PM/ GEOTEKNIK Uppdrags nr: Datum: Rev: B TJUVKIL 2:67 Datum: Datum: KUNGÄLVS KOMMUN

(1)

TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A, 412 65 Göteborg Tel 031-723 73 00 Fax 031-335 81 09

www.tellstedt.se Org nr 55 64 54-0861

PM/ GEOTEKNIK Uppdrags nr: 112-030

Datum: 2012-05-31

INFÖR DETALJPLAN Rev: B

TJUVKIL 2:67 Datum: 2014-01-17

Datum: 2014-03-31 KUNGÄLVS KOMMUN

TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik

Handläggare: Thomas Borg Tel 031- 723 73 28

thomas.borg@tellstedt.se

Granskare: Thomas Östergren Tel 031- 723 73 21

thomas.ostergren@tellstedt.se

(2)

Innehåll

1 OBJEKT ...3

2 ÄNDAMÅL ...3

3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM ...3

4 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ...3

4.1 Topografi m.m. ...3

4.2 Geotekniska förhållanden ...4

4.2.1 Hållfasthetsegenskaper ... 5

4.2.2 Övriga egenskaper ... 6

4.3 Geohydrologi ...6

4.4 Sättningar ...6

4.5 Stabilitetsförhållanden ...7

4.5.1 Slutsats stabilitet ... 9

5 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER...9

5.1 Planerad byggnation ...9

5.2 Grundläggningsförslag m.m. ...9

5.3 Radon ...9

6 SCHAKTNING OCH UPPFYLLNAD ... 10

7 SAMMANFATTNING ... 10

8 BILAGOR ... 11

(3)

1 OBJEKT

På uppdrag av Kungälvs kommun, har Tellstedt i Göteborg AB utfört en geoteknisk utredning för rubricerat projekt.

Denna projekterings PM/Geoteknik redogör för markområdets geotekniska egenskaper, sättnings- och stabilitetsförhållanden inför uppförande av bostäder och tillhörande infrastruktur på fastigheten Tjuvkil 2:67 i Kungälvs kommun. Höjderna i detta PM är i RH 2000.

2 ÄNDAMÅL

Projekterings PM/Geoteknik syftar till att redovisa jordens egenskaper och följd samt stabilitets- och sättningsförhållanden, vilka skall utgöra underlag inför detaljplanearbete på fastigheten Tjuvkil 2:67, Kungälvs Kommun. Uppfyllnaden i områdets låglänta del behöver utföras för att undvika översvämning vid höjning av havsnivån.

3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM

Markteknisk Undersökningsrapport/Geoteknik, från Tellstedt i Göteborg AB, daterad 2012-05-31, reviderad 2014-01-17 .

”Inför detaljplan, Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun”.

4 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi m.m.

Undersökningsområdet är beläget utmed väg 168 ca 16 km väster om Kungälv. Området utgörs av låglänt åker- och ängsmark blandat med berg i dagen. Marknivån inom det undersökta området varierar mellan ca +0,5 och ca +7. I den nordliga delen av området rinner ett dike igenom området i öst-västlig riktning. I den västra delen av området, ut mot havet, finns ett vassområde som delvis är uppfyllt.

(4)

Bild 1. Ungefärligt läge för det undersökta området.

4.2 Geotekniska förhållanden

De redovisade jordmäktigheterna är uppmätta i provtagningspunkterna och gäller i de specifika punkterna. Således kan mäktigheterna variera mellan punkterna och inom undersökningsområdet.

Jordlagerföljden inom undersökningsområdet utgörs av mulljord vilken underlagras av lera på friktionsjord ovan berg. Ställvis förekommer fyllnadsmaterial och gyttja.

Mulljord utgör ytlagret i samtliga skruvprovtagningspunkter, utom i punkt 22 där ytlagret är mullhaltig grusig sand. Ytlagret har en mäktighet på ca 0,1-0,3 meter. Se bilaga 1:1-3, för mer detaljerad information i

markteknisk undersökningsrapport. Mulljord återfinns även som fyllnadsmaterial i punkt 105.

Fyllnadsmaterial påträffas i punkt 105 ned till ca 1 meters djup.

Fyllnadsmaterialet består av lera och mulljord som är grusig och sandig.

Även gyttja och växtdelar förekommer i fyllnadsmaterialet.

Fyllnadsmaterial kan förekomma på andra ställen inom området med varierande sammansättning.

Silt (mellanjord) hittas i underordnad form som sandig siltig lera i

undersökningspunkt 4 på ca 1,3 meters djup och neråt. I punkt 21 finns inslag av silt i leran. I punkt 102 och 104 finns siltig torrskorpelera.

Sand hittas i ett decimetertjockt lager under gyttjan i provtagningspunkt 1. I punkt 17 finns lerig grusig sand på 0,5-3,1 meters djup. I punkt 22 finns grusig sand ner till 1,2 meters djup. Sand förekommer även i

(5)

Skaljord förekommer i ett lager, ca 1,6 meter, i punkt 105. Skaljorden är lerig. Skal förekommer även ställvis i leran.

Gyttja (organisk jordart) hittas i provtagningspunkt 1, 19, 101,102 och 105 ca 0,9-3,5 meter under markytan. Gyttjan innehåller ställvis vassrester.

Lera (kohesionsjord) är den dominerande jordarten inom

undersökningsområdet. Leran är torrskorpefast ner till ca 1 meters djup, utom i provtagningspunkt 1,17 och 19 där torrskorpan finns ner till ca 0,5 meters djup. I punkt 4 och 21 är leran sandig siltig respektive något siltig.

Den största lermäktigheten finns i borrhål 104, ca 12 meter.

Bergets nivå har ej undersökts, men stopp mot sten block eller berg har noterats vid slagsondering i undersökningspunkt 2, 10, 14, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24.

Största totala sonderingsdjup är drygt 14 m (BH 2 och 104).

4.2.1 Hållfasthetsegenskaper

Från vingsondering har en okorrigerad skjuvhållfasthet mellan ca 9 kPa och 27 kPa uppmätts i punkterna 101 till 104.

Från kolvprovtagning i punkt 4 har en oreducerad skjuvhållfasthet mellan 5 och 13 kPa erhållits. Sensitiviteten, dvs känslighet mot störningar, varierar i punkt 4 mellan 14 och 145 och klassificeras därmed som högsensitiv, kvicklera.

Kolvprovtagning har också utförts i punkt 104 där en oreducerad skjuvhållfasthet mellan 13,5 och 20 har erhållits. Sensitiviteten i denna punkt varierar mellan 27 och 84, vilket innebär att leran är en kvicklera.

Skjuvhållfastheten har korrigerats med avseende på konflytgränsen för varje djup baserat på de olika kolvprovtagningarna. Borrhål 4 har

korrigerats enligt konflytgränser från provtagningspunkt 4. För resterande skjuvhållfashetskurvor, utom punkt 105, har korrigeringen gjorts enligt provtagningspunkt 104. För punkt 105 har korrigeringen 0,84 använts.

Korrektionsfaktorn varierar mellan 0,84 och 1,17

CPT-sonderingen är utvärderad i datorprogrammet CONRAD version 3.1.1

Från CPT-sonderingen i punkt 103 erhålls en skjuvhållfasthet mellan 9 kPa och 26 kPa.

CPT-sonderingen i punkt 105 ger en mycket varierande skjuvhållfasthet, 6 kPa till 23 kPa, mellan de olika lerlagren som utvärderas. Dessa

värden bedöms som osäkra.

(6)

4.2.2 Övriga egenskaper

Gyttjans vattenkvot, i provtagningspunkt 1, 19, 102 och 105, har uppmätts till mellan ca 146-172 %.

Vattenkvoten i torrskorpeleran varierar mellan ca 28 % - 37 %, och den underliggande lerans vattenkvot ligger mellan ca 42 % - 96 %.

I punkt 4 har kolvprovtagning utförts. Densiteten varierar här mellan 1,7 och 1,9 t/m³. Vattenkvoten (w) varierar mellan 46 och 65% och

Konflytgränsen (WL) varierar mellan 30 och 52%.

Kolvprovtagning har även utförts i punkt 104. Densiteten varierar här mellan 1,6 ton/m³och 1,9 ton/m³. Vattenkvoten ligger mellan 41% och 84% och konflytgränsen mellan 38% och 64%.

4.3 Geohydrologi

Vid undersökningstillfällena har grundvattenytor i skruvprovtagningshål och grundvattenrör observerats i:

Punkt 14 1,0 m under markytan Punkt 19 0,6 m under markytan Punkt 21 1,0 m under markytan Punkt 101 0,8 m under markytan Punkt 102 1 m under markytan Punkt 103 0,6 m under markytan Punkt 104 0,6 m under markytan

GW 101 5,1 m under markytan(Ej representativt) 2013-12-05 GW 103 0,5 m över markytan(Artesiskt tryck) 2013-12-05

GW 101 1,9 m under markytan 2013-12-19

GW 103 0,2 m över markytan (Artesiskt tryck) 2013-12-19

GW 101 0,8 m under markytan 2014-01-14

GW 103 0,4 m över markytan (Fruset) 2014-01-14 Vattenytorna i skruvprovtagningshålen motsvarar grundvattentryckt i den övre akvifären medan grundvattenytan i grundvattenrören motsvarar trycknivån i den undre akvifären. Grundvattenytan beror på nederbörden och varierar således mellan årstiderna. Vattenytan i

skruvprovtagningspunkterna har lästs av vid respektive undersökningstillfälle.

Grundvattenytan har legat på en artesisk trycknivå under hela mätperioden i grundvattenrör 103.

4.4 Sättningar

CRS-försök har utförts på tre nivåer från ostörda prover i punkt 104.

Förkonsolideringstrycket ligger på 77 kPa, 92 kPa och 104 kPa på ett respektive djup av 3, 5 och 8 meter. Modulen ML varierar mellan 453 kPa och 920 kPa där det lägre värdet finns på djupet 5 meter. Med en

antagen grundvattenyta på 0,5 meter under markytan erhålls en

(7)

överkonsolidering på ca 35 kPa på 3 meters djup efter en reduktion med 20% av förkonsolideringstrycket för att ta hänsyn till krypsättningar.

Större delen av området utgörs av sättningskänslig lermark. Partier med fastmark och berg i dagen förekommer lokalt inom lermarksområdet.

Inom områdets sydvästra del (BH 17, 18, 22 och 23) finns fastmark.

4.5 Stabilitetsförhållanden

Stabiliteten har beräknats i två sektioner mot bäcken, sektion A-A och sektion B-B i programmet SLOPE/W 2007 version 7.22 med

Morgenstern-Price lamellmetod och cirkulärcylindriska glidytor. Sektion C-C har inte beräknas då ingen förändring planeras här och lutningen är mycket flack. Nedanstående jordmodeller har använts i

stabilitetsberäkningarna.

Tabell 1. Jordmodell och materialparametrar (Härledda värden) för sektion A-A

Sektion A-A Tunghet,ᵞ,

(kN/m³) Odränerad skjuvhållfasthet, cu, (kPa)

Friktionsvinkel,Φ,(^o) Kohesions intercept (kPa) Torrskorpelera

(Cldc) 18 30 30 0,1

Gyttja (Gy) 15 9 30 0,1

Lera (Cl) 16 11 30 0,1

Lera (Cl2) 17 11+1,8z ¹ 30 0,1

Tabell 2. Jordmodell och materialparametrar (Härledda värden) för sektion B-B

Sektion B-B Tunghet,ᵞ,

(kN/m³) Odränerad skjuvhållfasthet, cu, (kPa)

Friktionsvinkel,Φ,(^o) Kohesions intercept (kPa)

Fyllning 20 32

Torrskorpelera

(Cldc) 18 30 30 0,1

Lera 1(Cl1) 16 13+0,875z ² 30 0,1

Lera 2(Cl2) 17 16,5+0,875z ³ 30 0,1

Grundvattennivån har i båda sektionerna antagits ligga vid ursprunglig markyta. Portrycksprofilen antas vara hydrostatisk genom lerprofilen.

En last om 10 kPa har antagits på fyllningen i sektion B-B och på ursprunglig markyta söder om bäcken i sektion A-A. Bäcken antas inte vara fylld med vatten i stabilitetsberäkningarna.

1 Z räknas från ca 4 meters djup

2 Z räknas från nivån +1

3 Z räknas från nivån -3

(8)

Tabell 3. Gynnsamma och ogynnsamma förhållanden

Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma

Innehållet av

fältundersökningen och dess omfattning

Kvalificerade

fältundersökningar är utförda (Ving- och CPT-sondering och ostörd provtagning )

Områdets beständighet Ingen observerad erosion i bäcken

Områdets geometri Flack lutning på befintlig mark Portryck- och

grundvattenförhållanden

Kort mätserie, Artesiskt tryck

Jordens egenskaper Kvicklera, Stor spridning på

skjuvhållfastheten

Konsekvens av skred Stor ekonomisk skada, risk för

personskada Beräkningsmetodens

omfattning och innehåll

Tvådimensionella beräkningar, (beräknings resultatet är på säkra sidan)

Valet av säkerhetsfaktorer baseras på tillämpningsdokument IEG rapport 4:2010, detaljerad utredning. För att uppnå tillfredställande stabilitet skall säkerhetsfaktorn uppgå till Fc=1,65 och Fkomb=1,45.

Tabell 4. Beräknade säkerhetsfaktorer

Sektion Fc Fkomb

A-A 2,25 1,76

B-B vänster, med uppfyllnad och lastrestriktion

1,72 1,47

B-B höger,

med uppfyllnad och lastrestriktion

1,69 1,45

B-B vänster, uppmätt

grundvattentryck 1,47

B-B höger, uppmätt

grundvattentryck 1,45

(9)

4.5.1 Slutsats stabilitet

Stabiliteten i sektion A-A är tillfredställande med befintlig geometri och en påförd last på 10 kPa. Stabiliteten för uppfyllnad till +3,2 i sektion B-B är tillfredställande med en belastning på fyllningen om 10 kPa fram till 3 meter från släntkrön. Stabiliteten i sektion C-C bedöms som

tillfredställande då lutningen på mark och havsbotten är mycket flack och att ingen förändring av markytan planeras här.

5 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER 5.1 Planerad byggnation

De geotekniska undersökningarna syftar till att utgöra underlag inför detaljplanearbete. På platsen avses byggas ca 250 bostäder med tillhörande infrastruktur.

5.2 Grundläggningsförslag m.m.

Inom området råder varierande förutsättningar för grundläggning. Inom de på ritning G-1 112-030, se bilaga till markteknisk

undersökningsrapport, markerade fastmarksområdena, samt i områdets sydvästra del (Bh 17, 18, 22 och 23), som består av fastmark och berg i dagen, kan byggnader grundläggas med platta på mark. I övriga delar av området där djupen är ojämna och jordlagren är lösa, förordas

stödpålning alternativt plintar vid mindre jorddjup. Pålar slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. För kontroll att erforderlig geoteknisk bärförmåga uppnåtts kan pålarna stötvågsmätas. Plattan utföres fribärande mellan pålarna.

Siltiga jordarter förekommer inom området. Silt är en jordart som är tjälfarlig och vid störning blir den flyt- erosions och skredbenägen.

Innan grundläggningsarbetena påbörjas, är det viktigt att all mulljord, gammalt otjänligt fyllnadsmaterial, samt annat material vilket är ogynnsamt för grundläggningen, först schaktas bort. Eventuellt nytt fyllnadsmaterial väljs- och packas enligt gällande anläggnings AMA . Inför byggnation bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att hitta optimala grundläggningssätt för varje enskild byggnad.

5.3 Radon

På uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB har GEO-Gruppen AB under maj 2012 utfört en radonundersökning inom området. Radonhalten i

markluften uppmättes till 4 och 55 kBq/m³ med Markus 10. Högsta värden erhölls i områdets nordvästra del. Gammastrålningsvärden mellan 0,07 och 0,18 µSv/h. De högsta värdena i områdets västra del.

Se bilaga 3 112-030, Markteknisk Undersökningsrapport/Geoteknik ”Inför detaljplan, Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun”, från Tellstedt i Göteborg AB, daterad 2012-05-31, rev 2014-01-17, för mer detaljerad information.

(10)

Västra delen av området klassas som högriskområde och den östra delen som normalriskområde.

Vid normalradonmark ska alla rörgenomgångar i bottenplattan tätas med silikon eller likvärdig tätningsmassa, alternativt förses med muffar, som hindrar radongas att tränga in i byggnaderna. Fyllnadsmaterial under plattor för bostadstäder skall vara radonkontrollerat.

6 SCHAKTNING OCH UPPFYLLNAD

Alla schaktningsarbeten utförs med fördel under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer.

Kvicklera har påträffats inom undersökningsområdet. Kvicklera är mycket lättstörd och blir flytbenägen vid schaktning och när den utsätts för

vibrationer.

Marken kommer att behövas fyllas upp inom det lägre området som är markerat på ritning G-1 112-030. Uppfyllnad skall ske med pålningsbara och radongodkända massor.

För att uppnå marknivån +3,2 uppgår uppfyllnaden till som mest ca 1,4 meter närmast bäcken i stabilitetsberäkningssektion B-B.

Fyllnadsmaterialet och bäckens släntlutning läggs med lutning 1:2 ned mot bäcken för att erhålla erforderlig stabilitet.

7 SAMMANFATTNING

• Uppfyllning kan utföras till +3,2 med hänsyn till stabilitets- och sättningsförhållanden inom området beläget närmast bäcken i nordvästra delen av detaljplaneområdet, se markerat område på ritning G-1 112-030 i markteknisk undersökningsrapport.

• Grundläggning av hus rekommenderas att ske på stödpålar inom områden bestående av lera. Inom fastmarksområden kan

grundläggning ske på platta.

• Västra delen av detaljplaneområdet klassas som högriskområde och den östra delen som normalriskområde med hänsyn till radon.

(11)

8 BILAGOR

• Bilaga 1 Utvärderad skjuvhållfasthet sektion A-A

• Bilaga 2 Utvärderad skjuvhållfasthet, sektion B-B

• Bilaga 3:1-3:7 Stabilitetsberäkningar

• Bilaga 4 Utvärderad CRS

(12)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Djup

kPa

Sammanställning skjuvhållfasthet med avseende på djup, Sektion A, Tjuvkil 2:67,

Kungälvs kommun C

^u

(korrigerad)

Vb 101

Vb 102 Bilaga 1 112-030

(13)

-10 -9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Nivå

kPa

Sammanställning skjuvhållfasthet med avseende på nivå, Sektion B,Tjuvkil 2:67,

Kungälvs kommun C

^u

(korrigerad)

Kv 4 Kv 104 Vb 101 Vb 102 Vb 103 CPT 103 Bilaga 2 112-030

(14)

Cldc Gy Cldc Cl

Cl 2 2.249

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1 Name: Gy

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 15 kN/m³ Cohesion: 9 kPa Piezometric Line: 1 Name: Cl

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 16 kN/m³ Cohesion: 11 kPa Piezometric Line: 1 Name: Cl 2

Model: S=f(depth) Unit Weight: 17 kN/m³ C-Top of Layer: 11 kPa C-Rate of Change: 1.8 kPa/m Limiting C: 0 kPa

Piezometric Line: 1 Date: 2013-12-09

Time: 15:37:46

File Name: Sektion A-A odrän.gsz

Directory: G:\Projekt\2012\112-030 Tjuvkil 2-67\G\2013\Slope\

Last Solved Date: 2013-12-09 Last Solved Time: 15:37:56

Surcharge (Unit Weight): 10 kN/m³ Tjuvkils huvud

Sektion A-A Odränerad analys

Avstånd

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110

H öj d

-15 -5 5 15 25 35

Bilaga 3:1

(15)

Cldc Gy Cldc Cl

Cl 2

2.600 2.800

1.759 File Name: Sektion A-A komb.gsz

Last Solved Date: 2013-12-09 Last Solved Time: 15:42:56 Date: 2013-12-09

Time: 15:42:39 Time: 15:42:39 Tjuvkilshuvud Sektion A-A Kombinerad analys

Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 18 kN/m³ Phi: 30 °

C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Top of Layer: 30 kPa Cu-Rate of Change: 0 kPa/m C/Cu Ratio: 0.1

Piezometric Line: 1 Name: Gy

Piezometric Line: 1 Name: Cl

Piezometric Line: 1 Name: Cl 2

C-Top of Layer: 0 kPa C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Top of Layer: 11 kPa Cu-Rate of Change: 1.8 kPa/m C/Cu Ratio: 0.1

Piezometric Line: 1

Avstånd

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110

H öj d

-15 -5 5 15 25

Bilaga 3:2

(16)

1.71.68700

Name: Fyllning Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kN/m³ Cohesion: 0 kPa Phi: 32 ° Phi-B: 0 °

Piezometric Line: 1 Name: Cldc

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1 Name: Cl1 Model: S=f(datum) Unit Weight: 16 kN/m³ C-Datum: 13 kPa

C-Rate of Change: 0.875 kPa/m Limiting C: 0 kPa

Elevation: 1 m Piezometric Line: 1 Name: Cl2 Model: S=f(datum) Unit Weight: 17 kN/m³ C-Datum: 16.5 kPa

Elevation: -3 m Piezometric Line: 1 Surcharge (Unit Weight): 10 kN/m³

Date: 2013-12-18 Time: 13:02:17

File Name: Sektion B-B odrän höger.gsz

Last Solved Date: 2013-12-18 Last Solved Time: 13:02:48 {CurrentAnalysis}

Tjuvkils huvud Sektion B-B Odränerad analys

Slänt 1:2 och överlast 3 meter från släntkrön

Avstånd

5 15 25 35 45 55 65-15

-5 5 15 25

H öj d

-15 -5 5 15 25

Bilaga 3:3

(17)

1.451

Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kN/m³ Cohesion: 0 kPa Phi: 32 ° Phi-B: 0 °

Piezometric Line: 1 Name: Cl1

Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 16 kN/m³ Phi: 30 °

C-Datum: 0 kPa

C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Datum: 13 kPa

Cu-Rate of Change: 0.875 kPa/m C/Cu Ratio: 0.1

Elevation: 1 m Piezometric Line: 1 Name: Cl2

C-Datum: 0 kPa

C-Rate of Change: 0 kPa/m Cu-Datum: 16.5 kPa

Date: 2013-12-18 Time: 13:12:01

File Name: Sektion B-B komb höger.gsz

Tjuvkils huvud Sektion B-B Kombinerad analys

Avstånd

5 15 25 35 45 55 65-15

-5 5 15 25

H öj d

-15 -5 5 15 25

Bilaga 3:4

(18)

Cldc Cldc Cl1

Cl2 Fyllning

1.9 00

1.900

2.000

2.100

1.723

Name: Fyllning Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kN/m³ Cohesion: 0 kPa Phi: 32 ° Phi-B: 0 °

Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 18 kN/m³ Cohesion: 30 kPa Piezometric Line: 1 Name: Cl1 Model: S=f(datum) Unit Weight: 16 kN/m³ C-Datum: 13 kPa

Elevation: 1 m Piezometric Line: 1 Name: Cl2 Model: S=f(datum) Unit Weight: 17 kN/m³ C-Datum: 16.5 kPa

Date: 2013-12-18 Time: 10:13:16

File Name: Sektion B-Bodrän.gsz

Tjuvkils huvud Sektion B-B Odränerad analys

Avstånd

5 15 25 35 45 55 65-15

-5 5 15 25

H öj d

-15 -5 5 15 25

Bilaga 3:5

(19)

1.6 1.700 00

1.470

Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kN/m³ Cohesion: 0 kPa Phi: 32 ° Phi-B: 0 °

Piezometric Line: 1 Name: Cl1

C-Datum: 0 kPa

Elevation: 1 m Piezometric Line: 1 Name: Cl2

C-Datum: 0 kPa

Date: 2013-12-18 Time: 12:47:42

File Name: Sektion B-B komb vänster.gsz

Avstånd

5 15 25 35 45 55 65-15

-5 5 15 25

H öj d

-15 -5 5 15 25

Bilaga 3:6

(20)

Cldc Cldc Cl1

Cl2

Fyllning Fyllning

Name: Fyllning Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 20 kN/m³ Cohesion: 0 kPa Phi: 32 ° Phi-B: 0 ° Name: Cldc

Name: Cl1

C-Datum: 0 kPa

Elevation: 1 m Name: Cl2

C-Datum: 0 kPa

Elevation: -3 m Surcharge (Unit Weight): 10 kN/m³

Date: 2014-01-20 Time: 09:34:15

File Name: Sektion B-B komb med uppmätt portryck.gsz Directory: G:\Projekt\2012\112-030 Tjuvkil 2-67\G\2013\Slope\

Fkomb=1,47

Fkomb=1,45

Portryck motsvande nolltrycks nivå vid markytan och 0,5 meters övertryck i botten av leran

PWP Conditions Source: Pressure Head Spatial Function PH head Spatial Fn.: Uppmätt portrycksmodell

Avstånd

5 15 25 35 45 55 65-15

-5 5 15 25

H öj d

-15 -5 5 15 25

Bilaga 3:7

(21)

0

2

4

6

8

10

12

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0

Effektivspänning (kPa) Förkonsolideringstryck, Kv 104 0,8*Förkonsolideringstryck, Kv 104

Spänningsdiagram

Bilaga 4 112-030