Kvarnbergsskolans plan mot kränkande behandling. Planen gäller för grundskola

Kvarnbergsskolans plan mot kränkande behandling

Planen gäller för grundskola

2

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola

Ansvariga för planen

Rektor Johanna Mellin

Vår vision

På Kvarnbergsskolan ska varje barn och elev uppleva att skolan är en trygg plats där ingen utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier.

Om ett barn eller en elev ändå skulle känna sig utsatt ska det alltid finnas minst en vuxen till vilken barnet eller eleven vet att det eller den kan vända sig för att få hjälp och berätta vad de upplever har inträffat.

Att varje barn och elev och deras vårdnadshavare ska ha kännedom om att planen finns.

Att samtlig personal som får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt ska följa de riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder som finns i Skollag (2010:800) 6:e kapitlet 10 paragrafen.

Planen gäller från

2018-09-01

Planen gäller till

2019-08-31

Läsår

2018/2019

Elevernas delaktighet

Eleverna ska informeras om att planen finns och även få möjligheten att reflektera över den och komma med åsikter. Information ska ske på klassråd och elevråd. Elevhälsan ska också ut och utbilda alla elever i åk 7. Åtgärderna i planen ska baseras på elevernas svar i Huddinge kommuns skolenkät och av vad som framkommer på andra sätt under läsåret.

3

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavarna ska informeras om att planen finns på första föräldramötet för läsåret och även informeras om att planen går att läsa på skolans hemsida. På hemsidan ska föräldrarna även informeras om var de vänder sig med sina åsikter om planen.

Personalens delaktighet

Personalen ska få information om planen på arbetsplatsträffar och arbetsplatsmöten och även informeras om var de vänder sig med sina tankar och idéer om planen.

Förankring av planen

Skolledning och elevhälsa ansvarar för att all personal på skolan får information om planen och vet hur de ska agera om de får kännedom om att elev upplever sig utsatt.

4

Utvärdering av förra läsårets plan

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Utvärdering av den föregående planen har gjorts genom frågor till och genomgång med skolledning genom mail och på elevhälsomöten. Utvärdering kan också sägas ha gjorts genom ostrukturerade samtal med elever och i diskussioner med personal.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Elevhälsoteam och skolledning har varit delaktiga i utvärderingen av föregående plan.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Ett antal åtgärder har vidtagits för att försöka öka tryggheten och minska utsattheten.

För att minska utsatthet i skolans allmänna utrymmen har den tid pedagoger är ute i allmänna utrymmen utökats. Förhoppningsvis kommer detta över tid leda till att fler förtroendefulla relationer mellan elever och personal skapas, färre tillfällen där elever upplever sig blir utsatta och en allmän ökad känsla av trygghet på skolan. Skolledning, elevhälsa och annan personal har också valt att försöka lägga mer tid på att vara ute i skolan för att etablera bättre relationer till fler elever och för att finnas ute i skolan och på

skolgården.

Under vårterminen öppnades fritidslokalen Studio 58 under vissa tider, med tillgång till pingis och biljard, samtidigt som skolbiblioteket bemannades under en del av skoldagen.

Skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare har också varit ute och presenterat sig och bjudit in till att komma till elevhälsans lokaler för att ställa frågor eller bara hänga.

Kommunens fältsekreterare i det Mobila teamet har p.g.a. arbetsbelastning inte kunnat bedriva fältarbete på Kvarnbergsskolan den tid de avsett.

Planerad schemabrytande dag med föreläsning och efterföljande diskussioner gällande etnisk diskriminering har genomförts.

Under läsåret har det också påbörjats och bedrivits ett arbete för att agera tidigare vid olika ageranden som kan skapa otrygghet. Skolan jobbar också med att bli bättre på

dokumentation av konflikter mellan elever och att arbeta på med dessa till dess att konflikterna inte längre stör trygghet och studiero.

Lärarna i SO har också under undervisning och annan tid tagit upp diskrimineringsgrunderna.

De anser att de behöver hjälp med detta, då det är svårt att hinna med detta så mycket som de önskar.

5 Däremot har workshop om nätmobbing som skulle ha anordnats under läsåret 17/18 inte blivit av då den externa grupp som skulle ha genomfört workshopen haft för hög

arbetsbelastning för att hinna med detta.

Skolan står också inför en omorganisation som kommer att påbörjas för åk 7 med start höstterminen 2018. Ett delsyfte med omorganisationen är att skapa förtroendefulla relationer till mentorer och undervisande lärare.

Rektor ska i samråd med elevrådet skapa allmänna ordningsregler för skolan, då forskning visar att det är en del i att öka tryggheten och minska mängden kränkningar.

Det finns många förbättringsområden, framförallt gällande information om planen till elever och personal. Vi behöver också bli bättre på att dokumentera vilka åtgärder vi vidtar.

Ytterligare ett förbättringsområde är att göra elever, personal och vårdnadshavare mer delaktiga i utvärdering. Det kan genomföras genom att bjuda in till dialog

Utvärdering av årets plan

Årets plan ska utvärderas senast

2019-08-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Planen ska utvärderas genom tolkning av enkätsvar och genom samtal. Elevhälsan leder genomförandet av samtalen, i sin dagliga verksamhet och genom att skapa en referensgrupp för strukturerade samtal.

Eleverna ska också ges möjlighet att utvärdera planen på klassråd och elevråd i maj 2019.

Mentorerna och skolledningen leder genomförandet av detta.

Personal utvärderar planen på arbetsplatsträff i maj 2019. En tidigare utvärdering avseende åk 7 görs redan 2018-12-05 för att försöka utreda om vi är på rätt väg med vidtagna

åtgärder. Skolledningen leder arbetet med att planen utvärderas.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Rektor

6

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Metoder som använts är att använda resultaten i Huddinge kommuns skolenkät åk 7-9. En metod är att anlysera den bild av upplevd utsatthet vi får genom alla samtal då någon upplever sig själv eller någon annan som utsatt. Det är samtal med elever, personal, vårdnadshavare eller andra.

Ärenden med upplevda kränkningar har lyfts på elevhälsomöten, dessa bidrar också till kartläggningen av upplevd utsatthet, och kan därför ses som en metod.

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Genom ovan nämnd elevenkät och genom samtal.

Resultat och analys

Det finns en ytterst påtaglig skillnad i enkätsvaren och den rör gruppen som markerar alternativet ”Vill inte kalla mig pojke eller flicka” när de ombeds uppge sitt kön. Den här gruppen är den som utforskar eller är osäkra på sitt gender, alltså det som inte kan betecknas som biologiskt kön utan upplevd könsidentitet. Vissa av dessa ungdomar kan definiera sig tillhörande den grupp som betecknar sig HBTQ. Inom flera områden rapporterar de högre siffror gällande utsatthet eller hur ofta de utsatts. Det här är ett område där frågan bör lyftas till grupper för samverkan mellan professioner och på högre nivå i kommunen.

Procentandelen elever som uppger sig ha blivit slagna eller på annat sätt fysiskt illa

behandlade ligger under kommunens. Men det är ändå 63 elever som upplever sig ha utsatts för dessa beteenden. Mängden elever som anser sig ha blivit tafsade på mot sin vilja eller som på annat sätt upplevt sig utsatta för sexuella trakasserier är 60. Det är drygt 10 % av skolans elever och 65 % av flickorna och 78 % av pojkarna uppger att det skett mer än en gång.

Skolans personal måste minska sin toleransnivå mot s.k. ”skojbråk” och viss

språkanvändning. En del av ovan nämnda kränkningar döljs av eller börjar med ”skojbråk”

eller av vilket språk man använder när man talar till varandra.

Det bör också utredas närmare vad de utsatta utsätts för och i vilka sammanhang. Det kan göras genom att etablera förtroendefulla relationer och samtala med elever.

Det är också en hög andel som uppger sig ha varit utsatta för ryktesspridning, elaka ord, fått blickar, miner eller inte fått vara med.

7 Slutsatsen blir att skolan aktivt måste arbeta med att diskutera och tydligare informera om varför vi beter oss hur mot varandra och vilka konsekvenser det får.

Det är 24,3 % av eleverna som inte anser sig ha förtroende för någon vuxen i skolan och 23,7

% som inte vet om de har förtroende för någon. Det är alldeles för höga siffror.

På frågan om hur ofta skolans personal säger till om de ser eller på annat sätt får veta att en elev behandlas illa svarar 27,1 % alltid eller ofta. 40 % av eleverna svarar ibland eller aldrig, medan 33 % svarar att det inte vet. Dessa svar måste skolan ta på stort allvar.

Skolan måste aktivt arbeta för att stärka förtroendet för skolans personal och att personalen agerar för att komma tillrätta med elevers utsatthet.

Genom de ärenden skolans personal arbetat med och genom de samtal som förts med elever och vårdnadshavare växer en bild av ett behov fram, ett behov hos vissa elever av att skapa konflikter. Dessa konflikter, oftast mellan grupperingar, som dessutom kan skifta, leder till kränkningar via internet, mobiltelefon och på sociala medier. De leder dessutom till miner, blickar och elaka ord i skolmiljön. Ett flertal elever och ett par vårdnadshavare har berättat om hur dåligt man kan komma att må av detta, även om man inte är en del av någon gruppering, t ex för att man tvingas ”välja sida” och tänka över vem man får prata med, sitta med eller samarbeta med. Elever har även berättat om hur de själva eller andra elever som inte är inblandade i konflikter kan hetsa de som har konflikter för att det är

”roligt när det händer något”. Effekten av dessa konflikter blir att elever känner sig otrygga och att inlärningen då försvåras.

Skolan måste aktivt upplysa elever och vårdnadshavare om konflikterna och deras konsekvenser. Skolan måste också utarbeta olika strategier för att hantera konflikterna.

Aktiva åtgärder utifrån analys av kartläggning

Namn

Minska upplevd utsatthet för de elever som ”Varken vill kalla sig pojke eller flicka”.

Mål och uppföljning

Mål, se ovan, uppföljning beroende av när åtgärder prövats.

Insats

Kontakta andra myndigheter och organisationer för att först kartlägga utsattheten och för att sedan vidta adekvata åtgärder. Kuratorsgruppen för grundskolorna i Huddinge har kontaktats. Även vissa nyckelpersoner har kontaktats.

Ansvarig

Från Kvarnbergsskolans sida elevhälsa och skolledning. Kurator driver kontakten med andra kuratorer, rektor med andra rektorer.

8

Datum när det ska vara klart.

Hittills har inget framkommit om att något kommunövergripande arbete gällande området bedrivs, därför bör arbetet för Kvarnbergsskolans del utvärderas 2019-08-31

Namn

Minska utsatthet för oönskad fysisk beröring och sexuella trakasserier.

Mål och uppföljning

Medvetandegöra elever om var olika individers gränser går när det gäller fysisk beröring och vilka ord vi använder. Även hur man använder sociala medier.

Uppföljning kontinuerligt under läsåret, t ex vid händelser och inom ramen för elevhälsan.

Insats

Personal ska agera mot s.k. ”skojbråk” på skolans område och även agera mot destruktivt språkbruk. Diskutera uppförande och kollektiva samt individuella gränser.

Elevhälsan sätter samman utbildning om bl. a dessa beteenden.

Detta ska även ingå i elevhälsans uppsökande arbete.

Ansvarig

All personal, skolhälsa, skolledning. Kurator och skolsköterska ansvarar för att utbildning sker.

Datum när det ska vara klart

Utbildning ska ha påbörjats så att alla elever i åk 7 ska ha fått första delen i utbildningen till 2018-09-30. En utvärdering av hur mentorerna uppfattar att eleverna i åk 7 uppfattar situationen görs 2018-12-05. Allmän utvärdering senast 2019-08-31.

9

Namn

Minska utsattheten för ryktesspridning, elaka ord, blickar, miner eller uteslutning.

Mål och uppföljning

Att fler elever ska känna sig mindre utsatta avseende ovanstående beteenden. Det gäller såväl i skolan som på fritiden och på sociala medier.

Uppföljning kontinuerligt under läsåret, t ex vid händelser och inom ramen för elevhälsan.

Insats

Diskussioner på klassråd, mentorstid, elevråd och lektioner. Elevhälsan sätter samman utbildning om bl. a dessa beteenden.

Detta ska även ingå i elevhälsans uppsökande arbete.

Ansvariga

All personal, skolhälsa, skolledning. Kurator och skolsköterska ansvarar för utbildningen.

Datum när det ska vara klart

Utbildning ska ha påbörjats så att alla elever i åk 7 ska ha fått första delen i utbildningen till 2018-09-30. En utvärdering av hur eleverna uppfattar situationen görs 2018-12-05. Allmän utvärdering senast 2019-08-31.

Namn

Konflikthanteringsarbete

Mål och uppföljning

Att få elever att inse att skolan och övriga elever varken är en plats för eller ett mål för att skapa eller driva konflikter. Att varje vårdnadshavare till inblandad elev ska informeras om när konflikter föreligger och erbjudas att bidra så att konflikten upphör. Att få elever att inse hur destruktiva pågående konflikter är och hur de drabbar en själv och andra.

Att skolan utvärderar sitt arbete med varje konflikt och upprättar handlingsplaner och arbetsmetoder med konflikthantering.

Kontinuerlig uppföljning under läsåret inom ramen för elevhälsoarbetet.

Insats

Diskussion och information till elever under klassråd och mentorstid och under elevhälsans uppsökande arbete.

Ansvarig

All personal, skolledning, elevhälsa

10

Datum när det ska vara klart

2019-08-30

Namn

Ordningsregler

Mål och uppföljning

Rektor skall i samråd med elevrådet utforma ordningsregler för skolan. Elever, vårdnadshavare och personal ska informeras om ordningsreglerna.

Ordningsreglerna ska diskuteras på klassråd, mentorstid och elevråd. En del av

ordningsreglerna kommer att ta sikte på beteenden som innebär kränkande behandling och trakasserier.

Insats

Utforma ordningsregler i samråd med elevrådet.

Ansvarig

Rektor Johanna Mellin

Datum när det ska vara klart

2018-09-30.

Namn

Stärka förtroende för skolans personal och att den agerar vid elevs upplevda utsatthet.

Mål och uppföljning

Att varje elev känner att den har minst en vuxen på skolan för vilken eleven känner förtroende eller känner sådant förtroende för att den ordnar en vuxenkontakt utanför skolan, t ex på ungdomsmottagning. Att eleverna känner att skolans personal agerar då de ser, får kännedom om eller misstänker att en elev kan vara utsatt. Att eleverna känner till denna plan, innehållet i den och skolans skyldigheter enligt planen och lagen som styr denna.

Att vårdnadshavarna känner till var planen finns och var de kan vända sig med frågor eller åsikter.

Att personalen känner till planen och hur de ska agera då elev är eller misstänks vara utsatt.

Uppföljning kontinuerligt under läsåret, inom ramen för elevhälsoarbetet, och genom samtal med elever och vårdnadshavare.

11

Insats

Samtal mellan personal och samtal med elever under klassråd, mentorstid och under uppsökande arbete.

Ansvarig

All personal, elevhälsa. Kurator och skolsköterska.

Datum när det ska vara klart

Elever i åk 7 informeras om planen av mentorer och elevhälsan under första delen av ht-18. Övriga elever informeras av mentorer under första delen av ht-18. Vårdnadshavare informeras om planen på föräldramöten 2018-09-12

respektive 19. Skolans mentorer och lärare informeras om planen och arbetssätt under möte 2018-09-05. Utvärdering av situationen i åk 7 2018-12-05. Slutlig utvärdering 2019-08-31.

Rutiner för akuta situationer

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. Huvudmannen är vidare skyldig att skyndsamt utreda uppgifter om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas.

Utredningar rörande kränkande behandling sker digitalt i ett av huvudman framtaget strukturstöd.

Anmälningsplikt

Om personalen i en verksamhet får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, inträder skyldigheten att skyndsamt anmäla detta till rektorn. Detta sker via det digitala strukturstödet.

Rektor har i sin tur motsvarande skyldighet att anmäla till huvudmannen (grundskolechef). Även denna anmälan sker genom det digitala strukturstödet och i direkt samband med händelsen.

Anmälan om att elev känner sig kränkt av personal i skolan anmäls alltid till rektor. Utredningen genomförs sedan alltid av skolans ledning och som stöd för åtgärder och dokumentation används det digitala strukturstödet. Grundskolechef och personalavdelning informeras och involveras vid behov i utredningen och åtgärder.

Om huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling enligt 6 kap. 10 § skollagen. Detta sker genom att det av huvudmannen framtagna strukturstödet används av all personal inom verksamheterna.

12

Rutiner för uppföljning

Rektor ansvarar för att fungerande rutiner finns för att beslutade åtgärder följs upp.

Ansvarsförhållande

Grundskolechef är huvudman och ytterst ansvarig för att fungerande rutiner och stöd finns framtagna i kommunens grundskolor. Rektor är ytterst ansvarig i skolan och den som förväntas ha kännedom om pågående ärenden samt fattar beslut om åtgärder. Utredningen kan delegeras. Den personal som ser eller får en anmälan om att en elev känner sig utsatt eller själv kan misstänka att en elev är utsatt ska påbörja en utredning. En utredning påbörjas genom att en incidentrapport

upprättas i det digitala strukturstödet.