Vatten
Vattnets funktioner och egenskaper
Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-‐02-‐11
Innehållsförteckning
Inledning sid 3
Syfte sid 3
Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll sid 4
Pedagogiska och didaktiskt innehåll sid 4
Övergripande perspektiv sid 4
Undervisningsplanering sid 5
Utvärdering och bedömning sid 5
Genomförande sid 6
Diskussion sid 10
Referenser sid 11
Bilaga 1 sid 12
Bilaga 2 sid 14
Bilaga 3 sid 16
Inledning
Vårt projektarbete kommer att handla om vatten. Vi kommer att undervisa om vattnets kretslopp på olika sätt. Eleverna kommer att få skapa ett eget kretslopp och vi kommer göra ett slutet kretslopp tillsammans. Vi kommer att visa på vattnets olika faser och experimentera med vatten på olika sätt. Till sist kommer vi att titta på vattnets konsumtion hos oss i Sverige och jämföra det med ett annat land som inte har lika stor tillgång på vatten.
Vi kommer att undervisa i åldersblandade klasser F-3 där Linderöds skola består av 24 elever och Ör skola består av 20 elever.
Syfte
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lgr11) kan vi läsa att naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang, kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins, kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier samt för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Genom undervisningen i biologi, kemi och fysik ska eleverna ges förutsättning att utveckla sin förmåga att
• Genomföra systematiska undersökningar
• Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska, fysiska och kemiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Genom undervisning i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
• till egna tekniska idéer och lösningar.
Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll Eleverna kommer att få undervisning om:
• Vad vatten är och vad det består av.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas.
• Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning och kondensering, smältning och stelning.
• Vattnets kretslopp från havet och avdunstning till moln, till regn som faller över bergen och bildar bäckar och sjöar som sedan rinner ut till havet igen.
• Hur de kan konstruera ett eget kretslopp.
• Olika experiment och hur de kan ställa hypoteser.
• Hur vi använder vatten idag och hur vi använde det förr.
• Hur vattnet används i andra länder.
Pedagogiska och didaktiskt innehåll
Att experimentera med vatten tycker de flesta elever är roligt, men vad vet de egentligen om vattnets faser och olika funktioner? Vi ville ta reda på vad eleverna visste om vattnets olika egenskaper och om de vet var de kan hitta vatten någonstans. För att bygga vidare på elevernas kunskap om vatten ville vi ta reda på vad eleverna kunde om vatten. De fick skriva ner sina tankar vad vatten är för någonting och var de kunde hitta det. Därefter fick de även berätta vad de ville lära sig mer om vatten. Utifrån deras texter kunde vi lägga upp en bra planering om vatten.
För att skapa en bra förståelse hos eleverna vad vatten egentligen är, vilka egenskaper det har och hur stor betydelse det har för allt levande behöver vi använda oss utav både teoretiska och praktiska moment. Vi kommer att berätta, diskutera, se på film samt laborera och experimentera på olika sätt. Ju fler sinnen vi använder oss när vi lär oss nya saker desto bättre befäster vi den nya kunskapen. Att ha ett tema om vatten kan bli jättestort och därför måste vi begränsa oss och valde att fördjupa oss i vad vatten är, dess olika former och vattnets kretslopp.
Övergripande perspektiv
På Linderöds skola arbetar vi med Grön flagg. Det innebär att vi tänker lite extra på miljön och hur vi kan göra den bättre på vår skola och för alla runt omkring oss. Många av våra elever glömmer att stänga av kranen när de tvättat händerna och vi vill därför uppmärksamma dem på deras vattenförbrukning och vad vi kan göra för att minska den. Vi tog även upp frågan om hur det såg ut med vattenförbrukningen förr, vilket väckte många nyfikna frågor.
Vi vill därför jämföra skillnaden mellan vattenförbrukningen förr och nu.
Vi på Ör skola har i höst varit med och samlat in pengar till ett nytt barnhem i en by i Ghana. I och med detta började eleverna ställa frågor och fundera på hur barnen i Ghana levde och vad de gjorde. De visste att det var ont om vatten och hade sett bilder på när barnen hämtade vatten. Vi vill göra jämförelser med vattenförsörjningen hos oss och i Ghana.
Undervisningsplanering
Vi kommer att be eleverna att skriva ner sina tankar om vad de vet om vatten och var de kan hitta det. De får även skriva ner vad de vill lära sig om vatten.
Vi kommer att undervisa om vattnets olika former: fast, flytande och gas.
Vi kommer att visa på övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning och kondensering, smältning och stelning. Detta kommer vi att göra genom demonstrationer och experiment av olika slag.
Vi kommer att undervisa om vattnets kretslopp från havet och avdunstning till moln, till regn som faller över bergen och bildar bäckar och sjöar som sedan rinner ut till havet igen. Detta gör vi genom att se på film, rita och skriva och genom att skapa ett eget kretslopp i kartong som visa på detta. Vi skapar även ett slutet kretslopp genom att planera några växter i en burk, vattna lite lätt och sluta tätt.
Vi kommer att undervisa om vad vatten består av genom att samtala och det och göra enklar övningar och experiment.
Vi kommer att undervisa om hur vi använder vatten idag jämfört med förr. Vi kommer att se på likheter och skillnader och våra olika behov. Vi kommer även att titta på hur de ser ut med vattenförsörjningen i andra länder. Detta gör Vi genom att eleverna får intervjua sina familjer där hemma, vi tittar på film, läser i böcker och söker information på nätet.
Inför varje moment som vi genomför ska eleverna få tänka till och fundera på vad de tror kommer att hända och varför det gör det. Vi vill lära dem att ställa olika hypoteser för att sedan låta dem ta reda på om det stämmer eller inte. På så sätt får eleverna lära sig att reflektera över var de gör och att olika val kan ge olika resultat.
Utvärdering och bedömning
Eleverna ska genom experiment kunna förklara och kunna ställa hypoteser om hur vattnets olika former fungerar. Eleverna ska genom enkel konstruktion av vattnets kretslopp kunna förklara vattnets gång i naturen.
När vi arbetat klart med temat ska eleverna på Linderöds skola svara på samma frågor som de gjorde när vi startade upp temat, vad är vatten och var hittar vi vatten. De kommer även att få berätta om de fått svar på sina övriga frågor. När eleverna på Ör skola är klara med temat ska de kunna berätta för varandra om några likheter och olikheter om vatten hos dem och i Ghana.
Med vår utvärdering vill vi upptäcka elevernas förmåga att granska information, kommunicera, och ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll. Vi vill se deras förmåga att genomföra systematiska undersökningar och deras förmåga att använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara, (DINO, skolverket).
Genomförande Lektion 1
För att veta hur mycket eleverna visste om vatten och för att kunna lägga upp undervisningen på ett bra sätt fick eleverna på Linderöds skola skriva ner sina tankar om vad vatten är för något och var de hittade vattnet under sin första lektion. Tankarna blev många och eleverna hade med sig en del kunskap om vad vatten var och vad de kan hitta det. Utifrån deras tankar och kunskap kunde vi nu lägga upp en bra grund för vårt fortsatta arbete.
På Ör skola började vi temat med att göra en gemensam tankekarta runt ordet vatten. Det kom fram många ord och begrepp. Mycket var kopplat till elevernas egna erfarenheter av vatten, hur de använde vatten t.ex. Vi pratade också om var vatten finns någonstans. Vad vatten består av och hur det är uppbyggt visste inte eleverna. Begreppet kretslopp kunde några av eleverna förklara med att” det går runt”. Nu hade vi en utgångspunkt att arbeta från.
Lektion 2
Under andra lektionen på Linderöds skola gick vi om vattnets kretslopp genom att titta på film, diskutera, rita och skriva om det. Vi pratade både om vattnets kretslopp i naturen och hur vattnet kommer till kranen och vad som händer när de åker ner i avloppet. Vi kom även in på vattnets olika former och eleverna kunde här klart och tydligt berätta vilka de var. ”Att fast var det när det var is, flytande var det när isen smälte och ånga blev det när vi andades ut på en ruta”. Innan lektionen var slut gjorde vi en övning där vi symboliserar vattnets former med hjälp av varandra. För att visa på vattnets fasta form ställer vi oss tätt, tätt tillsammans, när vattnet smälter sprider vi ut oss lite och när vattnet blir till gas så springer vi alla ut på rast.
Detta tyckte eleverna var en rolig övning och vi har fått göra den flera gånger.
På Ör skola fick eleverna rita vattnets kretslopp från havet, till moln och snö/regn som rinner ner i bäckar och sjöar för att sedan via floden eller grundvattnet rinna ut i havet igen. Vi gjorde inte ovan nämnda övning/illustration vi detta tillfälle utan vid ett senare.
Lektion 3
Till lektion tre i vattentemat hade eleverna på Linderöds skola fått i uppdrag att ta med sig en petflaska på 1½ liter. Frågorna var många vad vi skulle använda dem till och eleverna blev förvånade när vi berättade att vi skulle plantera i dem, vi skulle göra ett slutet kretslopp. Alla elever som hade med sig en flaska fick hälla ner lite jord i den, välja ut en stickling som de ville plantera och försöka få ner den i jorden, för att sedan vattna jorden lite grann. Därefter fick de skruva på korken, ställa flaskan på ett ljust ställe och sedan var det bara att vänta och se vad som hände. Till en början växte det jättemycket i allas flaskor och eleverna kunde se att vattenångan kom och gick i flaskan, men efter hand började en del växter att mögla och vissna, medans några växer på. Eleverna fick även fundera på vad som händer i flaskan.
Varför behöver vi inte vattna, varför växer växterna så mycket och varför dör de. Genom att studera vattenångan och tänka tillbaka på hur vattnets kretslopp fungerade, förstod de snart och kunde förklara för varandra hur kretsloppet fungerade i flaskan. Flaskorna står fortfarande kvar i klassrummet och vi får ha mer tålamod för att se om de överlever till sommaren eller kanske ännu längre.
Den planerade lektion 3 bytte jag mot lektion 4 på Ör skola.
Vi funderade 2 och 2 på hur en vattendroppe ”lever”. Vad händer med den och vart tar den vägen i kretsloppet. Hur skulle det vara att vara en vattendroppe? Vi såg en film från Av- media om vattenmolekylen- där man fick följa en vattenmolekyl runt i världen, även tillbaka till dinosauriernas tid! Vi pratade om hur en vattenmolekyl är uppbyggd och att vatten består av vattenmolekyler. Eleverna ritade vattenmolekyler och skrev om en vattenmolekyls resa.
Lektion 4 (planerad 3)
Eleverna på Ör skola hade tagit med sig stora glasburkar eller petflaskor som vi planterade ett slutet kretslopp i. Innan vi började plantera fick de skriva ner sina funderingar på hur växterna skulle må inne i burken/flaskan. Tillsammans planterade de sedan några växter var i lite jord och vattnade lite innan de skruvade på locket och tejpade runt om, som en extra säkerhetsåtgärd. Elevernas kretslopp ställde vi sedan i klassrummet, ljust fast inte i direkt solljus. I några av flaskorna och glasburkarna blev det snabbt kondens. Vi pratade om vad det var och varför det blev så. I några flaskor försvann sedan kondensen mer än i andra. Flera av eleverna var skeptiska till att växterna skulle klara sig där inne. Vi avvaktar och ser, följer dem med nyfikenhet fram till sommarlovet, sedan får vi se om det är något kretslopp som kan överleva hela sommaren för att sedan komma tillbaka till klassrummet till hösten!
Lektion 5
Under den femte lektionen experimenterar vi en del på Linderöds skola. Vi demonstrerade hur vattnets olika faser ser ut genom att frysa in vatten, smälta vatten och därefter koka det. Vi frös in vattnet i fyra små muggar. Efter två timmar ville eleverna ta ut och titta om de blivit is vilket vi gjorde. Eleverna plockade ut innehållet från muggen och fick lite is och mycket vatten i handen. Eleverna konstaterade att det tog längre tid att göra is än två timmar och vi fick nog vänta tills i morgon innan vi plockade ut de andra. Nästa dag plockade eleverna ivrigt ut vårt infrusna vatten, det var kallt och man kunde inte hålla den så länge i handen utan att den började smälta. Eleverna ville testa hur snabbt de kunde smälta isen och jag gav dem som förslag att de skulle vira en strumpa kring ena isbiten och därefter ställa dem i fönstret på var sitt fat. Eleverna fick ställa hypoteser om vilken isbit de trodde skulle smälta först och varför den gjorde det. De flesta elever trodde isbiten med strumpan skulle smälta först eftersom den skulle bli varmare. Den isbiten klarade sig mycket längre än isbiten utan isolering vilket eleverna hade svårt att förstå. Eleverna fick även vara med och koka vatten för att känna på vattenångan. Här kunde de tydligt se att vattenångan blev till vattendroppar som samlades på locket innan de rann ner i grytan igen.
Lektion fem i Ör började med att vi återkopplade till vattenmolekylens väg i kretsloppet. Hur var den i sin form, var den som vatten hela tiden? Eleverna berättade om hur molekylen hade varit både vatten, is och ånga. Hur kan vattnet ändras till de olika formerna? Nu gjorde vi övningen med vattenmolekylerna som sitter ihop nära,nära i isen för att sedan lämna varandra och gå runt i klassrummet som vatten och så börjar det bli fasligt varmt och de börjar skutta omkring och behöver ännu större plats så när de blir till ånga springer eleverna ut på skolgården! Sedan gjorde vi alla fasövergångar tillsammans. VI frös in vatten till is, vi kokade vatten utan lock så att vi kunde se och känna den fuktiga vattenångan, lade på ett lock och samlade upp vattenångan som kyldes av mot locket och blev vattendroppar som rann ner i kastrullen igen. Vi smälte isen till vatten igen- på olika platser i klassrummet för att se om det var skillnad vid ett fönster och vid vasken. Det var det! Eleverna upptäckte att det gick fortare
vid fönstret. Vi pratade om varför och de funderade högt och vi kom fram till samma slutsats att det berodde på att temperaturen var högre vid fönstret då solen nådde in där och värmde mer. Vi frös även in vatten i en plastmugg, fylld till bredden! De fick ställa en hypotes om hur det skulle gå med plastmuggen och vattnet. Några trodde att muggen skulle spricka och några att vattnet skulle rinna över ner på hyllan i frysen. Dagen efter tittade vi i frysen och konstaterade att vattnet frusit till is, att plastmuggen var hel och att isen ”växt” en bra bit över kanten på glaset, fast inte runnit ner på hyllan. För att kolla så att det inte hade kommit i mer vatten lät vi isen smälta, så att vi såg att det var lika mycket vatten som från början, nästan.
Lektion 6
Vi fortsatte med experimenten under de nästkommande lektionerna på Linderöds skola. Vi testar bland annat vilka föremål som sjunker och flyter. Vi hade lagt fram några föremål som de kunde testa med till en början, men snart ville de leta upp egna föremål att testa med. Innan de lade ner sina föremål i vattnet skulle de gissa om de flöt eller sjönk och varför de gjorde det. Vi frågade eleverna vad som händer med saltet om vi häller det i vattnet? Det försvinner sa någon, men hur ska vi få tillbaks det? (se bilaga 3). Eleverna fick även testa hur de kunde få ett ägg att flyta i vatten med hjälp av salt, det behövdes mycket salt och till en början trodde många elever att det inte skulle gå. Vi studerade vad som händer med blommorna som vi ställde i färgat vatten. Eleverna fick rita och skriva ner sina hypoteser och redan efter en kort stund kunde vi se att blommorna ändrade färg till viss del. Vi testade även att vattna krasse med olika vätskor för att se vilken vätska som gav bäst växresultat. Eleverna bestämde vad som skulle vattnas med och det blev vatten, färgat vatten, saltvatten, juice och coca cola.
Detta tyckte eleverna var riktigt roligt och de fick här träna på att ställa hypoteser genom att berätta vad de tror kommer att hända för att sedan se vad som verkligen hände. Att vattna med vatten var så klart bäst, saltet torkade ut och juicen möglade direkt. Våra hypoteser stämde inte riktigt överrens med verkligheten, men vi lärde oss något utav det.
När vi gjorde vattenexperiment på Ör skola testade vi vad sjunker och vad flyter. Eleverna fick olika saker i olika material som de först fick skriva ner vad de trodde själva- om de flöt eller sjönk. Sedan testade de i grupper om två. Ett annat experiment de fick göra var att bygga en liten båt av aluminiumfolie och sedan lägga på gem för att se när båten sjönk. De räknade och räknade! Flest gem höll en båt flytande till 408 st. Detta tyckte de var väldigt roligt. Alla gjorde första båten bäst, kanske höll inte båt nr två lika bra då de fick använda samma material som de hade till båt nr ett.
Lektion 7
Under projektets gång har eleverna även fått gå på vattenjakt för att se var de kunde hitta vatten på skolan och vad vi använde det till. Tillsammans gjorde vi en tankekarta. Detta fick de även till läxa att göra hemma för att se vad som skilde sig åt. Vi sammanställde våra resultat under lektion sju och konstaterade att vi använder vattnet ganska lika förutom att vi inte badar och duschar lika ofta i skolan som vi gör hemma. Vi jämförde våra resultat med hur de såg ut i Sydamerika, där jag nyligen varit på semester. Där kunde man inte ta vatten direkt från kranen och dricka som vi kan göra här hemma. Eleverna fick berätta vad de trodde de berodde på och vi kom fram till att vi får ont i magen om vi dricker det eftersom det innehåller andra bakterier som vi inte tål och därför måste man rena vattnet innan vi dricker det. Eftersom de ofta renar vattnet med klor smakar det inte alltid så gott och därför köper vi vatten på flaska. I Sydamerika fanns där även öknar, både gjorde av sand och av salt, där
fanns det inte något vatten alls och i vissa delar regnade det sällan och då var man tvungen att ta till vara på allt vatten som kom. Eleverna konstaterade att de hade det ganska bra som hade tillgång till så mycket vatten och funderade på hur vi skulle kunna minska vår vattenförbrukning. Det kom fram många olika förslag som att inte bada badkar så ofta, stänga av duschen när man tvålar in sig, stänga av kranen efter att man tvättat händerna, spola på rätt knapp på toaletten mm.
Under lektion sju tittade vi på Ör skola på film från Afrika, Ghana. VI tittade efter hur de använde vatten och var de fann sitt vatten. Det var stora skillnader på var i landet de bodde och hur rika de var. Många fick gå långt för att hämta sitt vatten. Det är inte extremt torrt i Ghana och det för att de har en flod, Volta, och en konstgjord sjö, Voltasjön. Då bar det de på huvudet. Detta fick sedan eleverna prova, att bära saker på huvudet. Vilken balans man måste ha! Vi provade inte med vatten! Vi pratade om hur vi använder vårt vatten. Att vi använder väldigt mycket vatten! Vi kan dricka direkt ur kranen, det kan man inte i Ghana. Eleverna fick i läxa att prata hemma om hur de kan spara på vattenförbrukningen hos sig själva. De kom tillbaka med många bra förslag. Stänga vattnet när jag borstar tänderna och tvålar in mig i duschen. Spola med den lilla delen när jag har kissat. Tvätta bara fulla maskiner tvätt och diskmaskiner. Eleverna fick också skapa vattnets kretslopp i en skokartong! Det var fantastiskt kul att se hur kreativa de kan vara när något faller dem i smaken!
Lektion 8
Bland de sista lektionerna fick eleverna på Linderöds skola till uppgift att de skulle rena vattnet som vi smutsat ner lite grann. Till hjälp fick de en petflaska som vi delat så det blev som en burk och en tratt. Till hjälp fick de använda vad de ville ute i naturen. Det blev till en början mycket gräs, mossa, löv, pinnar och blommor. Eleverna testade många gånger men resultatet blev inte så bra. Vi gav dem lite tips om att det kan vara bra att använda stenar grus och sand och några nappade på idén medan andra körde på med sitt eget tänk. Resultatet blev aningens bättre så vi gav dem ett litet hjälpmedel, ett filter. Resultatet blev bättre för alla eftersom det inte trillade igenom så mycket skräp. Bäst resultat blev det för de som hade sten, grus och sand. Eleverna fick sedan jämföra vem som fick renast vatten och därefter ställa dem i ordning, renast till skitigast.
Denna övning gjorde vi även när vi kom in i klassrummet då vi pedagoger hade förberett olika reningsstationer av material vi såg att eleverna använt där ute. Nu var elevernas uppgift att se hur många gånger de behöver rena vattnet innan de våga dricka av det. Eleverna ska få rita av varje reningsstation och beskriva vad som finns i dem samt hur många gånger de tror att vi måste hälla i vattnet innan det blir drickbart. Jag återkommer med resultatet till redovisningen. Till sist fick eleverna på Linderöds skola återigen svara på frågorna vad vatten är och var de kan hitta vatten. Här visade det sig att elevernas kunskap har utvecklat sig mycket och de flesta fick även lärt sig det de ville om vatten.
Diskussion
Att jobba med tema vatten har varit roligt och lärorikt för alla parter. Ämnet har varit stort och vi har fått begränsa oss mycket så att vi kan komma fram till vårt mål inom en rimlig tidsram.
Frågorna eleverna skulle svara på var vad vatten är för något, var de hittar det, hur de kan minska vattenförbrukningen och hur vattenförbrukningen ser ut i ett annat land som Ghana.
Under arbetets gång har eleverna fått besvara dessa frågor genom att se på film, experimentera, skapa och diskutera med varandra. Eleverna har verkligen fått testa sina egna hypoteser för att komma fram till olika resultat, se bilaga 3. Jag upplever även att vi fått med alla delar som vi ville med vår planering dock blev vissa delar mer ingående än andra. Några aktiviteter byttes ut och några lektionsbyten gjordes men innehållet var som planerat.
Det som fungerat bäst har varit alla olika experiment. Här har eleverna fått tänka, skapa, testa och fundera. Både tillsammans med andra och själva. De har även fått vara med och påverka hur experimenten skulle se ut, tex vad vi skulle vattna blommorna med, vilka föremål skulle de ha i sin tratt för att kunna rena vattnet bäst och vilka saker vi skulle testa flytförmågan på.
Eleverna har även lärt sig begreppet hypotes, och frågar nu inte vad de ska göra när vi ber dem att ställa en hypotes och sedan berätta för varandra. De har vant sig vid att fundera först, skriv ner/rita dina tankar och testa sedan eller prata med en kompis. Det kommer vi att ta med oss till de andra ämnena också.
På Linderöds skola funderade våra slutna kretslopp både bra och mindre bra och vi tror det kan ha att göra med att vi inte tillförde några djur i jorden. Vi ska låta dem stå ett tag till för att se om resultatet förändras med tiden. På Ör skola har de slutna kretsloppen än så länge fungerat, även om några nog blev för blöta.
Eleverna på Ör skola har själva tyckt att experimenten, det slutna kretsloppet och kretsloppet i skokartongen var bäst och roligast! Då har de varit aktiva själva och fått skapa och göra saker!
De tillfällen när vi har sett en film och sedan diskuterat har fungerat bra, men de har inte varit lika aktiva då. Detta har jag också sett hos mina elever på Linderöds skola.
Eftersom vi både tittat på elevernas förkunskaper och vilka kunskaper de fått efter avslutat arbete ser vi hur de utvecklats i sitt kunnande kring vatten. Vi ser även att de vill lära sig mer om vatten vilket vi tänker ta med oss i våra nästkommande planeringar. Att leta efter djur i vatten är perfekt att börja med som uppstart till hösten! Det som jag har känt i Ör har varit viss tidspress, då vi i vår har gjort nationella prov i trean och jag har fått dela klasserna för att få till den tiden. Jag hade gärna jobbat mer tematiskt ihop med förskolläraren och under ett par veckors tid enbart med temat vatten. Det ska jag ta med mig och försöka tänka på till nästa gång. Jag som jobbar i Linderöd har känt samma sak eftersom jag varit ute och rest under en del av projektets gång. Projektet avstannade en tid och sen var det mycket att ta igen när jag kom tillbaka. Jag hade också velat jobba mer intensivt med projektet med fler lektioner än ett 60 minuters pass per vecka, det ska jag försöka ändra på tills nästa gång.
Referenser
Ann de Bourgh (2011). Värt ett försök. Bonniers utbildning. Stockholm
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes
Skolverket. Diagnoser i NO årskurs 1-6.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.170551!/Menu/article/attachment/bed%C3%B6ma_f
%C3%B6r_l%C3%A4rande111117.pdf http://www.avmediaskane.se/
Bilaga 1
Pedagogisk planering av tema vatten.
Så här säger läroplan och kursplan (Lgr11)
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• Kunna lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
• Kunna använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.
Syfte
Undervisningen i naturorienterade ämnen syftar till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.
Centralt innehåll Året runt i naturen
• Enkla närningskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Material i ämnen i vår omgivning
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:
avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Metoder och arbetssätt
• Enkla naturvetenskapliga arbetssätt.
Tekniska lösningar
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
Konkretisering av målen Du ska kunna:
• Vattnets kretslopp
• Vattnets olika faser
• Vad som flyter och sjunker i vatten.
• Konstruera vattnets kretslopp med enkelt material.
• Vattnets tillgång och konsumtion i Sverige jämfört med ett annat land
Du kommer träna på att:
• Se hur vattnets kretslopp fungerar
• Se vattnets betydelse för växter och djur.
• Jämföra likheter och skillnader mellan vattnets olika faser: fast, flytande och gas.
• Experimentera med vatten på olika sätt
• Konstruera vattnets kretslopp
• Jämföra vattentillgång och konsumtion hos oss och i ett annat land där tillgången inte är så stor.
Vi kommer bedöma din förmåga att:
• Förstå och ta till dig vattnets funktion.
• Kunna samarbeta och experimentera i grupp.
• Förstå vilken betydelse det har för oss växter, djur och människor på jorden.
Undervisning
Du kommer att få undervisning om hur vattnets kretslopp fungerar. Du kommer att få bygga en egen modell med en kartong som grund där du tydligt ska få visa hur vattnets kretslopp fungerar.
Du kommer att få undervisning om vattnets betydelse för växter och djur och tillsammans gör vi ett slutet kretslopp.
Du kommer att få undervisning om vad allt vatten tar vägen under en dag och hur det kommer tillbaka till oss. Vi följer en vattendroppes färd under en dag.
Du kommer att få undervisning om vattnets olika faser, fast, flytande och gas. Tillsammans fryser vi in vatten, smälter vatten och kokar det för att få fram ånga/gas.
Du kommer få experimentera med vatten på olika sätt.
Flyta/sjunka, varmt/kallt, vatten som lösningsmedel, salt i vatten, bubblor i vatten,
Du kommer att få undervisning om hur vattentillgången kan se ut i ett annat land och jämföra med hur det ser ut hos dig. Vi läser i böcker, ser på film och dramatiserar hur
vattenkonsumtionen kan se ut om man har stor/liten tillgång.
Planering av lektioner Bilaga 2 Lektion 1 och 2
Presentation av temat vatten.
Gör en tankekarta tillsammans med eleverna vad de kan om vatten. Även vad de vill lära sig Läs en saga om vattnets kretslopp, exempel finns i boken Värt ett försök” sida 47-48
Prata om vattnets kretslopp, rita på tavlan och visa bilder.
Eleverna får börja skapa sitt eget kretslopp.
Eleverna får berätta för varandra om sin skapelse. Kanske kan de hitta på en egen historia till den.
Lektion 3
Prata om vattnets betydelse för växter och djur. Hur fungerar vattnets kretslopp hos ett träd?
Vi planterat och gör ett slutet kretslopp tillsammans för att tydligt se vad som händer.
-‐ En glasburk med lock. Vi lägger i jord och planerar i några växter, ex murgröna, taklök mm. Vattnat lite försiktigt och sätter på locket. Kan vara bra att tejpa runt locket så det varken sipprar ut eller in fuktig luft. Skriv datum på burken så vi kommer ihåg när den är gjord.
Låt eleverna ställa en hypotes, vad tror de händer? Vad beror det på?
Lektion 4
Vi följer en vattendroppe under en dag.
Var tar den vägen, hur kommer den tillbaka?
Vi ser en film om en vattendroppe/ vattenmolekyl (Av-Media) Lektion 5 och 6
Visa i en demonstration för eleverna vattnets olika faser: fast, flytande och gas (ånga).
Vattenexperiment i olika stationer.
Försöka få eleverna att ställa hypoteser.
Vi dokumenterar genom fotografi och att eleverna ritar, först sin hypotes sedan hur det blev.
Lektion 7 och 8
Vattnets betydelse och konsumtion i Sverige och andra länder. Sydamerika och Ghana, Afrika. Vi diskuterar hur/vad vi använder vatten till i vardagen och tar reda på hur man använder vatten till vardags i Sydamerika och i Afrika.
Vi avslutar med att titta på hur det har gått med det slutna kretsloppet. Vad har hänt? Blev det som du trodde? Återkoppla till vattnets kretslopp.
Billaga 3
Experiment: Vad händer med salt när det kommer i vatten?
L = Läraren, E = Elev
L: Vad händer med saltet om jag häller i det i vattnet? Testa!
E: Det försvinner.
L: Försvinner saltet från vattnet?
E: Ja, jag ser ju det inte.
L: Smaka!
E: Det smakar salt, Då försvann saltet inte.
L: Hur får jag tillbaka saltet?
E: Häll över det i det andra glaset.
Vi häller över lösningen i det andra glaset.
L: Kommer saltet tillbaka?
E: Nej det gjorde det inte.
L: Hur ska vi göra?
E: Vet inte!
L: Jag ställer det här i fönstret så länge så får vi fundera på vad som händer.
Nästa dag gick en elev fram till glaset där saltvattnet fanns E: Allt vatten är borta, och det är bara salt kvar.
L: Vad har hänt?
E: Vattnet blev till ånga och kvar blev saltet!
Här kunde vi även se att saltkristallerna blivit kvadratiska vilket eleverna tyckte var konstigt eftersom de trodde de var runda.
