En neolitisk boplats i Skrea

(1)

UV RAPPORT 2012:48

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

En neolitisk boplats i Skrea

Lämningar från sten-, brons- och järnålder i kustmiljö Halland, Skrea socken, Skrea 4:7, RAÄ 238

Petra Nordin

(2)

(3)

UV RAPPORT 2012:48

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

En neolitisk boplats i Skrea

Lämningar från sten-, brons- och järnålder i kustmiljö Halland, Skrea socken, Skrea 4:7, RAÄ 238

Dnr 422-733-2011

Petra Nordin

(4)

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2012-02-17. Dnr 601-2012/866.

Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson

Omslag Vy över förundersökningsområdet. Foto, från sydväst: Petra Nordin.

Tryck/utskrift Ineko, Göteborg 2012 Riksantikvarieämbetet,

Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12

431 34 Mölndal Tel.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13

e-post: uvvast@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Inledning 5 Topografi 5 Fornlämningsmiljö 5 Målsättning och metod 7 Resultat 7

Anläggningar 10 Fynd 10 Åtgärder 10

Frågor inför en slutundersökning 12 Referenser 12

Administrativa uppgifter 13 Bilagor 14

Bilaga 1a. Schaktplan 14 Bilaga 1b. Schaktlista 15 Bilaga 2. Anläggningslista 16 Bilaga 3. Fyndlista 21 Bilaga 4. Vedartsanalys 22 Bilaga 5. ¹⁴C-dateringar 24 Figur- och tabellförteckning 26

(6)

Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 52 Falkenberg (skala 1:100 000), och GSD-Sverigekartan med platsen för förundersök-

ningen markerad.

(7)

Under några dagar i september 2011 förundersökte Riksantikvarieämbetet, Arkeolo- giska uppdragsverksamheten (UV Väst), boplatsen Skrea 238. Boplatsen är belägen strax söder om Falkenberg i Halland. Vid förundersökningen iakttogs 186 boplats- relaterade anläggningar i 21 schakt. Ett spritt neolitiskt flintmaterial observerades i ett sandlager centralt på boplatsen. Träkol från ett stolphål har daterats till sent tidigneolitikum och kol från en härd har daterats till yngre bronsålder. Förutom flinta påträffades fynd av keramik och brända ben på boplatsen.

Inledning

På uppdrag av Falkenbergs kommun och fastighetsägaren Svenne Karls- son har Riksantikvarieämbetet arkeologiska uppdragsverksamheten UV Väst under tre dagar i september 2011 förundersökt boplatsen RAÄ 238 i Skrea socken. Boplatsen, som upptäcktes vid en arkeologisk utredning 2010 (Nordin 2011), är belägen på fastigheten Skrea 4:7, strax söder om Falkenberg i Halland. Förundersökningen föranleddes av att kommunen planerar att uppföra bostäder.

Vid förundersökningen upptogs 21 sökschakt och 13 procent av boplat- sens yta frilades. 186 boplatsrelaterade anläggningar dokumenterades och 39 fynd framkom.

UV Väst anser att boplatsen bör slutundersökas innan exploateringen kan äga rum.

Topografi

Exploateringsområdet är beläget sydväst om berget Mannaberg strax söder om Falkenberg i Skrea socken. Boplatsen ligger på den norra sidan av en nordost-sydvästligt orienterad dalgång som sluttar svagt ner mot havet i väster. Förundersökningsområdet är beläget i åkermark, på en nivå av ungefär 20 meter över havet. Norr om Mannaberg rinner Ätran och i söder Suseån.

Fornlämningsmiljö

Skrea socken är mycket rik på fornlämningar. På Mannaberg direkt norr om boplatsen finns ett flertal registrerade gravar: stensättningar (RAÄ 45:1, 47:2, 50:1, 51:1, 52:1, 53:1, 55:1, 149, 240), högar (RAÄ 47, 48, 54:1, 221) och ett röse (RAÄ 237). En fångstgrop (RAÄ 239), tre boplatser (RAÄ 150, 204, 230), en hällristning (RAÄ 151) och en fyndplats (RAÄ 54:2) har också registrerats på berget. I dalgången sydost om Mannaberg finns flera registrerade lösfynd (RAÄ 158:1, 113, 114, 153 och 159). Flera av lösfynden är neolitiska flintartefakter.

Boplatsen Skrea 204 är belägen nordväst om Mannaberg. Vid en för-

undersökning dokumenterades anläggningar från äldre bronsålder här. I en

åker sydväst om den förundersökta ytan observerades ett senmesolitiskt till

tidigneolitiskt flintmaterial (Wranning 2006).

(8)

Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 63D 0f NV, med förundersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000.

0 500 m

(9)

I samband med utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Torebo–

Heberg undersöktes ett flertal boplatser med lämningar från sten-, brons- och järnålder (Ryberg, Carlie och Wranning 2001). Boplatserna var belägna nordost om Skrea samhälle och cirka 2,5 kilometer nordost om förunder- sökningsområdet.

Målsättning och metod

Målet med förundersökningen var att utifrån rådande kunskap fastställa och beskriva fornlämningen karaktär, omfattning, sammansättning, komplexitet och bevarandestatus med hjälp av ett vetenskapligt arbetssätt.

En grävmaskin anlitades för att dra sökschakt. Schakt, anläggningar och fynd mättes in med DGPS (Differential Global Positioning System).

Ett urval anläggningar grävdes ut för att samla in kol för vedartsanalys och

14

C-datering. Anläggningarna fotograferades och dokumenterades i profil.

Digitala mätdata finns tillgängliga i intrasisprojektet UV2011:035 på UV.

De fynd som ansågs vara viktiga för tolkningen av boplatsen tillvaratogs.

Resultat

Vid den aktuella förundersökningen observerades 186 boplatsanläggningar:

21 härdar, 59 gropar, 89 stolphål, 8 rännor, 3 kulturlager och en recent husgrund. Totalt upptogs 21 schakt och 1893,5 kvadratmeter frilades inom boplatsen, vilket motsvarar ungefär 13 procent av boplatsen totala yta. Två schakt, nr 8 och 20, var tomma på fynd och anläggningar. På schaktplanen

Figur 3. Utdrag ur FMIS. Skala 1:20 000.

(10)

Figur 4. Schaktplan med anläggningar. Skala 1:600.

⁰ ^{10 m}

(11)

Figur 5. Foto över den södra delen av boplatsen och schakt 21. I schaktet syns ett 10 meter i diameter stort kulturpåverkat lager, A425. Det finns anlägg- ningar i lagret. Foto, från väster: Petra Nordin.

Figur 6. A436 i schakt 15. Trä- kol från stolphålet är daterat till sent tidigneolitikum. Foto, från östnordöst: Petra Nordin.

Figur 7. Härden A422 i schakt 21. Träkol från anläggningen har daterats till yngre brons- ålder. Foto, från västsydväst:

Petra Nordin

(12)

ser man inga inmätningar i schakt 10 och 11. Eftersom flera dräneringar låg direkt under matjorden, så gick vi inte djupare i dessa schakt. Det fanns dock anläggningar i dem.

Vid förundersökningen framkom 39 fynd. Merparten av fynden är flinta, men även keramik, järnmalm och en pimpsten påträffades.

Anläggningar

Merparten av anläggningarna är stolphål, men det finns också relativt många härdar och gropar samt rännor.

I stolphål A436, som är beläget centralt på boplatsen, påträffades ett neo- litiskt keramikfragment. Träkol från stolphålet har daterats till 3600–3300 före Kristus, det vill säga sent tidigneolitikum (UGAMS 9825, 4720±25 BP).

Flera härdar iakttogs på boplatsen. Träkol från en härd, A422, i schakt 21 har daterats till yngre bronsålder (UGAMS 9824, 2800±25 BP). Härden var belägen i den södra delen av boplatsen.

Fynd

Vid förundersökningen påträffades 39 fynd. Merparten av fyndmaterialet var flintavslag, men även fragment av trattbägarkeramik, ett flathugget avslag och en avslagskniv påträffades (se fyndlista bilaga 3). Keramik från brons- och järnålder iakttogs också i den nordöstra delen.

Åtgärder

UV Väst rekommenderar att hela boplatsen slutundersöks innan exploate- ringen kan äga rum. Boplatsområdet omfattar totalt 14 700 kvadratmeter (se figur 3). Två

¹⁴

C-dateringar inom boplatsen talar för att slutundersök- ningen bör fokuseras på tidsperioderna yngre stenålder och yngre bronsål- der. Boplatslämningarna från yngre stenålder, som uppskattningsvis berör ca 4000 kvadratmeter av ytan, bedöms ha ett högre vetenskapligt värde, då få bebyggelselämningar från perioden har dokumenterats. Genom att kartlägga bebyggelsestrukturer och från de olika kontexten samla in prover ur anläggningar för analys, kan man få en uppfattning om ekonomi och resursutnyttjande. En studie av flintmaterialet och keramiken kan komplet- tera bilden av bosättningar i kustmilljö

Vid en slutundersökning bör man fokusera på att försöka kartlägga bebyggelsestrukturer från främst neolitisk tid. De neolitiska lämningarna är knutna till ett sandlager som kunde observeras i schakt 4, 5 och15.

Sandlagret breder ut sig centralt inom fornlämningen. Vid utredningen påträffades neolitiska artefakter i matjorden strax sydväst om schakt 15. De neolitiska lämningarna på platsen bedöms ha en högre vetenskaplig potential eftersom det finns en möjlighet att kunna kartlägga bebyggelsestrukturer från perioden.

Lämningarna från bronsåldern finns sannolikt utspridda över hela

boplatsen och beräknas extensivt uppta 70 procent av boplatsens yta. I väster

(13)

0 10 m

Figur 8. Plan över fyndenheter och

deras spridning i schakten (jämför

med fyndlista, bilaga 3). Neolitiska

fynd, redskap och keramik är marke-

rade. Skala 1:600.

(14)

iakttogs flera gropar och i öster och nordöst, uppe på en mindre platå, doku- menterades härdar och stolphål. I söder återfanns ett kulturpåverkat lager och flera härdar. Det är möjligt att man kan urskilja olika aktivitetsytor och troligtvis kan man kartlägga bebyggelsestrukturer och kanske en gårdsmiljö från metalltid på boplatsen. Keramik från yngre bronsålder/äldre järnålder påträffades i schakt 3 och 21. Inför en eventuell slutundersökning bedöms de metalltida lämningarna ha en medelhög vetenskaplig nivå. De kan dock med fördel studeras i relation till samtida lämningar i närområdet och till gravmiljön som återfinns uppe på Mannaberg.

Frågor inför en slutundersökning

Inför en eventuell slutundersökning kan följande frågor vara relevanta i sammanhanget:

• Kan vi kartlägga bebyggelselämningar från neolitisk tid och bronsål- der?

• Kan en rumslig studie av bebyggelsestrukturer och gårdsenheter ge information om hur lagring, stallning och ekonomiskt utnyttjande?

(Makroprover, vedartsanalyser och eventuellt fosfatkartering i fall behov föreligger)

• Kan vi finna boplatsstrukturer samtida med fyndmaterialet på boplat- sen?

• Vilken typ av neolitisk bosättning kan vi finna spår av?

• Kan boplatslämningarna från bronsålder relateras till gravmiljöerna på Mannaberg?

• Vad representerar kulturlagret i söder?

Resultatet från förundersökningen indikerar att resultatet från en slutunder- sökning bör sättas in i det neolitiska forskningsperspektivet i Halland, men också att bronsåldern vid Mannaberg med fokus på relationen grav- och boplatsmiljöer kan stå i fokus för studien.

Referenser

Nordin, P. 2011. Nyupptäckta boplatser, gravar och en fångstgrop i Skrea.

Resultatet från en arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning i Skrea. Halland, Skrea socken, Skrea 4:7, 4:8 och 4:11. UV Rapport 2011:12. Riksantikvarieämbetet.

Ryberg E., Carlie L. & Wranning P. 2001. Volym 2, Landskap i föränd- ring. Teknisk rapport från de arkeologiska undersökningarna av RAÄ 106, 162, 193 och 195, Skrea socken, Halland. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2000:1. Hallands länsmuseer och Riksantik- varieämbetet.

Wranning, P. 2006. Skrea – en bronsåldersboplats vid havet, samt meso- litiska och neolitiska lämningar. Arkeologisk förundersökning och arkeologisk utredning. Halland, Skrea socken, Skrea 8:5, Raä 204.

Kulturmiljö Halland. Halmstad.

(15)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 422-733-2011.

Länsstyrelsens dnr: 431-521-2011.

Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11904.

Intrasisprojekt: UV2011:035.

Undersökningstid: 8–12 september 2011.

Projektgrupp: Louise Olsson, Petra Nordin och Ulf Strucke.

Underkonsulter: Center for Isotop Studies, University of Georgia, USA.

Exploateringsyta: 14 700 kvadratmeter.

Upptagen yta: 1893,5 kvadratmeter.

Läge: Fastighetskartan, blad 63D 0fNV.

Koordinatsystem: Sweref 99, 12.00.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6306199,17 y 351080,40.

Höjdsystem: –.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 100 foton med Unr 4937:1–100.

Digital dokumentation: förvaras på UV Väst.

Fynd: fynd med Fnr 1–39.

(16)

Bilagor

Bilaga 1a. Schaktplan

0 Skala 1:1000 50 m

(17)

Bilaga 1b. Schaktlista

Id Namn Subklass Storlek (m²) Beskrivning Anmärkning

200 S1 Schakt 112 0–0,25 meter sandig humös matjord

0,25 meter– ljusbrun sand 6 stophål, 2 härdar, 4 gropar,

1 ränna 201 S2 Schakt 170 0–0,25 meter sandig humös matjord

0,25 meter– ljusbrun sand 13 stolphål, 1 härd, 4 gropar,

1 ränna 202 S3 Schakt 165 0–0,25 meter sandig humös matjord

0,25 meter– ljusbrun sand. I västra delen ett mellanbrunt sandlager med neolitisk flinta

10 stolphål, 1 härd, 6 gropar

0,25 meter– ljusbrun sand. I västra delen ett mellanbrunt sandlager med neolitisk flinta

6 stolphål, 6 gropar, 1 ränna

272 S8 Schakt 38,5 0–0–35 meter matjordslager

0,35 meter– lerinblandad sand. Hårt utsatt för jordbruket (dräneringsdike) och invid ett impediment i sydost

–

0,4 meter– ljusbrun sand 15 stolphål, 5 gropar, 1 ränna

0,4 meter– ljusbrun sand 3 stolphål, 1 grop, 1 ränna

0,35 meter– ljusbrun sand 5 stolphål, 1 grop

0,4 meter– ljusbrun sand 5 stolphål, 6 härdar, 4 gropar

0,35 meter– ljusbrun sand 4 stolphål, 1 grop

340 S14 Schakt 16 Stört av dräneringar

0,35 meter– ljusbrun sand 1 stolphål, 4 gropar, 3 härdar

0,4 meter– ljusbrun sand –

351 S10 Schakt 35 Endast 0–0,25 meter matjord avschaktad. Massor av dräneringar, men också anläggningar i den underliggande sanden

352 S9 Schakt 149 0–0,3/0,45 meter sandig humös matjord

0,3/0,45 meter– ljusbrun sand. Djupare matjord i väster 4 stolphål, 8 gropar, 1 härd 353 S13 Schakt 124 0–0,4 meter sandig humös matjord

0,4 meter– ljusbrun sand 1 stolphål, 10 gropar, 2 rännor,

1 härd 369 S12 Schakt 26 0–0,4 meter sandig humös matjord

0,4 Ljusbrun sand 1 härd, 2 gropar.

0,25– mellanbrunt sandlager. I sandlagret påträffades neolitisk flinta och neolitisk keramik. Kol från ett stolphål har daterats till neoliti- kum. Samma sandlager observerades i utredningsschakt 145, och förundersökningsschakt 3 och 4

10 stolphål, 2 gropar, 1 kulturlager, neolitiskt

408 S11 Schakt 26 Endast 0,3 meter matjord schaktades av. Anläggningar finns i schaktet men för att inte förstöra dräneringarna avbröts schaktningen 409 S19 Schakt 140 0–0,4 meter sandig humös matjord

0,4 meter– ljusbrun sand 5 stolphål, 1 härd

420 S21 Schakt 175 0–0,4/0,5 meter sandig humös matjord

0,4/0,5 meter– lerinblandad sand 5 stolphål, 4 härdar, 1 grop och ett kulturpåverkat lager, 10 meter i diameter stor 1893,5

(18)

Bilaga 2. Anläggningslista

Id Namn Klass Subklass Storlek (m) Djup (m) U? Beskrivning

2 Arkeologiskt objekt Grop 0,5

3 Arkeologiskt objekt Lager 0

Kulturpåverkat lager

4 Uthus? Arkeologiskt objekt Störning 2 Kvadratisk form ca 1,5 meter sida. 0,3 meter bred kant. Fyllning: kol och sot. Mindre byggnad som brunnit ner? Troligtvis sentida

6 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,5

8 Arkeologiskt objekt Ränna 0

11 Arkeologiskt objekt Grop 0

13 Arkeologiskt objekt Härd 1,7 Fortsätter utanför schaktet

205 Arkeologiskt objekt Ränna 0

208 Arkeologiskt objekt Grop 2 1 meter bred

210 Arkeologiskt objekt Grop 0,45 Kan vara stolphål

217 Arkeologiskt objekt Grop 0,5 0,5 meter. Kan vara stolphål

226 Arkeologiskt objekt Grop 0,5 {0,5 meter. Kan vara stolphål

230 Arkeologiskt objekt Härd 0,55

232 Dränering Arkeologiskt objekt Störning 0

(19)

237 Dränering Arkeologiskt objekt Störning 0

239 Arkeologiskt objekt Härd 1

243 Dränering Arkeologiskt objekt Störning

247 Arkeologiskt objekt Ränna 0,2 2,20×0,2 meter

257 Dränering Arkeologiskt objekt Störning 0 258 Dränering Arkeologiskt objekt Störning 0

263 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,4 Stenskott, 0,4 meter

268 Arkeologiskt objekt Ränna 0,4 0,4×1,5 meter stor. Grop eller ränna. Fortsätter in i

schaktkanten. Kol (1PK269) insamlat från anlägg- ningen

274 Arkeologiskt objekt Grop 1,2 0,6 meter

(20)

288 Arkeologiskt objekt Grop 0,5 0,2 Ja

289 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,4 0,3 Ja

290 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,3 0,28 Ja

291 Arkeologiskt objekt Grop 0,9 0,9 meter. Fortsatter in i schaktkanten

293 Arkeologiskt objekt Ränna 0,2

304 Arkeologiskt objekt Grop 0,8 {0,8×0,6 meter

305 Arkeologiskt objekt Ränna 0,6 1,3×0,6 meter

321 Arkeologiskt objekt Grop 0,8 0,8×0,6 meter

322 Arkeologiskt objekt Härd 0,5 Kol, sot och skorbrand sten

(21)

344 Arkeologiskt objekt Kokgrop 2 Kan vara härd- eller kokgrop

348 Arkeologiskt objekt Härd 1,6 Härdgrop 1,6 meter. Grop: 3×1,6 meter

356 Arkeologiskt objekt Ränna 0,3 0,3×2 meter

357 Arkeologiskt objekt Ränna 0,4

363 Arkeologiskt objekt Grop 1,3 0,1 1,3 meter×1,1 meter. Eventuellt ugn?

364 Arkeologiskt objekt Grop 0,6 0,1 0,6 meter. bränd lera

367 Arkeologiskt objekt Grop 0,8 0,8×0,6 meter

368 Arkeologiskt objekt Grop 2,5 0,3 2,5×1,5 meter stor

376 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,3 0,1

377 Arkeologiskt objekt Kulturlager 10 Kulturpåverkat lager ca 10 meter i nordväst-sydöstlig riktning i schaktet. Fyllningen utgörs av brun sand och i lagret påträffas flintspån och keramik (yngre stenålder)

380 Arkeologiskt objekt Grop 0,8 Avlång 0,8×0,6

389 Arkeologiskt objekt Grop 1 1×0,7 meter stor

393 Arkeologiskt objekt Grop 1,7 1,7×1 meter. Mellan A 392 och 391

(22)

399 Arkeologiskt objekt Dike 0

402 Arkeologiskt objekt Härd 1,1 Närmast fyrkantig

415 Dränering Arkeologiskt objekt Störning 0,3 Schaktets bredd×0,3 meter stort

417 Dränering Arkeologiskt objekt Störning 0,3 Dränering

421 Arkeologiskt objekt Härd 1 0,1

422 Arkeologiskt objekt Härd 0,7 0,08 Träkol insamlat för datering

425 Arkeologiskt objekt Kulturlager 10 Vid förundersökningen påträffades brända ben, kol

och flintavslag i lagret. Grå humös sand med en- staka kol var beläget på ett sotigt, kolbemängt lager.

Område för hus?

432 Arkeologiskt objekt Stolphål 0

436 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,45 0,27 Stolphål. Keramik (yngre stenålder) i toppen av an- läggningen. Kol insamlat för datering

438 Arkeologiskt objekt Grop 6 Ett mörkare lager i det fyndförande bruna sandlagret

som innehåller neolitisk flinta

(23)

Bilaga 3. Fyndlista

Fnr Id Namn Material Sakord Antal Fragm.grad Anmärk ning Fyndenhet

1 1000003 Keramik Bränd lera Föremål 1 Fragment 204

2 1000004 Flintkniv? Flinta Kniv 1 Avslagskniv 215

3 1000005 Avslag Flinta Avslag 1 218

4 1000006 Pimpsten Bergart Avslag/avfall 1 277

6 1000008 Avslag Flinta Avslag 1 Bränd 284

7 1000009 Övrigt slagen Flinta Avslag/avfall 1 284

8 1000010 Järnmalm? Bergart Avslag/avfall 1 285

10 1000012 Splitter Flinta Avslag/avfall 1 Fragment 287

11 1000013 Keramik Bränd lera Degel 2 Mynning 320

13 1000015 Avslag Flinta Avslag 1 Patinerad 320

15 1000017 Spån Flinta Spån 1 313

18 1000020 Plattformsavslag Flinta Avslag 1 Avslag från cylindrisk kärna 325

20 1000022 Avslag Flinta Avslag/avfall 2 I A331 0

21 1000023 Järnhalt sandklump Bergart 1 337

26 1000028 Keramik Bränd lera Degel 1 373

27 1000029 Övr slagen Flinta Avslag/avfall 2 373

28 1000030 Neolitiskt Flinta Redskap 1 Fragment 385

29 1000031 Avslag Flinta Avslag 2 Flathugget? 374

30 1000032 Keramik Bränd lera Föremål 1 Trattbägare 374

31 1000033 Avslag Flinta Avslag 1 Flathugget 418

34 1000036 Keramik Bränd lera Föremål 1 440

35 1000037 Avslagsskrapa Flinta Skrapa 1 440

37 1000039 Kärnor Flinta Kärna 2 Övrig 427

38 1000040 Slipad Flinta Redskap 1 Fragment 427

(24)

Bilaga 4. Vedartsanalys

Analysprotokoll

Landskap: Halland Socken: Skera

Fastighet: RAÄ nr: 238

Kategori:

AnalysId: 9695

Anläggning: 239 Provnr: PK240

Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1

Fragment: 2 Analyserat antal: 2

Art: Al Antal: 2

Material: Träkol Kommentar:

AnalysId: 9692

Art: Lind Antal: 1

AnalysId: 9691

Art: Ek Antal: 1

AnalysId: 9696

Vikt (g): 0,9 Analyserad vikt (g): 9

Material: Träkol

Kommentar: Kraftigt rötad före förbränning.

AnalysId: 9694

Art: Björk Antal: 14

(25)

AnalysId: 9697

AnalysId: 9698

AnalysId: 9693

(26)

Bilaga 5.

¹⁴

C-dateringar

(27)

(28)

Figur- och tabellförteckning Figurer

Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 52 Falkenberg (skala 1:100 000), och GSD-Sverigekartan med platsen för förundersökningen markerad. ...4 Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 63D 0f NV, med förundersökningsområdet

markerat. Skala 1:10 000. ...6 Figur 3. Utdrag ur FMIS. Skala 1:20 000....7 Figur 4. Schaktplan med anläggningar. Skala 1:600. ...8 Figur 5. Foto över den södra delen av boplatsen och schakt 21. I schaktet syns ett

10 meter i diameter stort kulturpåverkat lager, A425. Det finns anläggningar

i lagret. Foto, från väster: Petra Nordin....9 Figur 6. A436 i schakt 15. Träkol från stolphålet är daterat till sent tidigneolitikum.

Foto, från östnordöst: Petra Nordin. ...9 Figur 7. Härden A422 i schakt 21. Träkol från anläggningen har daterats till yngre

bronsålder. Foto, från västsydväst: Petra Nordin ...9 Figur 8. Plan över fyndenheter och deras spridning i schakten (jämför med fyndlista,

bilaga 3). Neolitiska fynd, redskap och keramik är markerade. Skala 1:600. ...11

(29)

(30)

En neolitisk boplats i Skrea

Under några dagar i september 2011 förundersökte Riks- antikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst), boplatsen Skrea 238. Boplatsen är belägen strax söder om Falkenberg i Halland. Vid förundersökningen iakttogs 186 boplatsrelaterade anläggningar i 21 schakt.