• No results found

det vi vill göra är att producera god mat, som vi vill äta, till lokala människor helt enkelt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "det vi vill göra är att producera god mat, som vi vill äta, till lokala människor helt enkelt"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”…det vi vill göra är att producera god mat, som vi vill äta, till lokala

människor helt enkelt…”

Småskaliga agroekologiska jordbrukares väg till balans

"… what we want to do is simply to produce good food, that we want to eat,

for local people …"

The path to balance for small-scale agroecological farmers

Elida Hovmöller

Miljövetenskap Kandidatnivå 15 hp VT 2021

Handledare: Fredrik Björk och Anders Edvik

(2)

2

Abstrakt svenska

Jordbruket bidrar till många klimatrelaterade problem som förlorade näringsämnen i jorden, utsläpp av växthusgaser och minskad biodiversitet. För att kunna bedriva jordbruk i framtiden krävs att jordbruket ställs om. Att hitta nya metoder för att bedriva jordbruk är en viktig del för att minska de klimatnegativa effekter som jordbrukssektorn bidrar med.

Småskaliga jordbruk med agroekologisk utgångspunkt kan vara en del av lösningen på problemet. Studien har undersökt fem småskaliga jordbruk i södra Sverige och vad som motiverar jordbrukarna i deras val av jordbruksmetoder och hur de balanserarar sina ideal mot verklighetens krav på resurser. Studien använde sig av hållbar utveckling och Environmental Stewardship (ES) som teoretiskt ramverk. För att lättare kunna bedöma hållbar utveckling användes Triple bottom Line (TBL) som ramverk. Respondenterna uttryckte att de hade en stark inre motivation som kunde härledas till deras underliggande etik och moral. Studien visade också att den ekologiska hållbarheten tog större plats i de småskaliga jordbrukarnas verksamhet än vad den ekonomiska och sociala hållbarheten gjorde.

Abstrakt English

Today, agriculture contributes to many climate-related problems such as loss of soil nutrients, greenhouse gas emissions and reduced biodiversity. To be able to engage in agriculture in the future, it is necessary that agriculture is restructured. Finding new methods of farming can be an important part of reducing the negative climate effects from the agricultural sector. Small-scale farming with an agroecological starting point can be part of the solution to this problem. The following study has examined five small-scale farms in southern Sweden and what motivates farmers in their choice of farming methods and how they balance their ideals with the real demands of resources. The study used sustainable development and Environmental Stewardship (ES) as a theoretical framework.

To be able to assess sustainable development more easily, the Triple Bottom Line (TBL) was used as a framework. The respondents expressed that they had strong inner motivations that could be traced to their underlying ethics and morals. The study also showed that ecological sustainability took up more space in the activities of small-scale farmers than did economic and social sustainability.

(3)

3

Innehållsförteckning

Abstrakt svenska ... 2

Abstrakt English ... 2

Begreppsförklaring ... 4

1. Inledning ... 5

2. Bakgrund ... 6

2.1 Gröna vågen ... 6

3. Kunskapsläge ... 7

3.1 Småskaliga jordbruk ... 7

3.3 Småskaliga jordbrukares motivation ... 8

4.Teoretiskt ramverk ... 9

4.1 Hållbar utveckling ... 9

4.2 Environmental stewardship ... 11

5. Metod ... 13

5.1 Urval ... 13

5.2 Utförande ... 14

5.3 Analysmetod ... 14

6. Resultat och analys ... 15

6.1 Hållbar utveckling och Environmental Stewardship ... 15

6.1.1 Ekologisk hållbarhet och Environmental stewardship ... 15

6.1.2 Ekonomisk hållbarhet och Environmental stewardship ... 18

6.1.3 Social hållbarhet och Environmental stewardship ... 20

6.2 Informanternas definition av hållbarhet ... 22

7. Diskussion och slutsats ... 23

8. Referenser ... 26

(4)

4

Begreppsförklaring

Agroekologiskt jordbruk - Agroekologiskt jordbruk är en typ av jordbruk som utgår från att likna naturliga ekosystem. Det görs genom ekologiska principer med fokus på biologiskmångfald och att jordbruket ska vara ett av kretslopp (Caquet et al., 2020;

Naturskyddsföreningen, 2021). Syftet med agroekologiskt jordbruk är att dra nytta av biologiska processer för att kunna bidra till både jordbruksproduktion och ekosystemtjänster (Caquet et al., 2020). Även sociala aspekter tas hänsyn till för att bidra till en mer hållbar och rättvis livsmedelsproduktion (Naturskyddsföreningen, 2021).

Regenerativt jordbruk - Det finns ingen samlad vetenskaplig definition av vad regenerativt jordbruk innebär men kärnan är att befästa naturens företräde snarare än människans rätt till att bedriva ett jordbruk som i många fall dominerar naturen (Burns, 2020: 197; Schreefel et al., 2020).

Permakultur - Permakultur är en jordbruksmetod som inspirerades av energieffektiva, ekologiska och hållbara alternativ till konventionellt jordbruk (Hirschfeld & Van Acker, 2020). Permakultur är också en hållbarhetsrörelse där jordbruket är format efter en agroekologisk design. Permakultur hävdas gynna flera ekosystemtjänster genom användningen av ekologiska hanteringsmetoder och lokalt anpassade lösningar (Hirschfeld

& Van Acker, 2020).

Näringsläckage – Näringsläckage från marken sker naturligt men när marken brukas frigörs mer näringsämnen. Vid regn eller bevattning följer näringsämnena med vattnet och en del av näringen transporteras med vattnet och hamnar till slut i sjöar och hav (Jordbruksverket, 2020).

(5)

5

1. Inledning

Jordbruket globalt möter svåra utmaningar i form av klimatförändringar då en rad väderrelaterade katastrofer som värmeböljor, översvämningar, torka och stormar (Torpman, 2017), bidrar till oförutsägbara säsonger som försvårar för många jordbrukare runt om i världen (Zougmoré et al., 2019; Aryal et al., 2019:5046). Samtidigt så har också jordbruket en stor påverkan på klimatet och är en av de största bidragande faktorerna till klimatförändringarna (Wood et al., 2019:6). En vilja att förändra samhället och skapa en mer miljövänlig livsstil resulterade i att många unga valde att ersätta stadslivet med landsbygden under 1960–70 talet. Rörelsen är allmänt känd som Gröna vågen (Holmberg, 1998:20). I Sverige har denna trend åter blossat upp och allt fler vill flytta till landsbygden med målet att starta småskaliga jordbruk med fokus på Agroekologi och bli självförsörjande (Vlasov, 2020:21). Det krävs dock både ekonomiska, sociala och ekologiska resurser för att starta och bedriva ett småskaligt jordbruk. Även om jordbruket ses som en andra karriär så är jordbruk tidskrävande och beroende av en viss avkastning för att kunna bedrivas. Konkurrensen med framför allt större jordbruk måste också tas i beaktande samtidigt som de småskaliga jordbrukarnas vilja att bidra med en mer skonsam bearbetning av jorden ska uppfyllas (Bruce, 2019; Ehrnström-Fuentes, & Leipämaa- Leskinen, 2019:11). Studien undersökte hur jordbrukarna försökte hitta balanspunkter mellan ekologiska ideal och ekonomiska nödvändigheter och möjligheter.

1.1 Syfte och frågeställning

Mot bakgrund av det nyfunna intresset hos många att starta ett småskaligt jordbruk med agroekologisk utgångspunkt undersökte studien vad som motiverade jordbrukare till att starta och driva ett småskaligt jordbruk samt om deras motiv var i balans med verklighetens krav på resurser. Två av informanterna drev sitt jordbruk tillsammans, därför presenterar studien fem småskaliga jordbruk men har perspektiv från sex olika jordbrukare. Genom att analysera intervjuerna utifrån hållbar utveckling och Environmental stewardship (ES) kunde slutsatser om vad som motiverade småskaliga jordbrukare med agroekologisk utgångspunkt i södra Sverige dras. Utifrån studiens syfte skapades frågeställningen: Hur förhåller sig småskaliga jordbrukare till att balansera sina ideal mot verklighetens krav på resurser?

(6)

6

2. Bakgrund

2.1 Gröna vågen

År 1963 kommer boken Tyst vår ut på svenska, en bok där författaren och zoologen Rachel Carson skildrar ett framtida USA där fågelsången har tystnat till följd av en kraftig användning av bekämpningsmedel. Boken kom att forma den internationella miljöopinionen (Holmberg, 1998:97) och i slutet på 1960 talet sker en förändring där miljöproblem går från att anses vara ett lokalt problem till att istället vara i den globala diskursen (Ekberg, 2016:19). Civilisationskritiska röster gör sig hörda och debatten om det moderna samhällets miljöpåverkan dras i gång. (Ekberg, 2016:19). År 1971 publiceras miljövårdsexperten Frank Grahams bok Efter tyst vår på svenska. Även den redogör för konsekvenserna av användandet av bekämpningsmedel i USA. Boken väcker en stor mediedebatt som resulterar i flera förbud mot användningen av giftiga ämnen i Sverige (Holmberg, 1998:99). Under sena 1960-talet och början på 1970-talets Sverige bildas flera strömningar som på olika sätt ifrågasätter storstadskulturen och konsumtionssamhället och predikar istället om ladsbyggdens fördelar (Holmberg, 1998:20). Strömningen betecknas ofta som ”Gröna vågen”. Många väljer att fly storstäderna och skapa sitt nya liv på landsbygden där de bildar kollektiv och odlar utifrån giftfria metoder (Holmberg, 1998:20).

En känsla av gemenskap och tillhörighet är något som motiverar många att välja att flytta från sina liv i staden till ett kollektivt boende på landsbygden (Jonsson,1983:84,105), samtidigt som det storskaliga och högproduktiva jordbruket pekas ut som en stor negativ miljöfaktor (Holmberg, 1998:21). Några av de grupper som väljer att flytta ut till olika kollektiv på landsbygden var kritiska mot konsumtionssamhället, miljöförstöring och samhällets maktmissbruk. Även mekanisering är något som många är kritiska till (Jonsson,1983:26).

Intresset för jordbruk har dock sjunkit rejält efter gröna vågens glansdagar.

Wood et al. (2019:18) visar på en tydlig nedgång i antalet yngre personer som väljer att bli jordbrukare och det bidrar till att medelåldern hos jordbrukare stiger. Mellan 1999 och 2010 sjönk andelen jordbrukare som var under 50 år med 31 procent i Sverige (Wood et al., 2019:18). Vilket ledde till att 34 procent av Sveriges jordbruksarbetskraft var 65 år eller äldre år 2016. Eftersom allt färre unga personer ser jordbruket som en attraktiv inkomstkälla blir resultatet att fler lämnar jordbrukssektorn genom pension eller liknande än som går in i sektorn (Wood et al., 2019:18). Men Bruce (2019) belyser hur en ny generation jordbrukare börjar ta allt större plats. Dessa jordbrukare har ingen tidigare erfarenhet av att bedriva ett jordbruk och kommer inte heller från en familj där jordbruket

(7)

7

har funnits i släkten. Vlasov (2020:21) menar att en liknande trend som den som uppstod i Sverige under 1970-talet kan uppfattas igen. Vlasov (2020:21) nämner begreppet back-to- landers och menar att det kan som även kan tolkas som ”den nya gröna vågen”. Dessa jordbrukare benämns även som nya generationens jordbrukare som har en stark vilja att bedriva agroekologiskt jordbruk och utgår från miljön och naturen i sitt jordbruk (Iles et al., 2020:354; Bruce, 2019). Den nya gröna vågen inkluderar samma motivation och övertygelser som uttrycktes under 1960–1970 talet, men det finns en del skillnader (Halfacree, 2007). Den nya gröna vågen uttrycker inte samma längtan av att bryta sig loss från samhället utan har istället ett brett nätverk och har ett mer engagerat förhållande med både landet och det omgivande samhället (Halfacree, 2007). Iles et al. (2020:353) menar att en ökad uppmärksamhet kring småskaliga jordbruk indikerar på samhällets längtan efter lokala livsmedelsystem som en kontrast till den kommersialisering, industrialisering och globalisering som är en del av det industriella livsmedelssystemet.

3. Kunskapsläge

3.1 Småskaliga jordbruk

Enligt Franzluebbers et al. (2020) är lösningarna på de problemen som jordbruket orsakar att använda jordbruksmetoder som utgår från agroekologiska principer. Boyce (2004:16) framhåller att småskaliga gårdar borde ha en självklar plats inom jordbrukssektorn i framtiden. Småskaliga jordbruk kan ses som en del i alternativt jordbruk. Med alternativa jordbruk avses en uppsättning agroekologiska jordbruksmetoder som främjas som alternativ till det dominerande produktionssystemet, men dessa agroekologiska jordbruksmetoder är inte nya (Bruce, 2019). Alternativa jordbrukssystem är beroende av en mer varierad växtföljd, mer blandade grödor, täckgrödor och boskapssystem för att på så sätt bygga markhälsan och förbättra den biologiska ogräs- och skadedjursbekämpningen (Bruce, 2019). Forskare och samhället har under de senaste decennierna ställt allt fler krav på att, på olika sätt, stödja jordbruk som främjar den biologiska mångfalden som ett alternativ till dagens industriella jordbruk (Labeyrie et al., 2021). I enlighet med Öhlund et al. (2015:271–2) så innebär hållbart ekosystemhantering att ha en förståelse för och en anpassning till ekosystemets funktion och förändring för att bevara tillhandahållandet av en rad ekosystemtjänster.

Småskaliga jordbruk utgör upp till 85% av det globala jordbruket (Labeyrie et al., 2021), och spelar en viktig roll i det rurala samhället. Småskaliga jordbruk formar landskapet och bidrar till en ökad biologisk mångfald (Guarín et al., 2020; Boyce, 2004:3).

(8)

8

Anledningen till att den biologiska mångfalden ökar med mindre gårdar beror enligt Björklund och Helmfrid (2010:25) på att minde jordbruk har lättare att utnyttja den biologiska mångfalden som ett redskap. För att det lokala ekosystemet ska kunna ta hand om det näringsläckage som ofrånkomligt sker i samband med livsmedelsproduktion så måste läckaget vara anpassat till landskapet. I regel är småskaliga jordbruk mer anpassade efter den omgivande naturen och har därför inte samma påverkan på ekosystemet som storskaliga jordbruk kan ha (Björklund & Helmfrid, 2010:26).

Att vara självförsörjande är för många småskaliga jordbrukare ett livstilsval och inte något som kommer ur fattigdom (Guarín et al., 2020). Men småskaliga jordbruk har svårt att konkurrera med de större jordbruken på livsmedelsmarknaden (Ehrnström- Fuentes & Leipämaa-Leskinen, 2019:11) I flera delar av Norden har konceptet REKO uppstått. REKO står för rejäl konsumtion och innebär en direkt kontakt mellan producent och konsument (Ehrnström-Fuentes & Leipämaa-Leskinen, 2019). REKO startade i första hand för att hjälpa småskaliga jordbrukare att konkurrera på livsmedelsmarknaden (Ehrnström-Fuentes & Leipämaa-Leskinen, 2019:11). Sedan 2016 har det skett en ökad konsumtion av lokalproducerad mat som påverkar den lokala lantbrukarens inkomst som i sin tur bidrar till att de närliggande områdets marker blir betade och åkrarna brukade (Waldenström, 2018:205).

3.3 Småskaliga jordbrukares motivation

Iles et al. (2020:354) framhåller hur den nya generationens jordbrukare betraktar sitt beslut som ett livsstilsbeslut och menar att det är ett sätt att gynna sin familjs välmående och hälsa.

Flera jordbrukare ser också småskaligt jordbruk som ett sätt att främja miljön och att de miljömässiga fördelarna väger tyngre än ekonomiska vinster (Iles et al., 2020:354). En annan stark motivation hos småskaliga jordbrukare är att de vill bevara marken för kommande generationer (Zhu & Habisch, 2020). Allt eftersom efterfrågan för jordbrukarnas produkter ökar, så beskriver många småskaliga jordbrukare att också deras motivation och intresse ökar som i sin tur ger energi att utöka antalet produkter som de producerar (Iles et al., 2020:358). Zhu och Habisch (2020) påpekar dock att jordbrukares motivation inte endast består av ett motiv utan ofta rör det sig om flera motiv som påverkar jordbrukarens val. Forskningsresultat visar hur småskaliga jordbrukares förmågor, möjligheter och motivation påverkar den tillfredsställelse som i sin tur förstärker deras engagemang att bedriva ett jordbruk som utgår från ekologiska principer (Zhu & Habisch, 2020). Bennet et al. (2018) tar upp yttre- och inre motivationer där yttre motivationer definieras av ekonomiska fördelar eller nackdelar, socialt tryck eller lagar. Den inre

(9)

9

motivationen står för den personliga tillfredställelsen, en känsla av ansvar eller underliggande etik och moral. Ryan et al. (2003:20) framhåller att den inre motivationen har en större chans att ge hållbara förändringarar på sikt. Ryan et al. (2003:20) menar vidare att en stark koppling har identifierats mellan jordbrukares miljöattityder och deras faktiska bevarandeåtgärder. Iles et al. (2020) menar att majoriteten av nya jordbrukare ser omställningen som ett livsstilsbeslut som fattas med hänsyn till att främja sin familjs välbefinnande och hälsa.

Valet att flytta till landsbygden kan vara mer komplicerat än viljan att lämna stadslivet och påbörja ett liv närmare naturen. Att leva och bo på landsbygden innebär att många av stadens bekvämligheter byts ut. Städerna erbjuder både fler utbildnings- och jobbmöjligheter och är därför ofta mer attraktiva för unga vuxna. Den uppenbara skillnaden mellan urbana och rurala områden bidrar till en minskad befolkningstäthet i rurala områden vilket i sin tur försvårar för samhällstjänster så som kollektivtrafik (Porru et al, 2020). Även landsbygdens geografiska utformning försvårar för en mer utbredd kollektivtrafik och många väljer att resa med personbil. Detta skapar en ond cirkel där kommunerna inte väljer att satsa på kollektivtrafiken då det finns för lite resenärer (Tyréns, 2019:5). Trots landsbygdens underskott av jobbmöjligheter och samhällstjänster så är ändå landsbygden en attraktiv plats för många. Att undvika kriminalitet, höga skatter och föroreningar menar Wilbur (2013) är några av de motiv som bidrar till att flytta från den urbana miljön Landsbygdens närhet till naturen och att många ser den som en idyllisk plats är också en bidragande faktor (Wilbur, 2013).

4.Teoretiskt ramverk

4.1 Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling myntades redan 1979 då miljörörelsen började använda begreppet men det var inte förrän 1987 begreppet verkligen fick fart (Lidskog & Sundqvist, 2011:15). Det var i samband med att rapporten Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, ellerBrundtlandrapporten som den också kallas publicerades (Lidskog & Sundqvist, 2011:15). I Brundtlandrapporten inkluderas att ekonomisk utveckling, tillsammans med teknisk utveckling skulle vara svaret på både miljöfrågan och fattigdomsfrågan (Lidskog & Sundqvist, 2011:15). Idén om hållbar utveckling är att utvecklingen ska ske med tre olika hållbarhetsperspektiven i åtanke. Det innebär att det måste finnas en form av balans mellan dessa tre ben när en utvecklingsprocess pågår (Lidskog & Sundqvist, 2011:15 Bonnedahl, 2012:341). Vidare

(10)

10

menar Slätmo et al. (2017:379) att de tre perspektiven ska ges lika stor plats i en utvecklingsprocess. Brundtlandrapporten uttrycker att hållbar utveckling är en förändringsprocess snarare än ett fast tillstånd där harmoni råder (Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, 1987:17) Vidare menar Brundtlandrapporten att begreppet hållbar utveckling ger en ram för att kunna integrera miljöpolicy och utvecklingsstrategier men påpekar samtidigt att begreppet utveckling används i sin vidaste bemärkelse (Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, 1987:38) och begreppet har sina begränsningar. Hållbar utveckling är ett väldigt brett begrepp och har ingen tydlig definition. I Brundtlandrapporten beskrivs hållbar utveckling inte närmar än att utvecklingen och utnyttjande av naturresurser inte får äventyra framtida generationers behov samtidigt som den tillfredsställer behoven som finns idag (Lidskog & Sundqvist, 2011:15; Bonnedahl, 2012:62; Torpman, 2017:277–280, Röös, 2017:6). Röös (2017:6) menar dock att de lösa ramarna har bidragit med att begreppet har fått en bred spridning och blivit accepterat i många kretsar. Dock gör detta också att begreppet kan förlorar sin mening och därmed bli oanvändbart när begreppet tolkas alltför fritt vilket i sin tur försvårar arbetet med att uppnå hållbar utveckling (Bonnedahl, 2012:62; Röös, 2017:6)

Att mäta hållbarhet är svårt, främst för att begreppet är just så brett och tolkningsbart, vilket gör det svårt att greppa. Slaper och Hall (2011) förespråkar användningen av the trippel bottom line (TBL) för att bedöma hållbar utveckling ur ett företagsekonomiskt perspektiv. TBL myntades av John Elkington och är en redovisningsram som inkluderar tre dimensioner av prestanda: ekologiska, social och ekonomiska (Slaper & Hall, 2011). TBL är alltså direkt knutet till begreppet hållbar utveckling och de mål som ingår i begreppet (Stoddard et al., 2012:235). TBL används främst för att mäta hållbarhet men denna studie har valt att istället använda TBL som ett ramverk och stödjer detta val utifrån Stoddard et al. (2012).

Följande studie tar hjälp av TBL för att analysera resultaten utifrån de tre grenarna inom hållbar utveckling. I studien betraktades informanternas jordbruk som verksamheter som drevs utifrån företagsekonomiska principer där informanternas val av åtgärder granskades. För att kunna bedriva ett jordbruk krävs det resurser. Det kan både handla om ekonomiska resurser så som ett startkapital och intäkter men det innefattar också sociala och ekologiska resurser (Bruce, 2019; Boyce, 2004:3). Studien fokuserade på hur informanterna hade valt att skapa en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och hur kravet på resurser påverkade deras val. Ekonomisk hållbarhet användes för att beskriva jordbrukets ekonomiska lönsamhet, ekologisk hållbarhet beskrev

(11)

11

jordbrukarnas val av ekologiska metoder och tillvägagångsätt och social hållbarhet undersökte hur jordbruket hade påverkat informanternas livsstil och arbetsbelastning. Det är också viktigt att notera attekonomiska resurser inte bara behöver innefatta måsten utan är också något som rymmer möjligheter till utveckling och tillväxt (Vlasov, 2020).

4.2 Environmental stewardship

Förutom hållbar utveckling används även Environmental stewardship (ES). ES som begrepp har används för att beskriva de olika åtgärder som har tagits för att skydda och förvalta den lokala och globala miljön (Bennet et al., 2018). ES är en konsekvens av individuell eller kollektiv positiv miljöhandling som ofta grundar sig i en moralisk oro för den lokala miljön (Lope & Weave, 2021). Miljöåtgärderna kan bestå av allt från återplantering av träd, skapa skyddande områden, minska skadliga aktiviteter och föroreningar och begränsa skördar till att skapa samhällsträdgårdar, återställa områden och köpa mer långsiktigt hållbara produkter (Bennet et al., 2018). ES-åtgärder är en uppsättning tillvägagångssätt, aktiviteter, beteenden och tekniker som används för att skydda, återställa eller på ett hållbart sätt använda miljön (Bennett et al., 2018). Lope och Weave (2021) menar att ES troligen skapar förbättrat miljöbeteende för de individer eller kollektiva grupper som implementerar ES vilket leder till ett självförstärkande system för miljöarbete.

Lope och Weave (2021) hävdar att aktörer som tillämpar ES också vidtar fler miljömässiga handlingar i olika aspekter av sitt liv som sker utanför den kollektiva gruppen. Bennett et al. (2018) menar att ES är ett flytande fenomen som på grund av yttre omständigheter, så som sociala normer, viljan och förmågan hos enskilda individer eller grupper av aktörer och resursberoende, kan förändras över tid. Zhu & Habisch, (2020) framhåller att motivation identifieras som ”orsaken till underliggande beteenden” och innefattar beteenden, intressen, uppfattningar, övertygelser och handlingar som alla bidrar till ett visst beteende.

Som nämndes ovan tar Ryan et al. (2003:20) upp inneboende- och yttre motivationer och menar att den inre motivationen väger ofta tyngre än den yttre. Vidare hävdar Ryan et al. (2003:35) att många jordbrukare anser sig själva vara en slags förvaltare eller vaktmästare över den mark som de brukar och har därför också en inneboende motivation eller önskan att vara- och uppfattas som goda förvaltare. Bruce (2019) beskriver hur nya generationens jordbrukare har starka både inre- och yttre motivationer till att bedriva ett mer ekologiskt hållbart jordbruk. Iles et al. (2020:359) nämnde hur småskaliga jordbrukare som inte själv ägde någon mark inte hade samma motivation att investera tid

(12)

12

och pengar i marken då de inte finns någon säkerhet om de fick ha kvar marken på lång sikt.

Bennet et al. (2018) tar avstamp i inre- och yttre motivationer och skapar två analytiska kategorier för att analysera vad det är som driver en person till att ägna sig åt ES. Utifrån de två kategorierna väljer Bennet et al. (2018) att skapa två underkategorier för varje kategori. Under inneboende motivation har följande två underkategorier skapats (1), underliggande etik, moral, värderingar och övertygelser och (2), ett behov av självbestämmande eller självförverkligande. För kategorin yttre motivation väljer Bennet et al. (2018) följande två underkategorierna (1), den upplevda balansen mellan direkta kostnader och fördelar med att förvalta naturresurser och (2), externt belönade eller påföljder som kan vara ekonomiska, sociala, fysiska eller lagliga. Bennet et al. (2018) tolkar definitionen av lokal ES på följande sätt:

Local environmental stewardship is the actions taken by individuals, groups, or networks of actors, with various motivations and levels of capacity, to protect, care for or responsibly use the environment in pursuit of environmental and/or social outcomes in diverse social- ecological contexts (Bennet et al., 2018:599)

Bennet et al. (2018) föreslår även ett omfattande analytiskt ramverk som syftar till att förenade olika elementen i ES. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Bennet et al. (2018) tolkning av ES tillsammans de två kategorierna och underkategorierna som nämndes ovan samt en del av det ramverk som Bennet et al. (2018) föreslår.

(13)

13

Fig1:Analytisk ram för komponenterna i lokal environmental stewardship skapad av Bennett et al. (2018).

Figuren beskriver hur de olika delarna i ramverket påverkar en persons miljöhandlingar. Varje del i ramverket består av två eller tre underkategorier som tillsammans skapar en helhet. De tre första delarna som består av Kontext, aktör och motivation formar en individs val av miljöhandling. Nästa del av ramverket som är kapacitet visar tillsammans med de tidigare tre delarna, vad som hindrar eller möjliggör en eller flera miljöhandlingar. Sist läggs handling till som är den sista delen av ramverket som tillsammans med de andra fyra delarna bestämmer vilken typ av miljöhandlingar som ska tillämpas. Tillsammans skapar dessa fem delar resultatet av de valda miljöhandlingarna. Utifrån resultatet kan sedan återkopplingar ske mellan de fem tidigare delarna av processen som kan påverka valet av handling. Den gula markeringen betonar de komponenter som var relevanta för denna studie. (Källa: Bennett et al., 2018:605).

Bennet et al. (2018) beskriver de olika elementen i ramverket i fig.1 på följande sätt:

Stewardship-åtgärder innebär en uppsättning metoder, aktiviteter, beteenden och tekniker som används för att skydda, återställa eller hållbart använda miljön. Det är individer, grupper eller nätverk av aktörer som initierar och vidtar förvaltningsåtgärder; Inneboende- och yttre motiv bestämmer moraliska skyldigheter, förnuft och viljestyrka för att vidta förvaltningsåtgärder; Kapacitet påverkar lokala aktörers förmåga att delta i förvaltningsåtgärder och bestäms av både lokala tillgångar och bredare styrning. Breda sociala och ekologiska kontextuella faktorer som inkluderar förändringens snabbhet och komplexitet, kan stödja eller undergräva förvaltningsförmågan samt avgöra vilka åtgärder som är lämpliga och / eller effektiva. Faktorerna konvergerar sen för att möjliggöra eller undergräva åtgärder och för att kunna producera sociala och ekologiska resultat (Bennet et al., 2018). I studien har en avgränsning gjorts till att endast innefatta inre- och yttre motivationer (se gul markeringen i fig1). Avgränsningen baseras på den insamlade empirin.

5. Metod

5.1 Urval

Studien undersökte småskaliga jordbruk med agroekologisk utgångspunkt i förhållande till hållbar utveckling och målgruppen småskaliga jordbrukare som utgick ifrån agroekologiska principer. För att avgränsa studien ytterligare valdes småskaliga jordbruk som bedrev jordbruket på maximalt 10 hektar mark. För att få tag på informanter som passade studien valdes sju Facebookgrupper ut där den tilltänkta målgruppen fanns representerad. En första kontakt gjordes via Facebooks chattfunktion för samtliga informanter utom en, där informanten valde att istället ta kontakt via mejl. Efter den första kontakten sickades ett mejl ut till samtliga informanter som visat intresse för medverkan i

(14)

14

studien. Mejlet innehöll detaljerad information om hur intervjuerna skulle gå till samt en bifogad samtyckesblankett som informanterna skrev på innan intervjun genomfördes.

5.2 Utförande

Fem kvalitativa och semistrukturerade intervjuer genomfördes i enlighet med Bryman och Nilsson (2018:560 - 561) där fokus låg på informantens egen tolkning och uppfattning av intervjufrågorna som ställdes. Tillvägagångsättet gav informanten frihet att själv utforma svaret utifrån egen uppfattning av frågan. Av de fem intervjuer som gjordes var en intervju med ett par, som bedrev jordbruket tillsammans. De återstående fyra intervjuerna var med en informant, men alla informanterna drev sitt jordbruk tillsammans med en partner.

Fyra av intervjuerna genomfördes på svenska medan en av intervjuerna utfördes på engelska. Fyra av intervjuerna genomfördes via zoom och varade runt 50–60 minuter. En av informanterna hade inte möjlighet att delta på en längre intervju. Därför genomfördes en mejlkonversation, som har begränsningar då följdfrågor och mer utvecklade svar inte kan tas med. För att försöka gå runt det problemet så skickades följdfrågor i efterhand på de frågor där det krävdes ytterligare information. Intervjufrågorna utformades utifrån teman (jfr Nilsson, 2014:159) för att lättare, senare i processen, kunna kategorisera intervjusvaren. Intervjuerna bestod av flera öppna frågor och följdfrågor beroende på informantens svar, för att öka intervjuns validitet i enlighet med Nilsson (2014:159 & 163). Alla intervjuerna började med en bakgrundsfråga där informanten fick beskriva sitt jordbruk (jfr Bryman & Nilsson 2018:565).

5.3 Analysmetod

Fyra av intervjuerna genomfördes via Zoom och spelades in med en diktafon. Materialet transkriberades och kategoriserades sedan i enlighet med Bryman och Nilsson (2018:577).

Som nämndes ovan genomfördes den femte intervjun via mejl. Eftersom en av intervjuerna gjordes på engelska översättes den för att lättare kunna presenteras i resultatet. Efter transkriberingen av intervjuerna kodades svaren utifrån förvalda teman (jfr Lindgren, 2014b:45–46; Lindgren, 2014a 63–64). Det gjordes för att enklare få en överblick om svaren gav en gemensam bild eller skilde sig åt. För att sedan kunna tolka den insamlade empirin valdes analysverktygen hållbar utveckling och environmental stewardship (ES) (se Hjerm 2014:21). Utifrån de teman och koder som valdes fanns det sedan en möjlighet att hitta och koppla nyckelord till de valda analysverktygen.

(15)

15

6. Resultat och analys

För att lättare kunna hålla reda på informanterna samt behålla deras anonymitet valdes fiktiva namn. Den första informanten, som precis startat upp en småskalig svamp- och grönsaksodling benämns nedan som Öster. Den andra intervjun som genomfördes var med ett par som tidigare hade bedrivit en stor konventionell gård för att sedan övergå till ekologiskt och nu odlade småskaligt, de blev tilldelade namnen Lisa och Anton. Den tredje informanten bedrev ett småskaligt biodynamiskt jordbruk och benämns som Olof. Den fjärde informanten som drev en gård där fokus låg på hunduppfödning och turridning, men som även hade en liten äppelodling benämns som Tina. Den sista informanten som intervjuades via mejl bedrev ett småskaligt jordbruk med fokus på självförsörjning och försäljning av bland annat ägg och grönsaker benämns nedan som Björk.

6.1 Hållbar utveckling och Environmental Stewardship

I avsnittet som följer presenteras de två teoretiska ramverken invävda i varandra. Valet baseras på att ES kan tillämpas i alla tre delar av TBL och utifrån resultatet av den insamlade empirin ansågs tillvägagångsättet ge utrymme för de två teoretiska ramverken att användas för att analysera den insamlade empirin.

6.1.1 Ekologisk hållbarhet och Environmental stewardship

6.1.1.1 Småskaligt jordbruk och ekologisk hållbarhet

De fem informanterna bedrev olika typer av jordbruk och hade olika utgångspunkter för varför de valde just det jordbruket. För Anton och Lisa som tidigare hade bedrivit en större KRAV certifierad gård var deras nuvarande småskaliga jordbruk endast för eget bruk där de sålde de produkter som de själva inte kunde ta hand om. Deras tidigare gård hade de, till en början, bedrivit med konventionella metoder men efter 10 år valde de att ställa om gården till ekologiskt. Anton beskrev beslutet så här ” […] jag tyckte att jag kände mig lite, ja när man sprutar och så att man inte mådde bra utav det” (Anton, 2021). Lisa uttryckte sig liknande ”Det är ju mycket det, att man såg ju bekämpningsmedel som sprutas ut på markerna och fördärvar jorden” (Lisa, 2021). I enlighet med Bennet et al. (2018) så kan uttrycken tolkas som inneboende motivationer och hamnar i den första underkategorin.

Anledningen till det är att informanterna tar avstamp i sitt eget välmående och känsla av obehag. Även Öster som precis hade startat sitt jordbruk uttryckte en stark inre motivation till jordbruket som även de kan kopplas till den första underkategorin (Bennet et al., 2018).

(16)

16

Öster som hade en utbildning inom ekologi och ett intresse i miljöfrågan ville involvera sig mer i ekologisk hållbarhet. Öster ville dock inte fortsätta utbilda sig inom det och vände sig därför till istället till jordbruket. Valet baserade sig på att han ansåg att ett litet småskaligt agroekologiskt jordbruk med fokus på ekologisk hållbarhet var den bästa vägen för honom att bidra till att förvalta naturen och miljön.

När Olof och hans partner började fundera på att starta upp ett jordbruk var ett av argumenten att arbeta med mat aldrig kunde vara fel eftersom folk behöver äta flera gånger om dagen och därför fanns det en marknad. Men tanken på att bedriva ett storskaligt jordbruk där den största delen av tiden skulle spenderas i en traktor ansåg Olof inte var så lockande. Olof beskrev det så här: ” […] det vi vill göra är att producera god mat, som vi vill äta, till lokala människor helt enkelt, det är tesen” (Olof, 2021). Vidare argumenterade Olof för sitt val av jordbruk, som var utformat efter permakulturprinciper, genom att hävda att om de endast hade varit intresserade av att odla och sälja grönsaker så hade det räckt med bara någon hektar mark men genom att ha mer mark så öppnade sig möjligheten att även ha djur som genom betande bidrog till ökad biologisk mångfald, han uttryckte sig så här: ”[…] det går också in i det hela för att vi vill skapa mer biologisk mångfald och diversitet än vad det var från början…det är inget man direkt får betalt för men, ja det känns viktig” (Olof, 2021). Olofs önskan om att bidra till en större biologisk mångfald och att välja jordbruket efter detta trots att han var medveten om att det inte fanns någon ekonomisk vinning att hämta kan även det kopplas med Bennet et al. (2018) idé om inre motivation eftersom Olof utgick från sin egen underliggande etik och moral.

6.1.1.2 Ekologisk hållbarhet som utgångspunkt

I enlighet med Bonnedahl (2012:64) har hållbar utveckling en antropocentrisk utgångspunkt vilket försvårar tanken på att hållbar utveckling också måste ske med miljön och ekosystemen som en utgångspunkt. Idén om hållbar utveckling är att det ska finnas en jämn balans mellan det tre benen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet (Slätmo et al., 2017:379). Denna balans såg annorlunda ut hos många av informanterna då de hade starka ekologiska utgångspunkter i sina jordbruk vilket resulterade i att balanspunkten låg överhängande på ekologisk hållbarhet i deras jordbruk. Olof menade på att även om han såklart hoppades på en god skörd som han sedan kunde sälja så fick inte det gå före ekologisk hållbarhet. Olof uttryckte sig som följande: ” […] ja det ska ju liksom växa bra men det ska ju inte vara, det är fråga av vad som det ska var på bekostnad av egentligen”

(Olof, 2021). Vidare menar Olof att jorden har blivit ett redskap för människan och att

(17)

17

” […] jorden har ju blivit något vart man stoppar ett frö i och sen stoppar man lite konstgödsel och kemikalier för att hålla borta de här stakars ogräset […]” (Olof, 2021).

Bonnedahl (2012:339) hävdar att naturen i första hand ses som en resurs för mänskliga behov och naturen kan och ska fortsatt kontrolleras. Bonnedahl (2012:339) beskriver hur vår uppfattning av att vara frånkopplade från naturen också spiller över på hållbarhetsdiskursen. Vidare menar Bonnedahl (2012:339) att Brundtlandsrapportens har en central roll i den hållbarhetsdiskussion som följde efter att rapporten publicerades men även om det har fastslagits att naturen har en stor betydelse för oss, så är människans rätt att ta för sig av naturen av ännu större betydelse. Detta tankesätt fanns inte i lika stor grad hos informanterna, de hade alla en liknande ståndpunkt som Olof. Björk framhöll att ekologisk hållbarhet var något som styrde mycket i hans jordbruk och var en av de främsta anledningarna till valet av jordbruksmetod ” […] det regenerativa är det enda hållbara som jag har hittat” (Björk, 2021). Öster skötte sitt jordbruk utifrån filosofin om plöjningsfritt jordbruk och hade, som nämndes ovan, startat sitt jordbruk med utgångspunkt i att kunna bidra till en ökad ekologisk hållbarhet. Tinas tankar om ekologisk hållbarhet var också starka och hon menade på att ekologisk hållbarhet fanns i allt hon gjorde från hur odlingarna sköttes till vad hon köpte i affären. De starka värderingarna och övertygelserna menar Bennet et al. (2018) också kan tolkas som starka inneboende motivationer som styr de valen som tas i samband med ES.

6.1.1.3 Förvaltare av naturen

I enlighet med Öhlund et al. (2015:271–272) så innebär hållbar ekosystemhantering att ha en förståelse, ett erkännande och anpassning till ekosystemets funktion och förändring för att bevara tillhandahållandet av en rad ekosystemtjänster. Björk som bedrev ett småskaligt, regenerativt jordbruk utformat efter permakultur-principer hade en god förståelse för hur jordbruket skulle bedrivas för att kunna utnyttja och samtidigt bevara ekosystemtjänster.

Detta gjorde Björk genom regenerativt jordbruk där han månade om att matjorden utvecklades på plats genom att sträva efter att hela tiden binda mer koldioxid i marken och störa jorden så lite som möjligt. Björk genomförde sin typ av jordbruk genom holistiskt bete som han menade innebar att bland annat flytta hönsen till ny mark varannan dag så att gräset betades ner och gödslades kraftigt för att sedan helt lämnas ifred under en längre tid, ibland upp till ett år, innan det betades ner igen. Björk framhöll att på så vis byggdes matjord och gräsarternas rötter fick chans att bli djupare och kan där med binda mer koldioxid samtidigt som jordens förmåga att hålla vatten förbättras.

(18)

18

6.1.2 Ekonomisk hållbarhet och Environmental stewardship

Den ekonomiska hållbarheten var något som både Olof, Öster och Björk såg som ett framtida mål medan Lisa och Anton som under de åren som de hade bedrivit sitt större jordbruk haft ekonomisk hållbarhet som en viktig del. Det berodde på att gården var deras huvudförsörjning vilket bidrog till att ekonomisk hållbarhet var avgörande för att kunna fortsätta bedriva jordbruket. Med deras mindre jordbruk var den ekonomiska hållbarheten inte längre ett krav utan de såg det mer som ett plus. För Tina, som också kunde försörja sig och hade gården som sin huvudförsörjning uttryckte att genom att ha uppnått ekonomisk hållbarhet så stärkte det motivationen att fortsatt bedriva sin verksamhet. Men Tina påpekade samtidigt att hon inte hade kunnat tumma på den ekologiska hållbarheten för att kunna uppnå ekonomisk hållbarhet.

6.1.2.1 Starta upp

Bruce (2019) menar att de allra flesta nystartade jordbruk har stora startkostnader som utgörs av bland annat tillgång till mark och kapital och i USA blir det allt vanligare för småskaliga jordbrukare att arrendera mark eftersom priset för att köpa jordbruksmark har ökat drastiskt (Bruce, 2019). Öster var den enda jordbrukaren som inte själv ägde den mark som han bedrev sitt jordbruk på, utan arrenderade både marken och en plats i ett växthus som han använde under vinterhalvåret. Öster framhöll att genom att arrendera marken så gav det honom en frihet att testa på jordbruket och begå misstag jämfört med om han hade investerat en stor summa pengar i en bit mark. Vidare hävdade Öster att en av fördelarna med sitt jordbruk var att det krävdes väldigt låga investeringar för att börja jordbruket.

Björk nämnde också det och menade att eftersom jordbruket var så litet och sköttes med alternativa metoder så var det väldigt billigt att starta verksamheten eftersom det inte krävdes stora investeringar i maskiner, verktyg eller infrastruktur. Anton och Lisa nämnde inte några höga startkostnader för sitt jordbruk, däremot fanns det förutom en mer ekologisk hållbarhet också ett hopp om en mer ekonomisk hållbarhet vid omställningen till ekologiskt jordbruk. Denna förhoppning var också något som låg till grund för beslutet att ställa om jordbruket. Bennet et al. (2018) beskriver denna typ av motivation som yttre motivation eftersom den baserar sig på potentiella ekonomiska fördelar som kan komma i samband med ES. Anton menade att med ekologiska grödor fanns möjligheten att få ett högre pris på produkterna.

(19)

19 6.1.2.2 Den nya generationens jordbrukare

Anton om Lisa hade bedrivit sitt större jordbruk i sammanlagt 24 år och var de informanter med längst erfarenhet av jordbruksyrket. Bruce (2019) tar upp en ny trend av jordbrukare som starar upp sitt jordbruk som en andra karriär. Dessa jordbrukare startar småskaliga jordbruk och kommer från familjer där jordbruket inte har funnits i släkten. De andra informanterna som deltog i studien passade bättre in på denna beskrivning. Björk hade bedrivit sitt småskaliga jordbruk i cirka 6 år men det var bara nyligen som idén om försäljning av överskottsgrönsaker och ägg hade dykt upp. Innan dess bedrev de jordbruket med fokus på självhushållning och allt som de producerade gick tillbaka till dem själva.

Öster som inte heller hade några tidigare erfarenheter av jordbruk hade precis startat upp och lärde sig nya saker hela tiden. För Olof var situationen liknade även om han hade bedrivit sitt jordbruk i 2 år. Även Tina, som hade mer fokus på hästverksamhet och hunduppfödning, hade inte haft några tidigare erfarenheter av att bedriva ett jordbruk innan hon köpte sin första gård, men bedrev nu sin andra gård och kunde därför vila lite mer på sina tidigare erfarenheter. Samtidigt menade hon att den nya gården krävde flera andra färdigheter som hon inte hade stött på tidigare. Bruce (2019) framhåller att många av den nya generationens jordbrukare har ett andra jobb för att stötta sitt jordbruk. Att jobba vid sidan av jordbruket är inte ovanligt för alternativa jordbrukare. Bruce (2019) menar dock att det som är unikt med den nya generationens jordbrukare är att de ofta har en högre utbildning och en karriär sedan innan de valde att börja med jordbruket, de flesta har därför en högre lön. Utan denna extra inkomst menar Bruce (2019) att många småskaliga jordbruk inte skulle kunna fortsätta bedrivas.

6.1.2.3 Lönsamhet

Lope och Weave (2021) påpekar att ES ofta drivs av volontärarbetare som har stark motivation till att förvalta miljön och sprida miljönormer och beteenden till andra i samhället. Även om inte någon av informanterna var volontärer och hade en verksamhet där de gärna ville uppnå ekonomisk hållbarhet, så uttryckte alla informanter att det fanns en starkare motivation till att uppnå ekologisk hållbarhet och de var beredda att offra den ekonomiska hållbarheten för att uppnå ekologisk hållbarhet. Öster berättade att han hade en framtida plan där jordbruket skulle bli lönsamt med cirka 10,000 kronor efter skatt. Men Öster påpekade samtidigt att hans bild av lönsamhet nog inte stämde överens med de flesta andra egenföretagares bild av lönsamhet. Olof hoppades också på att kunna försörja sig på jordbruket i framtiden men uttryckte inte en sådan exakt plan utan påpekade istället att

(20)

20

eftersom han och hans partner arbetade 60 procent var vid sidan om jordbruket så hade det bidragit till att de inte hade någon en ekonomisk press på sig att få jordbruket att gå runt.

Olof hade dock en tanke om att kunna bli så självförsörjande som möjligt. Iles et al.

(2020:354) förstärker denna bild och menar på att småskaliga jordbrukare ofta har en stark motivation till bevarandet av miljön och att detta ofta väger tyngre än ekonomiska vinster.

Zhu och Habisch (2020) framhåller att småskaliga jordbrukares engagemang i bevarandet av jorden bidrar till att jordbrukarna även söker en balans mellan ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet i form av försörjning och ekonomiska fördelar. Vidare menar Zhu och Habisch (2020) att för småskaliga jordbrukare är ekologisk- och ekonomisk hållbarhet den viktigaste drivkraften för deras engagemang i sitt jordbruk.

När frågan om de fick någon typ av jordbruksbidrag ställdes var informanterna eniga. De var antingen för små för att kunna söka eller så ansåg de att processen för krånglig för att ens försöka. Olof uttryckte sig så här ” Det enda vi får är det här arealbaserade bidraget […] annars faller vi mellan alla stolar för att vi är lite för små […]”(Olof,2021). Björk menade på att ansökningsprocesserna var för krångliga med mycket byråkrati och snåriga regler och valde därför bort bidrag. ”Det är synd för det behövs hjälp i början och jag hade gärna tagit den, men det är för jobbigt att sätta sig in i och hantera” (Björk, 2021). Utan ett fungerande bidragsystem för mindre jordbruk ser färre jordbrukare småskaligt jordbruket som ett attraktivt alternativ (Boyce, 2004:3).

6.1.3 Social hållbarhet och Environmental stewardship

6.1.3.1 Förändrad livsstil

Lindskog och Sundkvist (2011:89) menar att det finns föreställningar om att miljöproblemen kan lösas av individer genom en förändrad livsstil. Informanternas val att påbörja ett småskaligt jordbruk kan härledas till deras vilja att själva vara med och bidra till en förändring. Björk uttryckte att han funderade mycket på klimatet och ansåg att den jordbruksmetod som han hade valt var den mest hållbara som han hade hittat. Som nämndes ovan så uttryckte även Lisa och Anton en vilja att ställa om sin livsstil utifrån miljöhänsyn.

De uttrycker också att även om de numera bedrev ett mycket mindre jordbruk än de som de hade förut så har de valt att hålla fast vid den ekologiska livsstilen. Iles et al. (2020:353) framhåller att småskaliga jordbrukare känner en viss stolthet över att vara jordbrukare och har en motivation att se jordbruket som en livslång investering. Som nämndes tidigare så hade Tina inga tidigare erfarenheter av att bedriva ett jordbruk innan hon köpte sin första gård utan hade bott hela sitt liv i en lägenhet i stan. Men hon uttryckte sin nuvarande gård

(21)

21

som ett paradis på jorden och hade inte kunnat tänka sig att flytta tillbaka. Vidare menade Tina att valet att bedriva en gård med ekologisk utgångspunkt var ett väldigt enkelt val att göra.

6.1.3.2 Ökad arbetsbelastning

Ett småskaligt jordbruk som bedrivs med alternativa metoder innebär mer arbetskrävande arbete (Bruce, 2019). För Björk innebar etablerandet av jordbruket väldigt mycket jobb och menar att eftersom allt sköttes utifrån manuellt arbete tog det därför lång tid och krävde en hög arbetsbelastning. När Anton och Lisa konverterade till ekologisk odling så märkte de en skillnad i arbetsbelastningen i samband med äppelodlingen. Anton menade på att i den konventionella odlingen så sorterades inte äpplena speciellt mycket när de plockades utan de mindre fina frukterna slängdes. I den ekologiska odlingen sorterades det däremot väldigt mycket. Anton uttryckte sig så här: […] vi tog ju i princip alla och liksom sorterade och var de inte förstaklassäpple så kunde vi ta de i andra lådor och ta vara på de och mustade dem och sådant” (Anton, 2021). Att de mer manuella metoderna bidrog till en högre arbetsbelastning var även något som Olof vittnade om ”Det har ju varit tillfällen man liksom så här förstår tjusningen och varför typ kemikalier har blivit så poppis, för ja, man bara sprutar en gång och sen är allt rotogräs dött och så är det fixat” (Olof, 2021). Han fortsätter dock att säga ” […] bara för att det är lätt behöver det ju inte vara rätt heller”

(Olof, 2021). Tina menade att effektiviteten genomsyrade hela jordbruket och att ju mer effektiva och smarta lösningar som kunde hittas på problem ju mindre arbetsbörda. Att välja att sätta in en hel höbal i hästhagen under vintern ersatte uppgiften att behöva bära ut hösäckar flera gånger om dagen som både krävde tid och belastning på kroppen.

6.1.3.3 Vägledning

Bruce (2019) beskriver hur oerfarna jordbrukare som saknar kunskap och färdigheter inom jordbruket ofta vänder sig till gräsrotsorganisationer som erbjuder praktik -och lärlingsprogram. Öster som var helt ny inom jordbruket hade en liknande inställning där han tog hjälp av mer erfarna jordbrukare och uttryckte behovet av att ha en mentor i alla nya moment. Öster ansåg att en av de största utmaningarna med jordbruket var saknaden av kunskap. Han betonade hur svårt det var att endast läsa om hur något skulle göras i en bok då den metoden kunde vara anpassad till ett annat klimat eller att det var svårt att översätta från teori till praktik när en grundkunskap inom jordbruket fattades. Öster hade på grund av det bestämt sig för att inte prova nya metoder om han inte kunde hitta en mentor som kunde vägleda honom genom processen. Bruce (2019) tar upp organisationer

(22)

22

som bland annat finns i USA och som inriktade sig på att vägleda småskaliga jordbrukare.

Öster uttryckte en saknad av liknade organisationer i Sverige. Istället vände sig Öster till grupper på sociala medier för att hitta likasinnade och kunna få stöd och råd. De andra informanterna uttryckte inte samma starka vilja av att ha en mentor utan hade istället filosofin av att testa och se vad som händer.

6.2 Informanternas definition av hållbarhet

En av de sista frågorna som ställdes till samtliga informanter var vad hållbarhet betydde för dem. Antons definition av hållbarhet stämde överens med hur Brundtlands rapporten definierar hållbarhet. Anton uttryckte sig så här: ”Ja, det är väl att man ska sköta jorden så att även andra generationer kan ta nytta av den framöver” (Anton 2021). Vidare reflekterade Anton över att även ekologiska metoder har sina begränsningar och menade på att med ekologisk odling så krävs det mer energi per enhet jämfört med konventionell odling. Röös et al. (2017:8) menar dock att ekologisk odling bidrar till väsentligt minskade koldioxidutsläpp per kalori och producerad enhet. För Olof innebar hållbarhet inom matproduktion att allt som görs ska ha så lite inverkan på naturen som möjligt och inte vara tärande för miljön. ”I bästa av fall så tar man bara ut kanske en andel av tillväxten och resten bara fortsätter och bara bygger i systemet” (Olof, 2021). Olof nämnde också att hållbarhet även kan innebära ekonomisk hållbarhet och att det även fanns en poäng med att en verksamhet hade en ekonomisk hållbarhet för att kunna fortsätta verka. Tina ansåg att hållbarhet innebar i det stora hela att saker sköter sig självt. Hon uttryckte det så här:

”Man kan göra en arbetsinsats men den ska i sin tur bara generera att stoppa in en del i kretsloppet på sitt sätt” (Tina, 2021). Tina fortsätter ” […] jag vill ha samplanering eller odlingarna så att det gynnar varandra” (Tina, 2021). Björk menande på att hållbarhet betydde allt och att ställa om jordbruket till att producera hållbar mat var av yttersta vikt för att kunna gå mot en mer hållbar framtid. För Lisa innebar hållbarhet att veta var maten innehöll och kom från. Hon uttryckte sig så här: ” […] man vill ju veta vad man äter, vad det är man stoppar i sig. Att det ska vara så fri från kemikalier som möjligt […]” (Lisa, 2021). Vidare menade Lisa att hållbarhet också hade med hela vårt levande att göra och att det var mycket som borde förändras i samhället för att det skulle ses som hållbart, men att maten var något som de själva kunde kontrollera eftersom de odlade sin egen mat. För Öster betydde hållbarhet att kunna få ut en stor avkastning på en liten yta. Öster menade att han försökte öka avkastningen genom att samplantera och utnyttja jorden även under vinter genom att plantera vinterlökar.

(23)

23

Samtliga informanter tolkade att begreppet hållbarhet var lika med ekologisk hållbarhet. Det var bara Olof som nämnde att det fanns tre hållbarhets aspekter och nämnde ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Denna tolkning menar Slätmo et al. (2017:379) kan vara ett resultat av att det finns betydligt mycket mer litteratur som inkluderar ekologiska- och ekonomiska aspekter i samband med hållbarhet inom jordbruket. Vidare menar Slätmo et al. (2017:379) att varför den ekologiska hållbarheten ofta är den som associeras med begreppet hållbarhet är därför att det ofta finns ett miljöfokus i samband med hållbarhetsbedömningar inom jordbruket.

7. Diskussion och slutsats

Studien har gett en inblick i vad som motiverar småskaliga jordbrukare att bedriva sitt jordbruk och vilken plats hållbar utveckling har i deras jordbruk. Studien kunde visa att alla de småskaliga jordbrukarna som undersöktes hade en annan balans mellan de tre hållbarhets aspekterna än vad som nämns i litteraturen. Jordbrukarna valde att ge ekologisk hållbarhet den största platsen då de uttryckte starka inre motivationer till att kunna bidra med en mer ekologisk hållbar matproduktion och att bedriva sitt jordbruk med fokus på ekologisk hållbarhet. Även om ekonomisk hållbarhet var ett framtida mål för de tre informanter som ännu inte uppnått det. Informanterna kunde ha detta fokus eftersom de hade en inkomst vid sidan av jordbruket. Utifrån intervjuerna kunde det också fastslås att den sociala hållbarheten inte var något som informanterna hade lika mycket tankar om.

Med detta sagt så var det inte så att informanterna ansåg att den sociala hållbarheten var oviktig. Det blev dock uppenbart att ekologisk hållbarhet överskuggade social hållbarhet.

Det småskaliga jordbruket har många ekologiska fördelar och bidrar till en levande landsbygd (Björklund & Helmfrid, 2010:25; Guarín et al., 2020). En ökad efterfråga för lokala livsmedel tillsammans med möjligheten att kunna sälja sina produkter direkt till konsument via REKO gör att småskaliga jordbruk har en chans att konkurrera med större jordbruk (Ehrnström-Fuentes, & Leipämaa-Leskinen, 2019:11). Men det finns fortsatt hinder med att bedriva ett småskaligt jordbruk. Som nämndes i resultatet så var ett hinder för många potentiella småskaliga jordbrukare höga startkostnader i samband med ett lågt kapital (Bruce, 2019). Jordbrukarna i studien uttryckte också att ansökningsprocesserna för att få jordbruksstöd var krångliga och att de jordbruksstöd och bidrag som fanns tillgängliga riktade sig främst till större jordbruk. För att fler ska kunna se det småskaliga jordbruket som ett attraktivt alternativ och samtidigt kunna bidra till att säkerhetsställa småjordbrukets framtid anser jag att det krävs ett utvecklat ekonomiskt stöd

(24)

24

som riktar sig till småjordbrukare. Jag argumenterar även för att utbildningsprogram som riktar sig mot att stödja nystartade små jordbrukare tas fram. Utifrån det som kunde visas i resultatet anser jag att genom att satsa på småskaliga jordbruk på detta sätt skulle det småskaliga jordbruket anses mer lättillgängligt och bidra till att fler skulle välja att starta ett småskaligt jordbruk.

Studiens val av metod baserade sig på uppfattningen att intervjuer med småskaliga jordbrukare skulle ge den mest fördelaktiga empirin för att kunna svara på studiens forskningsfråga. Dock innebar valet av metod att studien inte kan upprepas eftersom en det var en kvalitativ studie som genomfördes där resultatet baseras på den sociala kontexten (Bryman & Nilsson 2018:465). Däremot kan studien bidra till en djupare förståelse för vad som motiverar småskaliga jordbrukare att bedriva ett jordbruk utifrån agroekologiska principer (Bryman & Nilsson 2018:466). Eftersom intervjuerna genomfördes tidigt i processen utformades intervjufrågorna utifrån studiens dåvarande syfte. Under arbetets gång förändrades sedan studiens syfte flera gånger vilket gjorde att några av intervjufrågorna inte längre var relevanta. Eftersom studien utgick från kvalitativa och semistrukturerade intervjuer i enlighet med Bryman och Nilsson (2018:560 - 561) där fokus låg på informantens egen tolkning och uppfattning av intervjufrågorna som ställdes, så blev många av informanternas svar även relevanta för studiens nya syfte.

Studien bidrog med en ökad förståelse för vilken roll yttre- och inre motivationer spelade för jordbrukare som bedrev småskaliga jordbruk med agroekologisk utgångspunkt. Studien visade att jordbrukarnas inre motivationer styrde jordbrukarnas miljövänliga handlingar. Det var den inre motivationen som bidrog till valet av jordbruksmetoder och som påverkade jordbrukarnas vilja att bedriva jordbruket utifrån agroekologiska principer. Att starta ett jordbruk utan några tidigare erfarenheter inom jordbruket innebar en livstilförändring för många av informanterna. Även där kunde studien visa att det var jordbrukarnas starka inre motivationer som bidrog till valet att starta ett småskaligt jordbruk med agroekologiska principer. Inre motivation var dock inte det enda som spelade in, även förmågor och möjligheter påverkar jordbrukarnas tillfredsställelse som i sin tur förstärker deras engagemang att bedriva ett småskaligt jordbruk (Zhu & Habisch, 2020). Som nämnds ovan så spelar också ekonomi en avgörande roll. Utan ett startkapital är det svårt att starta och bedriva ett jordbruk. Det kräv också en viss inkomst för att kunna täcka de utgifter som finns (Bruce, 2019; Boyce, 2004:3). Två av informanterna uttryckte också tankar på att utöka sin verksamhet i framtiden. Tankarna på av att vilja utöka sin verksamhet gav ännu en balansmöjlighet för jordbrukarna där de

(25)

25

måste balansera hur en eventuell expandering av jordbruket skulle fungera i praktiken och hur en expansion kan påverka deras ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet.

Utifrån TBL kunde studien även utläsa vilken roll hållbar utveckling hade hos informanterna. Resultatet visade att deltagarna i studien bedrev sitt jordbruk med en balanspunkt som överhängande låg på ekologisk hållbarhet. Det som studien även visade var att jordbrukarnas egna värderingar och moral var det som låg till grund för handlandet.

Detta var också något som styrktes av Ryan et al. (2003:20). Det betyder att för att kunna påverka jordbruket och jordbrukarna att bedriva mer ekologiskt hållbart jordbruk måste fokus ligga på att påverka jordbrukarnas egen inre motivation. Trots att studien pekade på att åtaganden så som ekonomiska och lagliga påföljder eller belöningar inte påverkade jordbrukarna i samma utsträckning som jordbrukarnas egen inre motivation så krävs en viss ekonomisk hållbarhet för att kunna bedriva jordbruk. Bruce (2019) tydliggör vikten av en andra inkomst för småskaliga jordbrukare för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

Det blev därför tydligt att även om inre motivation var en viktig grund när det kom till miljöhandlingar så utgör de inte hela bilden. Både förutsättningar, möjligheter och ekonomiska medel spelade roll för att kunna starta och bedriva ett småskaligt jordbruk.

Studien bidrog till en inblick i hur småskaliga jordbrukare prioriterar i sitt jordbruk och vad som krävs för att kunna göra det småskaliga jordbruket till ett mer attraktiv alternativ för potentiella jordbrukare, men storleken och tidsbegränsningen på studien måste tas i åtanke när dessa slutsatser dras. För att kunna bekräfta eller dementera det som kom fram i studien krävs det mer omfattande forskning inom området.

(26)

26

8. Referenser

Anton. (2021). Intervju med Anton. 16.04.2021

Aryal, J. P. (1), Rahut, D. B. (1), Sapkota, T. B. (2), Jat, M. L. (2), Khurana, R. (3), &

Khatri-Chhetri, A. (4). (2019). Climate change and agriculture in South Asia: adaptation options in smallholder production systems. Environment, Development and Sustainability, 22(6), 5045–5075. https://doi.org/10.1007/s10668-019-00414-4

Bennett, N. J., Bassett, H., Allison, E. H., Finkbeiner, E., Whitty, T. S., Pittman, J., &

Gelcich, S. (2018). Environmental Stewardship: A Conceptual Review and Analytical

Framework. Environmental Management, 61(4), 597–614.

https://doi.org/10.1007/s00267-017-0993-2 Björk (2019). Intervju med Björk. 26.04.2021.

Björklund, J. & Helmfrid, H. (2010). Klimatsmart lantbruk– stor- eller småskaligt?:

Erfarenheter från ett deltagardrivet forskningsprojekt. Centrum för uthålligt lantbruk, CUL.

Boke Olén, N., Roger, F., Brady, M. V., Larsson, C., Andersson, G. K. S., Ekroos, J., Caplat, P., Smith, H. G., Dänhardt, J., & Clough, Y. (2021). Effects of farm type on food production, landscape openness, grassland biodiversity, and greenhouse gas emissions in mixed agricultural-forestry regions. Agricultural Systems, 189.

https://doi.org/10.1016/j.agsy.2021.103071

Bonnedahl, K. J. (2012) Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens:

en bok om att tänka om. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Bruce, A. B. (2019). Farm entry and persistence: Three pathways into alternative agriculture in southern Ohio. Journal of Rural Studies, 69, 30–40.

https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2019.04.007

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder.Liber.

Burns, E. A. (2020). Thinking sociologically about regenerative agriculture. New Zealand Sociology, 35(2), 189–213.

Caquet, T. Gascuel, M., & Tixier-Boichard, M. (2020). Agroecology: Research for the transition of agri-food systems and territories. éditions Quae.

Ehrnström-Fuentes, M., & Leipämaa-Leskinen, H. (2019). Boundary negotiations in a self- organized grassroots-led food network: The case of REKO in Finland. Sustainability (Switzerland), 11(15). https://doi.org/10.3390/su11154137

Ekberg, K. (2016) Mellan flykt och förändring: Utopiskt platsskapande i 1970-talets alternativa miljö [Doktorsavhandling, Lunds universitet].

FAO. (2020). Emissions due to agriculture. Global, regional and country trends 2000–

2018. FAOSTAT Analytical Brief Series No 18. Rome.

http://www.fao.org/3/cb3808en/cb3808en.pdf

Franzluebbers, A. J., Wendroth, O., Creamer, N. G., & Feng, G. G. (2020). Focusing the future of farming on agroecology. AGRICULTURAL & ENVIRONMENTAL LETTERS, 5(1). https://doi.org/10.1002/ael2.20034

Guarín, A., Rivera, M., Pinto-Correia, T., Guiomar, N., Šūmane, S., & Moreno-Pérez, O.

M. (2020). A new typology of small farms in Europe. Global Food Security, 26, 100389.

Halfacree, K. (2007). Back-to-the-land in the twenty-first century - Making connections with rurality. Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie, 98(1), 3–8.

https://doi.org/10.1111/j.1467-9663.2007.00371.x

Hirschfeld, S., & Van Acker, R. (2020). Permaculture farmers consistently cultivate perennials, crop diversity, landscape heterogeneity and nature conservation. Renewable

Agriculture & Food Systems, 35(3), 342–351.

https://doi.org/10.1017/S1742170519000012

References

Related documents

Stockholms Stadsmissions arbete i relation till de deltagare vi möter syftar därför till att stärka individens egenmakt, stärka relationer och skapa förutsättningar för

Fundera inte så mycket på frågan om hur mycket fett hunden behöver, var istället uppmärksam på tecknen som talar om att den fått för mycket, och sådana tecken är till

Avfall Sverige är en branschorganisation inom avfallshantering och återvinning, med ca 400 medlemmar, främst kommuner, kommunbo- lag men också andra företag och organisationer,

Använda befintliga projekt som vi håller på med för att höja attraktionen för våra sex kommuner och regionen. Skapa en kommunikationsstrategi

Svenska språket är en social markör som säger att jag förstår ”fika”, ”konsensus”..

En del går till vår strejkkassa, som är garanten för att vi ska kunna få upp våra löner och avvärja de hårda krav som arbetsgivarna alltid för fram vid avtalsförhandlingarna..

Hennes svar kan förstås inte sägas gälla för alla porrskådisar, vilket hon själv också indirekt påpekar (se avsnitt 7.2, exempel 11 och 16), men det ger ändå ett hum om

Hushållningssällskapet Väst har ett övergripande ansvar för båda projekten, MatGlad och MatGlad – helt enkelt.. Dessa har utvecklats i samarbete med FUB, Attention, Grunden