• No results found

Träning och utveckling för unga idrottare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Träning och utveckling för unga idrottare"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Träning och utveckling för unga idrottare

H.-C. Holmberg

Fysiologen, Karolinska Institutet Sveriges Olympiska Kommitté

BÄTTRE UNGDOMSIDROTT FÖR BÄTTRE ELIT 28 APRIL 2005

H.-C. HOLMBERG

(2)

Ungdomstränare:

Friidrott, basket

Längdskidåkning, skidorientering, skidskytte Kanot, cykel

Idrottsskola

Juniortränare:

Längdskidåkning, kanot, basket

Seniortränare:

Längdskidåkning, kanot

Utveckling/utbildning/träningschef:

Längdskidåkning

(3)

Insats

volym, frekvens, kvalitet

Kapacitet Resultat

Talangens v

Talangens v ä ä g mot topp g mot topp

H.-C. HOLMBERG

(4)

I nf luenser f rån Öst

Idrott - mycket viktigt Tillämpad forskning Pedagogiska processer Stora undersökningsgrupper

For skning f rån väst

Expansiv period bl.a. i SWE

Grundforskning + Tillämpad forskning

(5)

Sovjetiska träningsteoretiker (nära koppling forskare/teoretiker- tränare)

Bernstein 1930-talet Träning - en styrd process

Keller Träning blir akademiskt

Matvejew 1950-60 Planering periodisering (från microcykel till ) Ozolin 1960-70 Modern träningsprocess 1970

Tomanjan 1970-80 Retrospektivt vad gjorde de bästa när de var unga?

Betydelsen av bred bas diskuterade tidig specialisering Trender inom elitidrotten

Platonov 1970-80 Återhämtningstid efter olika typer av träning

Verchoshansky Styrketräning träningsplanering när utveckla vad?

Zatiorski Biomekanik motorisk kontroll

DDR (f.d. Öst- tyskland)

Grosser Martin Harre Tschiene

Friidrottens allmänna träningslära

N.-E. Rosenberg 80-talet

H.-C. HOLMBERG

(6)

Många aktiva

Hög grad av kontroll

Unik longitudinell statistik (bl.a. hur elitaktiva utvecklades från barn/ungdom)

Individualiserade utvecklingsmodeller Mycket samlad kunskap

LÄRDOM

Användbarhet i Väst?

AUS, CAN, HOLL, NOR har alla köpt in kunskap (litteratur/

personer) från Öst i uppbyggnaden av sina system

Användningen av denna kunskap/erfarenhet

i den Svenska modellen?

(7)

H.-C. HOLMBERG

(8)

Fysiska egenskaper Egenskaper som ställer stora krav på koordination

5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Reaktionsförmåga

Rytm Balans

Rumsorientering

Styrka

Aerob uthållighet Snabbhet

LEKSTADIET -10 år

GRUNDSTADIET ca 11-14 år

UPPBYGGNADS -STADIET

ca 15-18 år

Rörlighet/flexibilitet

(9)

Har vårt synsätt för ändrats avseende utveckling av vissa kvaliteter?

Hur arbetar man på f ältet?

Vad är viktigt?

H.-C. HOLMBERG

(10)
(11)

Koordination/motorik/teknik

Styrka Aerob

LEKSTADIET -10 år

GRUNDSTADIET ca 11-14 år

UPPBYGGNADS -STADIET

ca 15-18 år

Rörlighet/flexibilitet

Anaerob/lactacid

Snabbhet/anaerob alactacid

H.-C. HOLMBERG

(12)

Vi är av erfarenhet duktiga på att utveckla motorik

Vi är av erfarenhet duktiga på att analysera och lära ut teknik Vi är tidseffektiva flera andra länder mer tid

Finns ännu mer att lära stor utvecklingspotential Mindre tid idag jmf med tidigare effekt på sikt?

Drabbar detta finmotoriska idrotter i större utsträckning?

Viktig tid i gyllene åren NYTT PERSPEKTIV

Viktigt tidigt OCH på toppen i alla idrotter

(13)

I Södertälje hade Björn upptäckt att den tennisracket, som pappa Rune vunnit i en pingistävling, var lite för tung, när han bollade mot

garageporten hemma på

Torekällgatan; så tung att han på backhandsidan tvingades använda båda händerna.

I Tärnaby hade Ingemar under sin

uppväxt inte haft mycket annat att göra vintertid än att åka slalom: Mina första skidor var röda med gula tåhättor att sticka pjäxorna i, jag fick dom när jag var fyra. Jag åkte aldrig länge, däremot åkte jag ofta.

Många timmar i unga år - perfekt teknik !?

H.-C. HOLMBERG

(14)

Motoriskt krävande och kreativt lärande miljöer utvecklar Barn/ungdomar älskar utmaningar

Bred koordinationsbas gör övergång till mer specifik inlärning lättare lägre inlärningströsklar

Koordinativ buffert underlättar passagen av puberteten Lära sig av vad barn gör spontant i olika miljöer

Barn arbetar intervallbetonat (såväl låg- som högintensivt arbete) Barn lär sig via rollspel (härma) det goda exemplet

Variation idrottskola

Arbeta utifrån helhet, känsla och uppfattning - ej för detaljerat i yngre åldrar Vissa idrotter behöver bli specifika tidigt det är OK

Öka kunskap ledare/tränare på ungdomsnivå Lära av andra idrotter

Individuell anpassning

(15)

H.-C. HOLMBERG

(16)
(17)

Koordination/motorik/teknik

Styrka Aerob

LEKSTADIET -10 år

GRUNDSTADIET ca 11-14 år

UPPBYGGNADS -STADIET

ca 15-18 år

Rörlighet/flexibilitet

Anaerob/lactacid

Snabbhet/anaerob alactacid

H.-C. HOLMBERG

(18)

Obalans aktiv och passiv rörlighet

Diskussion huruvida stretching förebygger skador

Balans mellan rörlighet och styrka avgörande för optimal prestation

Ökat stillasittande leder till stelhet

(19)

Prioritera aktiv rörlighetsträning och funktionellt tänkande

Rörlighet - styrka optimal teknik EN HELHET

Rörlighetsträning anpassad efter individ och grenens rörlighetskrav

Plasticitet i muskulaturen högre i ung ålder Lättare att underhålla senare

Gymnastik, budo, brottning bra modeller Tidig rörlighetsträning OK i idrotter med extrema rörlighetskrav - kunskap

H.-C. HOLMBERG

(20)
(21)

Koordination/motorik/teknik

Styrka Aerob

LEKSTADIET -10 år

GRUNDSTADIET ca 11-14 år

UPPBYGGNADS -STADIET

ca 15-18 år

Rörlighet/flexibilitet

Anaerob/lactacid

Snabbhet/anaerob alactacid

H.-C. HOLMBERG

(22)

Överfart förmågan att klara av komplexa rörelser i hög fart viktigt i flera idrotter

Vi har idag en hög kompetens snabbhet/spänst/explosivitet i Sverige Stort intresse för att lära mer

OK - träna snabbhet specifikt tidigt

Se och lära av andra idrotter modeller för utveckling

Utbildning av aktiva och tränare

(23)

H.-C. HOLMBERG

(24)

Koordination/motorik/teknik

Styrka Aerob

LEKSTADIET -10 år

GRUNDSTADIET ca 11-14 år

UPPBYGGNADS -STADIET

ca 15-18 år

Rörlighet/flexibilitet

Anaerob/lactacid

Snabbhet/anaerob alactacid

(25)

Mindre spontanidrott effekt på sikt?

Alla idrotter behöver en aerob bas

Dagens generation av konditionsidrottare inte högre VO2 max än för 20- 30 år sedan

Nivå på nationell elitbredd lägre

Nationer som är 10-20 år senare i utvecklingen ökar sin konkurrenskraft internationellt

Skolan & aktiv fritid & klubbverksamhet alla nycklar till ökad kapacitet Dålig träningsprogression ungdom till junior till elit

H.-C. HOLMBERG

(26)

Hur påverkar mindre aktivitet bland

barn idrottens rekryteringbas?

(27)

Attitydskapande träna mycket rutiner - ute i skog och mark Aerob träning enkel men det krävs mycket

Kommunicera krav och utvecklingsmodeller

Öka det aeroba tänkande i alla idrotter basen Träna för att orka träna för att prestera

Progression from puberteten

De bästa aeroba konditionsidrottarna har tränat och tränar mycket - INSATS Mkt rörelse gärna med både ben och överkropp

Uthållighetssporter korsbefruktning under utvecklingsåren Möjligt träna brett länge

Mångkamp & multisport

Strukturförändring - hur förena träningsprogression med skola/arbete Skola fritid klubb

H.-C. HOLMBERG

(28)

Träna för att träna för att orka tävla

(29)

H.-C. HOLMBERG

(30)
(31)

Koordination/motorik/teknik

Styrka Aerob

LEKSTADIET -10 år

GRUNDSTADIET ca 11-14 år

UPPBYGGNADS -STADIET

ca 15-18 år

Rörlighet/flexibilitet

Anaerob/lactacid

Snabbhet/anaerob alactacid

H.-C. HOLMBERG

(32)

Styrka allt viktigare kvalitet för elitidrottare oavsett gren

Positiv effekt på prestationsförmågan samt skadeförbyggande Fortfarande underutvecklad kvalité i flera idrotter

Kanske ännu viktigare kvalitet i damidrott

Genomförande och kunskapsnivå måste förbättras (aktiva/tränare) Många av våra seniorelitaktiva en underutvecklad lyftteknik

Dåligt genomförande - sämre träningseffekt Utvecklingen går mot ökad betydelse

(33)

1 reps 2-3 reps 4-6 reps

Hypertrofi (8-15 reps)

Cirkelträning (ex. 30´´/30´´, 40´´/20´´)

100% av 1RM Power

H.-C. HOLMBERG

(34)

Börja med styrketräning tidigare

Sport basic, brottning, budo, akrobatik, kvast -träning, MAQ

Nyckelord: atletism, kroppskontroll, anatomisk adaptation, funktionsinriktad styrketräning

Tidig inlärning med t-lyftningslika övningar (kvast, lätt stång) - MAQ Nyttja kompetens i atletklubb

Närområde, regionala, nationella samlingar för ökat lärande hur

Inriktning mot lyftteknik, koordination, känna jämviktsförhållanden, rörlighet, bålstabilitet

Stora komplexa övningar med fria vikter (ex knäböj raka armar, frivändning, ryck) Koordinativt krävande övningar är roliga det är inspirerande att lära

Undvika kompressionsövningar och enkla/tunga övningar i unga år

(35)

H.-C. HOLMBERG

(36)
(37)

Koordination/motorik/teknik

Styrka Aerob

LEKSTADIET -10 år

GRUNDSTADIET ca 11-14 år

UPPBYGGNADS -STADIET

ca 15-18 år

Rörlighet/flexibilitet

Anaerob/lactacid

Snabbhet/anaerob alactacid

H.-C. HOLMBERG

(38)

VIKTIGT ATT SKILJA

Anaeroba energiprocesser - Anaerobt alactacid <10´´

- Aerobt lactacid fr.a. >40-60´´

Det förstnämnda OK att börja tidigt - SNABBHETSTRÄNING

Tidig mjölksyraträning ej skadligt men marginell effekt och tär på motivationen

(39)

Koordination viktigt tidigt och hela vägen Styrketräning börja tidigare under ledning Kondition viktig progression från pubertet Kan vi kompensera minskningen av

spontanidrott i så fall hur modeller ???

ATTITYD

H.-C. HOLMBERG

(40)
(41)

GRENEN

A) Kravanalys

- med ett internationellt perspektiv - omvärldsanalys B) Utvecklingstrappa

i) Individ/lagets kapacitetsutveckling

ii) Organisatoriska förutsättningarna/stödsystem C) Träningskoncept

- modeller/verktyg att utveckla träningskvaliteter D) Uppföljningsprogram

- tester, utvärdering, feedback INDIVIDEN

D) Individuell utvecklingsplan/trappa

Verktyg till utveckling

H.-C. HOLMBERG

(42)

Grundstadiet

Uppbyggnadstadiet Förprestationsstadiet

Prestationsstadiet

(43)

Lek-

Stadiet -10 år

Prestations- Stadiet 24 år- Förprestations-

Stadiet 19-23 år

Grund-

Stadiet 11-14 år

Uppbyggnads- Stadiet 15-18 år

Idrottens/grenens utvecklingsmodell/ trappa ex. från längdskidor

Rekrytering

Etablera

Utveckla/systematik Förädla

Optimera

H.-C. HOLMBERG

(44)

Akrobatik = gymnastik, simhopp Racket/l = pingis

Racket/L= tennis, badminton, squash Kamp/k = brottning, judo,

Kamp/K = boxning, taekwondo

Lagsport = basket, handboll, fotboll, ishockey, bandy, volleyboll Gymn 3+4

M-stadie H-stadie Gymn1+2

4-6 år

7-10 år SPEC

-22/23 år 24år-

SPEC

Differentierad modell utifrån grenens krav och omvärldsanalys

Akrobatik Racket/l Racket/L Kamp/k Kamp/K Lagsport Friidrott Uthållighet

(45)

Lek- stadiet

Prestations- stadiet Förprestations-

stadiet

Grund- stadiet

Uppbyggnads- stadiet

Utbildningsmodell som matchar utvecklingstrappan

H.-C. HOLMBERG

(46)

Modeller

Verktygslåda för att nå krav

Träningsbank

(47)

H.-C. HOLMBERG

(48)

Lek-

Prestations- stadiet Förprestations-

stadiet

Grund- stadiet

Uppbyggnads- stadiet

Individens Utvecklingsmodell/ trappa

Totalsituation Arbet

e Flick/pojkv än

Ekonomi Vänner

Annat

Skola Bostad

Familj

Fritid

Idrotten

Sömn

(49)

Finns en uppdaterad kravanalys med internationellt perspektiv?

Finns en utvecklings- (idé) trappa?

Finns träningskoncept dokumenterat (ungdom till elit)?

Vad är rätt träning i rätt ålder för att nå världstopp i din gren?

H.-C. HOLMBERG

(50)

Finns icke/används inte

Finns och används Uppföljningsbatteri/tester

Otydligt Finns

Träningskoncept

Finns/används i liten omfattning

Finns och används Kravanalys m.

omvärldsanalys

Praktiseras i liten omfattning/ojämnt Finns och används

Målbilder

Förekommer ofta Förekommer sällan

Kortsiktigt

prestationsperspektiv

Finns inte/används inte Finns och används

Utvecklingstrappa/idé/modell

Miljöer med liten utveckling/stagnatio n

Miljöer med positiv

prestationsutvec kling

Kännetecken

Framgångsvariabler

(51)

att öka fokus på för att nå resultat

Träningsprocessen, uppföljningen, lärandet Att den nödvändiga träningsinsatsen uppnås Progression

Kvalitén i vardagssituationen

Utbildade tränare med tät kontakt Systematik och struktur

H.-C. HOLMBERG

(52)

Svensk idrott är bra men kan bli ännu bättre

(53)

Träning och utveckling för unga idottare - en nyckelfråga

BÄTTRE UNGDOMSIDROTT FÖR BÄTTRE ELIT 28 APRIL 2005

H.-C. HOLMBERG

References

Related documents

I aktiebolagets handlingsplan för miljömålet ”att utveckla undervisningen så att hållbar utveckling integreras som en naturlig del av utbildningen i samtliga utbildningar”

Hangö gymnasium Hankasalmen lukio Hankoniemen lukio Harjavallan lukio Hatanpään lukio Haukilahden lukio Haukiputaan lukio Hausjärven lukio Heinolan lukio Heinäveden lukio

Föreningarna är utspridda i följande kommuner Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Sigtuna, Sollentuna,

Man får dock läsa detta i ljuset av att de flesta lärarna inte betonar integreringen av olika aspekter i sin definition av hållbar utveckling; att bedriva undervisning för

Den skulle dessutom kunna bli vägledande för de lokala arbetsplanerna, så att när man skall planera för schema, ökas möjligheterna för ämnesöverskridande undervisning, något

Affärsområde Interiör och design består av Glimakra of Sweden AB som tillverkar och säljer produktsystem för inredning av offentlig miljö samt av Awal Display AB som

Affärsområde Interiör och design består av Glimakra of Sweden AB som tillverkar och säljer produktsystem för inredning av offentlig miljö samt av Awal Display AB som

Koncernens resultat efter finansiella poster har ökat från 3 815 tkr motsvarande kvartal föregående år till 5 141 tkr.. Resultatet efter skatt har ökat från 2 906 tkr