tentaplugg.nu
av studenter för studenter
Kurskod N0011N
Kursnamn Nationalekonomi A, Makroteori
Datum LP3 12-13
Material Seminarium 3
Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser
Tentamenspoäng Övrig kommentar
1
Seminarium 3
Uppgift 1. ... 1
Uppgift 2 ... 3
Uppgift 3. ... 4
Uppgift 4 ... 5
Uppgift 5. ... 8
Uppgift 6 ...10
Uppgift 1.
För att visa hur penningpolitik fungerar som ett stabiliseringspolitiskt medel behöver vi känna till penningmarknaden, dvs vad som påverkar utbud och efterfrågan på pengar.
Besvara därför följande frågor:
a) Redogör grafiskt och verbalt för vad som påverkar en individs efterfrågan på pengar samt förklara verbalt varför penningefterfrågefunktionen ser ut som den gör. Vad visar kurvan?
En individs efterfrågan på pengar styrs av bland annat av avvägningen denna gör mellan att placera sin finansiella förmögenhet i antingen värdepapper, som ger hög avkastning, eller pengar, som ger hög likviditet. Detta innebär att när avkastningen, dvs räntan, på värdepapper minskar, så sjunker alternativkostnaden för att hålla pengar. Därmed stiger efterfrågan på pengar vilket medför en rörelse längs efterfrågekurvan.
Förutom räntan styrs en individs efterfrågan på pengar av individers inkomster, prisnivån samt det finansiella systemets grad av utveckling, dvs. de kostnader som finns för att byta
värdepapper mot pengar och det här är något som man kan se i funktionen för penningefterfrågan som då utgörs av dessa fyra delar.
Md =Md (P, i, Y, grad av finansiell utveckling) Se figur 16.2 på sid 322, lägg till formeln på sid 323.
b) Förklara också vad som skiftar penningefterfrågan samt ange i vilken riktning. Vad visar kurvan?
Ökade inkomster och prisnivåer ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i ett skifte till höger för Md-kurvan. Förändring av avkastning (=ränta på värdepapper) resulterar i en sjunkande alternativkostnad för att hålla pengarna. Det ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i en rörelse längs efterfrågekurvan.
2 En ökad grad av finansiell utveckling skiftar efterfrågekurvan åt vänster.
Md är en funktion av säkerhetsmotivet och spekulationsmotivet.
Samma graf som i a)
c) Som ni vet så är det centralbanken som kontrollerar penningutbudet. Illustrera penningutbudet grafiskt. Varför ser den ut som den gör, förklara verbalt.
Penningutbudet är oberoende av räntan och Riksbanken kontrollerar själva utbudet. Utbudet kan visas som en vertikal axel mellan räntan och penningmängden.
Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut)
d) Förklara också hur centralbanken kan skifta penningutbudet samt ange i vilken riktning.
Centralbanken kan öka penningmängden genom att köpa obligationer. Detta medför att föröhöjd efterfrågan på värdepapper och priset stiger, vilket i sin tur åstadkommer en lägre ränta.
Om köper: md upp, ms upp, i ned.
Om säljer: md ner, ms ner, i upp.
Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut)
e) Lägg ihop dessa två kurvor och förklara och visa utförligt hur räntan bestäms.
Använd ett valfritt exempel för att visa hur Riksbanken kan ändra räntan med öppna marknadsoperationer.
Figur 16.3 med både ms och md. Ms ska vara både till vänster och höger om ms, så att vi får både hög och låg ränta.
Först kommer penningmarknaden att vara i jämvikt med penningutbud och ränta i punkten i0 och ms0. Vi ser i figuren att ett högre utbud kommer sänka jämviktsräntan, och vi kommer då att ha ett överskottsutbud på pengar. När ms tvärtom blir lägre kommer räntan istället att öka och det uppstår ett efterfrågeöverskott eller utbudsöverskott.
3
Uppgift 2
Och a) Härled IS-kurvan grafiskt samt förklara utförligt med ord vad ni gör Figur 16.4 sida 327.
Vi utgår från aggregerad efterfrågan vid jämvikt. Vi ritar även in en graf vertikalt under den graf som visar aggregerad efterfrågan. X-axeln visar således BNP, Y-axeln väljer vi ska visa ränta som efterfrågas i uppgiften. Vi utgår först från en viss nivå av aggregerad efterfrågan. Läser av jämviktsnivån och för in en ränta vertikalt nedåt så att samma BNP erhålls.
Låt sedan räntan hypotetiskt minska, detta leder till ökade investeringar som i sin tur skiftar AD uppåt och en ny jämvikt uppstår. För vi sedan in räntan vertikalt nedåt vid den ny jämvikts BNP- nivån så erhålls en ny punkt i den nedre grafen. Dessa punkter används för att rita in IS-kurvan.
b) Redogör för IS-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi).
Om den autonoma efterfrågan skulle öka av någon annan anledning än att räntan sjunker, så uppstår också en högre jämviktsnivå på BNP. Detta innebär att vid varje given räntenivå leder en sådan uppgång i autonom efterfrågan till ett horisontellt skift ut i IS-kurvan, dvs. det som påverkar den autonoma efterfrågan kommer även att skifta IS. Skiftets storlek, dvs.
förändringen av BNP vid given räntenivå, är multiplikatorn gånger förändringen i autonom efterfrågan.
(För en sluten ekonomi påverkas IS av den autonoma efterfrågan. IS kommer enligt ΔY=ΔG*multiplikatorn, dvs det som skiftar AD kommer att skifta IS.)
I grafen har vi visat hur det ser ut om de offentliga utgifterna G ökar, Skiftets storlek ser man som ΔY=ΔG*multiplikatorn. förutom offentliga utgifter påverkar transfereringar (TR), skatten (T), exporten (X), Importen (IM) och konsumtionen (C ), (den autonoma delen??)
IS upp om TR upp, T ned, G upp, X upp, IM ner, C upp IS ner om TR ner, T upp, G ned, X ner, IM upp, C ned
Om transfereringar ökar skiftar AD-kurvan upp (ökar) och IS skiftar ut.
Om offentliga utgifter, G ökar skiftar AD-kurvan upp och is skiftar ut
eventuellt export och import???
c) Härled LM-kurvan grafiskt samt förklara utförligt med ord vad ni gör.
Figur 16.6 sida 328.
Här utgås från ett utbud och en efterfrågan av penningmängden (Ms & Md). Horisontellt med denna graf ritas även en graf med ränta på Y-axel och BNP-nivå längs X-axel. Vid den jämvikt som uppstår vid en viss BNP-nivå så kan en punkt införas i det högra diagrammet.
4 Låt nu en hypotetisk ökning av BNP ske. Detta leder till ökad efterfrågan av pengar vilket skiftar efterfrågekurvan uppåt. En ny jämvikt uppstår och därmed en ny räntenivå. En punkt ritas in i den högra grafen för den nya värdena på ränta och BNP. LM kan sedan dras mellan de utsatta punkterna.
d) Redogör för LM-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi).
När penningmängden ökar (alltså utbudet av pengar) så faller räntan vid given BNP-nivå vilket i sin tur medför att LM-kurva skiftar vertikalt ned (LM0-LM1). En minskning av penningmängden medför ett skift åt motsatt håll
+ΔMS -> +LMT -ΔMS -> -LMT
Figur 16.7 sida 328Ränteförändringar ger även rörelse längs LM-kurvan. Om BNP upp går md upp och räntan upp; därmed ett skift längs kurvan.
Uppgift 3.
Anta att vår slutna ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur och att regeringen beslutar sig för att göra något åt detta. De väljer att öka de offentliga investeringarna.
Och a) Visa grafiskt med hjälp av IS-LM och förklara vilka konsekvenserna blir på BNP och ränta när regeringen vidtar dessa åtgärder.
Figur 16.10 sid 331 med tillägg för punkterna a,b, c som på föreläsningen.
Att öka de offentliga utgifterna är en typ av expansiv finanspolitik, ett annat sätt att bedriva expansiv finanspolitik är t.ex. genom att sänka skatten T, vilket leder till att IS-kurvan skiftar ut från punkten A till B. Räntan kommer därmed att stiga.
En ökning av offentliga utgifter leder till att AD autonom stiger, vilket i sin tur medför att IS skiftar ut (A-B) och räntan stiger. vi får därmed en initial effekt och ökning av BNP från y0 till y1.
A-B: T ner, AD upp, IS upp, Y upp. Dvs från y0 till y2.
A-B-C: Y upp, md upp, i upp, I ner, Y ner. Dvs från y2 till y1.
b) Förklara också utförligt varför effekten på BNP blir mindre än den rena multiplikatoreffekten.
B-C: Yjmv upp, Md upp, i upp, l ner, Yjmv ner
5 Det sker en kedjereaktion som dämpar BNP pga av att ränta också stiger. Uppgången i
offentliga utgifter minskar de privata investeringarna via ränteuppgången. Offentliga expansionen sker delvis på bekostnad av privata investerare.
Figur 16.10 sid 331 med tillägg för punktern a,b, c som på föreläsningen.
c) Vad kallas detta och hur kan vi visa detta i IS/LM?
Denna effekt kalla CROWDING OUT. Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir mindre än den rena multiplikator-effekten på grund av crowding-out. Det syns genom att y0 först skiftar till y1. Men eftersom räntan också stiget till följd av den ökade efterfrångan på pengar som gör att investeringarna och därmed BNP sjunker. Y1 sjunker ner till y2 precis som man ser i grafen.
Figur 16:10, s.331, samma figur.
d) Vad händer med statens budget när de ökar de offentliga investeringarna?
Expansiv finanspolitik är en metod för att komma ur lågkonjunktur, så vi tänker oss att statens budget åtminstone långsiktigt kan bli bättre. På kort sikt kostar det pengar att satsa på offentliga investeringar så budgeten kommer utökas.
Uppgift 4
Antag att Sverige har fast växelkurs mot den norska kronan. Betänk att Norge är en av våra viktigaste handelspartner. Förklara och visa i separata grafer vad de troliga effekterna blir på valutamarknaden om följande händelser inträffar (se uppgift a & b).
Besvara sedan följande frågor för respektive händelse: Vad händer med valutareserven?
Vad kan förändringarna på valutareserven få för konsekvenser? Vilka förändringar av den fasta växelkursen kan komma i fråga? Vad hade hänt med växelkurser och
valutareserv vid rörlig växelkurs?
a) Den svenska inflationen är högre än den norska.
● Vad händer med valutareserven?
Det högre utbudet på svenska kronor ökar efterfrågan på norska kronor då den svenska valutan sjunker i värde. Detta skiftar efterfrågekurvan på norska kronor åt höger i grafen från den gråa linjen till den blåa(från 1 till 2). När valutan sjunker i värde kommer Riksbanken att försöka hålla uppe efterfrågan på svenska kronor genom att köpa svenska kronor för norska kronor. Det innebär i sin tur att valutareserven minskar.
● Vad kan förändringarna på valutareserven få för konsekvenser
Valutareserven kan så småningom ta slut vilket leder till att växelkursen ej längre kan hållas konstant => rörlig växelkurs.
6
● Vilka förändringar av den fasta växelkursen kan komma i fråga?
Om Sverige har inflation kommer money supply (ms) att öka. Det leder till att räntan i Sverige sjunker, vilket ökar investeringarna. När investeringarna ökar kommer även BNP att öka. Om BNP ökar så ökar även importen. Enligt figuren kommer svenska valutan därmed att depreciera mot den norska valutan.
● Vad hade hänt med växelkurser och valutareserv vid rörlig växelkurs?
En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan deprecierar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad.
Växelkursen däremot skulle ändras.
b) Räntan i Sverige stiger relativt den norska räntan.
● Vad händer med valutareserven?
Om räntan i Sverige är högre relativt den norska räntan så kommer norrmännen vilja investera i svenska värdepapper vilket leder till en ökad efterfrågan på svensk kronor (=ökat utbud norska kronor) . Detta leder under rörlig växelkurs till att den svenska kronan apprecierar (från 1 till 2).
Men i och med en fast växelkurs måste valutareserven användas. I detta fall köps norska kronor som betalas med svenska kronor vilket minskar utbudet av norska kronor och därmed driver upp efterfrågan på norska kronor så att växelkursen hålls oförändrad (från 2 till 1).
Valutareserven ökar därmed.
● Vad kan förändringarna på valutareserven få för konsekvenser?
7 Om den svenska kronan fortsätter appreciera så kan valutareserven på lång sikt växa.
Vilka förändringar av den fasta växelkursen kan komma i fråga?
Förutsatt en fast växelkurs så kommer växelkursen förbli oförändrad.
● Vad hade hänt med växelkurser och valutareserv vid rörlig växelkurs?
En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan appricerar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad.
Växelkursen däremot skulle minska då den svenska kronan apprecierar.
c) Om vi nu antar rörliga växelkurser mellan dessa två länder vad borde hända på lång sikt med växelkursen (SEK/NOK) om den svenska inflationen är 2 % och den norska är 5 %.
Den norska kronan kommer falla i värde snabbare än den svenska kronan. Detta leder till att den svenska kronan kommer appricera, dvs SEK/NOK kommer minska.
På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är
i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie På lång sikt
8
Uppgift 5.
Anta att vi har en liten öppen ekonomi där den förutspådda ekonomiska utvecklingen illustreras enligt figuren nedan. Denna ekonomi har rörlig växelkurs och det råder fri internationell kapitalrörlighet samt internationell öppen ränteparitet. Vi har lärt oss att vi med hjälp av ”rätt” stabiliseringspolitik kan jämna ut konjunktursvängningarna.
a) Först av allt förklara begreppen fri internationell kapitalrörlighet samt internationell öppen ränteparitet. Förklara också hur/varför fri internationell kapitalrörlighet leder till internationell öppen ränteparitet.
Fri internationell kapitalrörlighet: inga begränsningar av kapitalrörelser över ett lands gränser. det är alltså ett tillstånd när inga restriktioner på köp och försäljningar av utländska tillgångar gäller.
Internationell öppen ränteparitet: Inhemsk och utländsk valuta är lika under fri internationell kapitalrörlighet.
Varför: sid 335. Jämviktsvillkoret i = i* är det som kallas för internationell öppen ränteparitet och är ett exempel på lagen om ett pris. Det innebär att på en internationell kapitalmarknad kommer räntan utjämnas mellan länder på samma sätt som räntan utjämnas mellan regioner i landet. Ränteparitet uppkommer därmed från villkoret att i jämvikt finns det inga
arbitragevinster. På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är
i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie
b) Anta att vi befinner oss i punkten A, således vill den ansvarsfulla finansministern föra en restriktiv (åtstramande) stabiliseringspolitik. Nu ska ni visa grafiskt och förklara verbalt (med hjälp av Mundell-Flemming-modellen och valutamarknaden) om
finansministern ska använda finans- eller penningpolitik (visa effekterna från respektive politik i olika grafer).
Figur 16.20 sid 343 fast tvärtom.
En restriktiv finanspolitik under rörlig växelkurs kommer inte att påverka BNP. Den restriktiva åtgärden kommer leda till att IS-kurvan skiftar in vilket initialt leder till en lägre inhemsk ränta än den utländska. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta. Under rörlig växelkurs kommer därmed den inhemska valutan att depreciera. Deprecieringen ökar den svenska nettoexporten så att IS-kurvan åt höger tills den är tillbaka i jämviktsläget. Därmed blir BNP oförändrad och slutsatsen är att en restriktiv finanspolitik vid rörlig växelkurs inte fungerar.
9 Figur 16.18 sid 341 fast tvärtom
En restriktiv penningpolitik kommer att skifta upp LM-kurvan, vilket initialt leder till att den inhemska räntan ökar vilket leder till minskad efterfrågan på utländsk valuta. Under rörlig växelkurs apprecierar den inhemska vilket minskar nettoexporten. Därmed skiftar IS-kurvan in.
Det kommer pågå tills den inhemska räntan åter är lika med den utländska räntan, dvs i = i*, vilket inträffar när IS-kurvan skär LM- och FE-kurvan.
c) Vilken politik är ’bäst’?
Vid en rörlig växelkurs i är det bäst att använda sig av penningpolitik. Enligt graferna har restriktiv finanspolitik inte någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. En kontraktiv/restriktiv penningpolitik medför däremot att BNP sjunker (beror på en appreciering av växelkursen, vilket leder till att nettoexporten minskar…IS skiftar inåt. permanent ändring av växelkursen)
(För rörlig växelkurs är det bäst att istället använda en expansiv penningpolitik. Av graferna framgår att en restriktiv finanspolitik inte har någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. Därför gör finansministern rätt att använda penningpolitik över finanspolitik, förutsatt att finansministern har inflytande i penningpolitiken vilket inte brukar vara fallet. Normalt sett är centralbankerna, åtminstone Riksbanken i Sverige, politiakt oberoende.)
10
Uppgift 6
Anta samma som i föregående uppgift men nu har landet helt plötsligt gått över till fast växelkurs. Er uppgift blir alltså att visa för finansministern om han ska använda finans- eller penningpolitik för att minska den ekonomiska aktiviteten. Var noga att visa vad som händer för respektive politik i separata IS/LM/FE-modeller och grafer över
valutamarknaden. Var nog att förklara varje steg som händer verbalt.
a) Visa penningpolitik utifrån ovanstående givna förutsättningar
Kontraktiv penningpolitik ökar räntan och minskar BNP. Detta ger ett skift uppåt i LM kurvan.
Initiellt ökar den inhemska räntan. Vid en fast valuta så växlar dock allmänheten in sin utländska valuta mot inhemsk valuta och på så sätt ökar penningmängden. Av detta följer att LM-kurvan skiftar tillbaks i takt med att räntan sjunker till det initiera läget. Penningpolitik har därmed ingen effekt under fast växelkurs.
Figur 16.17 sida 341. Dock med en initiellt uppåtskiftande LM-kurva följt av en tillbakafallande LM-kurva.
b) Visa finanspolitik utifrån ovanstående givna förutsättningar
Vid Kontraktiv finanspolitik skiftar IS-kurvan (i och med att offentliga utgifter, G, minskar) inåt vilket leder till en lägre relativt inhemsk ränta. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta varvid en fast växelkurs leder till att centralbanken växlar in inhemsk valuta mot utländsk valuta.
Av detta följer att penningmängden sjunker och ett skift inåt sker med LM-kurvan och räntan stiger. Detta sker fram tills det att den utländska valutan är lika med den inhemska. Resultatet blir en lägre BNP precis som önskat. Finanspolitik har alltså en effekt under fast växelkurs.
Figur 16.19 sida 343. Dock med en initiellt inåtskiftande IS-kurva följt av en innåtskiftande LM- kurva.
c) Vilken politik bör förordas för att uppnå en stabiliseringspolitisk effekt? Motivera väl.
Det finns ett sätt att minska den ekonomiska aktiviteten med fast växelkurs: genom att föra en restriktiv finanspolitik. I enlighet med ovanstående uppgift gör finansministern rätt i att använda en restriktiv finanspolitik som medel för att minska den ekonomiska aktiviteten.
