INSIGHTLAB:
KOMPETENSKORT 2014
EXECUTIVE SUMMARY
Att tillsammans skapa världsklass
Föreläsningsanteckningar Jörgen Oom
19 mars 2014
Oscarsteatern, Stockholm
Text: Gabriella Morath
EXECUTIVE SUMMARY: Att tillsammans skapa världsklass INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014
Att tillsammans skapa världsklass
Rätt mental inställning är grunden till allt. Stämningen både i världen och fikarummet bör vara lite bättre efter vår medverkan. Dessutom får vi i hög utsträckning vad vi förväntar oss snarare än vad vi förtjänar. Det menar Jörgen Oom, författare, prisbelönt föreläsare och legitimerad psykolog inom kommunikation och attitydpåverkan. På InsightLabs seminarium drar han paralleller mellan kontorsarbetare och fotbollslag. Han åskådliggör de olika förändringsfaserna och tipsar om tankesätten som skapar vinnande team.
Med hjälp av rätt mental inställning kan vi lämna både världen och fikarummet i bättre skick än vi fann dem. Att vi är här på jorden för att ”add value” är Jörgens fulla över- tygelse. God stämning och bra resultat är varje individs ansvar, och det är våra för- väntningar som styr våra resultat.
Hur får man alla medarbetare att tänka i dessa banor? I ett kris- präglat samhälle ställs det allt högre krav på chefer att med i vissa fall sämre ekonomiska resurser och i hög förändringstakt kunna skapa mål och mening i arbetet. Det gäller i att veta hur man motiverar sina medarbetare att prestera lite mer utan att de blir knäckta. Kraven och förväntningarna på medarbetarna måste höjas i takt med att de själva växer och utvecklas. Att enbart höja förväntningarna utan att sätta in andra åtgärder som vid sidan av hjälper dem att nå de nya målen ger sällan önskvärt resultat.
Tre framgångsfaktorer som ger ”växande personal” och bygger framgångsrika team
Förändring kan av många upplevas som plågsam. Hur får du som chef med dig de minst förändringsbenägna medarbetarna på tåget? Hur får man förändringsmotstån- darna att inse att förändringen inte sker ”för sakens skull” utan att det i grund och botten handlar om att ha en stark organisation kvar, även om 10-20 år? Jörgen listar tre avgörande faktorer för både teamarbete och förändringsledning. En multiplicering av dessa tre faktorer avgör företagets förutsättningar till överlevnad och konkurrens- kraftighet. Om någon av faktorerna står på noll så faller däremot hela systemet. Detta behövs för framgångsrik förändringsledning och bra teamkultur:
Äkta ledarengagemang
Som chef måste du tro på det du gör. Oengagerade ledare utan driv kan inte få med- arbetarna att växa. Ett genuint engagemang är en grundförutsättning.
Praktiska verktyg
För att omsätta förbättringen i praktiken krävs tydliga och väl genomarbetade sys- tem. Verktygen i denna process kan till exempel bestå av extrainsatta veckomöten eller individuell utvärdering.
RMI – rätt mental inställning
Rätt mental inställning är grunden till allt. Organisationen bör präglas av nytänkande och engagemang, där medarbetarna ständigt utvecklas och ställs inför nya utmaningar.
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Att tillsammans skapa världsklass
Vad är RMI?
”If it’s to be it’s up to me”. Rätt mental inställning hos ledning såväl som medarbetare är en grundförutsättning för att skapa väl fungerande team.
Alla bör vara medvetna om att ansvaret för personlig utveckling ligger på varje individ snarare än på ledningen. Medarbetarna måste tro fullt ut på det de gör, våga testa sina gränser och på sikt vilja höja målsättningarna. Varje medarbetares initiativförmå- ga är en avgörande faktor som ofta skiljer succé från fiasko. Genom att lägga fokus på positiva aspekter och motarbeta negativitet kan man forma en framgångsrik och vinnande teamkultur.
Kom ihåg!
En av de viktigaste delarna i RMI-filosofin går ut på att varje individ skapar sin egen lycka. Vänta inte på att det ska bli en bra dag, se istället till att skaffa dig en bra dag.
Att gå till jobbet borde ur ett socialt perspektiv vara likställt med att gå till en mid- dagsbjudning – man bör dyka upp med en positiv inställning. Det blir precis så roligt som man gör det. Det finns ingen verklighet – istället är det din syn på verkligheten som påverkar vad som händer i ditt liv. Livet levereras enligt samma villkor som en kartong från Ikeas lagerhylla. Det är så att säga upp till varje individ att ta itu med
”skruvandet”.
De små detaljernas makt
Jörgen har coachat ett stort antal elitidrottsmän, och de mest framgångsrika av dessa är ofta fanatiska när det gäl- ler detaljer. Kanske upplever man det ofta som att man för att bli bättre på något behöver göra en mängd stora dra- matiska förändringar – men Jörgen menar att det är just de små sakerna som man gör hela tiden som gör hela skillna- den. Gunde lärde sig till exempel att svepa blåbärssoppa på rekordtid. Vilka smådetaljer kan ni som team och individer justera för att bli ännu bättre på det ni gör?
Fel mental inställning och dess effekter
Vad händer med teamet när en eller flera medarbetare ständigt klagar på saker som inte kan åtgärdas? Man kan dra liknelsen med en fruktkorg; om tre ruttna äpplen läggs i en korg tillsammans med tio friska äpplen påskyndas förmultningsprocessen för de friska äpplena. Omvänt kan en hög ruttna äpplen inte ”krya på sig” om man adderar några nya frukter. Samma princip gäller oss människor. Tyvärr väger det negativa alltid tyngst. Om det negativa ges utrymme tar det över. Därför är det viktigt att skapa en ”ljus zon” omkring sig själv genom att konstant och undantagslöst vägra låta gnäll och dåliga attityder ta fäste och förstöra. Gör exempelvis till en regel att avbryta negativa tongångar i fikarummet. Jörgen menar att mänskliga rättigheter bör vara tätt åtföljda av mänskliga skyldigheter. Och en av dessa skyldigheter är att bidra till den goda stämningen. Just därför kan det vara okej att avbryta någon som skapar dålig atmosfär.
Vad fotbollsspelarna redan vet
Jörgen menar att idrottsvärlden ligger långt före arbetslivet när det gäller egenskaper som rätt mental inställning och framåtanda. I arbetslivet hör det ibland till vanlighe- terna att de anställda passivt inväntar chefens direktiv och förutsätter att ledningen tar ansvar för att lösa eventuella problem. Många ser inte sin egen del i det stora sammanhanget och lägger över ansvaret för den egna motivationen och teamets framgång på andra. Vissa kanske gnäller om saker som inte går att påverka, drar ner stämningen i arbetsgruppen eller så bidrar de alltför sällan med egna lösningar eller idéer.
Inom idrotten fungerar varken passiva eller negativa attityder och inställningar. En fotbollsspelare kan exempelvis inte komma fyra minuter för sent till varje match för att ”det inte brukar hända så mycket första minuterna”. För att laget ska ha en chans att vinna krävs tvärtom en starkt positiv och peppande laganda där alla tar personligt ansvar när det gäller både sin egen och andras insats och inställning. Varje minut räknas. Tydliga visualiseringar och målbilder krävs. Laget bör veta exakt vad som förväntas av dem, både i grupp och som individer. Inom idrottsvärlden råder intolerans mot negativ påverkan av de övriga i laget. Taktiksnack är dessutom ett måste inför varje match. Alla spelare, oavsett
position, måste vara involverade och väl medvetna om samtliga strategier och fram- tidsplaner. Samma sak borde gälla i arbetslivet.
12 lärdomar från lagidrotten
1. Tre ”vi”; vi vill vinna. De som vinner är ofta de som vågar ta steget fullt ut; göra något i processen lite smartare, lite vassare, lite bättre, lite annorlunda. Inom teamet är det viktigt att komma ihåg att alla är bäst på något. Att vinna är viktigt; det är ett tecken på att ni gör något som värderas. Jämför er inte med genomsnittet. Sikta högre än så och tillvarata allas unika kompetenser.
2. Respekt och tillit för varandra. Tro gott om varandra, räkna med att alla vill göra sitt bästa. Ge folk en chans, kanske behöver någon lite mer input och information för att prestera.
3. Intresse för resultat/segrar firas. Organisationens resultat ligger i allas intresse.
Alla ska vara personligt engagerade, alla ska ta åt sig äran och alla segrar ska firas ordentligt.
4. Helheten är större än delarna. Laget är större än jaget. Fråga dig varje dag ”vad gjorde jag idag för att skapa bra stämning på jobbet?”.
5. Stolthet – ”proud people perform”. Utan stolthet tappar vi intresset och preste- rar sämre. I Sverige tenderar vi att att se någon form av värde i att ”inte vara märk- värdig” vilket är ett hinder för teamets framgång; ni ska vara märkvärdiga. Ni ska vara värda att läggas märke till. Ni som team och individer måste kunna känna stolthet över vad ni åstadkommer.
6. Svårare = roligare. Fortsätt hela tiden att höja ribban. Nöj er inte, det gör inte höjdhoppsstjärnorna.
7. Strategi och taktik angår alla. Fotbollsspelarna går igenom proceduren inför varje match medan många organisationer går igenom strategin en gång per år. Ha taktiksnack ofta, och blanda in alla i teamet.
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Att tillsammans skapa världsklass
8. Det är okej att göra fel. Man vet inte vilka skott som blir mål. Fortsätt skjuta, du missar 100 procent av skotten du inte skjuter.
9. Intern peptalk. Oerhört viktigt att undvika anklagelser och negativa passningar;
peppa varandra oavsett resultat. Fotbollsspelare som öppet gnäller om att ha ”tappat sin motivation” på grund av någons misstag under matchens första tio minuter kom- mer dra ner hela laget.
10. DLE – ”det lilla extra”. Alla kan bidra med någon extra detalj som förenklar för någon annan eller förbättrar helheten. Gör till en vana att hela tiden leverera det lilla extra, för varandra i teamet och för organisationen som helhet.
11. Feedback förbättrar. Fotbollsspelarna väntar inte på att lagkaptenen tar upp någons misstag i nästa utvecklingssamtal om tre månader. Om någon gör fel blir per- sonen korrigerad direkt – och alla tar ansvar för att korrigera de andras insatser.
12. Tre ”t”; träna teamet tillsammans.
Diskutera! Vilka av dessa tre lärdomar skulle ni ha mest nytta av att fokusera på inom er organisation?
De olika förändringsfaserna
Inom livet såväl som organisationen går vi när vi ställs inför en förändring igenom ett antal faser som kan upplevas mer eller mindre
bekväma. Beroende på personlighet och förutsätt- ningar stannar dessutom olika individer olika länge kvar i de olika faserna. Genom att notera faserna nedan kan ni utvärdera var någonstans olika projekt befinner sig. Har något projekt/någon grupp eller inidivid fastnat i någon av faserna?
Fas 1: nöjd/status quo
Här tänker vi ofta saker som ”varför förändra något som har gått bra hittills?”. Vi känner oss obesvärade, vi ”lunkar på” i invant tempo. Det kanske inte är så kul eller spännande, men det funkar. Vi gör det vi ”alltid gjort”. Vi är ofta bekväma och vill stanna kvar i invanda mönster.
Fas 2: sopa under mattan-fasen
Kunderna har kanske börjat efterfråga saker organisationen saknar men som konkur-
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Att tillsammans skapa världsklass
Inspireras av konkurrenterna Finsk polis fångar tre gånger så många tju- var som svensk polis.
I Danmark tar läkarna årligen emot 2000 patienter medan svenska läkarkåren under samma tidspe- riod hjälper hälften så många. Det är viktigt att låta sig inspire- ras av dem det går bättre för. Vad kan svenska läkarkåren göra bättre? Vad är det danskarna gör annorlunda? Vad har er organisation att lära av konkurren- terna?
Tre framgångsfaktorer för den enskilde medarbetaren:
• Kunskap – om de egna produkterna och tjänsterna men också om andra som det går bättre för. Hur gör konkurrenterna? Håll koll och dra lärdomar.
• Uthållighet – för att lyckas måste vi vara uthärdiga och orka ”mala på”.
• RMI – rätt mental inställning som i en positiv inställning till sitt jobb, sina med- arbetare och situationen i stort.
Diskutera: vilken av dessa tre faktorer är viktigast? Analysera era prioriteringar genom att dela 100 poäng mellan de tre faktorerna. På detta sätt tydliggörs eventuella brister och förbättringsområden inom organisationen.
renterna börjat skaffa. En förändring är nödvändig. Vanlig reaktion: ”det går inte, det är för mycket på en gång”. I den här fasen känner vi ofta oro, vi är osäkra på vad som är på väg att hända. Vi håller masken eller byter samtalsämne. Försöker undvika det okända och går runt med en obehaglig känsla av att vi är på väg att dras in i något vi inte kan kontrollera.
Fas 3: kaos/förvirring
Den här fasen är jobbig. ”Något är fel. Det var bättre förr” är exempel på våra tanke- banor i fas tre. Vi är irriterade. Vi känner skepsis och misströstan. Vi är misstänksam- ma mot ledningen. Vi kritiserar, hittar fel, tappar lusten och läcker energi. Vi vill backa bandet, göra som vi gjorde förr.
Fas 4: inspiration
I många fall måste vi gå igenom fas tre för att komma till fas fyra, där vi tänker att
”det här blev ju riktigt bra tillslut”. Vi känner oss åter engagerade och motiverade. Vi deltar och är med på banan igen. I denna fas är det viktigt att uppskatta och bekräfta medarbetarna som tagit sig igenom det tuffa förändringsskedet. Fas fyra glider sedan förr eller senare över i fas ett och så börjar det om. Man kan som medarbetare eller organisation varken sopa under mattan för länge eller snabbspola processen. Viktigt är dessutom som sagt att löpande notera var någonstans i processen medarbetarna och de olika projekten befinner sig, och när det är läge att röra sig vidare.
Vikten av arbetsglädje
En vanlig missuppfattning är att roligt och trivsamt på något vis motsäger rationellt och lönsamt. Sanningen är att de går hand i hand. Ingen skulle vilja effektivisera livs- tiden genom att klämma in 80 års levnadserfarenhet på 60 år och därefter dö 20 år tidigare än normalt som resultat. Livet kan alltså bevisligen inte enbart gå ut på att vi ska springa snabbare och få mer gjort på kortare tid – det måste helt enkelt vara roligt. Arbetsglädje skapar välmående och framgång. Se till att skapa ett arbetsklimat där medarbetarna har roligt och peppar varandra. Arbetstakten kommer att öka med energi och entusiasm som drivkraft snarare än genom stress och prestationsångest.
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Att tillsammans skapa världsklass
Sammanfattning:
• Hur laddar fotbollsspelarna fem minuter innan match? Vad säger de till varan- dra när de kliver av bussen och in på planen? Hur skulle de hantera någon med negativ attityd? På vilket sätt tar de individuellt ansvar för lagets gemensamma energi och stämning? Inspireras av lagidrotten när det gäller arbetsplatskultur och sociala regler i gruppen.
• Lägg krutet där ni kan påverka situationen. Bannlys klago- mål över saker som inte går att rå på. En effektiv metod för att hålla negativitet borta från vardagen och fikarummet kan vara att planera in ett ”gnällmöte” en gång i månaden där alla får ta upp saker de stör sig på och är missnöjda med.
• Det finns ingen ”verklighet” – det som finns är din syn på verkligheten. Du kan alltid hitta fördelar och nackdelar med ditt jobb, allt handlar om vad du jämför dig med. Välj att se plussen bland minustecknen.
• Förväntningarna styr – vi får det vi förväntar oss och inte det vi förtjänar.
VERKTYG HR&leadeRsHip:BRIEFING
