Förskolans vision: På Tomtebo arbetar vi för att alla ska känna sig lika mycket värda!

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

FÖRSKOLAN TOMTEBO 2014-2015

Förskolans vision:

På Tomtebo arbetar vi för att alla ska känna sig lika mycket värda!

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

 Vi arbetar utifrån styrdokumenten Lpfö98 och Skollagen.

 Vi planerar, genomför, följer upp och utvärderar vårt arbete.

 Vi samarbetar med föräldrar.

 Vi tar hjälp av specialpedagog och övriga resurser vid behov.

 Värdegrundsarbete

 PUG (berömma, bekräfta, ignorera mindre felsteg)

 Vi för diskussioner om likabehandlingsarbete på arbetslagsträffar.

 Vi är lyhörda inför barnens behov.

 Personalen ska vara goda förebilder.

 Vi arbetar med Vännerna i Kungaskogen, som är ett värdegrundsmaterial.

 Vi skall vara medforskande pedagoger och vara där

barnen är.

Regelverk

Diskriminering & Trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap.6.

(Se vidare sista sidan)

Uppföljning från tidigare åtgärder Kön/Könsöverskridande tillhörighet

Vi fortsätter med barnintervjuer eftersom det ger barnen ökad möjlighet att få omsätta och formulera sina tankar i ord, samt att vi då mer medvetet lyssnar på barnet.

Etnisk tillhörighet

Då vi ser stora vinster av att använda teckenstöd samt bildstöd i vår verksamhet anser vi att det är en viktig insats som behöver fortsätta och utvecklas.

Funktionsnedsättning Sexuell läggning

Övrig kränkande behandling

Vårt arbete med ”Vännerna i Kungaskogen” behöver vi fortsätta med för att motverka olika diskrimineringsgrunder och kränkande behandling.

Delaktighet och samverkan i framtagande av planen:

Vi har gjort intervjuer med några av barnen och observationer/kartläggning på flera barn. All personal har läst och kommenterat likabehandlingsplan.

Information om likabehandlingsplan lämnades till våra föräldrar under höstens föräldramöte.

Kränkande behandling

Kränkningar kan ske av en eller flera personer och riktas mot en enskild individ eller grupp. Kränkningar kan vara:

Fysiska ( slag, knuffar mm) Verbala ( hot, öknamn mm)

Psykosociala ( blickar, ryktesspridning mm)

Texter, bilder ( lappar, fotografier, sms., filmning mm) Trakasserier

Är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna:

Kön, könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning

Sexuell läggning Ålder

Handledning för Lika rättigheter i förskolan

Diskrimineringsombudsmannen, DO, 2013

DISKRIMINERINGSGRUNDER

KÖN / KÖNSÖVERSKRIDANDE TILLHÖRIGHET Kartläggning

Genom intervjuer samt observationer med ett antal barn framgår det att det inte är könet som är avgörande för leken utan att man har en kompis att leka med.

Många nämner att de inte vill vara ensamma. Leken tillsammans med någon, är viktig.

Några av förskolans rum är mer attraktiva än andra, t.ex. kojrummet,

rolleksrummet, byggrummet och musik/matterummet samt restaurang Stjärnan pga. nya leksaker. I intervjuerna framgår det att barnen gillar bygg- och rollek, göra kojor.

Mål & Åtgärder

Mål Alla barn får möjlighet att utveckla sin personlighet och erbjudas olika material oavsett kön/könstillhörighet.

Främjande åtgärd

 Personalen är goda förebilder och tänker på vad vi förmedlar angående könsroller till barnen.

 Vi fortsätter arbetet med Vännerna i Kungaskogen med t.ex.

bussig kompis, få vara med och leka, man kan leka med flera, stopphanden m.m.

 Rollspel och teater (om vad man får och inte får, och hur man kan göra istället) med efterföljande diskussion.

 Hålla rummen attraktiva utifrån barnens intressen oavsett kön, samt genom att barnen är delaktiga i inköp av nytt material.

 Personalen försöker delta aktivt i barnens lekar vid behov.

Klart Oktober -15

Ansvarig All personal

Utvärdering

ETNISK TILLHÖRIGHET Kartläggning

För de flesta barnen på förskolan är modersmålet svenska. Vi har endast några familjer med annat modersmål.

Mål På vår förskola ser både barn och vuxna olikheter som en tillgång.

Främjande åtgärd

 Vi drar nytta av de språk, kulturer m.m. som finns i våra barngrupper, t.ex. genom sånger, ramsor och att lära oss ord på varandras språk m.m.

 Vi använder oss av bildschema och teckenstöd.

 Stöd (t.ex. tolkhjälp) vid inskolning av barn med annan etnisk tillhörighet vid behov.

 Under en månad detta läsår kommer vi att arbeta utifrån ett interkulturellt perspektiv med hjälp av vårt fadderbarn Bethelhem

Klart Oktober -15 Ansvarig All personal

Utvärdering

RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Kartläggning

Vi ser det som en tillgång att man kan tycka och tro på olika sätt.

Mål Vi ser det som en tillgång att man kan tycka och tro på olika sätt.

Främjande Åtgärd

 Vi tar hänsyn till mat/kulturskillnader.

 Om barnen ställer frågor om religion så svarar vi att alla kan tro olika och att det är ok.

 Vi följer de svenska traditionerna och gör barnen delaktiga i dessa utan någon religiös påverkan.

 Dra nytta och ta tillvara om allas våra olika traditioner.

Klart Oktober -15 Ansvarig All personal

Utvärdering

SEXUELL LÄGGNING Kartläggning

Är inte aktuellt i nuvarande grupper.

Mål Att alla på förskolan ser det som positivt med olikheter Främjande

åtgärd

 Genom litteratur och diskussioner ger vi alla barn, utifrån ålder, förståelse för att familjebildningar kan se olika ut.

 Finns med i vårt temaarbete familj och yrken i arbetet med vännerna i Kungaskogen.

Klart Oktober - 15 Ansvarig All personal

FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kartläggning

För närvarande har vi inga barn med funktionshinder i våra grupper.

Mål Alla på förskolan har förståelse för att människor är olika och ser det som en tillgång.

Främjande åtgärd

 Vi arbetar aktivt med ”Vännerna i Kungaskogen”.

 Vi arbetar med teckenstöd i verksamheten.

 Vi drar nytta av varandras olikheter (t.ex. syn, hörsel, tal, sjukdomar etc.) och kompetenser i den dagliga

verksamheten.

 Teckenstödsvila, månadens tecken/sång.

 Genom litteratur som tar upp olikheter, sjukdomar, funktions nedsättning.

Klart Oktober -15

Ansvarig All personal

Utvärdering

ÅLDER Kartläggning

För närvarande upplever vi inte något problem angående ålder.

Genom våra observationer har vi sett att barnen leker mer i åldersblandade grupper på Solen än förut.

Mål Barn och personal på förskolan tror på och ser det kompetenta barnet.

Främjande åtgärd

I den dagliga verksamheten lyfts kompetenser istället för ålder.

Personalen ser till att det finns inspirerande material för alla åldrar på både Solen och Månen.

Klart Oktober-15 Ansvarig All personal

ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Kartläggning

Genom intervjuer berättar några barn att de inte tycker om när någon kompis är dum, utan vill vara med de som är snälla/roliga att leka med. Barnen tycker också att det är viktigt att få leka färdigt samt att få leka ostört.

Mål Alla barn ska känna sig trygga på Tomtebo.

Alla barn ska veta att man får bli arg, men man får inte göra illa eller förstöra för någon.

Främjande åtgärd

Fortsatt arbete med Vännerna i Kungaskogen med t.ex.

 Vi vuxna är goda förebilder

 Bussig kompis

 Vara rädda om varandra

 Alla som vill får vara med och leka, ingen behöver vara ensam.

 Rollspel, handdockor, teater.

 Lyssna på varandra

 Barnens egna tankar och idéer på lösningar

”vad man får och inte får”.

 Hjälpa varandra

 Gyllene regeln: Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig!

 Stopphanden

 Alla i förskolan bygger vidare på det som är positivt

 Vi försöker ge barnen möjlighet att få leka ostört.

Klart Oktober-15

Ansvarig All personal

Utvärdering

Flen _____________________________

Förskolechef ____________________________________________________

Presentation av planen

Planen förankras i personalgruppen och återkopplas till barn och föräldrar.

Utvärdering & Uppföljning

Planen följs upp och kontinuerligt tillsammans med barnen, på arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, föräldramöten.

Utvärderas innan sommaren och en ny plan färdigställs till oktober-15.

Rutiner och åtgärder för akuta situationer vid kränkning eller trakasseri

När agerar vi

 När någon (barn, personal, förälder…) upplever att någon form av kränkning skett, kontaktas personalen.

 Det krävs ingen anmälan från utsatt barn/vårdnadshavare.

 En utredning startas omgående.

Hur agerar vi Steg 1

 Pedagogerna för samtal med uppgiftslämnare, utför observationer och samtalar med barnen i aktuell barngrupp samt hämtar in fakta från de vuxna som finns kring barnen på förskolan. Den inhämtade informationen dokumenteras av pedagogerna på aktuell förskoleavdelning.

 Vid behov skall pedagogerna föra två skilda samtal, dels med vårdnadshavaren till den utsatte, dels med vårdnadshavare för den som utövat kränkningen. Samtalen skall leda till bättre förståelse för bakomliggande orsaker till att situationen har uppstått för att kunna sätta in framgångsrika åtgärder så att kränkningen upphör. Pedagogerna fortsätter att följa upp och dokumentera arbetet. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom en till två veckor.

Steg 2

 Vid fortsatt kränkning informeras förskolechef som gör en anmälan till huvudman. I detta fortsatta arbete ansvarar förskolechef för dokumentation, uppföljning och utvärdering.

 Samtal förs med vårdnadshavarna till det barn som utsatts för kränkning och med de vars barn har utfört kränkningarna. En överenskommelse om stödinsatser görs om hur den kränktes situation skall lösas och en ev. handlingsplan upprättas.

 Vid behov kan specialpedagog (el. annan profession inom elevhälsan) kopplas till ärendet.

 Förskolechefen överväger om anmälan behöver göras till Socialtjänsten.

 Återkommande uppföljningssamtal med den kränkte samt med den som kränkt och deras vårdnadshavare.

Om personal kränker barn eller barn kränker personal.

Ovan nämnda handlingsplan används i tillämpliga delar. Barn som kränkts av personal stöttas av annan personal.

Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvariga (Diskrimineringsombudsmannen, 2013, s.49).

Förskolechefen ansvarar för utredningen samt erbjuder den anställde stödsamtal och kontaktar den ev. fackliga organisationen. Om inte kränkningen upphör kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas.

Om någon i personalen upplever sig utsatt av någon annan i personalen.

Förskolechefen kontaktas och vänder sig till HR -avdelningen och de fackliga för handläggning av ärendet.

Diskrimineringsgrunder

o Kön – menas den biologiska könstillhörigheten.

o Könsöverskridande identitet eller uttryck – menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet.

o Etnisk tillhörighet – menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

o Religion eller annan trosuppfattning

o Funktionsnedsättning – menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsbegränsningar av en persons funktionsförmåga.

o Sexuell läggning – menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

o Ålder – att inte särbehandlas p g a ålder

Definitioner & Begrepp

Likabehandling – menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.

Diskriminering – är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet.

I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.

Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.

Direkt diskriminering – innebär att ett barn behandlas sämre än andra barn.

Indirekt diskriminering – det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn p g a diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier – är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling – är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Det kan utföras i verksamhet eller ex via telefon och internet.

Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det kan uttryckas genom att retas, mobbas, starta ryktesspridning, förlöjligande, frysa ut någon, fysisk våld, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Repressalier – personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling p g a att barnen eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap

Målinriktat arbete

14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt

skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§.

Att förebygga och förhindra trakasserier

15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till

verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella

trakasserier.

Likabehandlingsplan

16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.

En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Skollagen kap. 14 a

Ansvar för personalen

5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Lag (2008:571).

Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571).

Skadestånd

12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 §§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).