Träning och utveckling för unga idrottare
H.-C. Holmberg
Fysiologen, Karolinska Institutet Sveriges Olympiska Kommitté
BÄTTRE UNGDOMSIDROTT FÖR BÄTTRE ELIT 28 APRIL 2005
H.-C. HOLMBERG
Ungdomstränare:
Friidrott, basket
Längdskidåkning, skidorientering, skidskytte Kanot, cykel
Idrottsskola
Juniortränare:
Längdskidåkning, kanot, basket
Seniortränare:
Längdskidåkning, kanot
Utveckling/utbildning/träningschef:
Längdskidåkning
Insats
volym, frekvens, kvalitet
Kapacitet Resultat
Talangens v
Talangens v ä ä g mot topp g mot topp
H.-C. HOLMBERG
I nf luenser f rån Öst
Idrott - mycket viktigt Tillämpad forskning Pedagogiska processer Stora undersökningsgrupper
For skning f rån väst
Expansiv period bl.a. i SWE
Grundforskning + Tillämpad forskning
Sovjetiska träningsteoretiker (nära koppling forskare/teoretiker- tränare)
Bernstein 1930-talet Träning - en styrd process
Keller Träning blir akademiskt
Matvejew 1950-60 Planering periodisering (från microcykel till ) Ozolin 1960-70 Modern träningsprocess 1970
Tomanjan 1970-80 Retrospektivt vad gjorde de bästa när de var unga?
Betydelsen av bred bas diskuterade tidig specialisering Trender inom elitidrotten
Platonov 1970-80 Återhämtningstid efter olika typer av träning
Verchoshansky Styrketräning träningsplanering när utveckla vad?
Zatiorski Biomekanik motorisk kontroll
DDR (f.d. Öst- tyskland)
Grosser Martin Harre Tschiene
Friidrottens allmänna träningslära
N.-E. Rosenberg 80-talet
H.-C. HOLMBERG
Många aktiva
Hög grad av kontroll
Unik longitudinell statistik (bl.a. hur elitaktiva utvecklades från barn/ungdom)
Individualiserade utvecklingsmodeller Mycket samlad kunskap
LÄRDOM
Användbarhet i Väst?
AUS, CAN, HOLL, NOR har alla köpt in kunskap (litteratur/
personer) från Öst i uppbyggnaden av sina system
Användningen av denna kunskap/erfarenhet
i den Svenska modellen?
H.-C. HOLMBERG
Fysiska egenskaper Egenskaper som ställer stora krav på koordination
5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Reaktionsförmåga
Rytm Balans
Rumsorientering
Styrka
Aerob uthållighet Snabbhet
LEKSTADIET -10 år
GRUNDSTADIET ca 11-14 år
UPPBYGGNADS -STADIET
ca 15-18 år
Rörlighet/flexibilitet
Har vårt synsätt för ändrats avseende utveckling av vissa kvaliteter?
Hur arbetar man på f ältet?
Vad är viktigt?
H.-C. HOLMBERG
Koordination/motorik/teknik
Styrka Aerob
LEKSTADIET -10 år
GRUNDSTADIET ca 11-14 år
UPPBYGGNADS -STADIET
ca 15-18 år
Rörlighet/flexibilitet
Anaerob/lactacid
Snabbhet/anaerob alactacid
H.-C. HOLMBERG
Vi är av erfarenhet duktiga på att utveckla motorik
Vi är av erfarenhet duktiga på att analysera och lära ut teknik Vi är tidseffektiva flera andra länder mer tid
Finns ännu mer att lära stor utvecklingspotential Mindre tid idag jmf med tidigare effekt på sikt?
Drabbar detta finmotoriska idrotter i större utsträckning?
Viktig tid i gyllene åren NYTT PERSPEKTIV
Viktigt tidigt OCH på toppen i alla idrotter
I Södertälje hade Björn upptäckt att den tennisracket, som pappa Rune vunnit i en pingistävling, var lite för tung, när han bollade mot
garageporten hemma på
Torekällgatan; så tung att han på backhandsidan tvingades använda båda händerna.
I Tärnaby hade Ingemar under sin
uppväxt inte haft mycket annat att göra vintertid än att åka slalom: Mina första skidor var röda med gula tåhättor att sticka pjäxorna i, jag fick dom när jag var fyra. Jag åkte aldrig länge, däremot åkte jag ofta.
Många timmar i unga år - perfekt teknik !?
H.-C. HOLMBERG
Motoriskt krävande och kreativt lärande miljöer utvecklar Barn/ungdomar älskar utmaningar
Bred koordinationsbas gör övergång till mer specifik inlärning lättare lägre inlärningströsklar
Koordinativ buffert underlättar passagen av puberteten Lära sig av vad barn gör spontant i olika miljöer
Barn arbetar intervallbetonat (såväl låg- som högintensivt arbete) Barn lär sig via rollspel (härma) det goda exemplet
Variation idrottskola
Arbeta utifrån helhet, känsla och uppfattning - ej för detaljerat i yngre åldrar Vissa idrotter behöver bli specifika tidigt det är OK
Öka kunskap ledare/tränare på ungdomsnivå Lära av andra idrotter
Individuell anpassning
H.-C. HOLMBERG
Koordination/motorik/teknik
Styrka Aerob
LEKSTADIET -10 år
GRUNDSTADIET ca 11-14 år
UPPBYGGNADS -STADIET
ca 15-18 år
Rörlighet/flexibilitet
Anaerob/lactacid
Snabbhet/anaerob alactacid
H.-C. HOLMBERG
Obalans aktiv och passiv rörlighet
Diskussion huruvida stretching förebygger skador
Balans mellan rörlighet och styrka avgörande för optimal prestation
Ökat stillasittande leder till stelhet
Prioritera aktiv rörlighetsträning och funktionellt tänkande
Rörlighet - styrka optimal teknik EN HELHET
Rörlighetsträning anpassad efter individ och grenens rörlighetskrav
Plasticitet i muskulaturen högre i ung ålder Lättare att underhålla senare
Gymnastik, budo, brottning bra modeller Tidig rörlighetsträning OK i idrotter med extrema rörlighetskrav - kunskap
H.-C. HOLMBERG
Koordination/motorik/teknik
Styrka Aerob
LEKSTADIET -10 år
GRUNDSTADIET ca 11-14 år
UPPBYGGNADS -STADIET
ca 15-18 år
Rörlighet/flexibilitet
Anaerob/lactacid
Snabbhet/anaerob alactacid
H.-C. HOLMBERG
Överfart förmågan att klara av komplexa rörelser i hög fart viktigt i flera idrotter
Vi har idag en hög kompetens snabbhet/spänst/explosivitet i Sverige Stort intresse för att lära mer
OK - träna snabbhet specifikt tidigt
Se och lära av andra idrotter modeller för utveckling
Utbildning av aktiva och tränare
H.-C. HOLMBERG
Koordination/motorik/teknik
Styrka Aerob
LEKSTADIET -10 år
GRUNDSTADIET ca 11-14 år
UPPBYGGNADS -STADIET
ca 15-18 år
Rörlighet/flexibilitet
Anaerob/lactacid
Snabbhet/anaerob alactacid
Mindre spontanidrott effekt på sikt?
Alla idrotter behöver en aerob bas
Dagens generation av konditionsidrottare inte högre VO2 max än för 20- 30 år sedan
Nivå på nationell elitbredd lägre
Nationer som är 10-20 år senare i utvecklingen ökar sin konkurrenskraft internationellt
Skolan & aktiv fritid & klubbverksamhet alla nycklar till ökad kapacitet Dålig träningsprogression ungdom till junior till elit
H.-C. HOLMBERG
Hur påverkar mindre aktivitet bland
barn idrottens rekryteringbas?
Attitydskapande träna mycket rutiner - ute i skog och mark Aerob träning enkel men det krävs mycket
Kommunicera krav och utvecklingsmodeller
Öka det aeroba tänkande i alla idrotter basen Träna för att orka träna för att prestera
Progression from puberteten
De bästa aeroba konditionsidrottarna har tränat och tränar mycket - INSATS Mkt rörelse gärna med både ben och överkropp
Uthållighetssporter korsbefruktning under utvecklingsåren Möjligt träna brett länge
Mångkamp & multisport
Strukturförändring - hur förena träningsprogression med skola/arbete Skola fritid klubb
H.-C. HOLMBERG
Träna för att träna för att orka tävla
H.-C. HOLMBERG
Koordination/motorik/teknik
Styrka Aerob
LEKSTADIET -10 år
GRUNDSTADIET ca 11-14 år
UPPBYGGNADS -STADIET
ca 15-18 år
Rörlighet/flexibilitet
Anaerob/lactacid
Snabbhet/anaerob alactacid
H.-C. HOLMBERG
Styrka allt viktigare kvalitet för elitidrottare oavsett gren
Positiv effekt på prestationsförmågan samt skadeförbyggande Fortfarande underutvecklad kvalité i flera idrotter
Kanske ännu viktigare kvalitet i damidrott
Genomförande och kunskapsnivå måste förbättras (aktiva/tränare) Många av våra seniorelitaktiva en underutvecklad lyftteknik
Dåligt genomförande - sämre träningseffekt Utvecklingen går mot ökad betydelse
1 reps 2-3 reps 4-6 reps
Hypertrofi (8-15 reps)
Cirkelträning (ex. 30´´/30´´, 40´´/20´´)
100% av 1RM Power
H.-C. HOLMBERG
Börja med styrketräning tidigare
Sport basic, brottning, budo, akrobatik, kvast -träning, MAQ
Nyckelord: atletism, kroppskontroll, anatomisk adaptation, funktionsinriktad styrketräning
Tidig inlärning med t-lyftningslika övningar (kvast, lätt stång) - MAQ Nyttja kompetens i atletklubb
Närområde, regionala, nationella samlingar för ökat lärande hur
Inriktning mot lyftteknik, koordination, känna jämviktsförhållanden, rörlighet, bålstabilitet
Stora komplexa övningar med fria vikter (ex knäböj raka armar, frivändning, ryck) Koordinativt krävande övningar är roliga det är inspirerande att lära
Undvika kompressionsövningar och enkla/tunga övningar i unga år
H.-C. HOLMBERG
Koordination/motorik/teknik
Styrka Aerob
LEKSTADIET -10 år
GRUNDSTADIET ca 11-14 år
UPPBYGGNADS -STADIET
ca 15-18 år
Rörlighet/flexibilitet
Anaerob/lactacid
Snabbhet/anaerob alactacid
H.-C. HOLMBERG
VIKTIGT ATT SKILJA
Anaeroba energiprocesser - Anaerobt alactacid <10´´
- Aerobt lactacid fr.a. >40-60´´
Det förstnämnda OK att börja tidigt - SNABBHETSTRÄNING
Tidig mjölksyraträning ej skadligt men marginell effekt och tär på motivationen
Koordination viktigt tidigt och hela vägen Styrketräning börja tidigare under ledning Kondition viktig progression från pubertet Kan vi kompensera minskningen av
spontanidrott i så fall hur modeller ???
ATTITYD
H.-C. HOLMBERG
GRENEN
A) Kravanalys
- med ett internationellt perspektiv - omvärldsanalys B) Utvecklingstrappa
i) Individ/lagets kapacitetsutveckling
ii) Organisatoriska förutsättningarna/stödsystem C) Träningskoncept
- modeller/verktyg att utveckla träningskvaliteter D) Uppföljningsprogram
- tester, utvärdering, feedback INDIVIDEN
D) Individuell utvecklingsplan/trappa
Verktyg till utveckling
H.-C. HOLMBERG
Grundstadiet
Uppbyggnadstadiet Förprestationsstadiet
Prestationsstadiet
Lek-
Stadiet -10 år
Prestations- Stadiet 24 år- Förprestations-
Stadiet 19-23 år
Grund-
Stadiet 11-14 år
Uppbyggnads- Stadiet 15-18 år
Idrottens/grenens utvecklingsmodell/ trappa ex. från längdskidor
Rekrytering
Etablera
Utveckla/systematik Förädla
Optimera
H.-C. HOLMBERG
Akrobatik = gymnastik, simhopp Racket/l = pingis
Racket/L= tennis, badminton, squash Kamp/k = brottning, judo,
Kamp/K = boxning, taekwondo
Lagsport = basket, handboll, fotboll, ishockey, bandy, volleyboll Gymn 3+4
M-stadie H-stadie Gymn1+2
4-6 år
7-10 år SPEC
-22/23 år 24år-
SPEC
Differentierad modell utifrån grenens krav och omvärldsanalys
Akrobatik Racket/l Racket/L Kamp/k Kamp/K Lagsport Friidrott Uthållighet
Lek- stadiet
Prestations- stadiet Förprestations-
stadiet
Grund- stadiet
Uppbyggnads- stadiet
Utbildningsmodell som matchar utvecklingstrappan
H.-C. HOLMBERG
Modeller
Verktygslåda för att nå krav
Träningsbank
H.-C. HOLMBERG
Lek-
Prestations- stadiet Förprestations-
stadiet
Grund- stadiet
Uppbyggnads- stadiet
Individens Utvecklingsmodell/ trappa
Totalsituation Arbet
e Flick/pojkv än
Ekonomi Vänner
Annat
Skola Bostad
Familj
Fritid
Idrotten
Sömn
Finns en uppdaterad kravanalys med internationellt perspektiv?
Finns en utvecklings- (idé) trappa?
Finns träningskoncept dokumenterat (ungdom till elit)?
Vad är rätt träning i rätt ålder för att nå världstopp i din gren?
H.-C. HOLMBERG
Finns icke/används inte
Finns och används Uppföljningsbatteri/tester
Otydligt Finns
Träningskoncept
Finns/används i liten omfattning
Finns och används Kravanalys m.
omvärldsanalys
Praktiseras i liten omfattning/ojämnt Finns och används
Målbilder
Förekommer ofta Förekommer sällan
Kortsiktigt
prestationsperspektiv
Finns inte/används inte Finns och används
Utvecklingstrappa/idé/modell
Miljöer med liten utveckling/stagnatio n
Miljöer med positiv
prestationsutvec kling
Kännetecken
Framgångsvariabler
att öka fokus på för att nå resultat
Träningsprocessen, uppföljningen, lärandet Att den nödvändiga träningsinsatsen uppnås Progression
Kvalitén i vardagssituationen
Utbildade tränare med tät kontakt Systematik och struktur
H.-C. HOLMBERG
Svensk idrott är bra men kan bli ännu bättre
Träning och utveckling för unga idottare - en nyckelfråga
BÄTTRE UNGDOMSIDROTT FÖR BÄTTRE ELIT 28 APRIL 2005
H.-C. HOLMBERG