VA-utredning för Lantlyckan

(1)

VA-utredning för Lantlyckan

Underlag till detaljplan för del av Södra Svalöv 35:1 m.fl., Svalövs kommun

Beställare

Svalövs kommun

Kontaktperson

Anna Heyden

Handläggare

Ida Roslund, Sofia Westergren

E-mail

[email protected] Project ID

787082

(2)

Sammanfattning

Denna VA-rapport är tänkt att tjäna som underlag i detaljplanearbetet för området Lantlyckan i Svalövs kommun. Området är 3,5 hektar stort och består av före detta industrimark. Det befintliga ledningsnätet kan i stort hantera de tillkommande

dimensionerade flödena från planområdet. Det finns dock begränsningar som behöver utredas närmare och kanske även åtgärdas innan planområdet befolkas. Det föreslås att spill-, dag- och dricksvatten i den planerade lokalgatan läggs om. Även befintlig vattenledning av eternit i Teckomatorpsvägen bör läggas om, detta skulle öppna upp för fler möjliga anslutningspunkter för både etapp 1 och 2 såväl som nya brandposter.

Dimensionerande spillvattenflöde för tillkommande bostäder har beräknats till 7,5 l/s.

Befintligt spillvattennät har kapacitetsproblem i ledningarna som Lantlyckans

planerade lokalgata ansluter till, därmed bör så liten andel av det tillkommande flödet anslutas hitåt.

Dimensionerande dricksvattenflöde för tillkommande bostäder har beräknats till 6,5 l/s. Befintligt dricksvattennät har enligt NSVA:s modellering tillräcklig kapacitet för det tillkommande flödet. Kapaciteten klarar även släckvattenförsörjning från antingen Onsjövägen eller planerad lokalgata, men ej båda samtidigt. Svalövs räddningstjänst begär att brandposter placeras inom 50 meter från bostadsentréer men med befintliga vattenledningar blir det i vissa områden längre än så mellan entré och befintlig

vattenledning. Placering av brandposter behöver utredas vidare.

Erforderlig fördröjningsvolym för etapp 1 för 5-årsregn är 351 m³. Detta föreslås i största möjliga mån ske i underjordiska magasin av typen makadamdike och skelettjord med träd, då dessa anläggningar även erbjuder rening. Erforderlig fördröjningsvolym för etapp 1 för ett 20-årsregn är 679 m³. Därför föreslås kompletterande rörmagasin.

Erforderlig fördröjningsvolym för etapp 2 för 5-regn är 629 m³. Detta föreslås i största möjliga mån ske i en öppen damm eller multifunktionell yta i parkytan i sydväst samt i makadamkistor i anslutning till parkeringsplatserna. Erforderlig fördröjningsvolym för etapp 2 för ett 20-årsregn är 1217 m³. Därför föreslås kompletterande makadamkistor och rörmagasin.

Så stor andel som möjligt av tillkommande spill- dag- och dricksvatten från etapp 2 bör anslutas till Onsjövägen. Områdets topografi sätter dock begränsningar för självfallsledningarna.

I Postmannagatan kan troligen anslutning av spill- och dagvatten ske, men

ledningarnas skick behöver undersökas först. Dricksvatten kan i dagsläget ej anslutas på befintlig vattenledning av eternit i Teckomatorpsvägen, den behöver först läggas om.

I planerad lokalgata kan södra delen av etapp 2 och etapp 1 anslutas till befintlig dricksvattenledning. Så lite nytt spillvatten som möjligt bör anslutas hitåt på grund av kapacitetsproblem nedströms. Vid ändring av befintliga markhöjder måste höjderna på befintliga ledningar beaktas så att alla ledningarna även fortsättningsvis ligger på frostfritt djup.

(3)

Innehåll

1 Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Syfte ... 6

1.3 Avgränsningar ... 6

1.4 Krav och riktlinjer ... 6

1.5 Områdesbeskrivning ... 7

1.6 Befintlig markanvändning ... 8

1.7 Topografi ... 9

1.8 Geologi ... 9

1.9 Grundvatten ... 9

1.10 Nederbörd ... 10

1.11 Hydrologiska beräkningsmetoder ... 10

1.12 Befintligt ledningsnät ... 11

1.13 Befintlig skyfallssituation ... 12

1.14 Recipient och miljökvalitetsnormer ... 13

2 Framtida förhållanden ... 14

2.1 Planerad bebyggelse ... 14

2.2 Framtida markanvändning ... 15

2.3 Framtida anslutningspunkter ... 16

3 Spillvatten ... 17

3.1 Anslutningspunkter och åtgärder på befintligt spillvattennät ... 17

3.2 Beräkning av dimensionerande spillvattenflöden ... 18

4 Dricksvatten ... 19

4.1 Förbindelsepunkter och åtgärder på befintligt dricksvattennät ... 19

4.2 Beräkning av dimensionerande dricksvattenflöde ... 20

4.1 Släckvattenbehov och brandposter ... 21

5 Dagvatten ... 22

5.1 Förbindelsepunkter och åtgärder på befintligt dagvattennät ... 22

5.2 Förslag till dagvattenhantering ... 24

5.3 Föroreningsberäkningar ... 25

5.4 Övergripande systemlösning ... 28

5.5 Översvämningsrisk och principiell höjdsättning ... 33

5.6 Skyfallsanalys ... 34

6 Slutsats och rekommendationer ... 35

7 Behov av ytterligare utredningar ... 36

(4)

Bilagor

A1 och A2: Befintliga förhållanden (redovisar markanvändning, befintligt VA, övriga ledningar/kablar av betydelse samt befintliga markhöjder)

B1 och B2: Ledningsplan med föreslagna markhöjder (redovisar förslag på ledningsnät och anordningar för spill- och dagvattenledningar inklusive föreslagna

förbindelsepunkter till allmänna ledningar)

C: Beskrivning av föreslagna dagvattenanläggningar

(5)

1 Inledning

Svalövs kommun önskar planlägga området Lantlyckan i Svalövs centrala tätort för bostäder, kontor, centrumverksamheter, trygghetsboende och särskilt boende. Denna VA-utredning är tänkt att tjäna som underlag till arbetet med att ta fram en detaljplan för området Lantlyckan. Planarbetet består av två delar. Etapp 1 utgörs av detaljplan för del av Södra Svalöv 30:7 m.fl. i Svalövs kommun. Etapp 2 utgörs av området mellan Södra Svalöv 30:7 och Onsjövägen, detta område har ännu ej fått någon uppdaterad fastighetsbeteckning. Utredningen består av detta PM med bilagor.

Figur 1. Ortofoto över tätorten Svalöv. Bilden visar planområdet.

1.1 Bakgrund

Planområdet, som är cirka 3,5 ha, är Lantmännens tidigare verksamhetsområde och ligger söder om Svalövs centrum där en pågatågsstation planeras öppnas 2021.

Järnvägen löper parallellt med områdes östra långsida och norr om området går Onsjövägen/väg 1208 som är en viktig infartsled till tätorten. Omgivningen utgörs av fristående bostadsbebyggelse och mindre till medelstora verksamheter bland annat Svalövs brandstation.

I denna VA-utredning så omtalas Lantlyckans olika områden för etapp 1 och 2. Etapp 1 är södra delen av området och täcker in detaljplan Del av Södra Svalöv 30:7 m.fl., som vid denna rapports publicerande har varit ute på samråd. Lantlyckans norra

(6)

område kallas här etapp 2, detta område kommer omfattas av en ny detaljplan framöver.

1.2 Syfte

Afry Infrastructure AB har på uppdrag av Svalövs kommun utfört en VA-utredning till underlag för ett upprättande av detaljplan. Utredningen syftar till att utreda och beskriva hur den planerade exploateringen kan förväntas påverka kapaciteten i befintliga allmänna VA-system i Svalöv, samt hur VA-behovet för de nya detaljplanerna kan uppfyllas. Beställningen innefattar:

• beräkningar av spill-, dag- och dricksvattenflöden från planerad ny bebyggelse inom Lantlyckan, släckvattenbehoven ska utredas.

• Utredning som visar hur befintligt ledningspaket tvärs över fastigheten ska hanteras.

• Redovisa ledningsnät med grov höjdsättning (en decimal) i strategiska

punkter. Om självfallssystem inte kan anläggas ska förslag på tryckavlopp och ev pumpstationer presenteras.

• Redovisa förslag till anslutningspunkter till befintligt nät.

• NSVA tillhandahåller utsläppsflöde (efter fördröjning) till befintligt ledningsnät.

I detta fall 1,2 l/s, ha på grund av hårda utsläppskrav till dikningsföretaget Svalövsbäcken.

• Redovisa sekundära rinnvägar för skyfall, samt säkerställ genom grov höjdsättning att ytvattenavrinning inte påverkar planerad eller befintlig bebyggelse.

• Förslag på öppna dagvattenlösningar med reningsfunktion.

• Föroreningsbelastning ska redovisas före och efter exploatering (både i

koncentration och mängd). MKN och recipientstatus ska kopplas till resultaten.

• Redovisa ev. serviceväg för drift av dagvattenmagasin.

Separata ritningsbilagor ska redovisas

1.3 Avgränsningar

VA-utredningen har utförts parallellt med planarbetet för Lantlyckan etapp 1 och 2. Då framtida antal boende såväl som planerad markanvändning ej är fastställt blir

underlaget för dimensioneringen av framtida VA-behov något osäkert. VA-behoven kan dock komma att påverka kraven i detaljplanen vilket gör det viktigt att ändå ta fram sådana underlag för planarbetet.

1.4 Krav och riktlinjer

1.4.1 Riktlinjer från branschorganisationen Svenskt Vatten

Alla beräkningar och förslag gällande dag- och spillvatten utförs enligt riktlinjer i branschorganisationen Svenskt Vattens publikation P110 (Avledning av dag-, drän- och spillvatten som beskriver funktionskrav, dimensionering och utformning av

allmänna avloppssystem). Publikationen innehåller även anvisningar för en klimatsäker planering av dagvattenhanteringen.

Alla beräkningar och förslag gällande dricksvatten utförs enligt riktlinjer i Svenskt Vattens publikation P83 (Allmänna vattenledningsnät - anvisningar för utformning, för- nyelse och beräkning).

(7)

1.4.2 Vattenförvaltning

EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, införlivades i svensk lagstiftning år 2004 genom vattenförvaltningen. Arbetet med vattenförvaltningen utförs med hjälp av så kallade miljökvalitetsnormer. Normerna fungerar som ett juridiskt styrmedel som införts i svensk lag och beskriver vilken vattenkvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Varje vattenförekomst statusklassificeras i syfte att beskriva vattenförekomstens vattenkvalitet i dagsläget. Huvudregeln är att

alla vattenförekomster ska uppnå god status eller potential innan år 2015 samt att ingen vattenförekomsts status får försämras, den ska istället förbättras eller bevaras.

Miljökvalitetsnormer klassas inom två områden för vattenförekomster, ekologisk status och kemisk status.

Efter att EU-domstolen meddelade den så kallade Weserdomen har kraven skärpts.

Vattenkvaliteten får inte försämras samt att normerna gällande kemisk och ekologisk status ska uppnås. Det innebär att statusen för en enskild kvalitetsfaktor, som används för statusklassificering av vattenförekomsten, inte får försämras.

1.4.3 Krav och riktlinjer från Svalövs kommun

• Dagvattennätet är redan högt belastat, varför dagvatten även ska tas omhand lokalt inom kvartersmark i enlighet med Svalöv kommuns dagvattenpolicy 1.4.4 Krav och riktlinjer från NSVA

• NSVA:s generella skyddsavstånd till befintliga ledningar: skyddsavstånd till självfallsledningar styrs av ledningsdjupet, d.v.s. om ledningen ligger 3 m under markytan så tillåts ledningen ytterkant ligga 3 m från planerade byggnader. Det krävs ett avstånd med släntlutning 1:2 mellan byggnadens grundläggningsnivå och schaktens släntfot

• Skyddsavstånd för befintlig vattenledning av eternit i Teckomatorpsvägen är 8,5 m för schakt, anslutningar får ej göras till denna ledning

• Dagvattnet ska fördröjas innan det avleds via kommunalt ledningsnät

• Så lite spillvattenflöde som möjligt ska anslutas till befintlig ledning i den planerade lokalgatan

• Anslutningar får ej göras till ledningar av lera

1.4.5 Dimensioneringsförutsättningar för dagvatten

• Den lokala hanteringen av dagvatten inom området kräver att det ﬁnns ytor där dagvattnet kan fördröjas. Eftersom det är en stor mängd vatten som ska kunna hanteras med ett fördröjningskrav på 1,2 liter per sekund och hektar så föreslås en hantering av dagvattnet genom såväl fördröjande magasin som permeabla ytor och ytlig dagvattenhantering

• Klimatfaktor 1,25 ska användas vid dimensionering

• Enligt P110 bör ett 20-års regn vara dimensionerande för trycklinje i mark och ett 5-års regn för hjässdimensionering.

1.5 Områdesbeskrivning

Planområdet är ca 3,4 ha stort och utgörs av en nedlagd industritomt samt grönyta, Figur 2. Stora delar av marken är under befintliga förhållanden hårdgjord.

Planområdet begränsas i norr av Onsjövägen; i väster av Företagaregatan och Teckomatorpvägen; i söder av industrifastigheten Södra Svalöv 35:2 (1). I öster

(8)

går längs med hela planområdet. I december 2021 kommer banan att öppnas för persontraﬁk i form av pågatåg med tågstation Svalöv. Planområdesgränsen ligger cirka 20 meter från järnvägen.

Figur 2. Ortofoto över aktuellt planområde. Bilden visar etapp 2 i norr och etapp 1 i söder.

1.6 Befintlig markanvändning

Under befintliga förhållanden består marken av hårdgjord yta (före detta industri) och grönyta, Tabell 1.

Tabell 1. Markanvändning – area och reducerad area - vid befintliga förhållanden.

Markanvändning Avrinnings- koefficient [ϕ]

Etapp 2 Etapp 1

Area

[ha] Reducerad area

[ha] Area

[ha] Reducerad area [ha]

Hårdgjord yta 0,8

1,19 0,95 0,11 0,09

Grönområde 0,1 1,14 0,11 0,97 0,10

Totalt 2,32 1,06 1,08 0,19

Etapp 2

Etapp 1

Järnv äg

Onsjövägen

T eck o m an to rpsv äg en

(9)

1.7 Topografi

Området lutar i huvudsak mot sydväst, se ritningsbilagor Befintliga förhållanden, A1 och A2. Det nordöstra hörnet lutar dock mot nordväst.

1.8 Geologi

Jordarterna inom planområdet utgörs av moränlera eller lerig morän, Figur 3. På grannfastigheten har man, enligt SGU:S jordlagerföljdskarta (besökt online 2020-04- 22) i samband med schaktning av brunn observerat morän hela vägen ner till brunnens botten på -10,2 m under befintlig markyta. Vidare är det, enligt SGU:s genomsläpplighetskarta (besökt online 2020-04-22) låg genomsläpplighet inom hela planområdet. Klassificering av genomsläpplighet är gjord på kornstorleken hos jordarten i grundlagret.

Figur 3. Jordartskarta över planområdet (SGU, hämtad online 2020-04-22). Ljuslila område motsvarar moränlera eller lerig morän.

1.9 Grundvatten

Grundvattenprovtagningar har ej genomförts. Förväntad grundvattenriktning är mot Svalövsbäcken, Figur 4.

(10)

Figur 4. Karta som visar planområdets placering i förhållande till Svalövsbäcken.

1.10 Nederbörd

Årsmedelnederbörden om 796 mm har hämtats från SMHI:s mätstation i Bjuv (nr 6205) och är justerad med en faktor 1,1 för att ta hänsyn till mätförluster.

1.11 Hydrologiska beräkningsmetoder

Flödesberäkningar görs för 5- och 20-årsregn med varaktighet på 10 minuter. Hänsyn tas till ökade flöden till följd av klimatförändringarna. För olika återkomsttider

förväntas ökningen bli cirka 5–30 % vilket ger ett spann på klimatfaktorn för det beräknade regnet på 1,05–1,30. (Svenskt Vatten AB)

För beräkningarna i detta område har klimatfaktor 1,25 för varaktigheter under en timme och klimatfaktor 1,2 för regn med en varaktighet över en timme enligt NSVAs dimensioneringsriktlinjer.

1.11.1 Flöden

För beräkning av regnintensitet har nedanstående ekvation enligt Svenskt Vatten P110 kap 10.1 använts. Formeln gäller för regnvaraktigheter upp till ett dygn.

𝑖_Å= 190 ∗

√

³ Å∗ln

(

𝑇_𝑅

)

𝑇_𝑅^0,98 + 2 där:

𝑖Å = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 [𝑙/𝑠, ℎ𝑎]

𝑇𝑅 = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑣𝑎𝑟𝑎𝑘𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡 [𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟]

Å = å𝑡𝑒𝑟𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡𝑡𝑖𝑑 [𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟]

(11)

Vid beräkning av dagvattenflöden före och efter exploatering används rationella metoden med regnintensitet enligt Dahlströms formel ovan. Dagvattenflödena beräknas med följande formel. (Svenskt Vatten AB)

𝑞_𝑑𝑖𝑚= 𝐴 ∗ 𝜑 ∗ 𝑖_𝐴∗ 𝑘 där:

𝑞𝑑𝑖𝑚 = 𝑑𝑖𝑚𝑒𝑛𝑠𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑓𝑙ö𝑑𝑒 [𝑙/𝑠]

𝐴 = 𝑎𝑣𝑟𝑖𝑛𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒𝑡𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎 [ℎ𝑎]

𝜑 = 𝑎𝑣𝑟𝑖𝑛𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑜𝑒𝑓𝑓𝑖𝑐𝑖𝑒𝑛𝑡 [−]

𝑖Å = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 [𝑙/𝑠, ℎ𝑎]

𝑘 = 𝑘𝑙𝑖𝑚𝑎𝑡𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟

1.11.2 Magasinsvolym

Magasinvolymen har beräknats med rationella metoden med hänsyn till rinntid enligt Dalström 1979, för varaktigheter från ett till fyra dygn, med Z-värden.

Magasinsberäkningen avser hårt strypta magasin som kommer att få maximal volym för lång regnvaraktighet. Z-värde 20 och klimatfaktor 1,2 har använts vid

magasinsberäkningarna.

1.12 Befintligt ledningsnät

Inom Svalövs kommun sköts VA-nätet av det kommunalägda bolaget NSVA. Befintligt ledningsnät finns i Onsjövägen (spill- och dricksvatten) och Teckomatorpsvägen (spill-, dricks- och dagvatten); därtill sträcker sig ett ledningsstråk i öst-västlig riktning genom planområdets södra del (gränsen mellan etapp1 och etapp 2), se

ritningsbilagor Ledningsplan, B1 och B2.

Befintligt VA-nät i området är i huvudsak byggt på 1960-talet. Ledningsmaterialen på spillvatten- och dagvattenledningarna utgörs mestadels av betong och någon enstaka sträcka PP (polypropen) eller lera. Dricksvattenledningarna är av ETE (eternit) och PVC (polyvinylklorid).

1.12.1 Onsjövägen i norr

I Onsjövägen i norr pågår omläggning av VA-ledningar. I samband med det arbetet avsätts nya serviser av alla tre ledningsslagen åt etapp 2. Dimensioner på avsatta serviser är V110, D225 och S200.

1.12.2 Teckomatorpsvägen och Postmannagatan

I Teckomatorpsvägen, väster om planområdet, går en befintlig dricksvattenledning i eternit av dimension 100 mm (V100 ETE). Ledningens skick gör den känslig mot sättningar och vibrationer och NSVA kräver därmed ett säkerhetsavstånd på 8,5 m för schakt och byggnader.

En befintligt vattenservis från V100 ETE finns indragen till planområdet ca 25 meter norr om Postmannagatan. Detta är möjligen servisen till den tidigare verksamheten i området.

I korsningen Postmannagatan/Teckomatorpsvägen kommer en befintlig

(12)

på planområdets mark. Denna ledning kan ha varit en servis till den tidigare verksamheten inom planområdet.

I denna korsning börjar även en dagvattenledning med dimension 225 betong (D225 BTG). Denna D225 BTG verkar enligt kartunderlaget betjäna ett antal

rännstensbrunnar för gatuavvattningen. Den har troligen också varit servis åt den tidigare verksamheten. D225 BTG går sen söderut i Teckomatorpsvägen och ansluter på samma dagvattenledning som D400 BTG från lokalgatan.

1.12.3 Planerad lokalgata

Mellan etapp 1 och 2 går ett ledningsstråk från 1960-talet med huvudledningar för dagvatten, spillvatten och dricksvatten. Ledningarna kommer från östra sidan av järnvägen. För att befintliga ledningars sträckning ska förbli opåverkat planeras inom planområdet en lokalgata i denna sträckning.

Spillvattenledningen består i östra delen av lokalgatan av 300 mm lera (S300 Lera) och övergår sen i 200 mm polypropen (S200 PP). Dricksvattenledningen är en 110 mm polyvinylklorid (V110 PVC).

Dagvattenledningen består i öster av 300 mm lera (D300 Lera) som sen övergår i 400 mm betong (D400 BTG). Enligt VA-underlaget så kommer en anslutande

dagvattenledning från södra delen av etapp 2. Denna ledning bedöms i samråd med NSVA vara proppad och kan rivas.

1.13 Befintlig skyfallssituation

Området avvattnas idag delvis mot nordväst (korsningen Onsjövägen- Företagaregatan/Teckomatorpsvägen), men till största delen mot sydväst

(Företagaregaten) och söder (fastigheten Södra Svalöv 35:2(1)). En kontroll av de befintliga rinnvägarna har gjorts med hjälp av verktyget Scalgo. I verktyget har en kartering gjorts för att studera hur vattnet rör sig i närområdet då 50 mm regn rinner ytligt i området, Figur 2. SMHI:s definition av ett skyfall är ett regn med minst 50 mm regn under en timme. 50 mm motsvarar, i Sverige som helhet, ett 50-årsregn med 6 h varaktighet.

Vidare studerades ett scenario där ett ledningsnät dimensionerat för bortledning av 2- årsregn under pågående regn avleder 20 mm. Närmare kännedom om avledning via ledningssystem från det aktuella planområdet är dock okänd. Ett scenario med 30 mm nederbörd gav dock heller inte någon större skillnad i resultat gentemot ett med 50 mm.

Det finns inga djupa lågområden inom planområdet där det finns en stor risk för allmän fara. Däremot finns det ett par områden där vattnet blir stående.

Vattenmängderna bör hanteras på ett säkrare sätt inom planen för att minska skada på bebyggelse och inte öka belastningen nedströms planområdet.

(13)

Figur 5. Analys av skyfall (50 mm nederbörd) i planområdet (röd markering) med hjälp av Scalgo (ljusblått motsvarar minst 10 cm djup).

Värt att notera är att hårdgöring av planområdets nordöstra hörn ger ökad

avledningsmängd mot Onsjövägen liksom hårdgöring av planområdets sydöstra del ger ökad avledningsmängd mot fastigheten Södra Svalöv 35:2(1).

1.14 Recipient och miljökvalitetsnormer

1.14.1 Ytvattenförekomst – Svalövsbäcken

Recipient för planområdet är Svalövsbäcken. I VISS är den ofullständigt klassad enligt Tabell 2. Recipienten är endast bedömd avseende påväxt-kiselalger (under Ekologisk status – biologiska kvalitetsfaktorer). Denna status bedöms vara måttlig (IPS-index för kiselalger måttlig; ACID – surhetsindex för vattendrag och sjöar hög). Kiselalger bedöms vara goda indikatorer på vattenkvalitet med avseende på surhet, påverkan av näringsämnen och organiska föreningar.

Tabell 2. MKN för Svalövsbäcken är ofullständig (VISS, besökt 2020-04-28).

Vattenförekomst  Ekologisk status  Kemisk status  Status 

dagsläge

MKN  framtida mål 

Status  dagsläge

MKN  framtida mål  Svalövsbäcken

SE619875-132946

saknas saknas saknas saknas

(14)

1.14.2 Markavvattningsföretag

Recipienten för Lantlyckans dagvatten är Svalövsbäcken, som ingår i Svalövbäckens dikningsföretag från 1941 (Figur 6). Hela Lantlyckan ligger utanför dikningsföretagets båtnadsområde. Dikningsföretaget ställer krav på att utloppsflödet från planområdet till recipienten ska begränsas till 1,2 l/s,ha (vilket motsvarar naturmarksavrinning).

Figur 6. Svalövbäckens dikningsföretags båtnadsområde i relation till planområdet

2 Framtida förhållanden

2.1 Planerad bebyggelse

I etapp 1, Figur 7, planeras utbyggnad av bostäder i form av ﬂerbostadshus och vårdverksamhet.

Figur 7. Illustration över Lantlyckan etapp 1 (2020-03-16).

I etapp 2, Figur 8, planeras i norr och väster flerbostadshus med 4-6 våningar.

Centralt i öster planeras radhus i två våningar. Längst i söder planeras en park i väster Lantlyckan Båtnadsområde

(15)

och en förskola i öster. Det rör sig totalt om ca 104 bostäder, ca 45 parkeringsplatser och 30 carportplatser.

Figur 8. Illustrationsplan Lantlyckan etapp 2 (daterad 2020-04-14).

2.2 Framtida markanvändning

Såväl etapp 1 som etapp 2 kommer i framtiden i första hand att utgöras av hårdgjorda ytor, grönområden och takyta; Tabell 3 och Tabell 4.

Tabell 3. Planerad markanvändning etapp 1 – area och reducerad area – vid framtida förhållanden.

Markanvändning Avrinnings-

koefficient [ϕ] Etapp 1

Area [ha] Reducerad area [ha]

Hårdgjord yta (parkering, torg etc.) 0,8 0,50 0,40

Grönområde (park, innergård etc.) 0,1 0,24 0,02

Takyta 0,9 0,26 0,23

Väg, gata 0,80 0,08 0,07

Totalt 1,08 0,72

(16)

Tabell 4. Planerad markanvändning etapp 2 – area och reducerad area – vid framtida förhållanden.

Markanvändning Avrinnings-

koefficient [ϕ] Etapp 2

Area [ha] Reducerad area [ha]

Hårdgjord yta (parkering, torg etc.) 0,8 0,79 0,64

Grönområde (park, innergård etc.) 0,1 0,79 0,08

Takyta 0,9 0,44 0,40

Väg, gata 0,85 0,07 0,06

Grusyta 0,6 0,20 0,12

Totalt 2,30 1,29

2.3 Framtida anslutningspunkter

Anslutning av planområdet till befintligt VA-nät sker dels i Onsjövägen (norra delen av planområdet); dels i Postmannagatan (södra delen av planområdet); och dels i lokalgatan mellan etapp 1 och etapp 2, Figur 9.

Figur 9. Befintligt ledningsnät i vid planområdet (mottaget 2019-08-20); föreslagna anslutningspunkter markerade med svarta ringar.

(17)

3 Spillvatten

3.1 Anslutningspunkter och åtgärder på befintligt spillvattennät

NSVA har till utredningen inkommit med information om att det finns misstänkta kapacitetsproblem på delar av spillvattennätet. Befintlig S225 BTG mellan

Harjagersvägen och Teckomatorpsvägen i höjd med planerad lokalgata är en sådan sträcka. NSVA har påbörjat flödesmätningar för att utreda kapaciteten närmare. Tills kunskapsläget är mer klart kräver NSVA att så liten andel som möjligt av

planområdets spillvatten ansluts till lokalgatans S200 PP. Dock innebär områdets höjdsättning att hela etapp 1 troligen kommer behöva anslutas hit, Figur 10.

I norr mot Onsjövägen finns en nyanlagd spillvattenservis med dimension 200 avsatt för det nya planområdet. Servisen är enligt information från Svalövs kommun

beräknad för ca 100 bostäder. Norra delen av etapp 2 har enligt beräkningar möjlighet att anslutas till denna servis med självfall. Det rekommenderas att så stor del av etapp 2 som höjdmässigt är möjligt ansluts till denna servis.

I höjd med Postmannagatan finns utmed Teckomatorpsvägen en befintlig S225 BTG som går in på planområdets mark. Beräkningar visar att det är höjdmässigt möjligt att ansluta en stor del av spillvattnet från etapp 2 till denna ledning. Anslutning på

befintlig nedstigningsbrunn på spillvattenledningen medför mindre schaktning och skulle kunna utföras utan att påverka den känsliga V100 ETE. Spillvattenledningens och brunnens skick bör dock undersökas innan anslutning sker.

I planerad lokalgata föreslås förbindelsepunkt för etapp 1 och eventuellt södra delen av etapp 2. Detta är under förutsättning att den befintliga spillvattenledningen av lera byts ut. Det är inte lämpligt att ansluta serviser på en ledning av det materialet.

Anslutning av etapp 1 mot Teckomatorpsvägen avrådes på grund av avståndet till V100 ETE.

Vid förändrad höjdsättning av lokalgatans mark bör befintliga ledningar tas i beaktande. Det finns risk att en sänkning av markhöjderna leder till att befintlig spillvattenledning på vissa sträckor ej längre har tillräcklig marktäckning. NSVA godtar ej anslutning av trycksatt spillvattenssystem för del av detaljplaneområdet. Enligt beräkningar finns det viss möjlighet att sänka höjden något på spillvattenledningen om den skulle läggas om. Om ledningen läggs djupare krävs det dock större

skyddsavstånd enligt NSVA:s riktlinjer.

(18)

Figur 10. Föreslagna anslutningspunkter för spillvatten. Område markerat med rött kan med dagens mark- och ledningshöjder ej anslutas direkt till spillvattennätet.

3.2 Beräkning av dimensionerande spillvattenflöden

3.2.1 Underlag för beräkningarna

Eftersom antalet anslutna personer för etapp 1 och 2 antas hamna inom intervallet 100-1000, såväl var för sig som tillsammans så har det dimensionerade flödet beräknats utifrån figur 4.1 i publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016), Figur 7.

Rekommenderad kurva för Sverige EU STD K=0,3 har använts för beräkningarna.

I publikation P110 finns inga genomsnittssiffror på antal boende per lägenhet eller i småhus. Däremot finns det sådana siffror från 1990 i publikation P83, ”Allmänna vattenledningsnät. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning” (Svenskt Vatten, 2001). Dessa genomsnittssiffror anger 1,66 personer per lägenhet i flerbostadshus och 2,65 personer per småhus.

Då planarbetet vid denna rapports publicerande ej är fastslaget finns det en osäkerhet i hur många bostäder och vilka boendeslag som kommer möjliggöras inom

planområdet. För att ta höjd för denna osäkerhet har även spillvattenflödet beräknats för ett 30-procentigt påslag och avdrag av antal boende.

(19)

Tillskottsvatten är ej medräknat då P110 anger att tillskottsvatten normalt inte ska belasta spillvattenledning i nya områden. Någon säkerhetsfaktor har ej adderats.

Enligt planbeskrivningen för etapp 1 som ingick i Södra Svalöv 30:7 samrådshandling 2020-02-06 så planeras inom området ca 120 bostäder.

En tilltänkt exploatör för etapp 2 önskar bygga 100 lägenheter och 30 radhus. Då den planerade förskolan utgick från planen kan detta antalet bostäder ökas, men den ökningen beräknas falla inom intervallet 30% och nedanstående beräkning för spillvattenflödet är därmed fortsatt relevant.

Tabell 5. Dimensionerande spillvattenflöden enligt Figur 4.1 i P110 för planerade bostäder inom planområdet

Antal boende

per bostad Totalt antal boende Variation 30%

Etapp 1

Lägenheter, 120 st 1,66 199 139-259

Dimensionerande flöde

(l/s) 7,5 6,5-8,5

Etapp 2

Lägenheter, 100 st 1,66 264 185-343

Småhus, 30 st 2,65 79 55-103

Totalsumma boende 343 240-446

Dimensionerande flöde

(l/s) 7,5 7 – 11,5

4 Dricksvatten

4.1 Förbindelsepunkter och åtgärder på befintligt dricksvattennät

Befintliga dricksvattennätets kapacitet bedöms klara den ökande flödesmängden för bostäderna enligt NSVA:s preliminära beräkningar.

I norr mot Onsjövägen finns en nyanlagd dricksvattenservis med dimension 110 avsatt för det nya planområdet. Servisen är enligt information från Svalövs kommun

beräknad för ca 100 bostäder. Etapp 2 planeras för mer än 100 bostäder vilket innebär att en del av området bör anslutas mot planerad lokalgata.

Befintlig V100 ETE i Teckomatorpsvägen är känslig mot sättningar och vibrationer och kräver därmed ett säkerhetsavstånd på 8,5 m för schakt och byggnader. Om nya anslutningar ska utföras på denna ledning måste befintlig ledning bytas ut. Det vore till fördel för området Lantlyckan att kunna ansluta till dagvattenledning i

Teckomatorpsvägen då det skulle ge betydligt kortare privata vattenledningar.

I planerad lokalgata föreslås förbindelsepunkt för etapp 1 och eventuellt södra delen av etapp 2, Figur 11. Vid förändrad höjdsättning av lokalgatans mark bör befintliga ledningar tas i beaktande. Befintlig dricksvattenledning ligger på okänt djup. Det finns risk att en sänkning av markhöjderna leder till att befintlig dricksvattenledning ej längre ligger på frostfritt djup. Innan nya markhöjder fastslås måste den befintliga vattenledningens höjd utredas, troligen kan vattenledningen sänkas vid en

omläggning.

(20)

Figur 11. Föreslagna anslutningspunkter för dricksvatten.

4.2 Beräkning av dimensionerande dricksvattenflöde

Beräkningen inkluderar inget släckvattenflöde utan enbart tillkommande

dricksvattenflöde från planområdet. Eftersom antalet anslutna personer för etapp 1 och 2 antas uppgå till under 500 personer var för sig så har det dimensionerade flödet beräknats utifrån figur 2.2.4:1 ”Dimensionerande flöde för bostadsfastigheter som funktion av summa normflöden” i Svenskt vattens publikation P83.

I Svenskt vattens publikation P83 slås fast att för mindre försörjningsområden med under 500 brukare är momentanförbrukning den lämpliga metoden för att beräkna dimensionerande dricksvattenflöde. Förbrukningen baseras därmed på antal tappställen uttryckta i summa normflöde enligt Boverkets byggregler. På sidan 28 i P83 görs antagandet att summa normflöden uppgår till för småhus 1,6 l/s och för flerbostadshus 1,4 l/s. Till utredningen har samma värden använts. Normflödet 1,4 l/s motsvarar för en lägenhet två tvättställ, två WC, en dusch, en diskbänk, en

diskmaskin och en tvättmaskin.

Då planarbetet vid denna rapports publicerande ej är fastslaget finns det en osäkerhet i hur många bostäder och vilka boendeslag som kommer möjliggöras inom

(21)

planområdet. För att ta höjd för denna osäkerhet har dricksvattenflödet beräknats för ett 30-procentigt påslag och avdrag av flödet.

Tabell 6. Dimensionerande dricksvattenflöden enligt figur 2.2.4:1 ”Dimensionerande flöde för bostadsfastigheter som funktion av summa normflöden” i P83

Antaget normflöde per bostad

Summa

normflöde Sannolikt flöde Variation 30%

Etapp 1

Lägenheter, 120 st 1,4 168 4,5 3,15 -5,6

Etapp 2

Lägenheter, 100 st 1,4 140 4 2,8-5,2

Småhus, 30 st 1,6 48 2,5 1,75-3,25

Totalsumma sannolikt

dimensionerande flöde (l/s)

9 6,3 - 11,7

4.1 Släckvattenbehov och brandposter

En översiktlig utredning av planområdets släckvattenbehov av utförts. VA-lagen ålägger inte VA-huvudmannen att dimensionera och utrusta vattenförsörjnings- anläggningen för att tillgodose räddningstjänstens behov. I realiteten tillgodoses samhällets krishanteringsbehov ofta genom ett samarbete mellan VA-huvudmannen och räddningstjänsten. Inom Svalövs kommun är det NSVA som driftar och

underhåller dricksvattennätet. NSVA har uttryckt att de i Svalövs kommun avser att ta hänsyn till räddningstjänstens behov av brandposter för planområdet. NSVA tillgodoser dock inte eventuellt behov av sprinkler inom fastighetsmark.

NSVA har utfört en modellering av befintligt dricksvattennät. Enligt publikation P93 (Svenskt Vatten, 2001) är dimensionerande släckvattenförbrukning 10 l/s för byggnader under 4 våningar, och 20 l/s för högre bostadsbebyggelse. Planområdets byggnader kan bli högre än 4 våningar i norra delen av etapp 2. Modelleringen har beräknats på ett släckvattenuttag på 20 l/s i Onsjövägen och 10 l/s i planerad lokalgata. Resultatet från modelleringen visar att önskat tryck kan upprätthållas vid släckvattenuttag från Onsjövägen eller planerad lokalgata var för sig. Vid ett samtida uttag ur de två punkterna kan trycket ej upprätthållas.

Svalövs räddningstjänst har begärt att brandposter placeras inom 50 meter från varje bostadsentré. I dagsläget finns det inga brandposter i närheten av planområdet, se ritningsbilagor Befintlig situation A1 och A2. För att möta räddningstjänstens begäran skulle alltså nya brandposter behöva anslutas till det allmänna dricksvattennätet.

Nya brandposter skulle bland annat behöva placeras utmed Teckomatorpsvägen, Figur 12. Att ansluta nya brandposter på befintlig V100 ETE skulle kunna innebära att ledningen behöver läggas om. Planområdet har inre områden där bostadsentréer skulle hamnar mer än 50 meter från befintliga allmänna dricksvattenledningar. Det vore till fördel för släckvattenförsörjningen om befintligt V100 ETE läggs om så anslutningar kan ske till vattenledning i Teckomatorpsvägen.

I samband med detaljprojektering av området bör behovet av brandposter på de privata ledningarna utredas i samråd med Svalövs räddningstjänst. NSVA och Svalövs räddningstjänst bör gemensamt utreda och enas om behovet av nya brandposter på

(22)

Figur 12. Översikt över planområdets förutsättningar för släckvattenförsörjning. Röda områden har mer än 50 meter till befintliga dricksvattenledningar och gröna områden har mindre än 50 meter till befintliga dricksvattenledningar. Gula områden har mindre än 50 meter till befintlig dricksvattenledning av eternit dit anslutningar ej kan ske.

5 Dagvatten

5.1 Förbindelsepunkter och åtgärder på befintligt dagvattennät

Kapaciteten för de enskilda ledningarna i befintligt dagvattenledningsnät omkring planområdet är i dagsläget inte känt. Däremot kommer planområdet i sin helhet att åläggas utsläppsbegränsningar på grund av recipientens status.

I norr mot Onsjövägen finns en nyanlagd dagvattenservis med dimension 250 avsatt för det nya planområdet. Norra delen av etapp 2 har enligt höjdberäkningar möjlighet att anslutas till denna servis med självfall. Det är från NSVAs sida önskvärt att så mycket som möjligt av dagvattnet från etapp 2 ansluts hitåt. Men eftersom fördröjning läggs i parken i sydväst -då topografin lutar åt sydväst - är det omöjligt att ansluta dagvattnet till Onsjövägen. Det finns ett litet område av etapp 2 i nordöstra hörnet som är möjligt att ansluta till Onsjövägen. Det kan även finnas begränsningar i tillgängliga ytor för rening och fördröjning av det dagvatten som leds till Onsjövägen.

(23)

Anslutning av etapp 1 eller 2 mot Teckomatorpsvägen avrådes på grund av avståndet till V100 ETE. I höjd med Postmannagatan finns dock utmed Teckomatorpsvägen en befintlig dagvattenledning med dimension 225 BTG som går in på planområdets mark.

Ledningen ligger på östra sidan den känsliga befintliga vattenledningen och schakt för anslutning skulle därmed kunna vara möjlig utan att påverka denna V100 ETE.

Beräkningar visar att det är höjdmässigt möjligt att ansluta en del av dagvattnet från etapp 2 till denna dagvattenledning om behov finns. Ledningen går söderut i

Teckomatorpsvägen mot korsningen med lokalgatan, där den ansluter på samma D225 BTG som dagvattnet från den planerade lokalgatan. Ledningens skick bör undersökas innan anslutning sker.

I planerad lokalgata föreslås förbindelsepunkt för etapp 1 och eventuellt södra delen av etapp 2. Detta är under förutsättning att den befintliga dagvattenledningen av lera byts ut. Det är inte lämpligt att ansluta serviser på en ledning av det materialet.

Figur 13. Föreslagna anslutningspunkter för dagvatten.

(24)

5.2 Förslag till dagvattenhantering

5.2.1 Flödesberäkningar

Avrinningen före och efter planerad bebyggelse har beräknats enligt

rekommendationer i publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016) för valda återkomsttider på 5, 20 och 100 år för befintliga förhållanden (Tabell 7) och framtida förhållanden (Tabell 8). Enligt P110 bör, för denna typ av område, ett 20-års regn vara

dimensionerande för trycklinje i mark och ett 5-års regn för hjässdimensionering.

I den här utredningen används ett påslag med en klimatfaktor 1,25; vilket medför en kapacitetsökning med 25 %. Dagvattenflöden för befintlig markanvändning har dock beräknats utan klimatfaktor.

Tabell 7. Indata för beräkningar av dimensionerande flöden vid befintliga förhållanden.

Parameter Värde

Återkomsttid 5 år; 20 år; 100 år

Varaktighet 10 minuter

Regnintensitet 181 l/s,ha; 286 l/s,ha; 489 l/s,ha

Klimatfaktor (kf) 1

Tabell 8. Indata för beräkningar av dimensionerande flöden vid framtida förhållanden.

Parameter Värde

Återkomsttid 5 år; 20 år; 100 år

Varaktighet 10 minuter

Regnintensitet 227 l/s,ha; 358 l/s,ha; 611 l/s,ha

Klimatfaktor (kf) 1,25

Vid en jämförelse mellan dimensionerande flöde före och efter planerad

bebyggelse kan det konstateras att det dimensionerande flödet för hela planområdet (etapp 1 och etapp 2) ökar efter bebyggelse till ca 230 l/s för ett 5-årsregn, ca 370 l/s för ett 20-årsregn och ca 620 l/s för ett 100-årsregn, Tabell 9.

Tabell 9. Dimensionerande flöde för befintliga och framtida förhållanden. Klimatfaktor 1,25 för framtida förhållanden.

Flöde [l/s]

Etapp 2 Etapp 1

Återkomsttid Befintliga

förhållanden Framtida

förhållanden Befintliga

förhållanden Framtida förhållanden

5 år 193 293 37 165

20 år 305 464 53 260

100 år 521 791 91 444

5.2.2 Fördröjningsbehov

Magasinsberäkningar har utförts i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110.

Magasinsberäkningar gjordes med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 1979. Denna typ av magasinsberäkningar avser hårt strypta magasin som når maximal volym för lång regnvaraktighet, d.v.s. efter mer än ett dygn. Avtappningen som används är 1,2 l/s,ha och rinntiden 10 min. 1,2 l/s,ha motsvarar 0,86 l/s från etapp 1 och 1,30 l/s från etapp 2 (Tabell 10).

Tabell 10. Utloppsflöde motsvarande 1,2 l/s,ha.

Område Utloppsflöde (l/s)

Etapp 1 1,30

Etapp 2 0,86

Totalt 2,16

(25)

Erforderlig fördröjningsvolym för etapp 1 för 5-, 20- och 100-årsregn är 351, 679 respektive 1479 m³; och erforderlig fördröjningsvolym för etapp 2 för 5-, 20- och 100- årsregn är 629, 1217 respektive 2645 m³ (10).

Tabell 11. Erforderlig fördröjningsvolym vid 5-, 20- och 100-årsregn. Klimatfaktor 1,2 (ty varaktighet längre än 1 h).

Område Erforderlig

fördröjningsvolym 5-årsregn [m³]

Erforderlig fördröjningsvolym 20-årsregn [m³]

Erforderlig fördröjningsvolym 100-årsregn [m³]

Etapp 1 351 679 1476

Etapp 2 629 1217 2645

Totalt 980 1896 4121

5.3 Föroreningsberäkningar

Översiktliga föroreningsberäkningar har utförts i programmet StormTac för

koncentrationer och mängder i dagvattnet före och efter planerad bebyggelse. Den korrigerade årliga nederbörden är 796 mm (SMHI Vattenwebb, 2018). Utgående koncentrationer jämförs med Svalöv kommuns riktvärden för föroreningar i dagvatten.

5.3.1 Etapp 1

Marken har under befintliga förhållanden klassificerats som ’industritomt, mindre förorenad’ och ’ängsmark’. Valet av klassificering kan diskuteras, men används i första hand som referens till framtida förhållanden. Inga slutsatser bör dras utifrån

föroreningsberäkningarna för befintliga förhållanden, Tabell 12.

Under framtida förhållanden klassificeras marken som ’väg 2’, ’parkering’, ’takyta’,

’blandat grönområde’ och ’asfaltyta’. Resultatet visar att halten av kvicksilver i dagvattnet riskerar att överstiga riktvärdet om ingen rening sker.

Tabell 12 Föroreningskoncentrationer (µg/l) för befintliga samt framtida förhållanden (utan rening) i etapp 1. Koncentrationer som överskrider Svalövs kommuns riktvärden är fetstilta.

Förorening Befintlig situation

[µg/l] Framtida

situation utan rening (µg/l)

Riktvärden (µg/l)

Fosfor (P) 110 120 200

Kväve (N) 1 100 1 500 2 000

Bly (Pb) 6,6 5,9 8

Koppar (Cu) 15 16 18

Zink (Zn) 63 36 75

Kadmium (Cd) 0,36 0,43 0,4

Krom (Cr) 3,8 5,8 10

Nickel (Ni) 3,8 5,0 15

Kvicksilver (Hg) 0,015 0,32 0,03

Suspenderad substans (SS) 29 000 36 000 40 000

Oljeindex (Olja) 510 380 500

PAH16 0,18 0,63 -

Benso(a)pyren (BaP) 0,027 0,020 0,03

Utsläppsmängden av samtliga ämnen utom kvicksilver och PAH16 riskerar att öka i samband med exploatering, Tabell 13, och därmed belastningen på recipienten – om inte rening utförs.

Tabell 13. Föroreningsmängder (kg/år) för befintliga samt framtida förhållanden (utan rening) i etapp 1. Mängder som ökar efter exploatering är fetstilta.

(26)

Fosfor (P) 0,29 0,82

Kväve (N) 3,0 11

Bly (Pb) 0,018 0,042

Koppar (Cu) 0,041 0,11

Zink (Zn) 0,17 0,25

Kadmium (Cd) 0,00098 0,0030

Krom (Cr) 0,010 0,041

Nickel (Ni) 0,010 0,035

Kvicksilver (Hg) 0,00041 0,00022

Suspenderad substans (SS) 78 250

Oljeindex (Olja) 1,4 2,7

PAH16 0,00050 0,0044

Benso(a)pyren (BaP) 0,000072 0,00014

5.3.2 Etapp 2

Marken har under befintliga förhållanden klassificerats som ’industritomt, mindre förorenad’ och ’ängsmark’. Valet av klassificering kan diskuteras, men används i första hand som referens till framtida förhållanden. Inga slutsatser bör dras utifrån

föroreningsberäkningarna för befintliga förhållanden, Tabell 14.

Under framtida förhållanden klassificeras marken som ’väg 2’, ’parkering’, ’takyta’,

’blandat grönområde’, ’grusyta’ (motsvarar stenmjöl; avrinningskoefficienten sattes till 0,60) och ’asfaltyta’. Hänsyn har här ej tagits till eventuella gröna tak. Resultatet visar att inga riktvärden överskrids vid framtida förhållanden. För PAH16, som saknar riktvärde, ökar dock föroreningskoncentrationen något jämfört med befintliga förhållanden.

Tabell 14. Föroreningskoncentrationer (µg/l) för befintliga respektive framtida förhållanden (utan rening) i etapp 2. Koncentrationer som överskrider riktvärdena är fetstilta.

Förorening Befintliga

förhållanden [µg/l]

Framtida förhållanden utan

rening [µg/l]

Riktvärden [µg/l]

Fosfor (P) 220 120 200

Kväve (N) 1400 1500 2 000

Bly (Pb) 17 5,1 8

Zink (Zn) 150 32 75

Kadmium (Cd) 0,77 0,4 0,4

Krom (Cr) 7,0 5,3 10

Nickel (Ni) 8,5 4,6 15

Kvicksilver (Hg) 0,042 0,032 0,03

Suspenderad substans (SS) 58 000 33 000 40 000

Oljeindex (Olja) 1200 370 500

PAH16 0,56 0,55 -

Benso(a)pyren (BaP) 0,072 0,017 0,03

Utsläppsmängden av två ämnen, kväve och PAH16, riskerar att öka i samband med exploateringen (Tabell 15). Ökningen av kväve riskerar att ha en negativ effekt på den redan försurade recipienten.

Tabell 15. Föroreningsmängder (kg/år) för befintliga samt framtida förhållanden (utan rening) i etapp 2. Mängder som ökar efter exploatering är fetstilta.

Förorening Befintliga förhållanden [kg/år] Framtida förhållanden utan rening [kg/år]

Fosfor (P) 2,5 1,4

Kväve (N) 17 18

Bly (Pb) 0,20 0,062

Koppar (Cu) 0,30 0,18

Zink (Zn) 1,8 0,39

Kadmium (Cd) 0,0089 0,0048

(27)

Krom (Cr) 0,080 0,064

Nickel (Ni) 0,097 0,055

Suspenderad substans (SS) 670 400

Oljeindex (Olja) 13 4,5

PAH16 0,0064 0,0066

Benso(a)pyren (BaP) 0,00083 0,00021

5.3.3 Gröna tak

Gröna tak, som är aktuellt på en del av byggnaderna inom planområdet, har inte inkluderats i beräkningarna ovan. För att studera effekten av att förse 40% av husen med gröna tak gjordes kompletterande beräkningar i StormTac av föroreningshalter.

Inom etapp 1 visar en jämförelse att koncentrationen av kväve, bly, koppar,

kvicksilver, olja och PAH16 i dagvattnet riskerar att öka med införandet av 40% gröna tak, Tabell 16.

Tabell 16. Föroreningskoncentrationer (µg/l) för befintliga samt framtida förhållanden (utan rening) och framtida förhållanden med 40% gröna tak i etapp 1. Koncentrationer som ökar i samband med införandet av gröna tak är fetstilta.

Framtida

förhållanden utan rening [µg/l]

Framtida förhållanden med 40% gröna tak [µg/l]

Fosfor (P) 110 120 120

Kväve (N) 1100 1 500 1600

Bly (Pb) 6,6 5,9 6,0

Zink (Zn) 63 36 36

Kadmium (Cd) 0,36 0,43 0,37

Krom (Cr) 3,8 5,8 5,8

Nickel (Ni) 3,8 5,0 4,9

Kvicksilver (Hg) 0,015 0,032 0,034

Oljeindex (Olja) 510 380 410

PAH16 0,18 0,63 0,69

Benso(a)pyren (BaP) 0,027 0,020 0,020

Inom etapp 2 visar en jämförelse att koncentrationen av kväve, bly, koppar,

kvicksilver,olja och PAH16 i dagvattnet riskerar att öka med införandet av 40% gröna tak, Tabell 16. Beräkningarna visar också att halten fosfor, kadmium, nickel,

suspenderat material och benso(a)pyren av allt att döma kommer att minska eller förbli oförändrade under samma förutsättningar.

Tabell 17. Föroreningskoncentrationer (µg/l) för befintliga, framtida förhållanden (utan rening) och framtida förhållanden med 40% gröna tak i etapp 2. Koncentrationer som ökar i samband med införandet av gröna tak är fetstilta.

Framtida förhållanden utan

rening [µg/l]

Framtida

förhållanden med gröna tak [µg/l]

Fosfor (P) 220 120 110

Kväve (N) 1400 1500 1600

Bly (Pb) 17 5,1 5,2

Zink (Zn) 150 32 32

Kadmium (Cd) 0,77 0,4 0,33

Krom (Cr) 7,0 5,3 5,3

Nickel (Ni) 8,5 4,6 4,5

Kvicksilver (Hg) 0,042 0,032 0,034

(28)

PAH16 0,56 0,55 0,60

Benso(a)pyren (BaP) 0,072 0,017 0,017

Gröna tak kan ge kraftigt negativ rening av närsalter och vissa tungmetaller. Enligt StormTacs databas (uppdaterad 2020-04-03) kan denna uppgå till 220% för kväve, 120% för fosfor, 100% för koppar, 35% för kvicksilver och 332% för PAH16. Ökningen i föroreningshalter antas främst bero på gödslingsmetoder, men eventuellt även på mineralsammansättningen i jord och takmaterial. Vid val att gröna tak bör man således vara extra noga med att låta takvattnet passera en reningsanläggning.

5.4 Övergripande systemlösning

Föreslagen systemlösning har baserats på i dagsläget tillgänglig information om planerad utformning, riktlinjer och krav samt lokala förutsättningar för fördröjning och rening av dagvatten. Då planerad utformning inte är helt fastställd ännu måste den föreslagna lösningen samt lokalisering ses som ett principförslag. Exakt utformning, placering och dimensionering av systemkomponenter görs i ett senare skede vid detaljprojektering.

Att fördröja ett 20- eller 100-årsregn inom planområdets gränser bedöms inte vara realistisk. Fördröjning av 5-årsregn föreslås vara utgångspunkt i utformningen av området, men mindre kompletterande dagvattenlösningar bör övervägas.

5.4.1 Etapp 1

Inom etapp 1 ska 351 m³ dagvatten fördröjas för ett 5-årsregn och 679 m³ för ett 20- årsregn. Detta föreslås i största möjliga mån ske i underjordiska magasin av typen makadamdike och skelettjord med träd, då dessa även erbjuder rening (Figur 14, Bilaga B1). Dessa anläggningar är dock platskrävande på grund av sin låga hålrumsvolym (ca 30%) och kompletterande fördröjningsanläggningar i stil med rörmagasin föreslås därför.

Längs fastighetsgränsen i söder föreslås ett avskärande makadamdike (Bilaga C:

makadamdike) för att hantera dagvatten från planområdet och för att förhindra att man förvärrar situationen på grannfastigheten. Ett 2 m brett, 100 m långt och 1 m djupt makadamdike, som sträcker sig längs med hela fastighetsgränsen, rymmer ca 60 m³ dagvatten. Diket kan vara grästäckt eller ha makadam i dagen. Diket kan också utformas med en skålning ovanpå, så att dagvatten tillåts bli stående där i händelse av kraftigare regn. Dagvatten från parkeringsytan i sydväst bör ledas hit för att genomgå rening.

Längs med Teckomatorpsvägen har man på planskissen föreslagit anläggandet av en trädrad. Denna föreslås kombineras med skelettjord för att utgöra en del av

dagvattenhanteringen (Bilaga C: skelettjord med träd). Räknat med en 3,5 m bred, 55 m lång och 1 m djup anläggning med 30% hålrumsvolym ryms där ca 60 m³

dagvatten. Förslaget med trädrad och skelettjord hamnar i konflikt med

skyddsavståndet för befintlig vattenledning av eternit i Teckomatorpsvägen. Detta behöver utredas närmare.

Dagvattnet från lokalgatan behöver renas från föroreningar. I det planerade området för lokalgata finns det inte utrymme för någon anordning för rening av gatudagvattnet.

Detta behöver utredas vidare. Ett förslag på lösning är att dagvattnet omhändertas i ett makadamdike som löper söder om lokalgatan. Räknat med en 2 m bred, 100 m lång och 1 m djup anläggning med 30% hålrumsvolym ryms ca 60 m³ dagvatten.

(29)

Diket kan vara grästäckt eller ha makadam i dagen. Diket kan också utformas med en skålning ovanpå, så att dagvatten tillåts bli stående där i händelse av kraftigare regn.

I den mån det är möjligt föreslås även ett makadamdike löpa längs med

parkeringsytan i öster. Dit kan såväl takvatten som dagvatten från parkeringsytan och omgivande ytor ledas. Så mycket dagvatten som möjligt bör ledas hit för här finns det mest tillgänglig yta inom fastigheten. Dock är detta samtidigt fastighetens högsta punkt. Räknat med en 3,5 m bred, 55 m lång och 1 m djup anläggning med 30%

hålrumsvolym ryms där ca 60 m³ dagvatten. För att fördröja kraftigare regn föreslås att diket ges möjlighet att brädda till ett rörmagasin. 140 meter ledning med

dimension 1500 mm ger en fördröjningsvolym på 248 m³.

För att hindra att vatten blir stående på innergårdarna föreslås kompletterande anläggningar placeras där. Makadamkistor med 30% hålrumsvolym är ett alternativ, men utformningen kan anpassas. De kan vara grästäckta, ha makadam i dagen eller utformas som växtbäddar (Bilaga C: Växtbädd). Magasinen kan också utformas med en skålning ovanpå, så att dagvatten tillåts bli stående där i händelse av kraftigare regn. Primärt bör dock målet vara att ha tydliga rinnvägar ut från de instängda innergårdarna. Då nuvarande planförslag anger innegårdar helt omslutna av

byggnader föreslås detta ske via underjordiska ledningar. Två kistor 10x10 m och med ett djup på 1 m rymmer totalt 60 m³.

För att möta utsläppskravet om 1,2 l/s,ha krävs att ytterligare ca 131 m³fördröjsför ett 20-årsregn . Av utrymmesskäl, och med hänsyn till planområdets topografi, föreslås ett magasin av typen rörmagasin anläggas under parkeringen i det sydvästra hörnet (Bilaga C: rörmagasin, kassettmagasin). Denna typen av anläggning ger dock ingen rening så det bör i första hand tjäna som utjämningsmagasin vid kraftiga regn.

Dagvattnet från de instängda innergårdarna föreslås brädda ut till detta magasin för att förhindra översvämningar.

(30)

Figur 14. Utsnitt ur ’Bilaga B1 – framtida situation etapp 1’.

5.4.2 Etapp 2

Inom etapp 2 ska 629 m³ dagvatten fördröjas vid ett 5-årsregn och 1217 m³fördröjas vid ett 20-årsregn. Detta föreslås i största möjliga mån ske i en öppen damm eller multifunktionell yta i parkytan i sydväst (Figur 15, Bilaga B2). Kompletterande anläggningar av typerna underjordiska magasin av typen makadamdike och skelettjord med träd föreslås också.

I det nordöstra hörnet av planområdet lutar marken mot Onsjövägen och ett ca 1760 m² stort område föreslås anslutas till befintlig dagvattenledning där. För detta område är den erforderliga fördröjningsvolymen ca 93 m³ för ett 5-årsregn och ca 179 m³ för ett 20-årsregn. Parkeringsplats och körbar yta bör kopplas till dagvattenanläggningar med reningsfunktion, så som makadammagasin, skelettjord med träd eller

växtbäddar. Mindre förorenat dagvatten kan ledas till rörmagasin eller liknande. Då dessa anläggningar är platskrävande föreslås det att planteringar och innergårdar utnyttjas för att fördröja ytterligare dagvatten. För att fördröja 179 m³ krävs det ett makadammagasin på 600 m² med 1 meters djup. Det finns inte plats för så stora magasin inom området, därför föreslås att makadammagasinen kompletteras med rörmagasin för att kunna utjämna större regn. För att fördröja 179 m³ föreslås alltså två makadammagasin med reningsfunktion på 100 respektive 235 m² samt två rörmagasin med rördimension 1200 mm sammanlagt 110 m långa.

I anslutning till de fyra parkeringsplatserna inom etapp 2 föreslås makadamkistor anläggas. Dessa ytor behöver fördröja ungefär 120 m³vid ett 5-årsregn och 232 m³ vid ett 20-årsregn. Utifrån de givna förutsättningarna behövs till exempel 8 stycken magasin som rymmer 15 m³ vardera för att hantera ett 5-årsregn. Det motsvarar makadamkistor på 50 m³ – till exempel 100 m² och 0,5 m djup. Dessa kan med fördel

(31)

placeras under parkeringsytan om denna förses med genomsläpplig beläggning.

Höjdförutsättningarna tillåter att dessa magasin via ledningar ansluts till befintligt nät i föreslagna anslutningspunkter när ledningarna, som utgångspunkt, ligger på frostfritt djup (1,1 m) ut från magasinen. För ett 20-årsregn behöver varje magasin hantera ca 29 m³ vardera, de behöver då en yta på ungefär 190 m² vardera med 0,5 m djup. Då det inte finns plats för detta föreslås det att makadammagasinen breddar till

rörmagasin. Rörmagasin med dimension 1500 mm och total längd 64 meter räcker för detta.

I övrigt lutar etapp 2 från nordöst (ca +65) mot parken i sydväst (ca +60). I parken föreslås en damm eller multifunktionell yta anläggas (Bilaga C: damm, multifunktionell yta). För att kunna hantera ett 5-årsregn behöver denna kunna rymma ca 475 m³ dagvatten. Det motsvarar till exempel en 950 m² stor damm med ett medeldjup på 0,5 m. Vilket i sin tur motsvarar ungefär halva parken. Det kan dock anses rimligt att översvämma en sådan stor yta vart femte år, medan man avsätter en betydligt mindre yta för en eventuell permanent vattenspegel. För att hantera de ytterligare 450 m³ som ett 20-årsregn kommer generera föreslås att dammen får en bräddningsmöjlighet till ett rörmagasin eller liknande. Som ett exempel behövs det 100 meter ledning med diameter 2,5 meter för att rymma denna mängd dagvatten. Ett sådant rörmagasin skulle ta ungefär 300 m² i anspråk i parken.

Höjdskillnaderna inom etapp 2 tillåter att dagvattnet leds till parken antingen ytligt via rännor (Bilaga C: ränna) och diken, men för att dagvattnet från större delen av etapp 2 ska kunna nå parken krävs att en trumma eller ledning dras under den lokalgata som utgör en förlängning av Postmannagatan.

Figur 15. Utsnitt ur ’Bilaga B2 – framtida situation etapp 2’.

(32)

5.4.3 Reningseffekt

Föreslagna dagvattenanläggningar, i första hand damm och makadammagasin/dike har god reningseffekt för samtliga studerade föroreningar, Tabell 18. Kväve, som är en kritisk förorening i aktuellt planområde, renas till exempel väl i makadamdiken (55%), permeabla beläggningar (75%) och skelettjord med träd (55%).

Tabell 18. Reningsgrad (%) för föreslagna dagvattenanläggningar (källa: StormTac, 2020).

Åtgärd Våt damm

Torr damm Makadam-

dike Permeabel

beläggning Underjord.

makadammagasin

Skelettjord med träd

P 55 10 60 65 35 55

N 35 25 55 75 45 55

Pb 75 40 80 70 75 75

Cu 60 30 65 75 60 75

Zn 60 30 85 95 70 80

Cd 50 40 85 70 60 65

Cr 75 40 55 70 50 70

Ni 50 30 65 65 55 65

Hg 30 19 45 45 40 50

SS 80 50 80 90 80 90

Olja 70 75 90 85 75 65

PAH16 70 30 60 75 55 60

BaP 70 30 60 75 55 55

5.4.3.1 Etapp 1

Beräkningar i StormTac visar att förslagen dagvattenlösning av allt att döma resulterar i föroreningskoncentrationer som underskrider såväl riktvärdena som befintliga

förhållanden (Tabell 19). Endast koncentrationen av kväve blir oförändrad.

Tabell 19. Föroreningskoncentrationer (µg/l) för befintliga samt framtida förhållanden (utan gröna tak) med rening i etapp 1. Koncentrationer som överskrider Svalövs kommuns riktvärden är fetstilta.

Förorening Befintlig situation

[µg/l] Framtida

situation med rening (µg/l)

Riktvärden (µg/l)

Fosfor (P) 110 73 200

Kväve (N) 1100 1100 2 000

Bly (Pb) 6,6 2,0 8

Koppar (Cu) 15 9,3 18

Zink (Zn) 63 12 75

Kadmium (Cd) 0,36 0,12 0,4

Krom (Cr) 3,8 3,3 10

Nickel (Ni) 3,8 1,7 15

Kvicksilver (Hg) 0,015 0,017 0,03

PAH16 0,18 0,15 -

Benso(a)pyren (BaP) 0,027 0,0045 0,03

Beräkningar i StormTac visar att föroreningsmängden, d.v.s. belastningen på recipienten, ökar för fosfor, kväve, koppar, krom, suspenderat material och PAH16 ökar i samband med exploatering trots rening. Därför rekommenderas att man kompletterar med LOD-lösningar på kvartersmark.

Tabell 20. Föroreningsmängder (kg/år) för befintliga samt framtida förhållanden (utan gröna tak) med rening i etapp 1. Mängder som ökar efter exploatering är fetstilta.

Förorening Befintlig förhållanden (kg/år) Framtida förhållanden med rening (kg/år)

Fosfor (P) 0,29 0,52

Kväve (N) 3,0 7,4

Bly (Pb) 0,018 0,014

Koppar (Cu) 0,041 0,066

(33)

Zink (Zn) 0,17 0,081

Kadmium (Cd) 0,00098 0,00088

Krom (Cr) 0,010 0,023

Nickel (Ni) 0,010 0,012

Suspenderad substans (SS) 78 110

Oljeindex (Olja) 1,4 1,1

PAH16 0,00050 0,0010

Benso(a)pyren (BaP) 0,000072 0,000032

5.4.3.2 Etapp 2

Beräkningar i StormTac visar att förslagen dagvattenlösning av allt att döma resulterar i föroreningskoncentrationer som underskrider såväl riktvärdena som befintliga

förhållanden (Tabell 21).

Tabell 21. Föroreningskoncentrationer (µg/l) för befintliga respektive framtida förhållanden (utan gröna tak) med rening i etapp 2. Koncentrationer som överskrider riktvärdena är fetstilta.

Framtida förhållanden med

rening [µg/l]

Riktvärden [µg/l]

Fosfor (P) 220 58 200

Kväve (N) 1400 1100 2 000

Bly (Pb) 17 1,6 8

Koppar (Cu) 26 7,9 18

Zink (Zn) 150 10 75

Kadmium (Cd) 0,77 0,15 0,4

Krom (Cr) 7,0 2,2 10

Nickel (Ni) 8,5 1,8 15

Kvicksilver (Hg) 0,042 0,021 0,03

Suspenderad substans (SS) 58 000 11 000 40 000

PAH16 0,56 0,12 -

Benso(a)pyren (BaP) 0,072 0,0055 0,03

Beräkningarna i StormTac visar också att föroreningsmängden, d.v.s. belastningen på recipienten, av allt att döma minskar med föreslagen dagvattenlösning (Tabell 22).

Tabell 22. Föroreningsmängder (kg/år) för befintliga samt framtida förhållanden (utan gröna tak) med rening i etapp 2. Mängder som ökar efter exploatering är fetstilta.

Förorening Befintliga förhållanden [kg/år] Framtida förhållanden med rening [kg/år]

Fosfor (P) 2,5 0,62

Kväve (N) 17 12

Bly (Pb) 0,20 0,017

Koppar (Cu) 0,30 0,085

Zink (Zn) 1,8 0,11

Kadmium (Cd) 0,0089 0,0016

Krom (Cr) 0,080 0,023

Nickel (Ni) 0,097 0,020

Suspenderad substans (SS) 670 120

Oljeindex (Olja) 13 0,93

PAH16 0,0064 0,0012

Benso(a)pyren (BaP) 0,00083 0,000058

5.5 Översvämningsrisk och principiell höjdsättning

Omhändertagande av dagvatten hanteras genom fördröjning och rening i anläggningar som är dimensionerade för en viss återkomsttid. Vid nederbörd med hög intensitet

(34)

dagvattnet avrinner istället ytligt och kan potentiellt orsaka marköversvämningar med stora skador på byggnader och annan känslig infrastruktur. För att minimera risken för översvämningar är det viktigt att inte skapa instängda områden samt att höjdsätta marknivån så att avrinning och fördröjning sker på ytor där ingen skada sker. Den principiella höjdsättningen för fastigheten måste säkerställa att marken lutar från byggnaderna.

Nivån för färdigt golv bör vara minst 0,3 m över omgivande planerad marknivå. Från byggnaden och 3 m ut rekommenderas marken luta minst 5%, vilket ger en

höjdskillnad på 0,15 mellan marknivån vid byggnaden och marknivån 3 m från byggnaden. Därefter bör marken luta med minst 1% från byggnaden.

5.6 Skyfallsanalys

I samband med exploateringen kommer flödet vid ett 100-årsregn med 10 minuters varaktighet att öka från 91 l/s till 444 l/s för etapp 1 och från 521 l/s till 791 l/s för etapp 2.

Ett 100-årsregn med 10 min varaktighet genererar en erforderlig fördröjningsvolym på 1476 m³ inom etapp 1 och 2645 m³ inom etapp 2, vilket innebär totalt 4121 m³. Föreslagna dagvattenanläggningar rymmer knappt hälften av denna volym. Resten måste avledas från planområdet ytledes. Därför bör sekundära rinnvägar skapas i samband med slutgiltig höjdsättning av planområdet. Gång- och cykelvägar kan till exempel nyttjas till detta.

Enligt nuvarande skisser över etapp 1 bildas två instängda innergårdar. För att inte detta ska orsaka problem krävs överdimensionerade ledningar som leder dagvattnet från föreslagna dagvattenanläggningar på innergårdarna och under huskropparna till fördröjningsanläggningar utanför innergårdarna. Mer fördelaktigt vore om passager mellan husen skapades så att vattnet istället kunde lämna områdena ytledes – det vill säga utan kapacitetsbegränsande ledningar.

Den övergripande lutning i området förblir den samma som tidigare, varför dagvattnet kommer att rinna främst mot sydväst. En mindre del av etapp 2 – det nordöstra hörnet – avleds mot nordväst.

Analys i Scalgo av rinnvägar i samband med ett 100 mm regn (motsvarande ett 100- årsregn med 6 h varaktighet) ser man att planområdet bidrar i första hand till översvämningar vid väg 106 (Harjagersvägen) - väster/sydväst om planområdet (Figur 16). Även en trelängad gård väster om planområdet, i höjd med etapp 1, visar på översvämningsproblematik. Med hjälp av den avskärande dagvattenanläggningen i form av skelettjord med träd som föreslagits bör problemet avhjälpas något. Likaså bör det avskärande makadamdiket som föreslagits i södra delen av etapp 1 förhindra att planområdet bidrar till ökad ansamling av dagvatten på fastigheten söder om planområdet.

Längs järnvägen, öster om planområdet, finns låglänta områden där vatten ansamlas i samband med regn/skyfall, men endast mycket lite tillrinning från planområdets allra sydöstligaste del bidrar till det. I samband med exploatering av etapp 1 föreslås därför en höjning av marken eller en kompletterande vall anläggas.