Arbetslöshet och
sysselsättning i Malmö halvårsanalys 2015
Januari – augusti 2015
Bakgrund
Denna analys ges årligen ut av Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen (AGVF) och belyser arbetsmarknad, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö första halvåret 2015 samt faktorer som pendling och arbetsmarknadens utveckling. Den är en
halvårsuppföljning av rapporten Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 – en översikt. I de fall då statistik inte finns tillgänglig för 2015
redovisas senast tillgängliga uppgifter.
All statistik som presenteras i rapporten kommer från SCB och
Arbetsförmedlingen och analyseras utifrån aktuella utmaningar gällande arbetsmarknad och sysselsättning i Malmö. Materialet kan med fördel användas av en bred skara aktörer till allt från beslutsunderlag till
omvärldsbevakning.
Antalet arbetslösa malmöbor
•
Antalet arbetslösa (16-64 år) i Malmö ökade från i genomsnitt 21 815 kvinnor och män under perioden januari till augusti 2014 till 22 127 kvinnor och män under samma period 2015
•
Antalet arbetslösa ungdomar (18-24 år) i Malmö minskade från i genomsnitt 3 835 kvinnor och män under perioden januari – augusti 2014 till 3 527 kvinnor och män under första halvåret 2015.
Antal arbetslösa i Malmö 2014 och jan-aug 2015
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
16-64 år 2015 16-64 år 2014 18-24 år 2015 18-24 år 2014
Kvinnor och män 16-64 år: Arbetslösheten som andel av arbetskraften ligger kvar på samma nivå som
föregående år
• Arbetslösheten i Malmö är högre än i riket som helhet och i jämförelse med andra stora städer
• Arbetslösheten i Malmö ligger kvar på 14,9 % för perioden jan-aug 2015, oförändrat jämfört med samma period 2014
Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%) Kvinnor och män 16-64 år
6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0
Kvinnor 2015 Kvinnor 2014 Män 2015 Män 2014 0,0
2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0
Uppsala Jönköping Lund Stockholm Linköping Riket Örebro Göteborg Västerås Skåne län Helsingborg Kristianstad Norrköping Malmö
Öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, 16-64 år
augusti 2014 augusti 2015
Ungdomsarbetslösheten som andel av arbetskraften minskar något
• Ungdomsarbetslösheten i Malmö är högre än i riket som helhet och i jämförelse med andra stora städer.
• Dock har arbetslösheten för gruppen 18-24 minskat från 23,4 % under jan-aug 2014 till 21,6 % under samma period 2015
Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%) - Kvinnor och män 18-24 år
5 10 15 20 25 30 35
Kvinnor 2015 Kvinnor 2014 Män 2015 Män 2014 0,0
5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0
Lund Uppsala Stockholm Jönköping Linköping Göteborg Riket Örebro Västerås Helsingborg Skåne län Norrköping Kristianstad Malmö
Öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd ,18-24 år
augusti 2014 augusti 2015
Skillnaderna mellan olika grupper är stora och ökar över tid
Källa: Arbetsförmedlingen
16-64 år 18-24 år Utrikes födda 16-64 år Utrikes födda 18-24 år
kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män
Andel av arbetskraften (%) 13,2 16,5 17,1 26,2 26,8 29,9 36,1 41,0
Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften, medelvärde jan-aug 2015
• Arbetslösheten är fortfarande högre för män (16,5
%) än för kvinnor (13,2 %) för gruppen 16-64 år. I åldersgruppen 18-24 uppgår skillnaden till 9 procentenheter.
• Arbetslösheten har minskat för unga män från 28
% av arbetskraften under jan-aug 2014 till 26,2 % under samma period 2015. För unga kvinnor har det skett en minsking från 18,9 % till 17,1 % under samma period.
• Samtidigt har arbetslösheten ökat för gruppen utrikesfödda 16-64 år från 27,9% till 28,4%
(medel jan-aug 2015).
• Arbetslösheten har ökat mest bland utrikesfödda unga kvinnor från 34,8% till 36,1%
• Arbetslösheten är nästan dubbelt så hög bland utrikesfödda (16-64 år) 28,4 % jämfört med 14,9
% för befolkningen som helhet.
13,2 16,5 17,1
26,2 26,8 29,9
36,1
41
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0
kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 16-64 år 18-24 år Utrikes födda 16-
64 år
Utrikes födda 18- 24 år Andel av arbetskraften (%)
Tiden i arbetslöshet är kortare för unga
Andel arbetslösa efter arbetslöshetens längd- augusti 2015
• Ungdomar har en större rörlighet mellan perioder av arbete och perioder av arbetslöshet.
42% av unga män och 36% av unga kvinnor mellan 18 och 24 år har en längre tid i arbetslösheten än 6 månader. I jämförelse har 64% av män och 61% av kvinnor mellan 16-64 år en längre tid i arbetslöshet än 6 månader.
• I åldersgruppen 16-64 år har också var femte person varit arbetslös mer än två år i följd mot endast var tjugonde i gruppen ungdomar.
kvinnor 16-64 år män 16-64 år kvinnor 18-24 år män 18-24 år
> 6 mån 61% 64% 36% 42%
> 12 mån 42% 44% 18% 23%
> 24 mån 22% 24% 5% 6%
0%
20%
40%
60%
80% > 6 mån > 12 mån > 24 mån
Sysselsättning och arbetslöshet som andel av befolkningen enligt AKU
Källa: SCB
Tabell 9. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 20-64 år. Stora kommuner.
Årsmedeltal Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 20-64
år Riket och stora kommuner. Årsmedeltal
• Sysselsättning som andel av befolkningen är oförändrad på 73,6% i Malmö enligt AKU kvartal2 2015
• Arbetslöshet som procent av arbetskraft ligger på 12,4% i Malmö enligt AKU kvartal2 2015
2009 2010 2011 2012 2013 2014
Stockholm 82,3 81,0 82,1 82,3 83,6 82,9 Göteborg 75,0 75,0 76,4 76,5 76,2 76,4
Malmö 72,2 74,7 72,9 72,0 73,4 73,6
Riket 78,3 78,1 79,4 79,4 79,7 80,0
66,0 68,0 70,0 72,0 74,0 76,0 78,0 80,0 82,0 84,0 86,0
Stockholm Göteborg Malmö Riket
Stock- holm
Göte-
borg Malmö Övriga Riket
2009 5,7 9,1 9,2 7,3 7,3
2010 6,2 9,2 8,8 7,6 7,6
2011 5,8 8,5 10,6 6,7 6,9
2012 6,1 8,6 11,5 6,9 7,1
2013 5,7 9,1 11,9 7,0 7,2
2014 6,3 9,0 12,3 6,8 7,1
Nyanmälda lediga platser, Malmö och Skåne
**På grund av ett fel i arbetsförmedlingens system kan siffrorna för 2014 vara
missvisande**
• Antalet nyanmälda lediga platser har ökat i genomsnitt i Malmö jan-aug 2015 jämfört med samma period 2014 och 2013.
• Antalet nyanmälda platser kan indikera hur arbetsgivare ser på framtiden. Att antalet nyanmälda platser ökar tyder på att arbetsgivare är optimistiska inför framtiden.
Nyanmälda lediga platser har ökat i Malmö
Nyanmälda lediga platser, Malmö *, medeltal jan-aug
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
jan-aug 2013 jan-aug 2014 jan-aug 2015
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Malmö 2014 Malmö 2015 Skåne 2015 Skåne 2014
Anmälda varsel, Skåne län
(antal)
Källa: Arbetsförmedlingen
• Antalet varsel i Skåne har ökat i genomsnitt för jan-aug 2015 jämfört med samma period 2014. Antalet varsel är dock fortfarande lägre än under samma period 2013.
• Upptill hälften, av lagda varsel verkställs för det mesta inte. Varsel är därför inte ett mått på faktiskt minskat antal arbetstillfällen men kan ses som en indikation på arbetsgivarnas aktuella bedömning av marknadsläget.
Anmälda varsel i Skåne har ökat
Anmälda varsel, Skåne län
(antal, medeltal jan-aug)
0 100 200 300 400 500 600 700 800
jan-aug 2013 jan-aug 2014 jan-aug 2015
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
2015 2014
Pendling enligt Örestat: Malmö – Danmark
Arbetspendling från Malmö till Danmark, per kvartal 2014
2014
Kvartal1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
8097 8239 8166 8057
Pendlingen har minskat sedan 2008, pendlarna utgör fortfarande en stor andel av den registerbaserade arbetskraften i Malmö, närmare 5,5 % år 2014. Pendlingen fortsätter att minska under 2104 till 8 057 personer under kvartal 4 2014. 96 % av pendlingen över sundet sker från Sverige till Danmark. Pendlingen från Danmark till Malmö har legat på ca 3-400 personer de senaste åren och har ökat något men är betydligt svagare.
2013
Kvartal1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
8469 8501 8422 8273
Arbetspendling från Malmö till Danmark, per kvartal 2013
Ekonomiskt bistånd
8 000 8 500 9 000 9 500 10 000 10 500
År 2015 År 2013 År 2014
Ekonomiskt bistånd, hushåll per månad Ekonomiskt bistånd, utbetalt (tkr) per månad
50 000 55 000 60 000 65 000 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000
År 2015 År 2013 År 2014
• Antal hushåll som mottar ekonomiskt bistånd ökar något under perioder jan-aug 2015 jämfört med samma period 2014 och 2013.
• Under augusti månad i Malmö uppgick till 9698, vilket är en ökning jämfört med 9612 augusti 2014.
Befolkningsutveckling
• Den vanligaste Malmöbon är en 25-årig kvinna. Ålderspannet mellan 20-40 år utgör mer än en tredjedel av befolkningen, motsvarande strax under 113 000 personer.
• Malmö har totalt 318 100 invånare vilka tillsammans utgör 179 nationaliteter
• Under 2015 väntas den totala befolkningen öka med 5 300 personer i Malmö, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent. Cirka 5 400 förväntas födas och 2 650 avlida vilket ger ett födelsenetto på 2 750.
• Inflyttningen beräknas öka till cirka 21 150 och utflyttningen till 18 600 vilket ger ett flyttningsnetto på 2 550. Den totala befolkningen förväntas vid utgången av 2015 vara cirka 323 400 Malmöbor.
• De största grupper som söker asyl i Sverige är från Syrien, Eritrea, statslösa, Somalia och Afghanistan.
• 31 % av stadens invånare är födda utomlands – de största grupperna är födda i Irak och Danmark.
Konjunkturinstitutets prognos om konjunkturläget
Svensk ekonomi kommer att visa goda tillväxtsiffror de närmaste åren. Utvecklingen drivs av exporttillväxt och hushållens ökade konsumtion. I samband med att konjunkturen stärks behöver finanspolitiken stramas åt för att de offentliga finanserna ska nå balans. Detta kommer innebära utgiftssänkningar eller skattehöjningar de närmaste åren.
Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt.
Arbetslösheten minskar långsamt och beräknas vara ca 7 procent 2017.
Sysselsättningen utvecklades överraskande svagt det andra kvartalet och i juli. Olika indikatorer, såsom antalet lediga jobb enligt SCB och företagens anställningsplaner enligt Konjunkturbarometern, pekar dock på att sysselsättningen stiger snabbare under resten av året och sysselsättningen väntas öka med 1,1 procent i år. Den relativt starka
sysselsättningstillväxten fortsätter 2016−2018.
Källa: konjunkturinstitutet
Inom följande yrkesområden väntas överskott under 2015 och 2016:
Administratörer och sekreterare Vaktmästare
Ekonomiassistenter Naturbruk
Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Parkarbetare, trädgårdsarbetare
Grovarbetare inom bygg och anläggning Frisörer, hudterapeuter
Banktjänstemän Städare
Bilförsäljare
Fastighetsmäklare Väktare
Resesäljare Fordonsmontörer
Hotell, restaurang och storhushåll, bartendrar Barnskötare, vårdbiträden
Elevassistenter/personliga assistenter, fritidsledare
Lagerarbetare, truckförare Kriminalvårdare
Oavsett sektor och näringsgren råder det överskott på arbetskraft inom flera yrken med kortare utbildning
Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande under 2015 och 2016:
•
Yrken med krav på högskoleutbildning inom teknik och data
•
Yrken med yrkesbevis inom byggverksamheten
•
Vissa kvalificerade yrken inom industrin
•
Yrken med krav på högskoleutbildning inom hälso- och sjukvård samt undersköterskor
•
Läraryrken
•
Kockar, bagare/konditorer
•
Brandmän
•
Vissa yrken med krav på högskoleutbildning inom försäljning och ekonomi
Källa: Arbetsförmedlingen
Utmaningar på länets arbetsmarknad
• 64 % av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör numera grupper av arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Denna grupp har stått för ökningen av arbetslösheten de senaste åren. De aktuella siffrorna – första
kvartalet 2015 – pekar på att trenden håller i sig.
• Närmare hälften av gruppen utsatta har högst förgymnasial utbildning. Eftersom nästan samtliga varaktiga anställningar kräver fullgjord gymnasieutbildning är arbetsmarknadsutsikterna sämre för korttidsutbildade.
• Ungdomsarbetslösheten minskar tydligt – dock från en mycket hög nivå. För
ungdomar som har en yrkesutbildning, men saknar lärlingsutbildning kan det vara svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Svårigheten att etablera sig gäller generellt för unga med ofullständiga gymnasieutbildningar.
• Trots hög arbetslöshet har antalet bristyrken blivit större. Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på
yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Många av de arbetssökande saknar detta.
• Arbetsmarknaden är könssegregerad vilket försvårar matchning och framtida
rekrytering till bristyrken. Fler män behövs inom vård- eller pedagogiska yrken och fler kvinnor behövs inom yrkesområdena bygg, industri samt tekniskt- och
tillverkningsarbete.
