Uppföljning av ramavtal Vissa boenden enligt Sol och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS

(1)

Uppföljning av ramavtal – Vissa boenden enligt Sol och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS

Före besöket hos Utföraren bör följande material finnas till- gängligt

 Kopia på aktuellt tillstånd från länsstyrel- sen (samt eventuella anmälningar)

 Kopia på aktuellt försäkringsbrev

 Kopia på Socialstyrelsens senaste verk- samhetstillsyn (avser verksamhet där häl- so- och sjukvård ingår

Ansvarig för uppföljningen: Christina Amundberg och Britt-Marie Johansson Stadsdelsförvaltning: Södermalm

Uppföljning genomförd den: 2008-09-25 Föregående uppföljning, datum: 2007-10-09 Nästa uppföljning, datum:

Utföraren har avropsavtal med följande stadsdelsför- valtningar

Södermalm, Skärholmen, Enskede-Årsta- Vantör, Häs- selby-Vällingby, Bromma, Farsta, Kungsholmen, Ös- termalm,

Verksamhetens namn Sensus Mediaverkstad

Ramavtalsnummer ⁶⁷

Verksamhetens platsantal ²⁴ Verksamheten drivs av (äga- re)

Sensuns Studieförbund

Verksamhetens inriktning Media- och dramaverkstad

Tillstånd från länsstyrelsen (SoL 69§, LSS 23§)

Daglig verksamhet LSS 9 § punkt 10

Verksamhetschef enligt HSL (om hälso- och sjukvård in- går)

Mats Eriksson

Vilken sjuksköterska svarar för uppgifter enligt *HSL 24§

samt **FYHS 5§

* Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

** Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på häl- so- och sjukvårdens område

Endast delegering för en deltagare

Försäkringar ^Ja

(2)

Sammanfattning (M+S)

1. a) Ge en samlad bedömning av den genomförda uppföljningen utifrån begreppen Individualisering, Trygghet och Inflytande.

b) Ge en samlad bedömning av den genomförda uppföljningen utifrån hälso- och sjukvården.

2. Finns det brister som behöver åtgärdas snarast? Om ja, ska Utföraren redovisa i bilaga vilka åtgärder som kommer att vidtagas.

3. Finns det brister som ska följas upp vid nästa uppföljning eller efter överenskommelse?

4. Är bristerna åtgärdade eller ej vid överenskommen tidpunkt?

5. Metod för uppföljning – t ex intervjuer med personal, granskning av dokument etc.

1a) Hög individualisering, god trygghet och stor möjlighet till inflytande.

Hela verksamhetsidén om den enskildes inflytande har intergrerats medve- tet och löpande i verksamheten. De arbetar också integrerat med annan kulturverksamhet och skolor.

1 b) Liten omfattning av HSL, medveten om delegering av medicinering och har serviceavtal gällande hjälpmedel, Jobbar med att få delegering av primärvård

2.Nej

3 Förbättring av de administrativa rutinerna har skett under året och kommer att arbeta vidare med det. Går utbildning om socialrätt och verk- samhetsansvaret 7,5 p Uppsala universitet. Får administrativt stöd av Sen- sus.

4 Ej tillämpligt

5 Metod för uppföljning har varit personligt besök av Christina Amund- berg rundvandring i lokalerna, kortare möten med deltagarna som visar upp vad de håller på med i olika projekt, Nya § 24 a LSS författningen överlämnas och förklaras.

Uppfyller Avtalet X

Uppfyller ej avtalet

(3)

Kvalitet och uppföljning (M+S)

6. Vilket kvalitetssystem har Utföraren avseende kvalitetssäkring, utvär- dering och uppföljning? (SOSFS 1996:24 (M), SOSFS 1998:8 (S), ) 7. Inkluderar kvalitetssystemet rutiner för kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning av verksamheten?

8. Hur arbetar Utföraren med kvalitetsutveckling? (SOSFS 1996:24 (M), SOSFS 1996:8 (S), )

9. Finns en beskrivning av hur Utföraren arbetar med kvalitetsutveckling?

6-9 Finns ett kvalitetssystem som SENSUS som studieförbund har vid namn, ONEX, men detta är ej anpassat fullt ut för LSS-verksamhet. Kva- litetssystemet skall vidareutvecklas och integreras med LSS-rutinerna för att bilda en helhet. Det finns vissa HSL-insatser som utförs som skall ru- tinjusteras. Hjälpmedel har serviceavtal.

Utskrivningsklar patient (M+S)

10.Vilka rutiner finns för informationsöverföring och samordnad vårdpla- nering? (Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård)

Ej tillämpligt i daglig verksamhet

Tandhälsovård (M+S)

11. Finns avtal tecknat angående munhälsovård och nödvändig tandvård?

Ej tillämpligt

(4)

SOCIAL UPPFÖLJNING (S)

Allmänna krav på verksamheten

12. Hur tillgodoses de allmänna krav som ställs på verksamheten när det gäller integritet, självbestämmande, inflytande och medbestämmande?

13. Vilka metoder och arbetssätt används i verksamheten?

14. Hur upprätthåller man ett gott bemötande i verksamheten?

12. De allmänna kraven tillgodoses bra genom att intentionerna i LSS ge- nomsyrar den dagliga verksamheten

13. Huvudmetoderna är empowerment, coachning, strukturering och indi- viduell anpassning.

Genom sitt demokratiska synsätt och etiska grundsyn om att alla männi- skor kan och vill uttrycka sig och utvecklas.

Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap §2 SoL, Lex Sarah

15. Finns det en skriftlig instruktion för handläggning av anmälningar en- ligt 14 kap §2 SoL?

SOSFS 2000:5

Det finns en viss allmän kunskap hos ledningen som behöver förbättras och föras ut till samtliga anställda kring LSS:s regelverk

Uppfyller avtalet X

Anmälan om personskada i verksamhet enligt LSS

16. Finns det skriftliga rutiner att till länsstyrelsen göra anmälan om per- son som omfattas av LSS skadas i samband med verksamhet enligt denna lag? SOSFS 1996:17

17. Hur många anmälningar enligt LSS har inkommit det senaste året?

18. Vad avser anmälningarna?

16.Fått information om nya författningen SOSFS 2008:11 och skall gå på

(5)

utbildning om den.

17. Inga skador har skett och inga anmälningar har gjorts

Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar

19. Hur arbetar verksamheten med att så långt det är möjligt upprätthålla den enskildes funktioner?

20. Vilken tillgång har den enskilde till tekniska och arbetstekniska hjälp- medel?

21. Vem ansvarar för att personalen får kunskap och instruktioner om de hjälpmedel som är knutna till den enskilde?

19. Sensus arbetar bra med att både upprätthålla och utveckla den enskil- des funktioner genom att inspirera till konstnärliga uttryck.

20 Finns tillgång till tekniska hjälpmedel om någon skulle behöva det.

21. Föreståndare

Samarbete mellan beställare, utförare och övriga myndigheter

22. Har utföraren, tillsammans med beställaren, kommit överens om hur ansvar och uppgifter ska fördelas?

23. Underrättar utföraren berörd nämnd om väsentliga förändringar i verksamheten?

24. Har utföraren samarbete med andra myndigheter såsom t ex landsting- et eller skolan?

22. Ja, det finns goda samarbets- och fördelningsrutiner med beställaren 23 Ja, utföraren underrättar berörd nämnd om väsentliga förändringar 24 Ja, uföraren samarbetar med de myndigheter som den enskilde deltaga- ren har behov av och i samvekran med denne.

(6)

Dokumentation

25. Tillser verksamheten att förekommande dokumentation för sociala in- satser utförs i enlighet med Länsstyrelsen i Stockholms län, Bedömnings- grunder för tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt SoL respektive LSS?

25 Sensus har skriftlig dokumentation för varje deltagare i egna akter och strukturen har anpassats till nuvarande författning.

Handlingsplan

26. Har Utföraren upprättat handlingsplan tillsammans med den enskilde, beställare och anhörig/god man?

27. På vilket sätt deltar den enskilde, dennes anhöriga/god man i upprät- tandet av handlingsplan?

28. När upprättas handlingsplanerna?

29. Framgår det av handlingsplanen vad som är syftet och målet med den beslutade insatsen?

30. Underrättar Utföraren berörd nämnd om den enskildes omvårdnads- behov förändras så att biståndsbeslut och handlingsplan måste omprövas?

31. Följs handlingsplanen upp kontinuerligt och revideras?

26. Det finns individuella mål för varje enskilds vistelse på Sensus. Hand- lingsplanen bryts ner i små steg för att den enskilde skall få en tydlig struk- tur i nedskrivna rutiner för att klara av och utvecklas i sina arbetstuppgif- ter. Få har gode män

27. Den enskilde är med och upprättar sina mål och handlingsplaner med deltagandet på Sensus mediaverkstad.

28 Handlingsplanerna upprättas när den enskilde börjar deltagandet och sedan följs de upp i förhållande till den enskildes behov eller om den en- skilde skall delta i något nytt projekt.

29. Det framgår mål och syfte med deltagande och det är konkret utformat 30 Beställaren underrättas inför uppföljningar

31 Handlingsplanen följs upp och revideras.

Ledsagare och tolk

(7)

32. Vilka rutiner finns för att ledsaga den enskilde till t ex läkare, tandlä- kare, frisör etc.?

33. Har tolk rekvirerats från vistelsekommunen?

32 Ja om behov finns

33. Tolk har inte behövt anlitas

Personal

34. Utföraren ska anställa och ansvara för personal i egenskap av arbetsgi- vare med beaktande av vid var tid gällande lagar och avtal. I förfrågnings- underlaget ställs i detta avseende krav på Utföraren under 8 punkter.

Redovisa hur kraven uppfylls samt eventuella förändringar under det se- naste året.

Det finns 7 personal, 3 heltid och 4 deltidsanställda som alla är anställda enligt gängse avtal. Samtliga har högskoleutbildning inom sitt handledar- område. Kompetenserna är bildlärare, musikvetare, levande verkstadspe- dagog, film och datakunniga, m,m,

Föreståndare har kompetens om autismpedagogik samt högskolekompe- tens kring drama, teater och film.

Uppfyller avtalet x

Ledning

35. Har någon förändring skett i verksamhetens ledning?

36. Om så är fallet, uppfylls kraven på fackkompetens?

Byte av föreståndare har skett, länsstyrelse har godkänt ny föreståndare med föreläggande om att inom två 2 år läsa in högskolebaserad LSS- utbildning 15 poäng ang LSS och arbetsrätt. Föreståndare har mångårig kompetens med att arbeta som ”vårdarpersonal” för målgruppen.

Uppfyller ej Avtalet

Råd och stöd enligt LSS

37. Hur många av brukarna har insatsen Råd och stöd enligt LSS?

(8)

38. Hur samverkar Utföraren med landstinget/kommunen så att den en- skilde kan få tillgång till insatsen Råd och Stöd?

37. Detta känner verksamheten enbart till om den enskilde berättar det själv eftersom det är landstingets verksamhet och sekretess råder.

38. Utföraren samarbetar utifrån den enskildes eller landstingets initiativ.

Den enskilde kan också få stöd av sin handläggare om den enskilde så öns- kar.

Social rehabilitering (gäller kategori D och E)

39. Vilka former av sysselsättande verksamhet, fritidsverksamhet och kul- turella aktiviteter erbjuds i boendet och ute i samhället?

40. På vilket sätt är den enskilde delaktig i valet av aktiviteter?

41. Hur bedrivs samarbete med frivilliga organisationer?

39-41 Ej tillämpligt

Sekretess

42. Vilka rutiner finns för att informera personalen om tystnadsplikt?

43. Undertecknar personal förbindelse om tystnadsplikt?

42 och 43 Sensus har rutiner och personal undertecknar bestämmelser om om handlingssekretess och tystnadsplikt.

Hantering av privata medel

44. Hur många enskildas privata medel hanteras av personal inom verk-

(9)

samheten?

45. Vilka dokumenterade rutiner finns för hantering av privata medel (in- tern kontroll och vid misstanke om oegentligheter)?

46. Finns skriftlig överenskommelse mellan den enskilde, god man eller förvaltare och företrädare för verksamheten, om hur de privata medlen ska hanteras?

47. Finns låsbart utrymme för den enskildes privata medel och värdesa- ker?

47 Deltagarna har tillgång till låsbart skåp för värdesaker.

Kost, tvätt, städning

48. Redogör för hur måltidssituationen ser ut i verksamheten.

49. Förekommer specialkost i verksamheten?

50. I vilken mån deltar den enskilde vid tillagningen av maten?

51. Vilka rutiner finns för tvätt och mindre lagningar av den enskildes klä- der?

52. Vilka rutiner finns för städning?

53. I vilken mån deltar den enskilde i städning av sin egen bostad?

48 Mediaverkstaden äter ute på lunchställe och fikar i egna lokaler. Delta- garna stöttas i att klara av att äta ute tillsammans med andra.

Boende, lokaler, utrustning

54. Är boendet/lokalerna ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs?

(10)

55. Är den fysiska tillgängligheten tillfredsställande?

56. Erbjuder Utföraren en god och hemlik boendemiljö?

57. Upprätthåller Utföraren en god hygienisk standard i verksamheten?

58. Är boendet/lokalerna utrustat med brandlarm?

59. Finns det rutiner för utrymning vid brand eller annan fara?

60. Genomförs regelbundna utrymningsövningar?

61. Vilka arbetstekniska hjälpmedel finns i verksamheten?

62. Har Utföraren tecknat serviceavtal för arbetstekniska hjälpmedel?

54-55 Lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten och anpassade för personer med rörelsehinder.

56 och 57 Ej tillämpliga

58 och 59 Det finns brandskyddsrutiner som följs och som har fungerat i verkligheten. Har lärt deltagarna om brandrutiner genom att se på film om vad som kan hända vid en brand

60. Det genomförs utrymmningsövningar regelbundet.

61 och 62 Det finns en lift och det finns serviceavtal med den.

(11)

UPPFÖLJNING AV HÄLSO – OCH SJUKVÅRD (M)

Avvikelsehantering Lex Maria

63. Vilka rutiner finns för lokal avvikelsehantering och Lex Maria- anmälan?

64. Hur många avvikelser har inträffat det senaste året?

65. Vilken typ av avvikelser? (SOSFS 2002:4)

66. Har någon Lex Maria-anmälan gjorts det senaste året?

67. Om ja, vad avsåg den?

68. Hur sker anmälan av ovanstående till beställande nämnd?

63-66 Sensus har ej Lex Maria-rutin men skall upprätta sådan. Inga avvi- kelser har skett.

Uppfyller

avtalet Uppfyller ej avtalet X

Hälso- och sjukvårdspersonal

69. Vilken, vilka läkare ansvarar för den enskilde?

70. Organisation av läkarinsatser, tid/vecka, jourer, etc.

Kan läkaren komma på akuta hembesök (samma dag), kvällar, helger, nät- ter?

71. Hur många sjukskötersketjänster finns i verksamheten?

72. Har sjuksköterskorna vidareutbildning?

73. Om ja, vilken/vilka vidareutbildning/ar?

74. Antal personer som en sjuksköterska har ansvaret för?

Vardag vardag vardag vardag lörd/sönd lörd/sönd lörd/sönd lörd/sönd morgon lunch kväll natt morgon lunch kväll natt

75. Finns sjuksköterska tillgänglig alla dagar, dygnets alla timmar?

76. Vilka tider finns sjuksköterska på plats respektive i beredskap?

(12)

77. Hur lång är inställelsetiden vid beredskap?

78. Finns det skriftliga rutiner för hur sjuksköterska/läkare kontaktas och i så fall, är dessa kända av all personal?

79. Finns det rutiner för hur närstående kontaktas om den enskildes hälso- tillstånd förändras?

80. Finns arbetsterapeut att tillgå och i så fall, hur många timmar per vecka?

81. Finns sjukgymnast att tillgå och i så fall, hur många timmar per vecka?

Ej tillämpligt

Läkemedelshantering

82. Finns det skriftliga riktlinjer och arbetsordningar för läkemedelshan- tering?

83. Finns det skriftliga generella läkemedelsanvisningar?

84. Om ja, vilka läkemedel? (kopia) 85. Hur förvaras läkemedel?

86. Hur hanteras läkemedel som är ordinerade vid behov?

87. Vilket/vilka läkemedelssystem används (Apodos, dosett etc)?

88. Finns akut/buffertförråd?

89. Hur dokumenteras iordningställd dos respektive utlämnande av dos?

90. Genomförs regelbundna läkemedelsgenomgångar?

91. Om ja, vilka medverkar?

92. Hur ofta görs extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen?

93. Datum för senaste kvalitetsgranskning avseende läkemedelshantering?

(kopia)

(13)

94. Fanns det anmärkningar vid den senaste kvalitetsgranskningen avse- ende läkemedelshanteringen? SOSFS 2000:1, 2001:17

Ej tillämpligt

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

95. Förekommer delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter?

96. Om ja, finns det skriftliga rutiner?

97. Vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras?

98. Hur många delegeringsbeslut har varje sjuksköterska fattat?

99. Vilka rutiner finns för dokumentation vid överlämnandet av läkeme- delsdos (kontroll/- signeringslista)? SOSFS 1997:14

En delegering skall göras iordning med primärvården. Förekommer en- dast en behovsmedicinering

Dokumentation

100. Vilka dokumentationssystem används?

101. Följer dokumentationen omvårdnadsprocessen?

102. Hur snart efter inflyttningen upprättas: 1) omvårdnadsanamnes 2) omvårdnadsstatus 3) individuell vårdplan?

103. Hur får den enskilde ta del av dokumentationen?

104. Medverkar den enskilde/närstående i planeringen av omvårdnaden?

105. Hur förvaras och vem har tillgång till dokumentationen?

106. Hur arkiveras omvårdnadsjournalen efter avslutad vårdtid?

Patientjournallagen 1985:562

(14)

107. Har övrig personal tillgång till den dokumentation som bedöms nöd- vändig för att ge en god och säker vård? SOSFS 1993:17

Skall göra iordning rutiner och dokumentation för att vara förberedda när det behövs dokumenteras enl HSL

Kost

108. Hur ser måltidsordningen ut?

109. Hur lång tid accepteras mellan första och sista målet?

110. Vem lagar maten?

111. Vem, vilka gör matsedeln?

112. Finns det möjlighet att välja huvudmål?

113. Finns det möjlighet till specialkost efter behov, dietkost, sondmat, önskekost, näringsberikad kost etc.?

114. Medverkar dietist?

115. Finns det möjlighet att få extra mat/smörgås – även nattetid?

116. Kontrolleras vikten vid inflyttning, hur sker uppföljningen ut och hur dokumenteras den?

108 Går ut och äter lunch på olika lunchställen, fikar i lokalerna på raster- na.

Övriga frågor ej tillämpliga

Hygien

117. Redogörelse för hygienrutiner.

118. Hur förebygger Utföraren smittspridning, t ex MRSA 119. Rutiner för livsmedelshygien.

Ej tillämpligt

(15)

Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar

120. Förskrivs inkontinenshjälpmedel individuellt?

121. Vem ansvarar för utredning, ordination och utprovning?

122. Har förskrivaren/förskrivarna behörighet?

123. Hur dokumenteras ovanstående?

124. Vem ansvarar för information och utbildning till övrig personal?

SOSFS 1994:22

125. Finns det rutiner för ansvar, hantering och kontroll av medicin- tekniska produkter (MTP)? SOSFS 1994:21

126. MTP grupp 1 – vilken medicinteknisk utrustning finns?

127. MTP grupp 2 – vilka arbetstekniska hjälpmedel finns?

128. MTP grupp 3 – vem ansvarar för ordination och utprovning?

SOSFS 1994:20, SOSFS 1994:21

127 Finns en lift som det finns serviceavtal för

Frihetsinskränkande åtgärder

129. Används t ex sänggrindar, bälte, brickbord, individuella larm?

130. Vem ordinerar dessa?

131. Hur följs det upp?

132. Hur dokumenteras det?

SOSFS 1992:17 Ej tillämpligt

(16)

Vård i livets slutskede

133. Finns det möjligheter för kvarboende vid akut sjukdom?

134. Finns det möjligheter för kvarboende i livets slutskede?

135. Finns det rutiner för vård i livets slutskede?

136. Hur tillgodoses kravet att döende personer ej ska lämnas ensamma?

Ej tillämpligt

Omhändertagande av avliden

137. Finns det rutiner för omhändertagande av avliden?

138. Framgår det av rutinen att det ska vara värdigt och att respekt ska visas gentemot den avlidne och närstående?

139. Framgår det av rutinen att hänsyn ska tas till speciella önskemål, t ex etniska, religiösa etc.?

140. Hur ombesörjs transport och förvaring av avlidna?

Ej tillämpligt

(17)