• No results found

Planbeskrivning Detaljplan för del av Hultsfred 3:1,

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Planbeskrivning Detaljplan för del av Hultsfred 3:1,"

Copied!
102
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Planbeskrivning

Detaljplan för del av Hultsfred 3:1,

Herrstorpet

Hultsfred kommun

MBN 2017–602

Antagen av kommunfullmäktige den 21 juni 2021 Laga kraft 23 juli 2021

Genomförandetid t.o.m. 23 juli 2031

(2)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING. ... 4

1.1 Planhandlingar... 4

1.2 Utredningar som ligger till underlag för detaljplanen ... 4

1.3 Detaljplanens syfte ... 4

1.4 Planprocessen. ... 5

1.5 Plandata ... 6

1.6 Tidigare ställningstaganden ... 7

2. PLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 10

2.1 Nuvarande markanvändning ... 10

2.2 Riksintresseområden ... 11

2.3 Naturmiljö ... 12

2.4 Skyddade arter ... 17

2.5 Biotopskyddade områden ... 27

2.6 Strandskyddade områden ... 28

2.7 Rekreation och friluftsliv ... 29

2.8 Kulturmiljö ... 30

2.9 Offentlig och kommersiell service ... 37

2.10 Gator och biltrafik ... 37

2.11 Järnväg och järnvägstrafik ... 38

2.12 Geotekniska förhållanden... 39

2.13 Hydrologiska förhållanden ... 40

2.14 Hälsa och säkerhet ... 40

3. PLANFÖRSLAG... 46

3.1 Bostäder ... 46

3.2 Centrum ... 47

3.3 Byggnadskultur ... 47

3.4 Principer för gestaltning ... 48

3.5 Etappindelning ... 48

3.6 Naturmiljö ... 49

3.7 Vattenområde ... 53

3.8 Rekreation och friluftsliv ... 54

3.9 Fornlämningar ... 55

3.10 Strandskydd ... 55

3.11 Trafik ... 62

3.12 Teknisk försörjning ... 69

3.13 Hantering av dagvatten... 70

3.14 Geotekniska förhållanden... 74

3.15 Hälsa och säkerhet ... 75

4 MILJÖKONSEKVENSER ... 82

4.1 Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen ... 82

(3)

4.2 Nollalternativ ... 82

4.3 Beskrivning och bedömning av betydande miljöpåverkan... 82

4.4 Överensstämmelse med miljöbalken ... 87

5 EKONOMISKA KONSEKVENSER. ... 91

6 SOCIALA KONSEKVENSER ... 92

6.1 Barnkonsekvenser ... 92

6.2 Jämställdhet ... 92

6.3 Tillgänglighet ... 92

7 FASTIGHETSKONSEKVENSER ... 93

8 PLANENS GENOMFÖRANDE ... 95

8.1 Organisatoriska frågor ... 95

8.2 Fastighetsfrågor ... 97

8.3 Ekonomiska frågor ... 98

8.4 Tillstånd och dispenser ... 99

8.5 Tekniska frågor ... 100

8.6 Medverkande tjänstemän ... 102

(4)

1. INLEDNING

En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser. Plankartan är den handling som är juridiskt bindande och anger till exempel vad som ska vara allmän plats, kvartersmark och hur bebyggelsen ska regleras. Plankartan ligger till grund för kommande bygglovsprövning.

Till varje detaljplan hör också en planbeskrivning som förklarar syftet med planen och på vilket sätt den ska genomföras. Avsikten är att alla som berörs av detaljplanen ska förstå vilka konsekvenserna blir när planen genomförs.

Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan.

Kommunen upprättar även en behovsbedömning för att avgöra om detaljplaneförslaget kan antas påverka miljön så mycket att en miljökonsekvensbeskrivning behövs.

Detaljplanen är framtagen med stöd av plan- och bygglagen (PBL 2010:

900).

1.1 Planhandlingar

Detaljplanehandlingarna består av följande:

• Plankarta med bestämmelser i skala 1:2500, A1, 2021-06-07

• Planbeskrivning, 2021-06-07

• Miljökonsekvensbeskrivning inklusive bilagor, 2021-06-07

• Fastighetsförteckning daterad 2021-04-05 (bifogas ej)

1.2 Utredningar som ligger till underlag för detaljplanen

Ett antal utredningar har upprättats som ligger till grund för detaljplanens utformning. Dessa redovisas i avsnitt 8.5 Tekniska utredningar.

Många av de upprättade utredningarna utgör bilagor till den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättats inom ramen för föreliggande detaljplan.

1.3 Detaljplanens syfte

Syftet med detaljplanen är att skapa sjönära bostadstomter i anslutning till tätorten samt att säkerställa fortsatta spridningsmöjligheter för rödlistade djurarter genom området.

Syftet är även att skapa grund för fungerande ekosystemtjänster och integrera de kulturella värdena området hyser.

(5)

1.3.1 Detaljplanens huvuddrag

Avsikten är att skapa byggrätter för nya bostäder i ett attraktivt läge där platsspecifika värden tas tillvara genom att ny bebyggelse i stor utsträckning anpassas till natur- och kulturvärden och befintlig topografi. En viktig aspekt är intentionen att planlägga för en blandad bebyggelse då det även möjliggörs för flerbostadshusbebyggelse. Detta är av vikt för att kunna tillvarata lägets fina utsikt men också ur ett socialt perspektiv. Ur den aspekten är det även ett bra sätt att exploatera effektivt och inte ta allt för mycket mark i anspråk. Istället lämnas stora arealer öppna och viktig bostadsnära natur för både rekreation och ekosystemtjänster bevaras.

Att skapa attraktiva boenden i natur- och kulturmiljö men ändå ha närhet till centrum och riksvägen anses vara av betydelse. Området är tillräckligt stort för att kunna göra en varsam exploatering där stora arealer lämnas orörda.

1.4 Planprocessen

Detaljplanen handläggs med utökat förfarande enligt 5 kap 7§ PBL.

Detaljplanen anses vara av betydande intresse för allmänheten eftersom ett stort orört område ändras från naturmark till kvartersmark.

Länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, sakägare och andra som har ett väsentligt intresse i frågan ska beredas tillfälle till samråd. Under samrådsskedet ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Synpunkterna sammanställs sedan, och redovisas i en samrådsredogörelse.

Justeringar görs utifrån inkomna synpunkter.

Efter beslut i miljö- och byggnadsnämnden ställs det slutliga förslaget ut för granskning under minst tre veckor. Det går att lämna skriftliga synpunkter under granskningstiden. Att ha yttrat sig skriftligt under samrådet eller granskningen är en förutsättning för att senare kunna överklaga beslutet.

Detaljplanen antas av kommunfullmäktige.

Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen. Därefter vinner planen laga kraft om den inte överklagas.

Figur 1. Planprocessen vid utökat förfarande. För närvarande befinner sig den aktuella detaljplanen i fasen granskningshandling (se röd markering).

(6)

1.5 Plandata

Areal

Planområdet omfattar 29,4 hektar.

Markägoförhållanden

Marken inom detaljplaneområdet ägs till största delen av Hultsfreds kommun.

Järnvägsområdena ägs av Trafikverket och VÅHJ Fastighets AB.

Detaljplaneområdets läge

Det aktuella planområdet ligger cirka två kilometer söder om Hultsfreds centrum, intill Hulingens västra strand. Cirka 500 meter väster om

planområdet går riksväg 23/34. I norr omfattar planområdet Björkuddvägen.

I nord-sydlig riktning korsar Stångådalsbanan samt ”Smalspårsjärnvägen”

planområdet.

Figur 2. Det aktuella detaljplaneområdet, markerat med röd linje. I öster syns sjön Hulingen.

(7)

1.6 Tidigare ställningstaganden

Översiktsplan

För Hultsfreds kommun gäller översiktsplan antagen av kommunfullmäktige år 2009. Översiktsplanen aktualitetsförklarade av kommunfullmäktige är 2016 (Dnr 2016/70). I översiktsplanen anges att nya bostäder ska lokaliseras till områden med befintlig och god infrastruktur, samt i sjönära läge.

Det aktuella planområdet omnämns inte specifikt i gällande översiktsplan för Hultsfreds kommun, men den norra delen av Hulingen utpekas som LIS- område, det vill säga ett område lämpligt för landsbygdsutveckling i

strandnära läge enligt 7 kap miljöbalken.

Målen är att samhällsutvecklingen ska ge jämlika och goda sociala levnads- förhållanden samt en god långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Kommunens medborgare ska ha rätt till hög livskvalitet, trygghet och utvecklingsmöjligheter.

Hultsfreds kommun ska vara attraktiv för både privatpersoner och företag.

Detaljplan

Området omfattas inte av några gällande detaljplaner.

Planprogram

Ett planprogram för Herrstorpet har antagits av kommunfullmäktige (2016) och ligger till grund för föreliggande detaljplanearbete. Planprogrammet redovisar en översiktlig disposition över området i grova drag samt en redogörelse för vilka utredningar och undersökningar som krävs vid fortsatt detaljplaneläggning. I planprogrammet anges följande visioner för

Herrstorpet:

• Skapa en struktur för grönska och vatten som gynnar biologisk mångfald och bidrar till klimatanpassning av planområdet. Även skapa praktiska förutsättningar för hållbar livsstil.

• Skapa ett attraktivt och tryggt område där gång- och cykelstråk, grönområden, gator och kvarterbebyggelse tydligt hänger ihop. Detta ger människor som bor i området en trygg, trivsam och säker miljö samt många möjligheter att möta varandra.

• Skapa ett område som är integrerat med de centrala delarna av Hultsfred och underlätta för människor att röra sig till och från området. Skapa ett område med en variation av bebyggelse och boendeformer som attraherar många. Möjlighet för både

flerfamiljshus och villor. Skapa ett område med stark koppling till närliggande naturområden.

• Öka kommunens attraktionskraft som besöksmål året om.

(8)

• Skapa förutsättningar för företagsetableringar i området.

I planprogrammet för Herrstorpet (2016) anges området vid Herrstorpets gård som ett av kommunens framtida bostadsområden, och är utpekat som ett större framtida utvecklingsområde (skola, kontor, verksamheter och industriändamål).

Figur 3. Programområdet, markerat med svart.

Bostadsförsörjningsplan

Kommunfullmäktige antog 2016-09-26 en bostadsförsörjningsplan för Hultsfreds kommun. I planen konstateras att för få bostäder har byggts där efterfrågan finns, det vill säga i centrala och attraktiva lägen. Det finns en generell bostadsbrist i kommunen, fler hyresrätter krävs i flerbostadshus.

Kommunen ska verka för ett varierat utbud av bostäder och spridning i boende- och upplåtelseformer. Tyvärr påverkar ekonomiska faktorer bostadsbebyggandet på landsbygden. Kostnaden att bygga nytt är större än marknadsvärdet av det färdigställda huset. Därför är det viktigt att

möjliggöra byggnation i attraktiva lägen, det vill säga centralt och nära till sjöar.

(9)

LIS – landsbygdsutveckling i strandnära läge

I kommunens översiktsplan utpekas norra delen av Hulingen som ett LIS- område, det vill säga ett område lämpligt för landsbygdsutveckling i strand- nära läge enligt 7 kap miljöbalken.

Inom de områden som faller under 7 kap miljöbalken kan det vara möjligt att uppföra ny strandnära bebyggelse förutsatt att det fortfarande finns en allemansrättslig zon närmast stranden, samt att djur- och växtlivet inte påverkas negativt. För Herrstorpet (det aktuella planområdet) anges följande visioner:

• Skapa en struktur för grönska och vatten som gynnar biologisk mångfald och bidrar till klimatanpassning av planområdet. Även skapa praktiska förutsättningar för hållbar livsstil.

• Området ska bli attraktivt och tryggt där gång- och cykelstråk, grön- områden, gator och kvartersbebyggelse tydligt hänger ihop. Detta ger människor som bor i området en trygg, trivsam och säker miljö samt många möjligheter att möta varandra.

• Området ska integreras med de centrala delarna av Hultsfred och under-lätta för människor att röra sig till och från området.

• Variation av bebyggelse och boendeformer som attraherar många.

Möjlighet för både flerfamiljshus och villor.

• Skapa ett område med stark koppling till närliggande naturområden.

• Öka kommunens attraktionskraft som besöksmål året om.

• Skapa förutsättningar för företagsetableringar i området.

• Området ska bidra till en levande landsbygd.

Övriga kommunala beslut

Miljö- och byggnadsnämnden uppdrog 2017-08-16 (MBN § 127/2017) till miljö- och byggnadsförvaltningen att upprätta en detaljplan för området.

(10)

2. PLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR

2.1 Nuvarande markanvändning

Planområdet består till största delen av naturområde (ängs- och jordbruksmark).

Inom en stor del av området finns lågpunkter som antingen är permanent vattenfyllda eller delvis under vissa tider på året. Stora naturvärden är knutna till dessa blöta områden.

Öster om planområdet ligger sjön Hulingen som hyser höga naturvärden.

Längs Hulingens strand går en befintlig gång- och cykelväg som binder ihop de södra delarna av tätorten, Herrstorp, med Hultsfreds centrum.

Inom planområdet finns några byggnader som minner om områdets tidigare förindustriella verksamhet som tegelbruk. Byggnaderna utgörs bland annat av den gamla tegelmästarbostaden med tillhörande ekonomibyggnader, samt en brännugn.

Figur 4 och 5. Den gamla tegelmästarbostaden med intilliggande ladugård.

Figur 6 och 7. Den gamla brännugnen som minner om områdets tidigare verksamhet som tegelbruk.

(11)

Inom planområdet finns ingen bebyggelse som idag används som

bostadshus. Gamla byggnader finns dock i området, bland annat den gamla tegelmästarbostaden, som minner om områdets tidigare användning, se vidare avsnitt om kulturmiljö.

2.2 Riksintresseområden

Inom planområdet går länsjärnvägen Nässjö – Oskarshamn (Stångådalsbanan). Järnvägen utgör riksintresseområde för kommunikationer enligt 3 kap 6 § miljöbalken.

Hela sjön Hulingen med omnejd (inklusive planområdet) utgör

riksintresseområde enligt 4 kap 6 § miljöbalken. I lagstiftningen anges ett antal verksamheter som inte får bedrivas inom riksintresseområdet, bland annat vattenkraft. Då inget hinder föreskrivs avseende byggnation berörs inte riksintresset.

Figur 8. Berörda riksintresseområden samt planområdet markerat med rött.

I söder gränsar planområdet till ett riksintresseområde för naturmiljö, Stränder vid Hulingen (N92). Värdeomdömet utgörs av ett mångformigt våtmarkskomplex med öppna mader och vegetationsrikt vatten samt höga ornitologiska värden. De huvudkriterier som anges är följande:

(12)

A. Område med framstående exempel på landskapstyper eller naturtyper eller kombination av naturtyper, som särskilt väl visar landskapets utveckling samt processer och naturlig utveckling i olika ekologiska system såväl på land som i vatten.

D. Område med mycket rik flora/fauna.

För att bevara riksintressets värdekärnor, krävs att riksintresseområdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning samt torvtäkt.

För att säkerställa Hulingens värde omfattas sjön även av

landskapsbildskydd (100 meter). Ett fågelskyddsområde med förbud mot motorbåtstrafik finns i södra delen av sjön. Delar av Hulingen omfattas även av natura 2000-område enligt fågeldirektivet.

2.3 Naturmiljö

Inom ramen för naturmiljö har ett flertal inventeringar och utredningar genomförts. Samtliga kan ses som bilagor till den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättats inom ramen för föreliggande detaljplan.

Dokumenterade bevarandevärda områden

Planområdet berör ett utpekat riksintresse för naturvård samt strandskyddet kring Hulingen. Söder och sydväst om området finns även några utpekade nyckelbiotoper, skogliga värdekärnor, våtmarker samt områden från Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering. Dessa ligger dock utanför planområdet.

Närmaste Natura 2000-område är sjön Hulingens södra och sydöstra del, drygt 2,5 km söder om planområdet. Natura 2000-området berörs inte av planområdet. Sjön Hulingen omfattas också av Kalmar läns naturvårdsplan (Hu-41), där området har bedömts som klass 1, högsta naturvärde. Samtliga bevarandevärda områden kring planområdet visas i figuren nedan.

Ett utpekat riksintresse för naturvård (Stränder vid Hulingen, N92), täcker cirka 1,5 ha av planområdets södra del. Riksintressets totala area är 607 ha.

För beskrivning, se avsnitt 2.2 Riksintresseområden.

De samverkande skydd och planer som finns inom riksintresset är fågelskyddsområde, Natura 2000 enligt Fågeldirektivet och kommunens naturvårdsplan. Inga av dessa skydd eller planer omfattar den del som överlappar med planområdet.

(13)

De sydöstra delarna av planområdet tangerar ett område som är medtaget i länsstyrelsens våtmarksinventering. Området utgörs av ”Stränder vid Hulingen”, sammanlagt 434 hektar, och bedöms inneha ett mycket högt naturvärde. Våtmarksområdet utgör en del av riksintresseområdet N92 Stränder vid Hulingen.

Figur 9. Figuren redovisar berörda dokumenterade bevarandevärda områden i förhållande till planområdet (rött). Utöver de objekt som visas i kartan tillkommer 100 meter strandskyddat området kring Hulingen.

Naturvärden inom planområdet

Hultsfreds kommun har genomför en natuvärdesinventering (NVI) för planområdet. Denna resulterade i tolv naturvärdesobjekt med betydelse för biologisk mångfald inom planområdet.

(14)

Även 22 värdefulla träd av olika naturvärde pekades ut, varav tre almar (CR), två askar (EN), en oxel, en lind samt 15 ekar. Naturvärdesobjekten beskrivs kortfattat i tabell 1 nedan.

Figur 10. Identifierade naturvärdesobjekt och värdefulla träd inom planområdet. Stamdiametern på de värdefulla träden framgår inte av naturvärdesinventeringen.

Överlag utgörs planområdet och angränsande områden av en mosaik av olika biotoper vilket ger förutsättningar för en rik flora och fauna. De högsta naturvärdena består av dels igenväxande ängsmarker med artrik fjärilsfauna, dels värdefulla lövträd som påträffas inom planområdet.

Även de vattenförekomster som finns är mycket viktiga för områdets biologiska mångfald.

(15)

Tabell 1. Översikt över identifierade naturvärdesobjekt inom planområdet. Objekten klassas enligt följande: högsta naturvärde (naturvärdesklass 1), högt naturvärde (naturvärdesklass 2), påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och visst naturvärde (naturvärdesklass 4).

Område Beskrivning Na turvärdesklass

1 Före detta skjutbana, nu klubbstuga för hundklubben. Öppen yta med klippt gräsmatta samt sandblottor och ytor med blommande växter. Förekomst av sandödla och allmän bastardsvärmare.

(Ligger i dagsläget utanför planområdet)

3

2 Bergbrant intill åkern med ek, hassel, asp och gran. Artrikt lövträdskikt med bland annat ek och hassel samt asp med bohål vilket skapar förutsättningar för hög biodiversitet.

(Ligger i dagsläget utanför planområdet)

3

3 Naturlig sumpskog med viss förekomst av äldre träd och sockelalar. Varierande vattenstånd, död ved och hög luftfuktighet skapar förutsättningar för en rik flora och fauna. Bäcken från Sågmossen rinner igenom objektet.

(Ligger i dagsläget utanför planområdet)

3

4 Flera dammar på rad i närheten av fyra medelgrova ekar. En mångfald av groddjur har tidigare noterats här, och området bör även vara gynnsamt för fladdermöss och insekter.

2

5 Igenväxande torräng med uppstickande kalt berg på båda sidor om tillfartsvägen till Herrstorpet. Floran är artrik med många naturvårdsarter och objektet är en bra insektslokal. Bland annat förekommer tre rödlistade arter ur familjen bastardsvärmare. Längs kanten mot åkermarken står sju medelgrova ekar.

2

6 Igenvuxet område med ett naturligt kärr i södra delen, omgivet av salix och klibbal. Inga särskilda artvärden finns i nuläget.

3

7 Gårdsområdet med uppstickande bergknalle omgiven av gamla lövträd, bland annat lönn, alm, fågelbär, asp och lind. Förekomst av grov alm (390 cm i omkrets) och almlav (VU).

2

8 Område småvatten skapade av gamla lertag. Lertagen omges av träd som klibbal, björk, ask, ek, samt salix. Här finns möjlighet för hög artdiversitet eftersom mindre vattenspeglar är viktigt för många arter.

3

9 Strandplanet innanför stranden med björk och klibbal, före detta strandnära skogsbete. Idag är strandplanet igenväxande men med förekomst av enstaka högstubbar och hålträd.

4

10 Strandzonen med björk och klibbal, omringad av åkermark.

Mycket viktigt erosionsskydd och bottnarna närmast land är viktiga för fiskar och andra vattenlevande djur.

3

11 Gruskulle med tre grova ekar samt björk och rönn. Både ekarna och eventuella efterföljare har högt skyddsvärde.

3

12 Liten sänka, mer eller mindre vattenfylld, med flera olika vattenväxter. Vattenförekomsten omfattas av det generella biotopskyddet (småvatten i jordbrukslandskap).

4

(16)

Sjön Hulingen

Det aktuella planområdet gränsar i öster till sjön Hulingen. Sjön tillhör Silveråns delavrinningsområde i Emåns vattensystem, och är belägen strax sydöst om Hultsfreds tätort. Hulingen är 6,88 km2 stor, och har ett maximalt djup på 12,4 meter. Medeldjupet är 1,7 meter. Tillrinningsområdet är 643,28 km2 stort och domineras av barrskog.

Figur 11. Vy över sjön Hulingen

I Hulingen är fågellivet mycket rikt, och Lönnekullasjön, som är den sydöstra delen av sjön, utgör fågelskyddsområde. I området häckar cirka 110 olika arter, och många fler rastar eller passerar sjön på ett eller annat sätt. Bland övriga djur som påträffats i och vid Hulingen finns bland annat utter. Sjön har också ett flertal gånger varit föremål för olika

naturinventeringar. Vid ett sådant tillfälle identifierades en ovanlig snäcka (Valvata piscinalis. Under år 2015 utfördes en stormusselinventering.

Denna resulterade i fynd av fem olika arter. Resultaten av de olika inventeringarna indikerar att Hulingen har höga naturvärden.

Hulingen är ursprungligen en näringsfattig sjö, och har genom åren tagit emot stora mängder föroreningar från olika industrier och hushåll. Idag är situationen är betydligt förbättrad, men fortfarande släpps föroreningar ut i sjön genom dag- och avloppsvatten. En viss mängd föroreningar finns också kvar i sjöns sediment sedan tidigare utsläpp.

I området kring Hulingen utgörs berggrunden av granit och porfyr.

Dominerande jordarter är i norra delen av sjön isälvsmaterial i form av sand.

Isälvsmaterial finns också vid Järnudda, samt på udden som sticker ut i Lönnekullaviken. I övrigt finns morän, lera, torv och kalt berg runt sjön.

(17)

Hulingen är sedan länge känd som en sjömalmsrik sjö och malmen till Hagelsrums masugn togs ur Hulingen. Att sjömalm fanns innebär att Hulingen från början var oligotrof.

Runt om Hulingen finns ett antal badplatser, samt en camping. Sjön utgör ett viktigt rekreationsområde för många boende i Hultsfred.

2.4 Skyddade arter

Kännedomen om förekommande fridlysta arter inom planområdet baseras på flertalet inventeringar. År 2017 och år 2018 genomförde Hultsfreds kommun en naturvärdesinventering (NVI) av området. Utöver detta har WSP Sverige AB på uppdrag av Hultsfreds kommun utfört tre fördjupade artinventeringar under sommaren år 2019. En kompletterande

fågelinventering med två fältbesök genomfördes därefter i mars 2021, med fokus på hackspettar.

Ytterligare en naturinventering (Fågelklubben i Hultsfred och Emådalens Naturskyddsföreningen, 2015) samt utdrag ut Artportalen använts som underlag (sökning i Artportalen 14 april år 2020 för perioden 1995–2020 och en kompletterande sökning 22 mars år 2021 för perioden 2020–2021).

Det bör noteras att Fågelklubbens naturinventering är en sammanställning av naturvärden från cirka 1980-talet och framåt, utan närmare

specifikationer om när eller var olika arter påträffats. Denna

naturinventering är således inte nödvändigtvis helt representativt av dagens artförekomster.

För de arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen 4§ gäller förbud mot att fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur, avsiktligt förstöra eller samla in ägg samt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. För arter fridlysta enligt 6§ gäller förbud mot att döda, skada, fånga eller samla in ägg, rom, larver eller bon. För växter fridlysta enligt 8§

gäller förbud mot att plocka, gräva upp eller skada exemplar av växterna, inklusive frön och andra delar. För växter fridlysta enligt 9§ gäller förbud mot att gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna samt att mot plocka eller samla in exemplar för kommersiella ändamål.

Skyddad flora

Tre fridlysta kärlväxter har påträffats inom området: gullviva, blåsippa och grönvit nattviol.

Gullviva har noterats vid Herrstorpet år 2013. Gullvivan är inte rödlistad utan bedöms vara livskraftig i hela landet. Arten är fridlyst i hela landet enligt 9 § Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). I Smålands Flora anges att arten har minskat i landskapet sedan mitten av 1900-talet på grund av

(18)

igenväxning, vilket är en pågående trend i hela södra Sverige. Trots detta har arten fortfarande stor utbredning i Småland och är vanligt

förekommande, och har bedömts som livskraftig av den svenska rödlistan sedan tio år tillbaka. Arten bedöms därför ha gynnsam bevarandestatus både i Småland och nationellt.

Figur 12. Förekomster av fridlysta kärlväxter inom planområdet.

Grönvit nattviol har rapporterats på torrängen inom planområdet, på samma plats som gullviva. Grönvit nattviol har under 1900-talet ökat i både

utbredning och frekvens i Sverige. Denna trend förväntas fortsätta och på grund av detta är arten bedömd som livskraftig i Sverige. Grönvit nattviol är liksom alla orkidéer fridlyst i hela landet enligt 8§ Artskyddsförordningen.

Eftersom arten har en pågående ökande populationstrend samt beskrivs som

(19)

vanlig i Småland bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Blåsippa har noterats i utkanten av planområdet år 2013. Arten har inte noterats vid övriga inventeringar och har inte heller rapporterats till Artportalen. Blåsippan är inte rödlistad i Sverige men är fridlyst enligt 9§

Artskyddsförordningen i hela landet. Eftersom arten länge varit livskraftig och har en ökande populationstrend bedöms den ha gynnsam

bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Skyddad fauna

Grod- och kräldjur

Sju olika grod- och kräldjur har påträffats inom området; sandödla, vanlig snok, större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda.

Förekomsten av sandödla är troligen centrerad till de sandiga miljöer som förekommer i området. Förekomsterna av övriga arter är framförallt centrerade kring de vattenmiljöer som finns inom planområdet, och utöver detta har landområden som är lämpliga för som viloplatser och

övervintringslokaler identifierats. Samtliga områden visas i figur 13.

Sandödla - Det finns flera källor som vittnar om att sandödla förekommit inom planområdet, men omfattningen och dess exakta vistelseområden är oklar. Med anledning av det otydliga underlaget vad gäller sandödlans förekomst i området genomfördes en artinventering av sandödla av WSP Sverige AB under sommaren år 2019. Vid inventeringen kunde

förekomsten av sandödla inte påvisas. Vid denna inventering pekades dock miljöer ut med lämpliga förutsättningar för sandödla ut, se figuren ovan.

Med anledning av tidigare noterade fynd av arten går det inte att utesluta att enstaka individer vid tillfällen rör sig inom planområdet, men eftersom inga individer noterades vid artinventeringen trots optimala förhållanden och anpassad metodik bedöms området inte vara av särskild betydelse för arten eller hysa fortplantnings- eller viloområden för arten.

Sandödlan är fridlyst i hela landet enligt 4 § Artskyddsförordningen. Arten har enligt Naturvårdsverket bedömts ha dålig bevarandestatus i boreal och kontinental biogeografisk region, och detsamma bedöms gälla både nationellt i Sverige och i Småland.

(20)

Figur 13. Vattenförekomster och landmiljöer för groddjur samt landmiljöer för sandödla inom och kring planområdet. De vita siffrorna är kopplade till den upprättade artskyddsutredningen som finns bilagd i miljökonsekvensbeskrivningen.

Vanlig snok - Enstaka fynd av snok har gjorts inom planområdet. Snok är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom snok är en generalist och en vanlig art samt inte är rödlistad bedöms arten ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

(21)

Större vattensalamander - Totalt påträffades tolv individer av större vattensalamander vid inventeringen år 2019. Sju för arten lämpliga vattenförekomster identifierades i området, se figur 13.

Både vattenförekomst ett och sex bedöms kunna fungera som lekmiljöer för arten. Lek har inte kunnat bekräftas i övriga vattenförekomster, och främst nummer två och fem är olämpliga som lekmiljöer på grund av hög

uttorkningsrisk. I dessa vatten påträffades heller inga individer under inventeringen. Inom planområdet finns också flera landmiljöer med lämpliga strukturer för vila och övervintring, se figuren ovan. Dessa

landmiljöer har flera strukturer som större vattensalamander efterfrågar, till exempel sten/block, död ved och förna. Sammantaget bedöms planområdet utgöra en lämplig miljö för större vattensalamander.

Större vattensalamander är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 4 § Artskyddsförordningen. Arten har enligt Naturvårdsverket bedömts ha dålig bevarandestatus i boreal och kontinental biogeografisk region, och den förväntade trenden för arten är negativ.

Baserat på detta är bedömningen att arten har dålig bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Mindre vattensalamander - En individ av mindre vattensalamander noterades vid inventeringen år 2019 i norra delen av planområdet, i vattenförekomst 1. Inga andra fynd har rapporterats inom planområdet.

Mindre vattensalamander är inte rödlistad i Sverige, och har klassats som livskraftig sedan år 2000 och framåt, men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom arten under lång tid har bedömts som livskraftig bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

Vanlig groda – Fynd av vanlig groda har gjorts inom norra planområdet, enligt uppgifter från naturinventeringen av Fågelklubben Hultsfred och Emådalens Naturskyddsförening (2015). I rapporten framgår varken uppgifter om antal individer eller när arten påträffades. Arten påträffades inte vid inventeringen år 2019 och inga fynd har rapporterats till

Artportalen.

Vanlig groda är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom arten under lång tid har bedömts som livskraftig bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både nationellt och i Småland.

(22)

Vanlig padda - Fynd av vanlig padda har gjorts inom norra planområdet, enligt uppgifter från Fågelklubben Hultsfred och Emådalens

Naturskyddsföreningens naturinventering. I rapporten framgår varken uppgifter om antal individer eller när arten påträffades. Arten påträffades inte vid inventeringen år 2019 och inga fynd har rapporterats till

Artportalen.

Vanlig padda är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 6 § Artskyddsförordningen. Eftersom arten under lång tid har varit livskraftig bedöms den ha gynnsam bevarandestatus både

nationellt och i Småland.

Åkergroda - Åkergroda har påträffats inom norra planområdet, enligt uppgifter från Fågelklubben Hultsfred och Emådalens

Naturskyddsföreningens naturinventering. I rapporten framgår varken uppgifter om antal individer eller när arten påträffades. Arten påträffades inte vid inventeringen år 2019 och inga fynd har rapporterats till

Artportalen.

Åkergroda är inte upptagen på den nationella rödlistan men är fridlyst i hela landet enligt 4§ Artskyddsförordningen. Arten har enligt Naturvårdsverket bedömts ha god bevarandestatus i alpin, boreal och kontinental

biogeografisk region och bedöms därför ha god bevarandestatus nationellt i Sverige samt i Småland.

Fåglar

Tio olika rödlistade fågelarter har konstaterats eller bedömts som troligen häckande inom planområdet. Förekomsterna är utspridda över hela planområdet, men under fågelinventeringen år 2019 pekades ett antal miljöer ut som särskilt värdefulla för fåglar, se figuren nedan.

Vid kompletterande fågelinventering år 2021 identifierades också en häckningsmiljö för gröngöling väster om planområdet.

Mindre hackspett - En fågelinventering med inriktning på mindre hackspett genomfördes av WSP Sverige AB under år 2019.Vid det andra

inventeringstillfället hördes en ropande individ söder om planområdet. Flera individer av större hackspett noterades också inom planområdet.

Under den kompletterande fågelinventeringen år 2021 noterades vid det första inventeringstillfället ett par i sydväst, utanför planområdet. Vid det andra inventeringstillfället noterades en individ vid märgelgravarna söder om gården Herrstorpet, ropande och födosökande. Arten har även tidigare konstaterats som troligen häckande inom planområdet och det finns ett rapporterat fynd av ett bo med ungar inom planområdet från år 2013.

(23)

Mindre hackspett är rödlistad som NT (Nära hotad) enligt rödlistan år 2020.

År 2000 bedömdes arten som VU, vilket innebär att dess status har

förbättrats något sedan dess. Under 2000-talet har dock en viss stabilisering skett, därav den förbättrade statusen. På grund av den förväntade

populationsminskningen bedöms arten ha icke gynnsam bevarandestatus nationellt, vilket troligtvis speglas i Småland. Eftersom det finns planer på strandnära exploatering i Hultsfred (LIS-områden) finns det risk att för arten gynnsamma habitat kommer påverkas negativt inom kommunen.

Figur 14. Områden inom planområdet som bedöms har högt värde för fåglar, främst mindre hackspett och andra hackspettar. Väster om planområdet finns även en häckningsbiotop för gröngöling.

(24)

Stare - Vid fågelinventeringen år 2019 noterades två par starar inom

planområdet, och det bedöms troligt att arten häckar i området. I Artportalen finns ett rapporterat fynd från år 2005.

Staren är rödlistad som VU (Sårbar) i Sverige, vilket är en försämring sedan år 2010 och tidigare då den bedömdes som livskraftig. Minskningen av det svenska beståndet har pågått kontinuerligt sedan 1970-talet, och fram till 2014 minskade beståndet med ytterligare 40–50%. På grund av att arten bedöms som sårbar i Sverige och den sedan länge pågående minskande trenden bedöms starar ha ogynnsam bevarandestatus både nationellt och regionalt.

Sävsparv - Vid fågelinventeringen år 2019 noterades ett par sävsparvar inom planområdet och det bedöms som troligt att arten häckar på platsen. Arten har rapporterats på platsen år 2013, vilket då gällde en spelande individ.

Arten bedöms som NT (Nära hotad) enligt den svenska rödlistan från år 2020, vilket är en förbättring sedan år 2015 då den bedömdes som VU (Sårbar). Arten är under pågående minskning i Sverige. Eftersom det

föreligger indikationer på framtida populationsminskningar bedöms arten ha icke gynnsam bevarandestatus i Sverige samt i Småland, trots att den inte längre är hotad.

Gulsparv - Vid fågelinventeringen från år 2019 bedömdes det som troligt att gulsparven häckar inom planområdet, och ett till två par noterades på

platsen. Arten har rapporterats på platsen år 2013, vilket då gällde en spelande individ.

Gulsparven bedöms som NT (Nära hotad) enligt den svenska

rödlistebedömningen för år 2020. Detta är en förbättring sedan år 2015 då arten listades som VU, men fortfarande en försämring sedan 2010 och tidigare, då arten bedömts som livskraftig. En minskning av arten pågår eller förväntas ske, och därför bedöms arten ha icke gynnsam bevarandestatus i Sverige samt i Småland, trots att den inte längre är hotad.

Spillkråka - Under fågelinventeringen år 2019 noterades två spillkråkor inom planområdet, som uppvisade ett upprört och jagande beteende vilket tolkades som revirhävdande. Det bedöms därför som troligt att arten häckar i området. Det finns även ett rapporterat fynd av arten från år 2013. Under den kompletterande inventeringen under år 2021 noterades också ropande fåglar från hygget väster om planområdet. Vid detta tillfälle noterades arten inte inom planområdet.

(25)

Arten bedöms som NT (Nära hotad) enligt den svenska rödlistan, vilket är en försämring sedan år 2010 och tidigare då den bedömdes vara livskraftig.

Spillkråkan bedöms på grund av den pågående populationsminskningen ha icke gynnsam bevarande status i Sverige och i Småland.

Hussvala - Hussvalan har konstaterats häcka eller troligen häcka inom planområdet vid tidigare tillfälle, men noterades inte under

fågelinventeringen år 2019. Arten har rapporterats på platsen både år 2005 och år 2013, och båda fynd gällde flera individer i häckningstid i lämpliga biotoper.

Hussvalan är rödlistad som VU (Sårbar). Detta är en försämring från år 2010 och tidigare då den bedömdes vara livskraftig. På grund av den pågående minskande trenden och att arten är upptagen på den svenska rödlistan bedöms artens bevarandestatus som icke gynnsam i Sverige och i Småland.

Buskskvätta - Buskskvättan har konstaterats häcka eller troligen häcka inom planområdet vid tidigare tillfälle, men noterades inte under

fågelinventeringen år 2019. I Artportalen finns rapporterade fynd av arten från år 2005, år 2013 och år 2014, varav samtliga gäller enstaka och spelande eller varnande individer.

Buskskvättan är rödlistad som NT (Nära hotad) vilket är en försämring sedan år 2010 och tidigare då den bedömdes som livskraftig. Buskskvättan har enligt svensk fågeltaxering haft minskande populationer alltsedan år1975, men minskningen har accelererat under den senare perioden. På grund av den pågående minskande trenden och att arten är upptagen på den svenska rödlistan bedöms artens bevarandestatus som icke gynnsam i Sverige och även i Småland.

Tornseglare - Tornseglaren har konstaterats häcka eller troligen häcka inom planområdet vid tidigare tillfälle, enligt Fågelklubben Hultsfred och

Emådalens Naturskyddsförenings inventering från år 2015. I Artportalen finns ett rapporterat fynd av arten från år 2013, gällande en individ i häckningstid i lämplig biotop.

Tornseglaren bedöms som EN (Starkt hotad) enligt den svenska rödlistan för år 2020. Detta är en försämring sedan år 2015 då den listades som VU (Sårbar). På grund av den pågående minskande trenden och att arten

bedöms som starkt hotad bedöms artens bevarandestatus som icke gynnsam i Sverige och även i Småland.

(26)

Gröngöling - I Artportalen finns ett rapporterat fynd av en spelande individ från år 2013. Vid den första fågelinventeringen av WSP år 2019 noterades ingen gröngöling. Inventerare från Fågelklubben Hultsfred uppger dock att man många gånger sedan 1970-talet och framåt observerat gröngöling i området. Eftersom gröngöling är en tämligen vanlig art har detta dock inte alltid rapporterats till Artportalen.

En kompletterande fågelinventering gällande gröngöling har utförts under mars år 2021, där besök utfördes två gånger. Vid båda tillfällena bedömdes väderförhållanden vara mycket goda för inventering av gröngöling. Vid det första tillfället noterades ett par söder om planområdet, samt norr om ledningsgatan fram till alsumpskogen. Paret bedömdes ha ett revir som sträcker sig upp mot Herrstorpets plangräns. Inga individer observerades inom planområdet under de sju timmar som inventeringen pågick. Vid det andra tillfället noterades en ropande individ, dels i direkt anslutning väster om planområdet och därefter inom planområdet norr om Herrstorps gård.

Vid inventeringen undersöktes även planområdet efter lämpliga träd med bohål i. Inom planområdet hittades enstaka mindre träd med bohål i vid de norra vattensamlingarna. Inga av dessa bedöms som lämpliga för

gröngöling. Runt gården finns större lövträd som skulle kunna fungera som boträd men inga bohål kunde noteras, och likaså i de alar som finns kring dammarna söder om gården.

Bedömningen som gjordes efter fågelinventeringen är att gröngöling inte häckar inom planområdet, men använder området för födosök och även revirhävdande. Arten bedöms häcka i randområdet precis utanför sydväst och söder om Herrstorpet, se figuren ovan. Baserat på dessa uppgifter bedöms därmed själva planområdet inte vara en plats för reproduktion och vila.

Gröngölingen är inte rödlistad. Detta är en förbättring sedan åren år 2015 då arten var listad som NT (Nära hotad). Tidigare (-2010) bedömdes arten vara livskraftig. Gröngöling är även en prioriterad art enligt Skogsvårdslagen (§30, bilaga 4).

Enligt statistiskt säkerställda uppgifter har gröngöling påvisat en minskande trend i Sverige under de senaste 20 åren, vilket antyder att dess

bevarandestatus inte är gynnsam. Det ökning som indikerats under de senaste tio åren har inte kunnat fastställas statistiskt och bör därför inte läggas alltför store vikt vid. Detta antas dock fortfarande vara en relativt försiktig bedömning eftersom antalet reproduktiva individer numera

överstiger gränsen för rödlistning. För artens regionala bevarandestatus görs samma bedömning, då det inte finns något som tyder på bättre

förutsättningar i just Småland.

(27)

2.5 Biotopskyddade områden

Mark- och vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som

biotopskyddsområde enligt 7 kap 11 § MB. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada

naturmiljön. Inom planområdet finns ett antal biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet och således är skyddade enligt 11 § 7 kap.

miljöbalken. Dessa utgörs av en åkerholme och fem småvatten (tre diken och två märgelgravar). Stenmurar, stenrösen eller alléer förekommer inte inom planområdet.

En ansökan om dispens från biotopskyddet har lämnats in, samt kompletterats enligt länsstyrelsens kompletteringsbegäran.

Figur 15. Identifierade biotopskydd vid Herrstorpet. Inom planområdet förekommer en åkerholme och fem småvatten i jordbrukslandskap (två märgelgravar (dammar) och tre diken).

(28)

Märgelgravarna bedöms vara av uttorkningsrisk och inte lämpliga som lekvatten för groddjur, även om groddjur tillfälligt kan befinna sig i dem.

Den är troligt att även delar av dikena torkar ut under sommaren.

Bottensubstraren i dikena utgörs huvudsakligen av humus och bedöms som artfattiga och förekomsten av vattenväxter är sparsam. Kabbleka och knapptåg/veketåg har dock påträffats längs några kortare sträckor i det västra och sydligaste diket. Naturvärdet av samtliga småvatten bedöms som lågt, framförallt med avseende på fisk och groddjur. Trots detta finns visst värde genom att småvatten alltid bidrar till variation i landskapet.

Åkerholmen utgörs av björk, oxel och ek, med viss förekomst av död ved.

Tre grova ekar (1,1, 1,2 och 1,3 meter i diameter) finns på åkerholmen. Inga särskilda mossor har noterats på träden, förutom riklig förekomst av

brosklavar och spiklavar. På åkerholmen förekommer flera sandblottor vilka bedöms vara intressanta för insekter, men floran är tämligen trivial vilket troligtvis beror på näringspåverkan från närområdet. Typiska gynnsamma strukturer för åkerholmar (stenrösen, död ved) förekommer sparsamt.

Åkerholmens naturvärde bedöms som lågt, med största värde i de grova ekarna vilka utgör särskilt skyddsvärda träd.

2.6 Strandskyddade områden

Sjön Hulingen omfattas av de generella strandskyddsbestämmelserna.

Figur 16. Karta på strandskyddat område, markerat med blått.

(29)

Strandskyddet utgörs av 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön

Inom planområdet finns avvattningsdiken, se figur 17. Dessa utgörs av grävda diken som enbart anlagts för att avleda vatten från ängs- och

jordbruksmark. På grund av avrinningsområdets begränsade storlek bedöms vattenflödet i dikena under stora delar av året vara mycket lågt.

Hultsfreds kommun anser inte att dikena omfattas av

strandskyddsbestämmelserna på grund av att de är skapade av människor, så kallade artificiella vattendrag.

Figur 17. Grävda diken inom planområdet.

2.7 Rekreation och friluftsliv

Norr om planområdet, längs Hulingens västra strand, går en befintlig gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen går från campingen som ligger vid Hulingens norra del, till Björkudd, och passerar Hultsfreds centrala delar längs med vägen. Sträckan kallas i folkmun ”Strandpromenaden”. Gång- och cykelvägen är belyst och snöröjs vintertid, vilket gör att den är flitigt använd som rekreationsstråk.

(30)

Det aktuella planområdet nyttjas av boende i området för rekreation. Ingen organiserad verksamhet finns i området. Det finns en enklare iordninggjord badplats i norra delen av planområdet. Denna nyttjas sporadiskt av de närboende.

Rakt igenom detaljplaneområdet går smalspåret som är en stor

turistattraktion i Hultsfred. Smalspåret är Nordens längsta smålspåriga museijärnväg, och trafikeras av en rälsbuss enligt tidplan. Möjligheter finns även att cykla dressin på sträckan.

2.8 Kulturmiljö

Områdets kulturhistoriska bakgrund

Herrstorpets har, ända tills det förvärvades av Hultsfreds kommun, varit i släkten Hedenbergs ägo. Under slutet på 1600-talet byggdes ett litet torp i Herrstorpet. Herrstorpet var då en utjord under Hultåsa och torpet kallades då Harstorpet eller Hultåsa utjord. Till soldattorpet brukades några åker- och ängslyckor på Hulingsryds marker.

I slutet av 1700-talet benämns platsen Härstorpet. På laga skifteskartan över Hulingsryd från mitten av 1800-talet återfinns ett boningshus i samma läge som idag. Kring boningshuset uppfördes gårdsbyggnader såsom ladugård, förråd, uthus och bykhus. Nuvarande boningshus uppfördes år 1902.

Från mitten av 1800-talet bedrevs vad man kan kalla ”hantverksindustriell”

verksamhet på flera platser runt sjön Hulingen. Då tillgången på sand och lera god inom området, startades ett tegelbruk i Herrstorpet. År 1860

uppfördes en stor brännugn i området av Oskar Hedenberg, dåvarande ägare till Herrstorpet. Brännugnen är unik eftersom man använde en gammal teknik där teglet staplades inuti byggnaden och eldade i skotten från långsidan. Det finns inte många brännugnar kvar av detta slag eftersom de flesta tegelugnarna som byggdes på denna tid var modernare ringugnar.

Tegeltillverkningen var till viss del ett säsongsarbete då bränningen av teglet främst ägde rum mellan maj och oktober. Den stora tegelladan där teglet torkade var ganska dragigt och under de kalla årstiderna torkade inte teglet som det skulle. Arbetarna fick istället samla in sand och lera samt hugga i skogen för att lagra ved som gick åt till bränningen under vinterhalvåret.

(31)

Figur 18. Den gamla brännugnen med ett enklare vedskjul.

Flera täktgropar vittnar om var leran togs. Ungefär tio arbetare ”slog tegel” i de stora torkladorna. Tegelugnen rymde upp till 28 000 tegel beroende på sort. Det tog tre dagar att sätta ugnen och fem dagar att bränna. Under de dagar bränningen pågick fick brännmästaren i stort sett arbeta dygnet runt.

Det gjordes sex, till sju bränningar varje sommar. År 1895 tillverkades 60 000 murstenar och 70 000 taktegel. Tack vare järnvägen underlättades transporterna.

Figur 19. Bilden speglar de gamla torkladorna.

Under andra världskriget blev driften allt mer olönsam på grund av att byggandet minskade kraftigt. Dessutom började bruket bli slitet. 1949 upphörde verksamheten och de flesta byggnaderna utom brännugnen revs.

Av torkladorna finns en långsträckt husgrund av stora syllstenar kvar.

(32)

Enskilda befintliga byggnader inom planområdet

Tegelbrännugnen; Tegelbrännugnen från år1860 (se figur 18) är sannolikt mycket ovanlig eller till och med unik, eftersom den representerar en äldre typ av tegelugn som fanns innan man gick över till rundugnarna, just kring 1860. I denna äldre typ av ugn staplades teglet inuti byggnaden och värmen kom från eldning som skedde i skott från långsidan. Det är inte klarlagt hur många brännugnar det finns kvar av detta slag i landet eller länet. Som en jämförelse byggdes den nyare typen, ringugnen, vid Almviks tegelbruk år 1876. Herrstorps tegelbruk hör till de industrier som blev olönsamma under andra världskriget på grund av tidens kraftigt minskade byggande, vilket speglar samhällsutvecklingen. Tegelugnen är mycket välbevarad i sig och har dessutom kvar ett tillbyggt vedskjul i trä, vilket är ovanligt. Vanligen brukar dessa enklare delar ha ”städats undan”.

Herrstorps tegelugn från år 1860 har mycket höga kulturhistoriska värden eftersom den representerar en äldre typ av tegelugn som idag är ovanlig, byggd precis i brytningstiden då man gick över till den modernare ringugnen. Att ugnen i sig är så välbevarad innebär också att den har förmåga att förmedla kunskap om tegelproduktion vid tiden kring 1860 och att ugnen i sig är en källa till kunskap om äldre material och

byggnadstekniker. Av kulturhistoriskt intresse är även att ett enklare träskjul, vedskjul, hopbyggt med ugnen, finns kvar. Herrstorps tegelbruk är även kulturhistoriskt intressant eftersom verksamheten startade upp så tidigt – år 1860 är fyra år innan näringsfrihet infördes i landet år 1864. Bruket hör till en av kommunens första industrier.

Tegelugnen med tillhörande vedskjul bedöms i det upprättade Kulturhistoriska kunskapsunderlag inför ny detaljplan (Kalmar läns museum PM februari 2021) vara en särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad enligt plan- och bygglagen 8 kap 13§.

Tegelmästarbostaden, bostadshuset - Tegelmästarbostaden är typisk för ett relativt påkostat bostadshus från perioden kring år 1900 (se figur 20), med många ursprungliga delar och byggnadsdetaljer kvar. Huset har genomgått en tidstypisk renovering cirka år 1960. Vid sidan av tegelugnen utgör det stora bostadshuset för tegelmästaren den andra nyckeln till förståelsen av området som en kulturhistoriskt intressant helhetsmiljö.

Trots att bostadshuset har genomgått vissa förändringar bedöms den i det upprättade Kulturhistoriska kunskapsunderlag inför ny detaljplan (Kalmar läns museum PM februari 2021) som en särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad enligt plan- och bygglagen 8 kap 13§.

(33)

Figur 20. Den gamla tegelmästarbostaden.

Ladugård/loge – Ladugården, se figur 21, representerar en tidstypisk ladugård från 1900-talets första hälft, där många olika funktioner rymdes under samma tak, som kostall, häststall, hönshus, sädesmagasin, garage och höskulle. Byggnaden i sig har stor rumsskapande betydelse kring

gårdsplanen.

Ladugården bidrar till den kulturhistoriskt värdefulla helhetsmiljön både med sin stora och traditionella byggnadskropp och med sin tydliga funktion som berättar om det liv som förr levdes på platsen. Husets ålder är inte känt, men uppskattningsvis kan den vara byggd kring 1930-talet.

Figur 21. Den gamla ladugården.

(34)

Utedass – Dasset med tre separata platser visar att gården inte var en vanlig bondgård, utan att gården var större än så, med anställda vid tegelbruket inräknade. På så sätt hör dasset till tegelbrukets historia, och bidrar till förståelsen av gångna tiders levnadsvillkor.

Magasin, garage och brygghus – De tre små byggnaderna har

kulturhistoriska värden eftersom de berättar om gångna tiders levnadsvillkor och olika funktioner på en gård. Uthusen bidrar också till den rumsskapande känslan runt gårdsplanen och ingår därmed i den kulturhistoriskt värdefulla helhetsmiljön. Magasinet, se figur 22, är ur kulturhistorisk synvinkel mer värdefullt än de två övriga små byggnaderna. Brygghuset ligger i

tegelmästarbostadens trädgård medan de övriga ligger löst grupperade kring ladugårdsplanen.

Figur 22. Bild på Magasinet.

Källare - Källaren som ligger i hörnan på bostadstomten är byggd med väggar och trappa av murat tegel, förmodligen från det egna bruket.

Sannolikt är källaren uppförd före eller kring år 1900.

Områdets kulturhistoriska värden

Herrstrops tegelbruk representerar en intressant tidsepok i brytningstiden mellan den äldre typen och den yngre typen av tegelugnar, med

industrihistoriska och samhällshistoriska värden. Eftersom delar av bebyggelsemiljön kring tegelbruket finns kvar tydliggörs tidigare samhällsförhållanden, speciellt i lokalt perspektiv. Tillsammans med

näraliggande Järnudda tegelbruksområde visar Herrstorps tegelbruksområde också, i ett större perspektiv, på en viktig del av Hultsfreds kommuns tidigindustriella historia.

(35)

Byggnaderna på området belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden och livsvillkor.

Samhällsutvecklingen och byggnadskulturens utveckling speglas i

byggnaderna på området som stäcker sig från slutet av 1800-talet till 1900- talets mitt. Tegelmästarbostaden med sin inramade trädgård med delvis bevarade äldre strukturer är viktig eftersom den bidrar till att förstå

områdets historia. Tegelmästarbostaden bidrar även med en tilltalande och intressant kulturmiljö.

Syllstenar som markerar tidigare byggnader, spår från olika lertag och eventuell ältningsplats är exempel på fysiska uttryck som bär på

kulturhistoriska värden i och med att de tillför berättelser om och förståelse för kulturmiljön.

Kring den befintlig bebyggelsen finns kulturhistoriska värden i äldre vägstrukturer och i det gröna kulturarvet. Den tydliga inramningen av tomten runt huset, trädrader och trädgårdsväxter ingår i dessa värden. I landskapet närmast kring bebyggelsen finns kulturhistoriska värden i form av spår av äldre odlingslandskap, med äldre åkrar, ängsmark med uppvuxna träd samt fornlämningar som visar på områdets långa kontinuitet.

Fornlämningar

Inom planområdet finns två fasta fornlämningar. Fornlämningarna

identifierades när en arkeologisk utredning etapp I och II utfördes år 2017 inom ramen för föreliggande projekt. De två fornlämningarna utgörs av följande nummer inom parentes kopplas till kartan nedan:

L1956:8657 (Boplats) - En 120 x 30–50 stor boplats som begränsas branta bergssidor. Fynd som rikligt med kvarts och flinta, huvudsakligen splitter, flintskrapa, ett mikrospån av flinta samt en kärna av kvarts och skärvstenar i riklig mängd. Under sandlagret framkom två stolphål. (1)

L1955:6602 (Blästbrukslämning) - Järnframställningsplats bestående av blästerugn (grop) och fläckvisa förekomster med skärvsten. Ugnsgropen omges av en lerplatta och slagg som utgörs av stearinslagg och bottenslagg samt fläckvisa förekomster av sotig sand och skärvsten. I schaktet med blästerugnen finns även enstaka stenåldersfynd. (2)

I området finns även ett antal lämningar som kategoriseras som ”Övrig kulturhistorisk lämning”. Dessa utgörs av följande (nummer inom parantes kopplar till figur 23):

(36)

• L1956:8655 Tegelindustri (3)

• L1956:8654 Fornlämningsliknande bildning (4)

• L1956:7605 Fyndplats) (5)

• L1956:8184 Fyndplats (6)

• L1956:8656 Kemisk industri (7)

Figur 23. Karta över fornlämningar (Källa: Fornsök).

Byggnadsminnen

Igenom planområdet går ”Smalspårsjärnvägen”, som är en del av länsjärnvägen Nässjö – Oskarshamn, se figur 24. Smalspårssträckan invigdes år 1922 och har tillsammans med tillhörande anläggningar, konstruktioner och byggnader ett högt kulturhistoriskt värde.

”Smalspårsjärnvägen”, delen mellan Hultsfred och Virserum,

byggnadsminnesförklarades år 2005. Dock utgör inte den del av järnvägen som går genom Herrstorpet byggnadsminne. Detta beror på att år 2005 ägde dåvarande Banverket fastigheter i anslutning till Hultsfreds station, och därför undantogs dessa byggnadsminnesbeslutet.

(37)

Figur 24. Smalspåret till vänster i bild, Stångådalsbanan till höger.

2.9 Offentlig och kommersiell service

I Hultsfreds centrum, cirka två kilometer norr om planområdet, finns såväl allmän som kommersiell service och handel. Skolor, förskolor och

sportanläggningar finns inom 1,5 kilometers avstånd från planområdet.

2.10 Gator och biltrafik

Planområdet omfattar Björkuddvägen som är en samfälld väg S:47 (>1 och

>2). Vägen börjar vid Björkudd (>1) och slutar vid Herrstorpets gård (>2), med avbrott för järnvägskorsningen. Inga andra befintliga gator omfattas av planområdet.

Mätningar gällande trafik har genomförts år 2019 för Björkuddvägen. Den skyltade hastigheten på vägen varierar mellan 50 och 70 km/h. Mätningarna gav följande resultat:

Punkt 1 - Tillåten hastighet 50 km/h. ÅDT 229 fordon. Mest trafik på sträckan var klockan 11–13 då det i genomsnitt passerade cirka 20 fordon/h.

Punkt 2 - Tillåten hastighet 70 km/h. ÅDT 50 fordon. Mest trafik på sträckan var klockan 14–15 då det i genomsnitt passerar cirka 6 fordon/h.

Punkt 3 - Tillåten hastighet 70 km/h. ÅDT 29 fordon. Mest trafik på

sträckan var klockan 14–15 då det i genomsnitt passerar cirka 3–4 fordon/h.

(38)

Figur 25. Antal fordon/dygn, planområde rödmarkerad.

2.11 Järnväg och järnvägstrafik

Igenom planområdet går länsjärnvägen Nässjö – Oskarshamn (Stångådalsbanan). Järnvägen utgör riksintresseområde för kommunikationer enligt 3 kap 6 § miljöbalken

Stångådalsbanan trafikeras med 18 persontåg och fyra godståg per dygn och betraktas som en lågtrafikerad bana. På sträckan mellan Hultsfred och Mörlunda råder det kapacitetsproblem. Känsligheten för störningar är därför hög. Medelhastigheten på sträckan är lägre än linjehastigheten och det är stora problem att hitta tider för banunderhåll.

I anslutning till Stångådalsbanan går ett smalspår, som utgör museijärnväg.

På sträckan mellan Hultsfred-Virserum finns en vision om att bedriva trafik med rälsbussar, detta sker ännu ej idag. Däremot finns möjlighet att cykla dressin. Det finns dock ett tillstånd för persontrafik.

(39)

2.12 Geotekniska förhållanden

Marknivån inom planområdet sluttar österut från cirka + 103,0 i väster ner till cirka +97,0 vid sjön Hulingen. I planområdets centrala delar förekommer berg i dagen mellan cirka +100,0 och +104,0.

WSP Sverige AB har utfört en översiktlig geoteknisk och miljögeoteknisk undersökning år 2018 samt år 2020. Resultatet visar att planområdet till största delen består av isälvssediment, sand och morän. Jorden inom planområdet består huvudsakligen av 0,1–0,4 meter humushaltig sand, vilket underlagras av sand och finsediment av silt och lera i oregelbundet växlande lagerföljd. Under finsedimenten förekommer morän.

Figur 26. Jordarter, karta från SGU. Planområdet markerat med blått.

(40)

2.13 Hydrologiska förhållanden

Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings jordartskarta består marken av isälvssediment, sand, berg och tunt eller osammanhängande ytlager av morän med ett uppskattat jorddjup till berg på 5 - 10 meter. Marken bedöms vara tillräckligt genomsläpplig för att ingen direktavrinning på markytan ska förekomma, med undantag av små lokala förekomster.

2.14 Hälsa och säkerhet

Föroreningar i mark

WSP Sverige AB har på uppdrag av Hultsfreds kommun upprättat MIFO 1 och 2 för att identifiera och kartlägga potentiellt förorenade områden.

Resultatet visade att det fanns fyra riskområden för föroreningar och/eller förhöjda halter av olika förorenade ämnen:

• Skjutbanan, strax väster om planområdet.

• Tegelbruket (Herrstorp södra).

• Deponin från Hultsfreds gasstation (Herrstorp norra).

• Sediment i sjön Hulingen.

Inom riskområdena har slumpmässig provtagning skett, och därefter fördjupad provtagning. Följande slutsatser har dragits i efter

provtagningarna:

Skjutbanan, strax väster om planområdet (Orange markering på figur 31) - I nordostlig riktning om Tegelbruket liggen en före detta pistolskyttebana.

Området bedöms inneha riskklass 3. Skjutbanans totala storlek är cirka 900 m2. Branschtypiska föroreningar är tungmetaller, i synnerhet bly samt PAH.

Provtagningar visar att förhöjda halter av bly finns i ytlig jord.

Provtagningen indikerar att schaktning ner till 0,25 meter i vallen är Vid bedömning av marken delas den in i två typer av markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktvärden:

Känslig markanvändning (KM); Marken ska kunna användas till bostäder, daghem, odling etcetera. Grundvatten skyddas som naturresurs inom området och ska kunna används till dricksvatten.

Mindre känslig markanvändning (MKM); Marken kan användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som naturresurs 200 m

nedströms området. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området.

(41)

tillräckligt för att åtgärda den förorening som uppstått i samband med skytte.

Figur 27. Kartan visar var de fyra riskområdena är belägna.

Tegelbruket (Herrstorp södra) (Röd markering på figur 27) - Objektet är identifierat som potentiellt förorenat område och innehar en preliminär riskklass 2. Branschtypiska föroreningar är tungmetaller och PAH

(polyaromatiska kolväten). I en eller några av lergroparna ska karbidslam från Hultsfreds gasstation (objekt ID nr: 0860–0016) ha deponerats.

Markprovtagning har skett i totalt tio provpunkter inom området. Inga halter över KM påträffades.

Deponin från Hultsfreds gasstation (Herrstorp norra) (Gul markering på figur 27) –Jordprovtagning genomfördes i tio provpunkter under år 2018.

Två punkter uppvisade föroreningshalter:

I provpunkt 18W01 påträffades bensen, aromater C10-C16 och PAH-M i halter över MKM. Arsenik, kadmium, alifater C16-C35, aromater C16- C35, PAH-L samt PAH-H påträffades i halter över KM.

I provpunkt 18W02 påträffades karbidslam där krom uppmättes över KM på nivån 1,0–1,5 meter. Halten sexvärt krom låg i detta prov under

detektionsgräns. I överliggande lager uppmättes inga förhöjda halter.

(42)

Figur 28. Karta på provpunkter i området där deponin från Hultsfreds gasstation (Herrstorp norra).

Markerade stjärnor, utgör de två punkterna där det identifierades föroreningshalter.

Föroreningshalterna i punkterna medförde att en kompletterande miljöteknisk markundersökning utfördes våren år 2020. Provtagning utfördes då i ytterligare tio punkter inom området. Inga halter över riktvärdena för KM påvisades i något av provpunkterna.

Med utgångspunkt av de provtagningar som har genomförts i området görs slutsatsen att den identifierade karbidslamsdeponin utgör en begränsad yta av lertäkten. Slam har påträffats i provpunkterna 18W02 och 18W21.

Slammet innehåller låga metallhalter, men kan på vissa ställen innehålla kromhalter över KM.

I provpunkt 18W01 förekommer fyllnadsmaterial av mullhaltig grusig sand som innehåller förhöjda halter av flertalet ämnen, vissa över MKM.

Området har inte avgränsats. Detta indikerar att deponering av förorenat material, utöver karbidslammet, har förekommit och att de tidigare lertäkterna därmed kan innehålla förorenat fyllnadsmaterial. Dock i begränsad omfattning. Utbredningen av deponin bedöms vara begränsad.

Sediment i sjön Hulingen (Blå markering på figur 27) – Se beskrivning under avsnitt om föroreningar i vatten.

(43)

Föroreningar i vatten

Hulingen är en sjö som genom årens lopp haft en relativt hög belastning av kvicksilver och bly. Detta på grund av diverse verksamheter som varit aktiva i avrinningsområdet. Bly härrör framför allt från batterifabriken i Hultsfred, men även kommunens reningsverk samt förorenat dagvatten har tillfört föroreningar. Höga halter av kvicksilver är uppmätta i bland annat gädda. Sjön Hulingen innehar preliminär riskklass 1.

WSP Sverige AB har på uppdrag av Hultsfreds kommun upprättat MIFO 1 och 2 för att identifiera och kartlägga potentiellt förorenade områden.

Resultatet visade att det fanns fyra riskområden för föroreningar. Sjön Hulingen utgjorde ett av de identifierade riskområdena. Provtagningarna visade att metallhalterna ligger i nivå med tidigare uppmätta halter. PAH påträffades i vad som bedöms vara relativt låga halter, men det indikerar ändå på en påverkan av sedimenten. Föroreningshalterna var generellt högre i de ytliga sedimenten än i de djupa.

Vad gäller föroreningar i områdets grundvatten, påvisas nickel och arsenik i låg halt/måttlig påverkan (klass 2) enligt SGU:s haltklasser. Halterna ligger under Livsmedelsverkets haltgränser för otjänligt dricksvatten. Inga

organiska ämnen påträffas i halt över laboratoriets rapporteringsgräns.

Radon

En radonmätning har utförts år 2017 av WSP Sverige AB. Resultatet indikerar en markradonhalt på mellan 8 och 30 kBq/m3. För

normalriskområde gäller att radonhalterna ska ligga mellan 10 och 50 kBq/m3. Utifrån dessa mätvärden klassas marken i området som normalradonmark.

År 2020 gjordes en kompletterande mätning av de norra delarna av planområdet. Uppmätta nivåer varierade mellan 17 och 170 kBq/m³ vilket indikerar att marken kan klassificeras som högradonmark. De höga värdena kan bero på fler olika faktorer. Naturligt avsatta jordarter förekommer som regel med en stor variation gällande sammansättning och lagringsstruktur, vilket är en konsekvens av de geologiska bildningsprocesserna.

Översvämningsrisk

En översvämningskartering utförd av MSB från år 2014 visar hur området vid Hulingen kan påverkas av ökade flöden av ett framtida klimat. Vid Hulingen är 100-årsflödet + 97,1 meter över havet och beräknat högsta flöde är + 98,3 meter över havet.

References

Related documents

I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa

Översiktliga planer Kumla 3:928 är utpekat för bostadsändamål i Tyresö kommuns översiktsplan antagen av kommunfullmäktige den 11 juni 1998.. I översiktsplanen anges som mål att

Detaljplanen reglerar kvartersmark för bostäder [B] samt allmän platsmark för gata [GATA] med kommunalt huvudmannaskap.. Inom kvartersmark för bostäder [B] regleras

Plan till program för uppföljning och insyn av verksamhet som ut- förs av privata utförare, kommunstyrelsens beslut § 110/2016-11-22 för kännedom... Sammanträdesprotokoll

Detaljplanen reglerar kvartersmark för bostäder [B] samt allmän platsmark för gata [GATA] med kommunalt huvudmannaskap.. Inom kvartersmark för bostäder [B] regleras

Avsikten är att Brannebol och angränsande Lappetorp vid Havet tillsammans ska kunna bilda en sammanhängande skärgårdsmiljö med fina möjligheter till boende, rekreation i form

Planområdet föreslås angöras från två håll, dels från Silverdalsgatan via tillfart över Lidls område, dels via en ny anslutning till Danska vägen i höjd med Torngatan.. Den nya

Planområdet som är på cirka 5000 kvadratmeter omfattar del av fastigheten Sätra 2:1, i anslutning till Ålgrytevägen och kvarteret Vårfrugillet.. Området ligger i den