Denna utbildningsplan är fastställd av områdesstyrelsen vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Reviderad enligt ovan.

(1)

MALMÖ HÖGSKOLA

Beslut 2001-08-31

Lärarutbildningen Reviderad 2003-03-21

Reviderad 2004-08-16

Reviderad 2006-06-09 (gäller antagning 2005)

Fastställande

Denna utbildningsplan är fastställd 2001-08-31 av områdesstyrelsen vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Reviderad enligt ovan.

Utbildningsplan för programmet för Lärarexamen vid Malmö högskola, gäller fr. o. m antagning 2005

Lärarexamen kan erhållas via tre olika studievägar, vilka nedan benämns Alternativ 1, Alternativ 2 och Alternativ 3. Denna utbildningsplan omfattar alla tre studievägarna, vilka utmärks av följande:

o Alternativ 1 – sammanhållna studier inom ett program som omfattar mellan 140 och 220 poäng. Programmet består av en inledande termin, studier inom ett valt huvudämne samt studier inom valt eller valda sidoämne/n. Programmet är utformat för en yrkesutbildning mot Lärarexamen och innehåller verksamhetsförlagd tid förlagd till partnerskolor.

o Alternativ 2 – sammanhållna studier inom ett program som omfattar 60 poäng. Här ingår verksamhetsförlagd tid som är förlagd till partnerskolor. Alla ämnesstudier, omfattande mellan 60 och 160 poäng måste vara avklarade för att äga tillträde till detta program (se särskilda behörighetskrav). Inom detta alternativ utbildas också lärare för gymnasieskolans yrkesinriktade karaktärsämnen.

o Alternativ 3 – sammanhållna studier inom ett program som omfattar 180 eller 200 poäng.

Programmet består av studier i ämnet Arabiska med didaktisk inriktning, tre terminer studier inom det allmänna utbildningsområdet samt studier inom valt eller valda sidoämne/n.

Programmet är utformat för en yrkesutbildning mot Lärarexamen och innehåller verksamhetsförlagd tid förlagd till partnerskolor.

Alternativ 1

Utbildningsprogrammet för lärarexamen är upplagt för att tillgodose de föränderliga krav som

samhället ställer på skola och lärare. Programmets kurser utvecklas inom ramen för breda kunskapsfält i en lärarutbildning för hela skolans behov från förskola till gymnasieskola och vuxenundervisning.

Kurser utvecklas och genomförs i samarbete med fakulteter och institutioner inom Lunds universitet.

Från början och under större delen av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd skola och högskolan.

Utbildningen består av kurser med för alla studenter gemensamt innehåll och av valda huvudämnen och sidoämnen. Huvudämnena är utbildningens yrkesprofiler medan sidoämnena utformas friare.

Inom ramen för huvudämnet läggs grunden för lärarexamens yrkesmässiga, vetenskapliga kompetens och inom de gemensamma kurserna och huvudämnena är utbildningen verksamhetsanknuten genom studenternas arbete på partnerskolan. Inom huvudämnena utformas studiespår med innehållsprofil mot olika skolformer - pedagogisk verksamhet i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola,

gymnasieskola och vuxenundervisning.

(2)

Genom val av huvudämnen, studiespår och sidoämnen formar studenten sin examensprofil utifrån vilken examensbeviset utformas.

Alternativ 2

Programmet är upplagt för dem som inhämtat sina ämnesstudier på annat sätt än i alternativ 1. Detta kan ha skett genom avslutade studier inom ett annat högskoleprogram, genom studier på fristående kurser eller genom en utländsk högskoleexamen. För studenter som är inriktade mot gymnasieskolans yrkesinriktade karaktärsämnen krävs dessutom relevant yrkeserfarenhet. Utbildningen består av kurser där vissa har ett innehåll som är gemensamt medan andra har ett innehåll som är relaterat till studentens ämnesinriktning.

Programmet ger möjligheter att inrikta sin examen för pedagogisk verksamhet i förskola och förskoleklass, mot grundskolans tidigare år och förskoleklass, mot grundskolans senare år och/eller mot gymnasieskolan samt mot fritidspedagogisk verksamhet. Kombinationer är möjliga.

Från början av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd skola och högskolan.

Alternativ 3

Utbildningsprogrammet för lärarexamen är upplagt för att tillgodose de föränderliga krav som

samhället ställer på skola och lärare. Programmets kurser utvecklas inom ramen för breda kunskapsfält i en lärarutbildning för skolans behov i grundskola och gymnasieskola och vuxenundervisning. Kurser utvecklas och genomförs i samarbete med fakulteter och institutioner vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Uppsala universitet.

Från början och under större delen av utbildningen deltar studenten i arbetet på en partnerskola där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samverkan mellan berörd kommun/berörd skola och högskolan.

Utbildningen består av kurser med för alla studenter gemensamt innehåll, av ämnet Arabiska med didaktisk inriktning och valda sidoämnen. De för alla studenter gemensamma kurserna och Arabiska med didaktisk inriktning är utbildningens yrkesprofiler där grunden för lärarexamens yrkesmässiga och vetenskapliga kompetens läggs, medan sidoämnena utformas friare. Inom ramen Arabiska med didaktisk inriktning och inom de gemensamma kurserna är utbildningen verksamhetsanknuten genom studenternas arbete på partnerskolan, och inom dessa kurser utformas studiespår med innehållsprofil mot grundskola och/eller gymnasieskola och vuxenundervisning.

Genom val av studiespår och sidoämnen formar studenten sin examensprofil utifrån vilken examensbeviset utformas.

(3)

Lärarexamen – Alternativ 1

Mål

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (Utdrag ur Högskolelag 1992:1434)

För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att

förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna

• omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,

• analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,

• förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,

• orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

• orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,

• inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,

• självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,

• tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,

• använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.

Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling.

För att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i

- förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.

- Grundskolans senare år och gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygsättning.

-

(Utdrag ur förordningen SFS 2001:23, reviderad genom SFS 2005:401)

Uppläggning

Ett sammanhållet program om 140/180/200/220 poäng som innehåller val av examensprofiler mot skolform, mot huvudämnen och mot sidoämnen.

Det sammanhållna programmet består för varje enskild student av tre delar:

- en inledande termin, omfattande 20 poäng.

- ett huvudämne, omfattande 80 eller 100 poäng (svenska respektive samhällskunskap för gymnasieskolan, 120 poäng).

- ett eller flera sidoämne/n, omfattande totalt 40 eller 60 poäng (svenska respektive samhällskunskap för gymnasieskolan, 80 poäng).

(4)

För sidoämnet/sidoämnena gäller följande poängangivelser utöver dem som framgår av examensordningen:

- För studenter som läser mot examen omfattande 140 poäng skall varje ämne/ämnesområde omfatta minst 10 poäng.

- För studenter som läser mot examen omfattande 180 poäng och med inriktning mot grundskolans senare år skall varje ämne/ämnesområde omfatta minst 20 poäng (moderna språk 40 poäng).

- För studenter som läser mot examen omfattande 180 poäng och däröver och med inriktning mot gymnasieskolan skall ämnet/ämnesområdet omfatta en fördjupning om minst 60 poäng.

Innehållet i studentens valda sidoämnen får ej överlappa sådant innehåll som ingår i studentens övriga kurser inom lärarexamen.

Under den gemensamma inledande terminen och i huvudämnet utformas utbildningen med kontinuerlig anknytning till verksamheten i förskolan, skolan eller vuxenutbildningen. Den verksamhetsförlagda delen omfattar alltid minst 25 poäng.

Inom huvudämnet skall de ingående kurserna innehålla en sådan vetenskaplig progression att de förbereder för de krav som ställs på ett avslutande examensarbete om 10 poäng, motsvarande kandidatnivå.

Den bundna studiegången består av studier i den inledande delen, 20 poäng, samt därefter studier inom huvudämnet, 60/80/100 poäng. De resterande 20 poängen inom huvudämnet läses som avslutande termin.

Innehåll

• Inledande termin

Lärarutbildningens gemensamma inledande termin har fokus mot samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund samt innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier riktade mot frågor kring olika livsvillkor och lokala och globala framtidsfrågor. Utformningen präglas av att terminen utgör inledningen på studentens yrkesutbildning och har därför inriktning mot professionsutveckling och lärandefrågor.

På innehållet i den inledande terminen läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

• Huvudämnen

Inom huvudämnena integreras sådant innehåll som rör ämnen och ämnesområden med sådant innehåll som rör lärararbetets och lärandets villkor.

Inom respektive huvudämne organiseras kurser i studiespår med innehåll som uppfyller kompetenskraven för olika examensprofiler.

I sådant innehåll som rör lärararbetets och lärandets villkor ingår kunskaper om specialpedagogiska frågor, om praktisk-estetiska läroprocesser och om barns och ungdomars språk och språkutveckling i ett mångkulturellt samhälle.

Inom ramen för huvudämnet ingår också tvärvetenskapliga seminarieserier där studenter från olika huvudämnen möts. Seminarierna är öppna även för högskolans och partnerskolornas lärare.

På innehållet i huvudämnena läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

(5)

• Sidoämnen

Sidoämnena skall vara relevanta för Lärarexamen men behöver ej utformas med krav att

sådant innehåll som rör ämnen och ämnesområden integreras med sådant innehåll som rör lärararbetets och lärandets villkor.

Examen

Lärarexamen erhålls om samtliga mål för utbildningen uppfyllts samt om följande villkor för olika examensprofiler uppnåtts.

1. Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans senare skolår samt i gymnasieskolan, 180/200/220 poäng

- Inledande termin, 20 poäng.

- Huvudämne, 100 poäng (för Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Samhällsvetenskap och lärande krävs 120 poäng).

- Sidoämne, 60 poäng (för Svenska och Samhällskunskap krävs 80 poäng).

2 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i gymnasieskolan, 180/200/220 poäng - Inledande termin, 20 poäng.

- Huvudämne, 100 poäng (för Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Samhällsvetenskap och lärande krävs 120 poäng).

3 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans senare skolår, 180 poäng

- Huvudämne, 100 poäng

-

Sidoämne 60 poäng, minst 20 poäng per ämne/ämnesområde (dock minst 40 poäng per ämne i Moderna språk samt minst 60 poäng i svenska och samhällskunskap)

4 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare och senare skolår samt fritidspedagogisk verksamhet, 180 poäng

- Sidoämne 60 poäng, minst 20 poäng per ämne/ämnesområde (dock minst 40 poäng per ämne i Moderna språk samt minst 60 poäng i svenska och samhällskunskap)

5. Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans tidigare skolår och förskoleklass, 140 poäng

-

Sidoämne 40 poäng, minst 10 poäng per ämne/ämnesområde

6 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola och förskoleklass, 140 poäng

-

Sidoämne 40 poäng, minst 10 poäng per ämne/ämnesområde

7 Lärarexamen med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet, 140 poäng - Inledande termin, 20 poäng.

-

Sidoämne 40 poäng, minst 10 poäng per ämne/ämnesområde

(6)

8 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare skolår, 140 poäng

-

Sidoämne 40 poäng, minst 10 poäng per ämne/ämnesområde

9 Lärarexamen med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet samt pedagogisk verksamhet i grundskolans tidigare skolår och förskoleklass, 140 poäng

-

Sidoämne 40 poäng, minst 10 poäng per ämne/ämnesområde

10 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass samt fritidspedagogisk verksamhet, 140 poäng

-

Sidoämne 40 poäng, minst 10 poäng per ämne/ämnesområde

11 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare skolår samt fritidspedagogisk verksamhet, 140 poäng

-

Huvudämne, 80 poäng

- Sidoämne 40 poäng, minst 10 poäng per ämne/ämnesområde

För att erhålla en av ovanstående examensprofiler skall studenten ha genomfört verksamhetsförlagd del inom den valda examensprofilens verksamhetsområde/n.

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på examensarbetet.

Examination

Examinationen utformas utifrån de syften och mål som anges för kurserna.

I kurser inom den inledande terminen och huvudämnet integrerar examinationen prestationerna i både de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna. Denna examination utformas i en tillämplig progression över terminerna och utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket. Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i examinationen i de verksamhetsförlagda delarna.

Som betyg används på samtliga kurser inom huvudämnen och sidoämnen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. På kurserna i den inledande terminen används Godkänd eller Underkänd.

I huvudämnets två avslutande terminer innehållande verksamhetsförlagd tid används för den verksamhetsförlagda tiden betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd skall även den verksamhetsförlagda tiden vara bedömd som Väl Godkänd. I övriga terminers kurser innehållande verksamhetsförlagd tid används enbart betygen Godkänd och Underkänd för den verksamhetsförlagda tiden. I dessa kurser sätts kursbetyget Godkänd eller Väl Godkänd utifrån betyget i den högskoleförlagda delen. Ingen del får dock vara underkänd.

Studenten skall under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan

och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

(7)

Om tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller dennes lämplighet för yrket skall snarast genom vägledande samtal med berörd lärare och enhetsledning prövas om studenten skall avrådas att fortsätta utbildningen.

Föreskrifter

För att äga tillträde till studier inom huvudämnets tredje termin skall studenten senast den 1 december terminen före uppfylla följande krav:

• Den inledande terminen skall vara godkänd

• Minst 14 poäng av den högskoleförlagda tiden inom huvudämnet skall vara godkända.

För att äga tillträde till en termin med verksamhetsförlagd del inom huvudämnet måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del inom huvudämnet vara godkänd.

För att få tillträde till den avslutande terminen inom huvudämnet skall studenten med

inriktning mot en examen omfattande140 poäng ha uppnått 100 poäng (därav minst 50 poäng inom huvudämnet) respektive 140 poäng för en student med inriktning mot en examen omfattande 180 poäng och däröver (därav minst 70 poäng inom huvudämnet).

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

Examensarbetet skall vara förberett för elektronisk publicering.

Krav för att bli antagen - Lärarexamen alternativ 1 Se bilaga 1

Förteckning över kurser - Lärarexamen alternativ 1

Se bilaga 2

(8)

Lärarexamen – Alternativ 2

Mål

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (Utdrag ur Högskolelag 1992:1434)

-

Uppläggning

Lärarutbildningen, som omfattar 60 poäng, utformas för studenter där kunskaper förvärvats inom annan yrkesutbildning inom högskolan eller genom ämnesstudier i form av fristående kurser. (Se särskilda antagningskrav, bilaga 3, ”Krav för att bli antagen - Lärarexamen alternativ 2”).

Utbildningen utformas med kontinuerlig anknytning till verksamheten i förskolan, skolan eller vuxenutbildningen. Den verksamhetsförlagda delen omfattar alltid minst 20 poäng.

De ingående kurserna skall innehålla en sådan vetenskaplig progression att de förbereder för de krav som ställs på ett avslutande examensarbete om 10 poäng, motsvarande kandidatnivå.

(9)

Innehåll

Utbildningen består av följande kurser:

1. Läraruppdraget, 10 poäng

2. Lärande och utveckling, 10 poäng 3. Professionsinriktning, 10 poäng

4. Skolutveckling i en skola för alla, 10 poäng 5. Tvärvetenskapligt projekt, 10 poäng 6. Examensarbete, 10 poäng

Utbildningen ger ett helhetsperspektiv på lärande och utveckling och lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena - lärande, undervisning, specialpedagogik, socialisation, kulturfrågor, yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund – behandlar frågor som är angelägna för alla lärare.

I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Sambandet mellan tidigare studier, erfarenhet och den framtida yrkesrollen som lärare tydliggörs i utbildningen.

På innehållet i kurserna läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

Examen

Lärarexamen erhålls om samtliga mål för utbildningen uppfyllts samt om följande villkor för olika examensprofiler uppnåtts. (För ytterligare precisering av ämnesstudier och yrkesverksamhet se bilaga 3 ”Krav för att bli antagen - Lärarexamen alternativ 2”)

1 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans senare skolår samt i gymnasieskolan, 180/200/220 poäng

- Relevanta ämnesstudier omfattande 120 poäng (om Svenska eller Samhällskunskap ingår krävs 80 poäng i vardera ämne)

- Lärarutbildning 60 poäng

2 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i gymnasieskolan, 180/200/220 poäng - Relevanta ämnesstudier omfattande 120 poäng (om Svenska eller Samhällskunskap ingår

krävs 80 poäng i vardera ämne) - Lärarutbildning 60 poäng

3 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i gymnasieskolan, 120 poäng (gäller lärarexamen mot yrkesinriktade karaktärsämnen)

- Relevant högskoleutbildning om minst 60 poäng eller motsvarande utbildning.

- Omfattande yrkesverksamhet - Lärarutbildning 60 poäng

- Relevanta ämnesstudier omfattande 120 poäng (om Svenska eller Samhällskunskap ingår krävs 60 poäng i vardera ämne)

5 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans tidigare skolår och förskoleklass, 140 poäng

- Relevanta ämnesstudier omfattande 80 poäng - Lärarutbildning 60 poäng

(10)

6 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola och förskoleklass, 140 poäng

7 Lärarexamen med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet, 140 poäng - Relevanta ämnesstudier omfattande 80 poäng

9 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare skolår, 140 poäng

10 Lärarexamen med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet samt pedagogisk verksamhet i grundskolans tidigare skolår och förskoleklass, 140 poäng

11 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass samt fritidspedagogisk verksamhet, 140 poäng

I examensbeviset, som kan omfatta mellan 120 och 220 poäng, anges de kurser som inräknas i Lärarutbildning 60 poäng samt titel på examensarbetet. Tidigare ämnesstudier tillgodoräknas.

Examination

Examinationen utformas utifrån de syften och mål som anges för kurserna.

Examinationen integrerar prestationerna i både de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna. Denna examination utformas i en tillämplig progression över terminerna och

utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket.

Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i examinationen i de verksamhetsförlagda delarna.

Som betyg används på samtliga kurser Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd skall även den verksamhetsförlagda tiden vara bedömd som Väl Godkänd.

Studenten skall under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

Om tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den

påbörjade utbildningen eller dennes lämplighet för yrket skall snarast genom vägledande

samtal med berörd lärare och enhetsledning prövas om studenten skall avrådas att fortsätta

utbildningen.

(11)

Föreskrifter

För att äga tillträde till nästkommande termin med verksamhetsförlagd del måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del vara godkänd.

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

Examensarbetet skall vara förberett för elektronisk publicering.

Krav för att bli antagen - Lärarexamen alternativ 2

Se bilaga 3

(12)

Lärarexamen – Alternativ 3

Mål

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (Utdrag ur Högskolelagen 1992:1434)

Uppläggning

Ett sammanhållet program om 180 eller 200 poäng med ämnet Arabiska med didaktisk inriktning, 60 poäng som innehåller val av examensprofiler mot skolform och mot sidoämnen.

Det sammanhållna programmet består för varje enskild student av tre delar:

- allmänt utbildningsområde omfattande 60 poäng

- Arabiska med didaktisk inriktning omfattande 60 poäng.

- ett eller flera sidoämne/n, omfattande totalt 60 poäng (svenska respektive samhällskunskap för gymnasieskolan, 80 poäng).

För sidoämnet/sidoämnena gäller följande poängangivelser utöver dem som framgår av examensordningen:

(13)

- För studenter som läser mot examen omfattande 180 poäng och med inriktning mot grundskolans senare år skall varje ämne/ämnesområde omfatta minst 20 poäng (moderna språk 40 poäng).

- För studenter som läser mot examen omfattande 180 poäng och däröver och med inriktning mot gymnasieskolan skall ämnet/ämnesområdet omfatta en fördjupning om minst 60 poäng.

Innehållet i studentens valda sidoämnen får ej överlappa sådant innehåll som ingår i studentens övriga kurser inom lärarexamen.

I kurserna inom det allmänna utbildningsområdet och i Arabiska med didaktisk inriktning utformas utbildningen med kontinuerlig anknytning till verksamheten i skolan eller vuxenutbildningen. Den verksamhetsförlagda delen omfattar alltid minst 25 poäng.

Inom Arabiska med didaktisk inriktning skall de ingående kurserna innehålla en sådan vetenskaplig progression att de förbereder för de krav som ställs på ett avslutande examensarbete om 10 poäng, motsvarande kandidatnivå.

Den bundna studiegången består av studier inom det allmänna utbildningsområdet i den inledande delen, 20 poäng, samt därefter studier inom Arabiska med didaktisk inriktning, 60 poäng. De resterande 40 poängen inom det allmänna utbildningsområdet läses under de avslutande två terminerna.

Innehåll

• Det allmänna utbildningsområdet

Inledande termin

Lärarutbildningens gemensamma inledande termin har fokus mot samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund samt innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier riktade mot frågor kring olika livsvillkor och lokala och globala framtidsfrågor. Utformningen präglas av att terminen utgör inledningen på studentens yrkesutbildning och har därför inriktning mot professionsutveckling och lärandefrågor.

På innehållet i den inledande terminen läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

Avslutande terminer

Utbildningen består av följande kurser:

1. Professionsinriktning, 10 poäng

2. Skolutveckling i en skola för alla, 10 poäng 3. Tvärvetenskapligt projekt, 10 poäng 4. Examensarbete, 10 poäng

Utbildningens centrala kunskapsområdena - lärande, undervisning, specialpedagogik, socialisation, kulturfrågor, yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund – behandlar frågor som är angelägna för alla lärare.

I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Sambandet mellan tidigare studier, erfarenhet och den framtida yrkesrollen som lärare tydliggörs i utbildningen.

På innehållet i kurserna läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

• Arabiska med didaktisk inriktning Ämnet består av följande kurser och delkurser:

(14)

1. Arabiska med didaktisk inriktning, 1-20 poäng

• Språk och språktillhörighet, 10 poäng

• Språk och lärande, 10 poäng

• Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 10 poäng

• Litteratur och förståelse, 10 poäng

• Språk, kultur och identitet, 10 poäng

• Språkutvecklande läromiljöer, 10 poäng

Utbildningen spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. I den sista kursen ingår ett projektarbete.

På innehållet i Arabiska med didaktisk inriktning läggs perspektiv kring genus, klass, etnicitet samt natur- och resurshushållning.

• Sidoämnen

Sidoämnena skall vara relevanta för Lärarexamen men behöver ej utformas med krav att

sådant innehåll som rör ämnen och ämnesområden integreras med sådant innehåll som rör lärararbetets och lärandets villkor.

Examen

Lärarexamen erhålls om samtliga mål för utbildningen uppfyllts samt om följande villkor för olika examensprofiler uppnåtts.

1. Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans senare skolår samt i gymnasieskolan, 180/200 poäng

- Allmänt utbildningsområde, 60 poäng.

- Arabiska med didaktisk inriktning, 60 poäng

-

Sidoämne 60 poäng, minst 20 poäng per ämne/ämnesområde (dock minst 40 poäng per ämne i Moderna språk samt minst 60 poäng i svenska och samhällskunskap)

3 Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i grundskolans tidigare och senare skolår 180 poäng

- Sidoämne 60 poäng, minst 20 poäng per ämne/ämnesområde (dock minst 40 poäng per ämne i Moderna språk samt minst 60 poäng i svenska och samhällskunskap)

I examensbeviset anges de kurser som inräknas i examen samt titel på examensarbetet.

Examination

(15)

Examinationen utformas utifrån de syften och mål som anges för kurserna.

I kurser inom det allmänna utbildningsområdet och Arabiska med didaktisk inriktning

integrerar examinationen prestationerna i både de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna. Denna examination utformas i en tillämplig progression över terminerna och

utformas för att ge underlag för en helhetsbedömning av studentens lämplighet för läraryrket.

Examinator utses av högskolan. Partnerskolan medverkar i examinationen i de verksamhetsförlagda delarna.

Som betyg används på samtliga kurser utom under den inledande terminen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. På kurserna i den inledande terminen används Godkänd eller Underkänd.

Studenten skall under hela sin utbildningstid ges möjlighet att med berörd/a lärare i skolan och på högskolan diskutera utvecklingen av sin yrkeskompetens.

Om tveksamhet uppstår om en students möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller dennes lämplighet för yrket skall snarast genom vägledande samtal med berörd lärare och enhetsledning prövas om studenten skall avrådas att fortsätta utbildningen.

Föreskrifter

För att äga tillträde till studier i Arabiska med didaktisk inriktning 41-60 poäng måste studenten senast vid terminsstart ha 30 poäng godkända studier i Arabiska med didaktisk inriktning.

För att få tillträde till de två avslutande terminerna med allmänt utbildningsområde skall studenten vara godkänd på den inledande terminen och ha uppnått 120 poäng. För att äga tillträde till den sista terminen med verksamhetsförlagd tid måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del vara godkänd.

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

Examensarbetet skall vara förberett för elektronisk publicering.

Krav för att bli antagen - Lärarexamen alternativ 3

Se bilaga 4

(16)

Utbildningsplan för programmet för lärarexamen – bilaga 1 Gäller från och med antagning 2005

Bilaga 1

Krav för att bli antagen - Lärarexamen alternativ 1

Här anges vilka behörigheter som krävs vid ansökan. Du måste vid din ansökan ange vilket konkret anmälningsalternativ du avser. För att antas till sidoämnen senare i utbildningen kommer att krävas särskilda behörigheter.

ANMÄLNINGSALTERNATIV OCH BEHÖRIGHET

1. Barndoms- och ungdomsvetenskap, 140 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA

2. Bild och visuellt lärande, 180 p (detta alternativ gäller från och med antagning 2006) Examensprofiler mot grundskolans senare år, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA

3. Geografi, miljö och lärande, 140 p

Examensprofil mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, HiA, MaB, NkB (alt. BiA, FyA, KeA)

4. Geografi, miljö och lärande, 180 p

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, HiA, MaB, NkB (alt. BiA, FyA, KeA)

5. Historievetenskap och lärande, 140 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, HiA

6. Historievetenskap och lärande, 180 p

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, HiA

7. Idrott och fysisk bildning, 140 p

Examensprofil mot grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, IdB, NkB (alt. FyA, KeA, BiA)

8. Idrott och fysisk bildning, 180 p

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, IdB, NkB (alt. FyA, KeA, BiA)

9. Kultur, medier och estetiska uttrycksformer, 140 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA

(17)

10. Kultur, medier och estetiska uttrycksformer, 180 p Examensprofil mot grundskolans senare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA

11. Matematik och lärande, 140/180 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår, grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaC

För dig som väljer examensprofiler mot grundskolans senare skolår eller

gymnasieskolan/vuxenutbildning kommer dessutom att krävas Ma D. Denna behörighet avkrävs tidigt i utbildningen.

12. Moderna språk med inriktning mot undervisning och lärande i engelska, 180 p Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnB, ShA

13. Moderna språk med inriktning mot undervisning och lärande i tyska, 180 p Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnB, ShA Tyska lägst C-språk kurs B/steg 3

14. Naturvetenskap och lärande, 140/180 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår, grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaC, BiA, FyA, KeA För dig som väljer examensprofil mot grundskolans senare skolår eller

gymnasieskolan/vuxenutbildning kommer dessutom att krävas MaD, BiB, FyB, KeB.

Denna behörighet avkrävs tidigt i utbildningen.

15. Religionsvetenskap och lärande, 140 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, HiA

16. Religionsvetenskap och lärande, 180 p

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, HiA

17. Samhällsorienterande ämnen och barns lärande, 140 p

Examensprofiler mot förskola och grundskolans tidigare skolår eller fritidspedagogisk verksamhet och grundskolans tidare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, HiA

18. Samhällsvetenskap och lärande, 140 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA, HiA

(18)

19. Samhällsvetenskap och lärande, 180/200 p

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShB, MaB, HiA

20. Svenska i ett mångkulturellt samhälle, 140 p

Examensprofiler mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA

21. Svenska i ett mångkulturellt samhälle, 180/200 p

Examensprofiler mot grundskolans senare skolår, gymnasieskola/vuxenutbildning.

Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B, EnA, ShA, MaA

TILLGODORÄKNANDE

Om du tidigare läst kurser vid högskolan har du vissa möjligheter att tillgodoräkna dig dem

som sidoämnen. Detta kan ha betydelse för ditt val av huvudämne. Har du t ex tidigare läst

historia ska du inte välja Historievetenskap och lärande som huvudämne utan i stället

tillgodoräkna dina tidigare studier i historia som sidoämne.

(19)

Utbildningsplan för programmet för Lärarexamen – bilaga 2

Förteckning över kurser - Lärarexamen Alternativ 1 Bilaga 2

Inledande del Ingående kurser: Ingår i examensprofil mot:

samt Kod Beteckning Term Poäng Nivå Fö Fp Gt Gs Gy

huvudämnen St per

Inledande del LL1501 Att bli lärare H1 10 A 10 10 10 10 10

LL1502 Utveckling och lärande H2 10 A 10 10 10 10 10

Historievetenskap HL1501 Våra svenska 1900-tal V1 1-10 A 10 10 10 10 10

och lärande HL1502 Historiska perspektiv på Sverige V2 11-20 A 10 10 10 10 10

HL1301 En värld av historia H1 21-30 B 10 10 10

HL1302 Den lilla historien H2 31-40 B 10 10 10

HL4501 En förgången värld? H1 21-30 B 10 10

HL4502 Det nära förflutna H2 31-40 B 10 10

HL1503 Lärande och historia V1 41-50 B 10 10 10 10 10

HL1504 En ändlig värld V2 51-60 B 10 10 10 10 10

HL4504 Den lilla historien H1 61-70 B 10 10

HL4503 Historiebruk och historiedidaktik H2 71-80 B 10 10

HL1506 Vad var en människa? H1 70/90 C 10 10 10 10 10

LL1506 Examensarbete H2 80/100 C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 100

Religionsvetenskap RL1501 Religion, etik och livsfrågor V1 1-10 A 10 10 10 10 10

och lärande RL1502 Kulturmöten i skolan V2 11-20 A 10 10 10 10 10

RL1503 Tolkning av texter, myter, riter och symboler H1 21-30 B 10 10 10 10 10 RL1504 Människans existentiella frågor i ett globalt perspektiv H2 31-40 B 10 10 10 10 10 RL1505 Elevers läroprocesser, behov och utveckling V1 41-50 B 10 10 10 10 10 RL1506 Religionsvetenskaplig metodkurs V2 51-60 B 10 10 10 10 10

RL4501 Religioner i världen H1 61-70 C 10 10

RL4502 Religion, modernitet och globalisering H2 71-80 B 10 10

RL1301 Religioner i världen H1 61-70 C 10 10 10

RL4503 Religion, tro och människa H1 81-90 C 10 10

LL1506 Examensarbete H2 80/100 C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 100

(20)

Samhällsvetenskap LS1501 Samhällsvetenskap och lärande V1 1-10 A 10 10 10 10 10

och lärande LS1302 Demokrati, politik och makt V2 11-20 A 10 10 10

LS4502 Demokrati, politik och makt V2 11-20 A 10 10

LS1502 Lag och rätt, massmediekunskap och socialpsykologi H1 21-30 B 10 10 10 10 10

LS1503 Miljöer för lärande i samhällsvetenskap H2 31-40 B 10 10 10 10 10

LS1504 Samhällsvetenskaplig metodkurs V1 31-40 B 10 10 10 10 10 LS1301 Naturförutsättningar och resursfrågor V2 41-50 B 10 10 10

LS4501 Naturförutsättningar och resursfrågor V2 51-60 B 10 10

LS4504 Plats, region och byggd miljö (urbanisering) H1 61-70 C 10 10

LS4503 Arbetsliv och ekonomi H2 71-80 B 10 10

LS5501 Internationella relationer V1 81-90 B 10

LS5502 Samhällsekonomi V2 91-100 B 10

LS1303 Internationella samhället H1 61-70 B 10 10 10

LL1505 Praktikens teori H1 90/110 C 10 10

LL1506 Examensarbete H2 80/100/120 C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 120

Samhällsorienterande

ämnen och RL1501 Religion, etik och livsfrågor V1 1-10 A 10 10 10

barns lärande SB1301 Barns omvärld V2 11-20 A 10 10 10

SB1306 Visionen om en mötesplats H1 21-30 10 10 10

HL1302 Den lilla historien H2 10 10 10

SB1303 Barnperspektiv på samhällsorienterande ämnen V1 10 10 10

SB1304 Dåtid och nutid V2 10 10 10

SB1305 Perspektiv på läraryrket H1 10 10 10

LL1506 Examensarbete H2 C 10 10 10

80 80 80

(21)

Svenska i ett mångkulturellt

samhälle SM1501 Språk, socialisation och lärande V1 1-10 A 10 10 10 10 10

SM1502 Tematisk litteraturläsning och skapande V2 11-20 A 10 10 10 10 10

läroprocesser/Gestaltning

SM1503 Språkliga och kulturella miljöer H1 21-30 B 10 10 10 10 10

SM1504 Mångfalden som resurs H2 31-40 B 10 10 10 10 10

SM1301 Hur barn lär sig läsa och skriva I V1 41-50 B 10 10 10 SM1302 Hur barn lär sig läsa och skriva II V2 51-60 B 10 10 10 SM4501 Att analysera och dokumentera elevers språkutveckling V1 41-50 B 10 10

SM4502 Språkutvecklande läroprocesser V2 51-60 B 10 10

SM4503 Litteratur och språk i vår egen tid I H1 61-70 B 10 10 SM4504 Litteratur och språk i vår egen tid II H2 71-80 B 10 10

SM5501 Litteratur och språk i äldre tid I V1 81-100 C 10

SM5502 Litteratur och språk i äldre tid II V2 101-110 C 10

LL1505 Praktikens teori H1 70/90/110 C 10 10 10 10 10

LL1506 Examensarbete H2 80/100/120 C 10 10 10 10 10

80 80 80 100 120

Moderna språk EN4512 Text och förståelse I V1 1-10 A 10 10

med inriktning mot

undervisning och EN4502 Språkkunskap och språkförmåga V2 11-20 A 10 10

lärande i engelska EN4513 Text och förståelse II H1 21-30 B 10 10

EN4511 Perspektiv på språkutveckling H2 31-40 B 10 10

EN4514 Text och förståelse III V1 41-50 B 10 10

EN4506 Språk, kulturer och identitet V2 51-60 B 10 10

EN4505 Perspektiv på språk H1 61-70 B 10 10

EN4508 Lärande och språkundervisning H2 71-80 B 10 10

EN4509 Fokus på språkinlärning och språkutveckling H1 81-90 C 10 10

LL1506 Examensarbete H2 91-100 C 10 10

100 100

(22)

Moderna språk TY4501 Text och förståelse V1 1-10 A 10 10

med inriktning mot

undervisning och TY4502 Språkkunskap och språkförmåga V2 11-20 A 10 10

lärande i tyska TY4503 Läsning och textskapande H1 21-30 B 10 10

TY4504 Perspektiv på språkinlärning H2 31-40 B 10 10

TY4505 Perspektiv på språk V1 41-50 B 10 10

TY4506 Perspektiv på litteratur V2 51-60 B 10 10

TY4507 Språk, kulturer och identitet H1 61-70 B 10 10

TY4508 Lärande och språkundervisning H2 71-80 B 10 10

TY4509 Fokus på språkinlärning och språkutveckling H1 81-90 C 10 10

LL1506 Examensarbete H2 91-100 C 10 10

100 100

Kultur, medier och KM1410 Kulturpedagogik i förskola och skola V1 1-10 A 10 10 10 10

estetiska

uttrycksformer KM V2 11-20 A 10 10 10 10

KM1404 Gestaltning med audiovisuella medier H1 21-30 B 10 10 10 10 KM1405 Produktion - performance - installation H2 31-40 B 10 10 10 10 KM1406 Tala, läsa, skriva på estetisk grund V1 41-50 B 10 10 10 10

KM V2 51-60 B 10 10 10 10

KM4401 Ungdom och estetiska läroprocesser H2 61-70 B 10

KM H2 71-80 B 10

LL1505 Praktikens teori H1 81-90 C 10 10 10 10

LL1506 Examensarbete H2 91-100 C 10 10 10 10

80 80 80 100

Barndoms- och BV1309 Barn och unga ur ett utvecklings- och lärandeperspektiv V1 1-10 A 10 10 10

ungdomsvetenskap BV1304 Lek, Kultur, Lärande V2 11-20 A 10 10 10

BV1303 Barns och ungas lärande i omvärlds- och livsfrågor H1 21-30 B 10 10 10 BV1306 Barns och ungas lärande i språk och matematik H2 31-40 B 10 10 10 BV1307 Barns lärande i språk och natur V1 41-50 B 10 10 10

BV1308 Lärarprofession V2 51-60 B 10 10 10

BV1310 Den forskande läraren H1 61-70 C 10 10 10

LL1506 Examensarbete H2 71-80 C 10 10 10

80 80 80