings väg.

Detaljplaneområdet ligger i Väsjöområdet i kommundelen Edsberg, Sollentuna kommun.

Programmet beskriver de funktioner, formspråk, färgval, vegetationstyper och material som ska eftersträvas i den byggda miljön, på allmän mark, anslutande kvartersmark och natur- och parkmarksytor. För att en hög genomgående kvalitet och sammanhängande karaktär, form och skala ska kunna uppnås inom planområdet ska överenskommelser om gestaltningsfrågor mellan kommunen och blivande exploatörer, baseras på gestaltningsprogrammet. Det ska även knytas som bilaga till exploateringsavtal. Programmet ska också vara ett verktyg vid bygglovsprövning, för vidare projektering samt skötselprogram. Det ska vara ett underlag för en god livstidsekonomi för anläggningarna och ett redskap för att skapa ett nytt attraktivt område i Sollentuna.

Planområdet ligger i södra gränsen av stadsutvecklings- området Väsjön, som ligger i östra Sollentuna.

Väsjöområdet beräknas få ca 4000 nya bostäder i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus vid full utbyggnad. Området har ett attraktivt läge i regionen, beläget mellan Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat. På gångavstånd finns fyra insjöar;

Väsjön, Fjäturen, Snuggan och Rösjön. Väsjöområdet har en stark identitet inom aktivitet och friluftsliv och inom området ligger bl.a. Väsjöbackens alpina skidanläggning, backhopparbacken och Sportfältet med bland annat fotbollsplaner och kastbanor. När Norrortsleden förlades i tunnel norr om området öppnades möjligheten att förtäta denna del av kommunen och integrera den med omgivande bebyggelse för att skapa en ny och sammanhållen stadsbebyggelse i östra Sollentuna.

Detaljplanen möjliggör nya flerbostadshus med totalt ca 330 lägenheter intill Ribbings väg och del av den nya gatan Edsbergs allé. Denna nya gata ska tillsammans med nya bebyggelsen länka samman Edsberg med Väsjön. Planen syftar också till att bevara delar av befintlig naturmark samt att möjliggöra en ombyggnad av Ribbings väg med bland annat gång- och cykelbana på dess norra sida.

Intill korsningen Edsbergs allé/Ribbings väg föreslås ett högre hus i 13 våningar som markerar entrén både till Väsjön och Edsberg. I övrigt föreslås de nya husen utformas i fyra till sex våningar. Två mindre lokaler för centrumändamål anordnas på strategiska platser. Framför dessa skapas mindre torgbildningar som kan utvecklas till mötesplatser i området. Den nya bebyggelsen har placerats friliggande för att skapa genomblickar till naturmark från befintlig bebyggelse och vid vistelse på gatan.

Parkering anordnas till största delen i garage under den nya bebyggelsen inom fastigheterna Esset 1 och 2. Ett mindre parkeringsgarage anordnas också under bebyggelsen invid Edsbergs allé.

Planområdets läge

(4)

Teckenförklaring

Planområdesgräns

Transformatorstation Ny bebyggelse

N

100 m Garageinfart

SOP Sopbilsficka

Ribbings väg

Ribbin gs väg Ribbings vägSOP

SOP HPL

SOP

SOP SOP

kv A

kv B

kv C kv D

kv E

(5)

ÖVERORDNAD STRUKTUR OCH GESTALTNINGSIDÉ

Den nya bebyggelsen ska utformas i samklang med befintlig bebyggelse i Edsberg samtidigt som den ska representera en ny årsring i området. Gaturummet förstärks med nya hus med samma planeringsideal av hus i park/natur. Byggnadernas höjd kommer att variera med i huvudsak 4-6 våningar mot gatan och ytterligare några souterrängvåningar mot omgivande brant naturmark.

I korsningen Edsbergs allé/Ribbings väg kommer ett högre hus i 13 våningar att markera platsens betydelse som länk mellan Edsberg och Väsjön.

Lokaler utförs i gatuplan vid anslutningen mot Edsbergs allé och Sportfältet och mindre plats- bildningar kommer att anläggas på kvartersmark.

Grönstruktur Gatustruktur

Ombyggnaden av Ribbings väg sker i stort sett inom befintlig gatumark, men breddas något.

Vägen utformas som en stadsgata såväl utseende- som funktionsmässigt. Ribbings väg knyts också samman med nya gatan Edsbergs allé för att ingå i huvudvägnätet mellan Edsberg och Väsjöområdet.

Ribbings väg rustas upp med nya trottoarer och cykelbana, kantstensparkeringar, regelbundna trädplanteringar och busshållplatser. Längs gatans norra sida anordnas angöring. Boendeparkering ordnas huvudsakligen i garage inom kvarter E söder om Ribbings väg samt i kvarter A vid Edsbergs allé.

Bebyggelsestruktur. Lokalplacering markerat med gröd ring.

En stor del av den norrvända skogssluttningen är bevuxen med barrblandskog med inslag av lövträd.

Den utgör en viktig del i Väsjöns övergripande grönstruktur och ska bevaras som naturmark.

Skogssluttningen är ett värdefullt spridningsstråk i östvästlig riktning för tallskog och skogsfåglar genom Väsjön, Törnskogen och Rösjöskogen.

Terrängen är bitvis mycket brant och blockrik.

Skogen har lite trolsk stämning och är en spännande lekskog. Som komplement till naturmarken anläggs två små nya parker utmed gatan, mellan de nya husen. Dessa s k fickparker planteras delvis med mer parkliknande vegetation och kommer att utgöra publika utsiktsplatser. Grönstrukturen inom planområdet kopplar till Edsbergs sammanhängande parkstruktur med inslag av natur och stora träd mellan husen.

Sportfältet

Gata, befintlig/ ombyggnad och ny gata

Gång- och cykelstråk, befintliga stråk/ nya cykelbanor

Bebyggelsestruktur Gatustruktur Grönstruktur

(6)

Utblickar Terränganpassning

De nya husen ska placeras framskjutna mot gatan för att skapa ett tydligt definierat gaturum. Ribbings väg ska ha karaktär av grön gata med gatuträd, planterin- gar och trädplanterad förgårdsmark samt vara väl up- plyst och upplevas trygg. Gränser mellan det offentli- ga gaturummet, de halvprivata ytorna och de privata uteplatserna ska vara tydliga. Alla ytor, avgränsningar och utrustning ska utformas med hållbara material av hög kvalitet och omsorgsfullt utförande.

Så mycket som möjligt av den branta skogsslutt- ningen ska bevaras. Bebyggelsen utförs därför med souterrängvåningar och med naturen bevarad så nära intill husen som möjligt. Ny växtlighet kommer att planteras mellan husen där det inte är möjligt att bev- ara skogsmark. Arter ska väljas anpassade efter lokala förhållanden. Tillkommande platsbildningar anpas- sas till terrängen i naturliga lägen. Höjdskillnader tas upp med murar och trappor som inpassas mellan stenblock och träd. Träbryggor kommer att anläggas i parkmark för att skydda markvegetationen.

Utsikten från höjderna längs Ribbings väg ned mot sportfältets dalgång har stora kvaliteter. Dels som utsikt, dels för att visuellt koppla Edsberg ned mot Sportfältsparken och Väsjöbacken. Även om delar av sluttningen redan idag är relativt genomsiktlig medges utblickar mestadels som glimtar mellan träd- stammar. Men i och med de planerade utsiktsplat- serna kommer siktstråk att skapas ut över sportfältets öppna landskapsrum.

Grön gata

Park Park

Sportfältet

Grön gata Terränganpassning Utblickar

(7)

ALLMÄN PLATSMARK

Ribbings väg ska ges en mer stadsmässig karaktär och koppla samman Väsjöområdet med Edsberg, både funktionellt och upplevelsemässigt. Ribbings vägs tydliga kurvor och kraftiga lutning tillsammans med en tillkommande trädrad kommer att erbjuda ett varierat och grönt gaturum. Gatans rumslighet och karaktär kommer att förstärkas av de nya byg- gnadskropparna som placeras i vinkel mot gatan och förskjutna i förhållande till varandra. Körfält utförs 3,4 meter breda med trottoarer på båda sidor och en dubbelriktad cykelbana på norra sidan, se sektion nedan.

Edbergs allé utförs med 3,5 meter breda körfält samt trottoarer och enkelriktade cykelbanor på båda sidor. Gång- och cykelbanorna kommer att knytas till befintligt nät i Edsberg och ge förbättrad förbindelse mellan Edsberg och Väsjön. Se sektion på s. 8.

Ett nytt parkstråk söderut in mot befintlig be- byggelse anläggs i korsningen mellan Edbergs allé och Ribbings väg. Från utsiktsplatserna kommer det anläggas mindre parkvägar med trappor ned till Sportfältet.

Sektion Ribbings väg Naturstensmurar med växtlighet.

Gaturummet

(8)

Ribbings väg ska utformas med så god tillgänglighet som möjligt för alla, även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gatan har idag brant längslutning och vid ombyggnaden ska så flacka lutningar som möjligt eftersträvas. Ledstråk, jämn beläggning, kontrastmarkeringar m.m ska utföras för att öka tillgängligheten. Övergångstäl- len kommer att anordnas på flera ställen längs gatan liksom åtgärder i form av alternativa gångvägar, ledstänger och gott om sittplatser.

Typsektion Edsbergs allé

På gatans norra sida kommer en ”möbleringszon”

att anläggas med plats för angöring i form av längsgående parkering och uppställningsplatser för sopbilar, omväxlande med trädplantering. All ga- tumöblering ska ske samlat i möbleringszonerna som ska vara tydligt avgränsade mot rörelsestråk. Möbler- ingszonen ska rymma träd, planteringar, sittplatser, belysning, dagvattenrännor, skyltar m.m

Möbler och utrustning ska vara funktionella, ha samstämmig utformning, material och färg och vara anpassad till Ribbings vägs planerade karaktär. Valda material ska ge ett gediget intryck, vara beständiga över tid och åldras med värdighet. Exempelvis ska räcken, stolpar, trädgaller, stamskydd m.m. utföras enhetligt i svartlackerad metall. Utrustning ska följa materiallistan för Väsjön.

Tillgänglighet Möbleringszoner och angöring Möblering och utrustning

(9)

Gatan ska ges en grön karaktär. På dess norra sida ska en sammanhållen trädrad planteras alternativt grupper av träd som återkommer med viss rytm.

Trädallén ska delas in i sekvenser om minst två, helst tre träd, omväxlande med ett varierande antal parkeringsplatser. Möjligheten att plantera träd längs Ribbings vägs södra sidan bör diskuteras med fastighetsägaren.

Gatuträden ska passa i miljön, tillföra ekologiska värden och tåla växtplatsen. Det breda gaturummet och busstrafiken talar för höga smalkroniga träd eller stora träd som är möjliga att beskära. Som gatuträd föreslås ek, Quercus robur eller Quercus petrea.

Samplantering med flera träd i rad liksom anläggning

av skelettjordsmagasin ska ge goda förutsättningar för trädens etablering och tillväxt. Under träden ska låga växter planteras med arter som både ger ett modernt intryck och har skogskaraktär, exempelvis olika högre gräs, liten blåbärstry och flocknäva.

Markmaterial ska hålla hög kvalitet och vara håll- bara samt följa Materiallistan för Väsjön. Körbana, angöringsfickor och cykelbana får ytskikt av mörkgrå asfalt. Gångbanor och busshållplatser ska utföras med betongplattor i ljusgrå betong. På angöringsplat- ser ska betongmarksten i mörkare grå färg användas.

Smågatsten ska sättas i refuger, möbleringszoner och

som materialskiljande rader mellan olika material.

Granitstenen ska vara mellangrå- mörkgrå och mots- vara svensk kvalitet. På ytor för gående ska stenen ha flammad yta. Gatukansten ska vara gradhuggen granit i färg som stämmer med smågatstenen.

På Ribbings vägs norra sida ska gatubelysning utföras med dubbla armaturer, en på högre höjd för gatan och en lägre för trottoaren. På den södra sidan ska enbart stolpar med lägre belysningsarmatur sättas. Belysningen ska vara enligt planbeskrivningen och Belysningsprogam för Väsjön. Vid övergångstäl- len och de två fickparkerna kommer gatubelysnin- gen att kompletteras med effektbelysning.

Planteringsbäddarna kan utföras som regnbäddar med växtlighet av

gräs och låga viden. I planteringarna används växter som anknyter till skogen.

Grönt gaturum.

Trädplantering

Markmaterial Belysning

(10)

Båda fickparkerna ska anpassas till respektive plats karaktär och topografi men samtidigt vara olika sinsemellan för att skapa variation. De ska upplevas trivsamma och trygga och i så hög grad som möjligt göras tillgängliga och attraktiva för alla användare.

Material ska vara beständiga och detaljer bearbetade.

Förutom sittplatser och lek ska de erbjuda känsla av att befinna sig i, respektive intill, natur och ha utblick över sportfältet.

Västra utsiktsplatsen

Östra utsiktsplatsen

Vy från Ribbings väg ut över Sportfältet.

Glest stående tallar ger karaktär åt fickparkerna (bild Anna Sidenmark).

Utformningsprinciper för fickparker

(11)

Vy från Ribbings väg ut över Sportfältet.

I slänten mellan kvarter A och D kommer små ter- rasserade platsbildningar att anläggas intill Ribbings väg, där trottoaren utgör del av den övre terrassen.

Terrasserna ska upplevas som gröna oaser och förses med blomsterplanteringar och några flerstammiga småträd. Sittplatser anordnas så att de är möjliga att nå för alla och ges utsikt mot det lägre liggande Sportfältet i norr. Den stora tallen invid trottoaren ska sparas och annonsera platsens läge och länka naturen till gaturummet.

Platser i fickparken ska även utformas med hänsyn till personer med nedsatt rörelseförmåga ska tas vid utformning av .

Material

Nivåskillnaden mot gatan ska tas upp med trappor och murar som utförs i granit respektive med gra- nitbeklädnad. Murarnas utseende ska vara samstäm- migt med övriga murar längs Ribbings väg. Milles- gården utgör förebild för val av material. Murar och trappor ska förses med tunna stålräcken. Den övre terrassmuren ska utformas förhöjd för att förstärka rumsbildningen och trappans plansteg ska breddas ned mot naturmarken för att ge ett generöst intryck och även fungera som informella sittplatser. Mark- beläggning ska utgöras stenmjöl, omväxlande med naturstensbeläggning av granitsten eller andra natur- stensplattor för att ge god tillgänglighet.

Växtlighet

Tall ska vara terrassernas karaktärsträd. Befintliga tallar på terrasserna sparas och nya planteras. Undan- tag är den övre terrassen som gränsar till gatan där planteringarna ska ges mer stadsmässig karaktär med några flerstammiga blommande småträd. Som kon- trast och gräns mot naturmarken ska perenna plan- teringar samt klätterväxter på murarna utföras. Arter som ger frodig växtlighet men som ändå samspelar med skogens växtlighet ska väljas. Norr om utsikts- platsen ska försiktig gallring ske av buskar och yngre träd. Långsamväxande arter som rönn, ek, en m.fl.

ska gynnas medan främst asp och gran tas bort.

Belysning

Terrasserna ska förses med effekt- och stämningsbe- lysning. Belysning ska fällas in i murar, parkmöbler m.m. och kompletteras med strålkastarbelysning av träd eller annan effektbelysning.

Plan över västra utsiktsplatsen Sektion västra utsiktsplatsen

Västra utsiktsplatsen

(12)

Östra utsiktsplatsen

Den östra utsiktsplatsen ska utformas till en plats i naturen och förläggas till ett utvalt område med fin och rätt gles tallskog. Platsen ska ha direkt access från gatan och upplevas trygg, lättillgänglig och att- raktiv. För att spara omgivande naturmark ska den utföras som en träbrygga strax ovan marken och leda från trottoarkanten och in i skogen mellan befint- liga tallar och stenblock. Bryggan ska halvvägs in i skogen vidga sig till ett bredare trädäck liksom i sitt yttersta läge mot norr till en utsiktsplats i trä. Några sittplatser och enklare utrustning som inspirerar till lek ska anordnas. En trappa från bryggan och en smal grusbelagd stig som kompletteras med trätrap- por på de brantaste ställena ska ge möjlighet att nå Sportfältet, dock ej tillgänglighetsanpassat. Närmast spången kan en försiktig naturvårdsgallring gynna de värden och utveckla de kvaliteter som framhävs i analysen för Tallnätverket. De naturmarksytor som

utsätts för slitage förstärks med bark och vid be- hov ska omgivande vegetation kompletteras så att ytorna närmast träbryggan läker.

Material

Naturmaterial som trä, bark och grus ska användas.

Träkonstruktioner ska ha hög kvalitet och ge platsen en omhändertagen och modern prägel. Trädäck ska utföras med avåkningsskydd och träräcke.

Plan över östra utsiktssplatsen

Träspången formas efter omgivningen.

Växtlighet

Befintlig naturmark ska bilda stomme och utgöra ut- gångspunkt för val av växtmaterial. Kompletterings- plantering kan krävas och då ska för platsen naturliga arter användas som passar in i miljön och kan trivas.

Exempel på växtarter som kan planteras är olika gräsarter, träjon (ormbunke) häggmispel, pimpinell- ros, rönn och tall.

Belysning

Viss effektbelysning ska utföras för att bidra till tryg- ghet och stämningsfullhet kvällstid.

(13)

KVARTERSMARK

Övergripande gestaltningsriktlinjer För kvartersmarken finns följande gemensamma riktlinjer som har utgångspunkt i det övergripande gestaltningsprogrammet för Väsjön samt belysnings- programmet för Väsjön.

• Värdefulla befintliga kvaliteter såsom topografi, ut- blickar och naturkvaliteter ska tas tillvara. Alla bygg- nader ska placeras med utgångspunkt i landskapet.

De nya husen på gatans norra sida ska placeras så att en genomsikt skapas från befintlig bebyggelse söder om Ribbings väg ut mot naturmark och idrottsområ- det. Ny bebyggelse ska vara friliggande för att sam- spela med tidigare planeringsideal. Husen planeras med samma orientering som befintlig bebyggelse med förgårdsmark mot gatan. Husen ska anpassas till topografin genom att souterrängvåningar anordnas i de lägre liggande delarna. För att undvika höga stöd- murar inom brant terräng inom kvartersmarken ska marken terrasseras där möjligt.

• Kvartersmark mot gatan ska kompletteras med nya träd för att förstärka gaturummet och den gröna karaktären. I övrigt ska ska förgårdsmarken mot gatan planteras i så stor utsräckning som möjligt.

Där bjälklag planeras ska de möjliggöra plantering och fördröjning och tillvaratagande av dagvatten.

Gårdar ska utformas så det blir skyddade uteplatser från buller. Marken på kvartersmark ska ansluta i höjdnivå mot gata och naturmark. Mark som inte bebyggs eller behövs för annat ändamål ska så långt möjligt bevaras som naturmark och återplanteras

där vegetationen inte går att spara. Gårdar på norra sidan av Ribbings väg ska planteras med lokala arter som återfinns i omgivande natur. Kvartersmarken ska så långt det är möjligt avgränsas tydligt mot gata med t.ex. klippt häck i upphöjd plantering eller låga murar som är högst 1,3 meter höga. Murar ska utföras med hög kvalité och hållbara material. De ska utföras i natursten eller platsgjuten slät betong där låga betongmurar förses med krönsten. Sten av svensk granit bör väljas. Högre murar ska förses med växtlighet så långt möjligt.

• Byggnader ska utformas med fasader av hög materialkvalitet och omsorgsfull detaljutformning.

Materialval ska göras med utgångspunkt i långsiktiga skönhetsvärden så att bebyggelsen åldras med värdighet och är beständig över tid. Långa

fasader med monoton arkitektur ska undvikas. En dov och samordnad färgskala ska väljas som tar hän- syn till omgivande natur och befintilig närliggande bebyggelse. Den nya bebyggelsen ska utformas i samklang med befintlig bebyggelse samtidigt som den ska representera en ny årsring i området. Husen ska ge ett modernt tidstypiskt uttryck, vilket ska avspegla sig i materialval och arkitektur.

• Bottenvåningar ska utformas med särskilt hög kvalitetsnivå avseende materialval och detaljhanter- ing. Entréer ska placeras mot gata och annonseras i fasaden. Lokaler i bottenvåningar ska utformas med stora glaspartier och med flexibilitet som medger förändringar av verksamhet över tid.

• Tak ska vara ytor som rymmer många olika funk- tioner. Sociala funktioner på tak kan fungera som

komplement till gårdsmiljöer. Takytor med grön växtlighet som kan bidra till ett fungerande ekosys- tem och fördröjning av dagvatten ska eftersträvas.

Topografiska skillnader medför att tak kan bli synliga från högre höjder.

• Området ska utformas så att det upplevs tryggt.

Undanskymda platser, siktskymmande vegetation och impediment ska undvikas. Bebyggelsen bör utformas så att den försvårar klotter och annan skadegörelse. För att skapa hemkänsla och en triv- sam och identitetsskapande miljö är det viktigt att ha bra ljus. Detta ska vara bländfritt, ha god färgåtergi- vning och bostädernas entréer ska markeras med ljus.

Se vidare belysningsprogram för Väsjön.

(14)

Ribbings väg

Ribbings väg Ribbings vägSOP

SOP HPL

SOP

SOP SOP

KV. D KV. A

KV. B

KV. C

KV. E

Elevation mot Ribbings vägs norra sida.

Kv A Kv D Kv B Kv C

(15)

Kvarter A

Exploatör: Balder, arkitekt: Semrén & Månsson arkitekter

Vy från Ribbings väg

Mot Edsbergs allé ska förgårdsmarken följa gatans lutning genom trappningar av marken ovanför Vy från Edsbergs allé

Den föreslagna bebyggelsen består av två punkthus som ansluter till Ribbings väg och den nya gatan Edsbergs allé. Ett högre punkthus i 13 våningar placeras i vägkorsningen för att markera entrén till både Väsjön och Edsberg. Under gården och byggnaderna inryms två källarplan med parkerings- platser, förråd och teknikutrymmen för att undvika stora volymer på tak. Ovanpå bjälklaget mellan huskropparna skapas en vistelseyta för de boende.

I det högre huset ska en publik lokal inrymmas i bottenvåning mot gatan. Gestaltningen ska präglas av ett enkelt formspråk med en rik arkitektonisk

detaljering av material och komposition.

Förslaget har namngivits Sätta bo vilket syftar till att skapa förutsättningar för gemenskap och ge möjlighet till nästa generations första boende. En majoritet av mindre lägenher föreslås, men normal- planet möjliggör en justering till större lägenheter vid behov.

Skiss mot Sportfältet i norr. Marken höjs upp närmast fasad med nedsänkt stråk för dagvatten samt planteringsyta för klätterväxter.

FASTIGHETSGRÄNS

ÖPPEN AVLEDNING I NEDSÄNKT STRÅK PLANTERING

MOT FASAD

BEFINTLIG MARK

UPPSKATTAD HÖJD NY MARK

Gestaltningsidé

Möte med omgivningen

bjälklaget. Planteringar och låga murar avgränsar kvartersmarken mot gatan. I tomtens lägsta hörn planeras en nedsänkt ramp till garaget. Plats för uteservering ska skapas vid lokalen i höghuset och i öster ska gårdens höjder ansluta till ett parktorg.

De två byggnadsvolymerna anpassas till den lägre naturmarken i norr genom att översta källarplanet utformas till souterrängplan. Gårdens högre nivå ska genom varsamt utformade gradänger med växtlighet ansluta till intilliggande naturmarken.

I gradängerna skapas en infälld väg i form av en trappa för att öppna upp kvarteret även mot norr.

Mot norr ska marken fyllas upp med slänt framför den undre källarvåningen, vilket ger en naturlig övergång mot slänten som bildas när Edsbergs allé byggs. Planteringar mot fasad ska anordnas vid synlig garage- och källarvåning utan fönster mot sportfältet och naturmarken för att skapa variation.

(16)

MILJÖ CAFÉ

Fasaderna ska utformas med tegel i två nyanser som läggs omväxlande stående och liggande. Det högre huset som ligger i anslutning till entrén till Edsbergs allé får en ljusare tegelfasad än det lägre huset. Fasaden utförs med varierade tegelförband horisontalt/vertikalt. Av funktionsskäl bör utformning av tegelförband samt möte

med mark anpassas efter vad konstruktion och funktion medger. Fogar går ton-i-ton med teglet och tillsammans med dess olika riktningar skapas dynamik i den enkla volymen.

Högre murar i norr utförs i tegel och lägre murar vid planteringar utförs i platsgjuten betong med krönsten i granit. Planteringsmurar mot gata anpassas till lutningar och övergår i nedsänkta växtbäddar där konstruktion och gårdsbjälklag medger detta.

Tegel i olika riktningar skapar dynamik i volymen Friskluftsintag för fläktrummen placeras i källar-

våning mot naturmarken i öster eller norr. Båda husen ska utformas med sedumtak då det lägre husets tak kommer att upplevas från det högre husets övre våningar samt omkringliggande högre belägna byggnader. Takens karaktär kommer att variera med årstiderna tack vare sedumplantornas skiftande utseende.

Varje lägenhet kommer att utformas med balkong eller uteplats med höga fönsterpartier. Balkongerna ska placeras växlande och de bidrar till varierat fasduttryck. Balkongräcken ska vara tunna och utföras i gediget material i metall.

Balkongräcken i metall

Detaljering av material och komposition, lägre punkthuset ses till vänster och högre punkthuset till höger.

Utformning/detaljer och material

(17)

Gården kommer att förläggas ovanpå ett bjälklag som ramas in med grönska mot gatan för att skapa avskildhet från vägen och definiera gränsen.

En samlingspunkt för de boende med plats för t ex sittytor eller odlingslotter ska skapas mellan byggnaderna. Gårdsrummet kommer att planteras med varierande växtlighet som behåller grönskan även under de kalla årstiderna och samspelar med omgivande växtlighet. Planteringar ska anordnas mot fasad, ramp och gata tillsammans med låga murar i platsgjuten betong med krönsten i granit. Gårdens markbeläggning planeras återknyta till fasadernas material i form av marktegel i en dämpad färgskala i samklang med fasader och omgivning. Två platser för bilpool planeras i norra delen av fastighten.

Cykelställ kommer att placeras i anslutning till entreér och planteringar.

Vid husens souterrängfasader i norr ska klängväxter klättra längs exempelvis armeringsnät eller liknande anordning som harmonierar med fasadernas utformning och material. Växterna kommer att vara av typ som klarar skuggigt norrläge och tidvis fuktig mark. Den högre tegelmuren mot norr ska delvis täckas av hängande växter från gårdsplanteringen ovanför.

Betongmur med krönsten i granit vid plantering.

Klängväxter vid armeringsnät.

PLANTERINGAR MOT FASAD ÖPPEN AVLEDNING I NEDSÄNKT STRÅK PLANTERINGAR MOT FASADANTERING

Situationsplan med gårdsplanering av Topia Landskapsarkitekter Gården ska utformas med växtbäddar som även möjliggör dagvattenfördröjning. De gröna taken med sedumplantor kommer också fördröja dagvattnet samt bidra till områdets ekosystemtjänster. Öster om husen planeras

ett nedsänkt dagvattenstråk alternativt en vattentrappa. Även norr om husen planeras en öppen avledning i nedsänkt stråk, ca 1 meter brett och 0,3 meter djupt. Erosionsskydd utförs vid dagvattenanslutningen.

Gårdens utformning Hållbarhet/dagvatten

MÖJLIG PLATS FÖR UTESERVERING

(18)

Kvarter B

Exploatör: Botrygg Bygg AB, arkitekt: Christer Engdahl arkitektur

Vy från gatan

På tomten planeras två hus med en likartad skala och gestaltning. De utformas som kubiska volymer med flackt tak med målet att vara rustika och stabila i en starkt kuperad terräng. Husen planeras i fem våningar, räknat från gatan, där den översta våning- en är indragen för att ta ner skalan och samtidigt få en solig uteterrass.

Husen ska vara helt klädda med tegel i en läder- färgad brun kulör och med enskilda stenar som avviker. Fönstersättningen ska vara jämn och strikt.

Den kuperade tomten ska utformas så att marken följer höjd på gatorna. Tomten kommer att terasseras längre in så att planare markytor skapas. Marken mellan gata och hus ska planas ut med plats för entréer, cykelparkering, planteringar, uteplats och två parkeringsplatser för rörelsehindrade. Gården kommer att avgränsas med låg stenmur och plantering mot gatan.

Husen kommer att följa tomtens lutning och kommer att möta terrängen på olika nivåer. För att ansluta till terrängen kommer husen utformas med souterrängvåning, särskilt mot norr där marken är lägre.

Gården kommer i norr att ansluta till befintlig naturmark genom en mjuk och flack slänt. I väster höjs marken för att ansluta till intilliggande naturmark som höjs upp för att undvika en svacka i terrängen.

Den håltagning i fasaden som fönstren medför är generös och möjliggör lägenheter som är naturligt ljusa. Fönstren, som i många fall är fönsterdörrar, bildar ett vertikalt inslag. Balkongerna planeras ock- så i en strikt ordning, men får en varierad placering enligt bilderna ovan.

Sektion genom västra huset och Ribbings väg.

Gestaltningsidé

Möte med omgivningen

(19)

Bostadsgården blir till större delen planterad. Vid entréerna planeras cykelparkering och utrymme för en möjlig parkeringsplats för rörelsehindrad.

Mellan bostadshusen skapas några uteplatser för de boende inom plana delar av gräsytor som terrasseras.

Slänterna som skiljer de plana ytorna åt kommer att få en buskvegetation. Uteplatserna ges en cirkelform och byggs upp med hjälp av massivt virke framför en dold stödmur i slänten. Bänkarna i cirkelformen formas också med ett massivare virkesmaterial.

Murar kläs med natursten i grå granit.

Fasadmaterial, tegel i varm kulör Entréer markeras med slätare tegel med glöd i tonen.

Utgångspunkten är att husen ska utformas som solida block som ligger i ett sluttande plan. Av detta följer att så få material och färger som möjligt ska användas. Det dominerande fasadmaterialet ska vara tegel i en varm kulör. Eftersom tegel är ett beständigt material kan det gå nära mark med en obetydlig sockel i betong som utförs indragen från fasadliv.

Enligt de övergripande riktlinjerna ska botten- våningar utformas med särskilt hög kvalitetsnivå avseende detaljhantering. Entréer ska annonseras mot gatan och de föreslås här dras in med slätare tegel med en glöd i tonen. Taken på byggnaderna utformas med ett låglutande plåttak alternativt sedum.

Balkongerna ska utformas med smidesräcken i en halvmörk grå kulör till balkongerna. Även husets fönster och husets dörrar vid marknivån målas i en halvmörk grå kulör. Fönster och huvudentré kommer att dras in hela tegelbredden från fasadlivet så att det blir ett rent möte med vägg.

Balkongräcken i smide.

Utformning/detaljer och material Gårdens utformning

(20)

Materialvalen ska vara långsiktiga, hållbara och naturliga. Materialet ska åldras fint och vara gediget.

En nedsänkt växtbädd för fördröjning av dagvattnet planeras utmed områdets västra sida, som är den lägsta delen av tomten och som även ansluter till ett dike. Takvatten leds till växtbädd. Uteplats mellan husen utformas med genomsläppligt material.

Bild på stenmur mot gatan.

Illustrationsplan över gård.

dagvattenfördröjning dike

ny höjdsättning naturmark

Hållbarhet/dagvatten

(21)

EXEMPEL PÅ PLACERING AV BILD

Hållbarhet är en viktig faktor för gestaltningen.

Husen ska utformas i en massiv träkonstruktion med träfasad. Konstruktionen bidrar till att skapa ramar för växthuset på takterrassen och trädäcken kring byggnaden.

Bostäderna utformas så att utsikten mot landskapet och naturen i norr tas till vara. Lägenheterna är vinklade i förhållande till entrébalkongen. På det sättet skapas en halvprivat sfär kring lägenheternas

entré i söder och en privat balkong med utsikt mot Väsjöbacken, skogsområdet och sportfälten i norr.

Många lägenheter får två uteplatser, en mer social sida vid loftgången mot söder och en privat mot utsikten mot norr.

Cykeln bedöms vara en viktigt transportmedlen för målgruppen. Vid varje lägenhetsentrén kommer det att finnas upphängning för cykel. Ytterligare cykelförvaring kommer att finnas i källarvåningarna och på gårdsytan mot Ribbings väg. Cykelrummen i källarvåningen ska nås från gatan via cykelramp på trappor som komplement till hissar.

Utformningen av byggnaderna och ytan framför och mellan husen strävar efter att ge möjlighet till ett rikt socialt liv då målgruppen är unga människor. Detta ska uppnås med generösa loftgångar i söderläge, gemensamhetslokaler i bottenvåningen på det västra huset, takterrasser med möjlighet att odla i odlingslådor och

orangerier. Utformningen ska bidra till en variation i stadsrummet och skapa balans mellan privat och offentligt.

Kvarter C

Perspektiv från Ribbings väg.

Perspektiv över takterrass, östra huset.

Exploatör: Titania Bygg & VVS AB, arkitekt: Arkitema Architects

Gestaltningsidé

(22)

Gården mot gatan utformas stadsmässigt och tillgänglig genom att marken planas ut. Mot gatan placeras lägenhetsentréer och generösa entrébalkonger för möblering i soligt läge. Förgårdsmarken ska planteras där det går. Bostädernas gemensamhetslokal förläggs i det västra huset mot gatan och i anslutning till en gemensam terrass mellan byggnaderna.

I slänten mot norr ska husen utformas med souterrängvåningar för att anpassas till terrängen.

Sockeln på det östra huset dras in i nordöstra hörnet under balkongerna för att undvika för hög sockel. Ytor intill husen återställs till naturmark efter byggnation.

Båda husen ska utformas med utgångar mot

skogsbacken i bottenplan. I källarvåningen på det östra huset kommer det att finnas plats för en verkstad med utgång mot skogsbacken.

Husen kommer att konstrueras i massivt trä med ett ramverk av trä kring balkonger och entrésidans trädäck. Byggnadernas träfasad möter marken nära med en liten sockel i betong. Balkongräcken utformas i stål som ger bra utblickar. Materialen ska ha bestående och hållbara egenskaper. Mot gatan placeras en trappa i stål av utrymningsskäl, men också för att främja möten mellan de boende i byggnaderna. På trappan och entrébalkongernas konstruktioner mot gatan ska klätterväxt, tex vildvin, planteras. Bostadstaken kommer att utformas med planteringsbäddar och växthus som även bidrar till grönskan. Miljöhuset ska utformas med träfasad och växtbeklätt tak.

Loftgång mot gatan

På östra huset är betongsockeln indragen under balkongen för att få

en bättre anpasssning till terrängen. Perspektiv från baksida av husen.

Möte med omgivningen Utformning/detaljer och material

(23)

Blommande perenner mot gatan

RIBBINGSVÄG - 2017-10-23

PANTONE 363 C

PANTONE 632 C

PANTONE 144 C

PANTONE 123 C

ILLUSTRATIONSPLAN SKALA 1:400, A3

Mot gatan utformas gården med parkeringsplats för rörelsehindrade, cykelparkering, miljöhus och planteringar. Gården ska avgränsas tydligt mot gatan, vilket planeras ske med en ränndal för dagvatten som ska vara tillgänglighetsutformad samt tydligt markerade planteringar.

Mellan husen ska det finnas en gemensam uteplats som terrasseras ner mot Sportfältet för att undvika höga murar. Högre murar ska vara av platsgjuten betong och förses med krönsten där de blir synliga.

På norra sidan av husen ska marken ansluta till befintlig natur genom en naturlik markbehandling.

Trappor och lägre murar ska utföras av blocksten av granit och ränndalar av gatsten av granit. Dessa granitinslag kommer att möta en beläggning av betongmarksten i olika gråa nyanser. Räcken och andra detaljer utförs som lackat smide. Terrasser ska där det är möjligt planteras och höga murar ska förses med anslutande växtlighet.

Dagvattnet ska fördröjas och infiltreras i marken genom att dagvatten från tak och hårdgjorda ytor leds ytligt via ränndalar till stenkistor i mark. Stenkistorna ska placeras med hänsyn till naturmarken. Miljöhuset kommer att utformas med ett sedumtak som

fördröjer dagvattnet.

En del av planteringarna på tak och mark ska utgöras av arter som gynnar fjärilar och bin.

Växtgestaltningen görs med en variation i

Blockstensmur i granit Gårdens utformning

Hållbarhet/dagvatten

Illustrationsplan över gård.

växtmaterial i enlighet med tumregeln: mindre än 10% av växterna från samma art, högst 20%

av växterna från samma släkte och högst 30%

av växterna från samma familj. Detta gör att växtmaterialet blir robust mot sjukdomar och extrema vädersituationer samt att det gynnar den biologiska mångfalden.

(24)

Kvarter D

Souterränghusens fasader mot norr, vy från Ribbings väg

EXEMPEL PÅ PLACERING AV BILD

Exploatör: Sollentunahem, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor

husen. Det översta våningsplanet ska vara indraget från gatan för att få husen att se lägre ut samtidigt som det möjliggör en terrass i detta söderläge.

Entréerna ska markeras tydligt och genom indragning i fasaden som ger väderskydd utan att störa husets volymuttryck.

Fasadteglet ska vara mörkare jämfört med byggnaderna söder om Ribbings väg för att förstärka husens placering i skogen och samtigt addera en ny färgmässig årsring i området.

I en skogsluttning norr om Ribbings väg planeras fyra punkthus i fyra våningar räknat från gatan.

För att få en bra anslutning till befintlig terräng utformas dessa hus med 1-2 souterrängvåningar i slänten. Husen placeras med avstånd som ger genomsikt från Ribbings väg mot skogen och idrottsområdet. Naturmark sparas mellan husen.

Byggnadernas planform är enkla rektanglar i vilka balkongerna dras in så att bullerskyddade balkonghörn skapas. Balkongernas utskjutande del

är grund och inkräktar lite i blickfången mellan Hus A och B, husen ska utformas med souterrängvåning samt

indrag av undre våning mot naturmarken i norr.

Gestaltningsidé

(25)

Mot gatan utformas husen med varsin entréplats inramad av en mur i platsgjuten betong. Vid entrén ges plats för cykelparkering samt en parkeringsplats för rörelsehindrad, som eventuellt kan utnyttjas till utökad cykelparkering om behovet för parkering inte finns. Husen ska utformas med souterrängvåning för att få en bra anslutning till befintlig terräng i norr.

Undre souterrängvåning mot norr ska vara indragen minst 1,5 meter från fasadliv.

Huvudidén är att den nya bebyggelsen utgör en färgmässig gradient över Ribbings väg.

Souterränghusen norr om vägen övergår i en mörkare kulör inspirerad av skogen. Fasadmaterialet ska vara i tegel med varmt brun eller svartgrå kulör.

Byggnadernas entreér markeras och är indragna och utförs i trä som avvikande fasadmaterial och är generöst uppglasade. Yttertaken ska vara i plåt och planterade med sedum. Balkongerna ska utföras med skyddade indragna hörn och förses med glasade räcken. För att skydda mot buller planeras skjutbara glasskärmar mellan våningarna.

Exempel på mörkare tegel för souterränghusen.

Möte med omgivningen

Utformning/detaljer och material

(26)

Blandskogen med sina karaktäristiska tallar sparas så långt möjligt mellan husen. Då gårdarna är små krävs extra omsorg för att skapa omhändertagna och inbjudande miljöer. Genom vegetationsanvändning och väl gestaltade detaljer säkerställs att gårdarna blir trivsamma. Gemensamma uteplatser och småbarnslek ska skapas mellan de hus som delar soprum och som förbinds av en tillgänglig gångväg.

För kompletterande vegetation runt uteplatserna ska arter väljas som har en vild karaktär och som smälter in i naturen.

Markmaterial som speglar formspråket ska väljas, förslagsvis packat stenmjöl mellan entréplatserna.

Gångstråken kommer att avgränsas med en kant av corten. En upphöjd kant av corten ska även markera gränsen mellan gatu- och fastighetsmark.

Souterränghusen kommer att omges av befintlig naturmark och nya planteringsytor vilka naturligt fördröjer dagvattnet och reducerar mängden föroreningar som transporteras till recipienten.

Husen utförs med gröna sedumtak och stuprörsutkastare mot slänten i norr. Även de hårdgjorda entréplatsernas dagvatten kommer att fördröjas då ytorna är höjdsatta så att vattnet leds till planteringarna innanför muren. Gårdarna mellan husen utformas med så mycket grönyta som möjligt och de gemensamma uteplatserna samt gångstråken höjdsätts med sidolutning mot omgivande

planteringar.

Ett tydligt möte mellan gatu- och fastighetsmark skapas genom en upphöjd kant samt mur med tunn krönsten (se infälld bild) som ramar in

entréplatsen. Referensbild. Cortenkant möter naturmarken och gårdarna.

Tydliga entréplatser med murar i platsgjuten betong med tunn krönsten i granit anläggs mot Ribbings väg. Markmaterialet på entréplatserna samspelar med murarna som platsgjuten betong alternativt stora betongplattor eller marksten. På varje entréplats placeras ett vårdträd i en planteringsyta.

Entréplatserna rymmer parkering för rörelsehindrad. Om inte behov av sådan finns kan ytan utnyttjas för cykelparkering.

Runt husens övriga sidor bevaras naturmarken med träd och fältskikt så nära fasaderna som möjligt. Där naturmarken

påverkas vid byggnation ska marken planteras med arter som hör hemma platsen. Växtlighet ska anordnas intill högre murar så långt möjligt.

Referensbild. Krönsten i granit.

Gårdens utformning Hållbarhet/dagvatten

(27)

Kvarter E (Esset 1-2 m fl)

Punkthusen med torget i förgrunden, vy från Ribbings väg. (Nyrens arkitektkontor).

EXEMPEL PÅ PLACERING AV BILD

Exploatör: Sollentunahem, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor

Väsjöområdet. De nya punkthusen utformas med hänsyn till de intilliggande befintliga lamellhusen för att skapa en helhet. Samtidigt ska de genom sin nutida arkitektur utgöra en avläsbar årsring i området.

Under gården och husen planeras ett garage.

Trapphus med hiss planeras så att garaget blir tillgängligt för andra boende i planområdet och lättillgängligt för cykelrummet i garaget. Intill den körbara gångvägen i fastighetens östra del planeras miljörum, nedfart och trapphus till garage i en

sammanhängande byggnad som ska överbyggas med planterad mark och blir del av en grön gård som kommer att vara synlig mot Ribbings väg. Ett trapphus till garaget planeras även i en fristående byggnad i gårdens sydvästra del.

Husvolymerna kommer att ligga framskjutna mot gatan och skapa ett tydligare gaturum med grön förgårdsmark. Mot Ribbings väg planeras en tydligt upphöjd kant för plantering med träd för att definiera gränsen mot gatan. Nya träd närmast gatan bör samordnas med valet av gatuträd.

Entreér till bostadshusen ska placeras synliga från gatan med träpartier och generösa glaspartier. De blir tydligt markerade med belysning och eventuellt skärmtak. En lokal med glaspartier placeras i punkthuset längst till öster (nr 3). Framför den uppglasade lokalen ska ett grönt torg som kan användas för publika verksamheter så som servering och servicestation för cyklar.

En planterad slänt med maxlutning 1:2 ska möta Ribbings väg där den överbyggda miljöstationen och nedfarten till garaget planeras.

Söder om Ribbings väg planeras tre punkthus i huvudsakligen fyra till sex våningar. Punkthusen ska sammankopplas med lägre länkbyggnader i entréplanet där ett LSS-boende och en lokal ska inrymmas. Husen placeras längs med Ribbings väg så att en grön och tyst gård skapas där det idag ligger en parkering. De nya byggnadernas riktningar förhåller sig till områdets ursprungliga planidé och mellan husen skapas utblickar. Punkthusen och de lägre souterränghusen på norra sidan av Ribbings

väg ska utformas som en länk mellan Edsberg och Definierad gränser mellan privat/halvprivat/offentligt gaturum.

Gestaltningsidé

Möte med omgivningen

(28)

Exempel på ljusare tegel till punkthusen.

För att särskilja komplementbyggnaden från

bostadshusen utan att mista deras släktskap, föreslås att fasaden antingen uformas i platsgjuten betong eller med cortenplåt som även knyter an till övriga detaljer i landskapsplaneringen. Framför fasaden, antingen direkt på eller med hjälp av vajrar eller spaljèer, planteras växter som i varierande grad

Miljöstationen/trapphusets fasad mot gångvägen skala 1:200

Inspirationsbild. Perforerad cortén på komplementbyggnad.

Bef. lamellhus Inspirationsbild. Cortén

möter betong och grönska.

Inspirationsbild.

Grönska på vajrar utgör en attraktiv fasad.

Fasader på bostadshusen ska utformas i ljust gråvitt tegel som kompletterar de befintliga bostadshusens kulörer. Valet av tegel kopplar den nya bebyggelsen till tegeltraditionen i området. Länkbyggnadernas tak ska förses med sedum och övriga tak utformas med sedum eller plåt. Balkongräcken utformas i smide alternativt glas som ger ett luftigt intryck.

täcker fasaden. Hög mur ska även förses med växtlighet. Miljörummets gatusida förses med fönster på ett arkitektoniskt medvetet sätt skapar genomsiktlighet och bidrar till trygghetskänsla.

Trapphusen till garaget kommer att visa

funktionsmässiga släktskap till varandra med corten som material.

Utformning/detaljer och material Komplementbyggnad

(29)

slänt

I

Söder om punkthusen skapas en stor upphöjd gård på ett planteringsbart bjälklag ovan garaget. Gården utformas som ett grönt och omhändertaget rum med enkla och robusta material för att hålla över tid. Med vegetationen skapas rum med en intim skala som lockar till vistelse.

Träd är viktigt på gården för att skapa ett grönt tak som ger rumsverkan och tar ner husens skala.

Det är därför viktigt att säkerställa att tillräckligt jorddjup och volym finns för att kunna etablera vegetation och ge möjlighet för träd att växa upp och få den volymverkan som eftersträvas. Stora träd kräver ett jorddjup på 0,8 meter. Där det krävs gestaltande åtgärder för att uppnå detta jorddjup utformas växtbäddarna som upphöjda kullar utan lådkanter. Bjälklaget över garaget behöver därför dimensioneras för att bära belastningen från ett större jordlager.

Vegetationen på gården ska huvudsakligen utgöras av träd, häckar, gräs och flerskiktade planteringsytor med marktäckare och solitärbuskar. Blommande perenner placeras som blickfång vid sittplatser och entréer. Växtvalet bör ge variation i upplevelser genom vårlök, blomning och höstfägring under hela växtsäsongen.

Gården ska rymma en gemensam uteplats, lekfunktioner och sittplatser, som ges en tydlig privat karaktär. Platsen ska ramas in med en mur och avgränsar mot omgivande gångvägar.

Muren ska utföras i platsgjuten betong med eller Utemiljö

(30)

Referensbild. Den upphöjda gården tillgängliggörs med flera trappor

och en ramp. Referensbild. Detaljer i corten och rostfritt stål. Referensbild. Det gröna torget framför butikslokalen blir en ny

mötesplats.

corten och byggs max 0,5 meter hög så att inget fallskyddsräcke behövs. Detaljer ska utföras i corten och rostfritt stål. Markmaterial bör väljas som speglar formspråket, förslagsvis packat stenmjöl. Gångar avgränsas med en kant av corten.

Gården kommer att kunna nås via flera trappor och blir tillgänglig med ramper på vardera sida om punkthusen.

Befintliga lamellhus har kvar angöring genom en körbar gångväg som omger gården. Angöringsvägen utformas med plats för uppställning av brandbilar samt gästparkering. Vid varje bostadsentré planeras cykelparkering.

Grönskan i utemiljön kommer att medföra flera positiva effekter för områdets ekosystem.

Planteringar och sedumtak fördröjer dagvattnet.

Gångstråk ska höjdsättas med sidolutning mot planteringar så att dessa bevattnas på ett naturligt sätt. Fördröjningsmagasin för dagvatten planeras i anslutning till gatan innan leds vidare till dagvattendamm.

Hållbarhet/dagvatten

References

Related documents

Detaljplanen syftar till att genom ändring av markanvändningen i gällande detaljplan från L = trädgårdsmästeri till C = centrumändamål göra det möjligt att

RCC Norr hanterar remisser avseende nationell nivåstrukturering enligt de nationellt gemen- samma principer som överenskommits med hälso- och sjukvårdsdirektörernas nätverk.

Risk för människors hälsa på grund av föroreningar på Näsudden bedömer vi främst föreligger vid intag av jord (oavsiktligt, exempelvis vid fallolycka, eller mindre barn som

När routernn är ansluten till Internet klickar du på Knowledge Base (kunskapsbas) eller länken Documentation (dokumentation) i menyn Web Support (webbsupport) så

Växtslag Sortförslag (favoritsorter står först i uppräkningen)

Sametinget anser det vara en brist i Riksantikvarieämbetets utredning att inte alls överhuvudtaget nämna samerna som urfolk och/eller göra en konsekvensutredning hur

Stadsbyggnadsnämnden gav kommunlednings- kontoret 2015-04-15 (§§ 56/2015) i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för bostäder vid Ribbings väg inom Edsberg 10:8 samt inom Es- set

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det glo- bala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverk- liga bostaden som