&FE VÅR

ING

VÅR

&FE

r ..--...

^l

... ----· l ;··· .... ,;:; \

' - '-· J

- ~_...~_,.;-,1.:~

Omslagsbilden

KONCERNEN APOTEKSBOLAGET Läkemedel

Fria handelsvaror

Kostnadsfria förbrukningsartiklar och specialdestinerade livsmedel Apoteken

Kommentarer till bokslutet 1983 DOTTERBOLAGEN

ADAAB

Övriga dotterbolag

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR M M

Sida 2 4 4 16 17 18 20

26 28

Koncernens resultaträkning 29

Koncernens balansräkning 30

Koncernens finansieringsanalys 32

Moderbolagets resultaträkning 33

Moderbolagets balansräkning 34

Moderbolagets finansieringsanalys 36

Noter och kommentarer 37

Utsikter för 1984 41

Förslag till disposition av redovisad vinst 42

Revisionsberättelse 43

ANTAL ANSTÄLLDA I KONCERNEN FÖRDELADE

P Å KOMMUNER 44

APOTEKSBOLAGET OCH ADA UNDER 5 ÅR 45 APOTEKSBOLAGETS PENSIONSSTIFTELSE

FÖR PENSIONÄRER-ÅRSREDOVISNING 1983 46

Apoteket Ärlan i Stockholm öppnade i nya lokaler i december och är ett försöksapotek, där nya ideer prövas.

Rättelse:

Revisionsberättelsen på sid 43 skall vara daterad den 4 maj 1984.

Arsredovisning 1983

Apoteksbolagets styrelse Bertil Danielsson, bankdirektör,

ordförande

Kerstin Beckman-Danielsson, apotekstekniker

Leif H Eklund, apotekschef Arne Gadd, revisionsdirektör Ingemar Lindberg, statssekr.

Gunnel Löfgren, farm kand.

Ove Rosen, apotekschef

Walter Slunge, förbundsdirektör Bengt Söderqvist, expeditionschef

Suppleanter

Anita Bråkenhielrn, överläkare Ulla Fredriksson, apotekstekniker Barbro Harnrnarström, receptarie Bengt K Å Johansson, statssekr.

Jan-Erik Ögren, apotekschef

Revisorer

Dag Hasslegren, aukt revisor Doris Håvik, riksdagsledarnot Birger Sonesson, aukt revisor

Revisorssuppleanter

Einar Larsson, riksdagsledarnot Karl-Gustav Giertz, aukt revisor Peter Sandell, aukt revisor

Direktion

Åke N ohrlander, VD Erik Bill

DagJohannesson Jan Nordenstam Hans Sarv Sven Ström Sven Wahlgren

2

Apoteks- distribution AB

Apoteks- information AB

Under dret har tvd närlig- gande apotek j Kristian- stads affärscentrum slagits samman. Det nya apoteket Svanen som öppnade ^j nya lokaler i november är utfor- mat med separata avdel- ningar för receptexpedition och handköpsförsäljning.

Apoteksbolaget AB

ADAAB

Apoteks- produktion AB

Sammansättning

Moderbolaget, Apoteksbolaget AB, svarar för detaljhandel med läkemedel i landet. Dot- terbolaget, ADA AB, svarar för partilager- hållning och distribution av apoteksvaror.

Apoteksinformation AB, Apoteksproduk- tion AB ^(f d Basicon AB) och Apoteksdistri- bution AB är vilande dotterbolag.

Den 1 januari 1984 förvärvade Apoteks bo'"

laget av AB Leo samtliga aktier i Leos dotter.::-- bolag, AB Läkemedels-Distribution (LO).

LD:s rörelse, partihandel med läkemedel och andra apoteksvaror, överfördes därvid till A DA.

Omsättning och resultat

Koncernens omsättning 1983 uppgick till6,0 miljarder kronor (5,3), sedan interna leveran- ser till ett värde av 3,0 miljarder kronor (2,5) frånräknats. Detaljerade upplysningar om de koncerninterna leveranserna lämnas i not 1.

Före bokslutsdispositioner och skatt redo- visas ett överskott på 298,6 mkr (321,3).

Personal och löner

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsar- betande upgick under året till10 147 (10 298), varav i moderbolaget 9 569 (9 723) och i ADA 578 (575).

Koncernens verksamhet har under året bedrivits vid cirka 800 arbetsställen, fördela- de på samtliga 283 kommuner. Personalens fördelning på de olika kommunerna framgår av förteckning på sid 44 och fördelningen på arbetsställen redovisas i särskild förteck- ning, som fogats till årsredovisningens ori- ginalexemplar.

Löner och andra ersättningar (tkr):

styrelse och verk- stallande d1rek1or 1983 1982

Apoteksbolaget 1 093 988

ADA 490 454

Apoteksdtslnhulton Apoteksmformation ApoteksprodukliOn

1 529 1 442

Bokslutsdispositioner (mkr):

1983- 1983- For- 01-01 12-31 and ^{n ng}

Varulagerreserv 219.7 242.7 + 23,0 ResultatuiJammngs-

fonder 173

o

Ackumulerade ovt:r-

avskrivnmgar 46,3 91,2 + 44,9 Investeringsfonder 116.9 269,7 +152,8

Summa 555,9 790,0 234.1

Efter skatt redovisas ett överskott på 36,5 mkr (30,0).

Investeringar

Investeringarna under 1983 uppgick till97,5 mkr (150,6) enligt följande:

1983 1982 Apoteks bolaget:

Maskiner, inventarier

och bilar 59,2 39,8

Lokalinredning 10,1 9,7

Byggnader 11,0 71,1

Mark 11,4 23,1

91,7 143,7 ADA:

Maskiner och inventarier 5,8 6,9 Totalt för koncernen 97,5 150,6

Ovnga anstalida 1983 1982 883 481 819 954

47 028 43 754

15 930 509 863/23

4

Läkemedel

Öppen vård Receptförsäljning

Apoteksbolagets omsättning 1983 utgjordes till63% av försäljning till allmänheten mot recept. Försäljningen av läkemedel utan re- cept svarade för 8%, hygien-och förbands- artiklar m m för 7% och s k kostnadsfria för- brukningsartiklar mot hjälpmedelskort 4%.

Leveranserna till sjukhus utgjorde 16% av omsättningen. Resterande 2% utgjorde för- säljning av tjänster m m.

Apoteksbolagets omsättning 1983

Fig. l. Antal redpen (milj st) vid receptförsäljning i öppen vård 1975-83

MilJ st 43 42 r-

41 t- t- t- 40 39 38

f

,...-....

, _

l - ^1-

l - 1-

l - 1-

1975 1976

r - -

,...- r - - _{r -}

r- - 1-

-

l - 1- t- ^{r - l -}

, _

n

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Ökningen av antalet redpen i öppen vård från 1982 till1983 låg inte på någon enskild läkemedelsgrupp utan var resultatet av flera samverkande faktorer. Antalet redpen inom vissa grupper ökade något, medan det mins- kade inom andra, t ex inom vitamingrup- pen. Den högsta patientavgiften för prisned- satta läkemedel höjdes från 40 till 50 kronor vid årsskiftet 1983/84. Till följd av höjningei ..-.o

kan allmänheten ha tidigarelagt vissa läke-- medelsinköp. Befolkningens ålderssamman- sättning påverkar redpeantalet. Det ökade antalet individer i de högsta åldersgrupper- na medförde sannolikt en ökning av recipe antalet liksom det ökade antalet individer i åldersgruppen 45-54 år.

Kostnadsutvecklingen och fördelningen av läkemedelskostnaderna mellan patienter- na och den allmänna sjukförsäkringen samt högkostnadsskyddets omfattning framgår av fig 2 sid 6.

Omfattningen av högkostnadsskyddet tycks ha stabiliserats. Den procentuella ök- ningen av kostnaderna för mot frikort expe- dierade recept är av samma storleksordning som kostnadsökningen för kostnadsfria och pljsnedsatta läkemedel.

Red

p

En receptblankett kan omfatta ett eller flera olika läkemedel.

Varje sådan läkemedelspost

benämns recipe.

Patientens akuta /äkemedelsbehov, utanför apotekens ordinarie expeditionstid, tillgodoses direkt vid besöket på jourmottagningen genom en serviceform som Apoteksbolaget ut- vecklat med s k jourdoser. jourdoserna erhålls utan kostnad och räcker till dess att patien- ten kan besöka apoteket under ordinarie expeditionstid. Vid större jourmottagningar har denna serviceform också kombinerats med expediering under kvällstid av nyutskrivna recept i särskilt utrymme, i direkt anslutning till jourmottagningen, som här på Kärnsjuk- huset i Skövde.

Läkemedelsstatistik - öppen vård

Tabell l

Läkemedelskostnad per individ

I varje åldersgrupp okade lakemedelskostna- den per indiv1d under penoden 1975-1983 (tabell1). Antalet rec1pen per mruv1d och ål- dersgrupp var under samma penod prak- tiskt taget oforändrat.

Kostnader for receptfor&krivna lakemedel till patienter i olika åldersgrupper

(Index byggt på kwnor per mdlVld och år)

Åldersgrupp 1975 1976 1977 1978

0-14 100 96 124 143

15-44 100 109 126 143

45-64 100 113 128 143

65-74 100 114 133 150

75- 100 119 146 168

Fig. 2 Kostnader for lakemedel på recept

År 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Kostnadsfria läkemedel

Mkr 211 251 306 366 418 490 567 677 780

Högkostnads- skyddet

Mkr

11 260 305

1979 1980 1981 1982 1983 132 160 187 212 223 150 162 182 206 234 151 162 181 205 229 166 185 199 241 258 182 214 236 272 300

Prisnedsatta läkemedel Statens Patient- kostnader kostnader

Mkr % Mkr %

1 000 78 285 22

1 063 76 347 24

1 284 78 355 22

1 382 76 435 24

1 478 77 434 23

1 660 79 442 21

1599 72 617 28

1 704 74 585 26

1 941 76 609 24

Den maximala patientavgiften per läkemedelsexpedition höjdes 1976 från 15 kr till20 kr, 1978 från 20 kr till25 kr. 1981 från 25 kr till 40 kr, 1984 från 40 kr till 50 kr.

Högkostnadsskyddet innebär att en patient efter femton sjukvdrdskontakter- läkemedelsinköp inkluderade- får kostnadsfri sjukvdrd och kostnadsfria läke- medel (frikort) under ett dr räknat frdn den första kontakten.

Läkemedel med begränsad receptfrihet

V1ssa forpacknmgsstorlekar av receptbelag- da lakemedel befriades från receptplikt un-....

der slutet av 1970- och borJan av 1980-talet

~)

Tabell2 visar utvecklingen av totala forsalJ- nmgen uttryckt 1 defm1erade dygnsdoser (ODD) per l 000 m vänare per dag for recept- fria forpackningsstorlekar av tre sådana la-,f''

kemedel. Tabellen v1sar också andelen av d! ~·

receptfria forpackningarna som sålts utan - recept.

Tabell2

For;aljning av receptftia forpackningar av i ovrigt receptbelagda lakemedel

Läkemedel Noskap in

Paracetamol

Näsdroppar

År 1979 1980 1981 1982 1983 1979 1980 1981 1982 1983 1979*

1980*

1981 1982 1983

000/1 000 Därav utan i nvänare/dag recept%

1,87 93

2,38 94

2,71 90

2,73 95

2,78 96

1 ,91 98

2,35 99

2,93 99

3.73 98

4.78 99

0,92 0,94

1,75 57

2,37 65

2,63 70

*) Näsdroppar blev receptfria 1981. Uppgifterna 197~ avser de förpackningsstortekar som blev receptfria

Totalförsaljningen av de receptfria host- heimmande (noskapin} och smärtlindrande (paracetamol) medlen ökade under perioden 1979-1983. ForsalJningen skedde nästan ute- slutande utan recept, i s k handköp. Å ven to- talförsåljningen av de receptfria nåsdroppar- na ökade. Under perioden 1981-1983 svarade försäljningen i handköp för en allt större an- del.

Läkemedelsanvändning vid högt blodtryck

Vax t)ugonde patient i den oppna vården har hogt blodtryck. De lakemedel som forsknvs till patienter med hogt blodtryck ar huvud- sakligen diuretika, betareceptorblockerande och antihypertenstva medel, vtlka fårskrivs t1ll respektive 62, 47 och 17 procent av pa~

hen tema. (Eftersom lakarna fon-kriver 1 ge- nomsmtt 1,4lakemedel per patient oversti- ger summan av patientandelarna 100.)

Patienter med hågt blodtryck står på kon- tinuerlig, ofta livslång behandling. Mer an 90 procent av de 1akarbesök, som år foranled- da av högt blodtryck, ar sådana, där patien- ten besoker läkare for kontroll av blodtrycket och fortsatt forskrivning av läkemedel. Vid 85 procent av dessa besök fårsknvs samma låkemedel som patienten tidigare haft. Van~

ligtvis görs förskrivningen så, att patienten kan hämta ut läkemedel för cirka hundra dygns behandling.

De lakemedel som anvands vtd behand- lmgav hogt blodtryck har aven andra an- vändningsområden. En pågående diagnos- receptundersokning vtsar de andelar av medlen som i riket forskrivs under diagnos- en hogt blodtryck. Vid antagandet att ande- lama i va11e lan år desamma som riksge- nomsnitten kan man for lånen visa behand- lingen av hogt blodtryck. Antalet defimera- de dygnsdoser (DDD) per l 000 invånare per dag for lakemedel använda i behandlingen av hogt blodtryck okade något i flertalet lån under p enaden 1978-1983 (ta bell3). I alla lån ökade anvandmngen av beta-receptorbloc- kerande medel-1 allmanhet på bekostnad av anvandmngen av anhhypertensiva medel.

Tabell3

Forsaljning av läkemedel for behandling av hogt blodtryck

(DDD/1 000 mvånate/dag)

Län 1978 1983

stockhol m 64,0 63,6

Uppsala 68,0 65,9

Södermanland 59,8 72,5

Östergötland 77,5 80,5

Jönköping 85,7 89,5

Kronoberg 76,5 75,3

Kalmar 72,6 79,1

Gotland 94,2 92,5

Blekinge 69,4 72.0

Kr i stian stad 75,8 76,6

Malmöhus 69,3 79,1

Halland 69,2 72.0

Göteborg o. Bohus 85,1 83,5

Älvsborg 73,8 76,1

Skaraborg 83,5 90,6

Värmland 100,1 101,3

Örebro 100,0 103,2

Västmanland 73,0 79,8

Kopparberg 79,6 77,6

Gävleborg 75,1 78,9

Västernarrlan d 90,9 96,5

Jämtland 76,5 85,3

Västerbotten 87,3 87,7

Norrbotten 75,8 80,0

Totalt för riket 75,9 78,8

De olikheter som både 1976 och 1Y83 tmns m~llun lt~nan

beror sannalikt på skill naoa• llörekomsli!r a•' !logi 0100 tryck och i terapitradtuun

Ungefår halva antalet forskrivningar av lä- kemedel mot högt blodtryck sker till patien- ter over 65 år. Socialstyrelsen har i en rapport (Workshop 1983:4) påpekat att ingen redo- vismng fmns av att hogt blodtryck hos aldre behover behandlas med läkemedel. En re- striktiv hållning vid forskrivnmg av lakeme- del mot hogt blodtryck bor darfor takttas.

Mot den bakgrunden år det svårt att bed o ma hur utvecklingen av låkemedelsförskriv- mngen vid hogt blodtryck kommer att ut- vecklas.

Nästan hälften av apote- kens 60 milj. kundkontak- ter per dr föranleder ndgon form av informationsinsats av apotekspersonal en. Den muntliga informationen kompletteras ibland med skriftlig.

Information

Behovet av ökad information till allmänheten om läkemedel har kommit till uttryck på flera sätt under senare ^år, t ex genom inlägg i massmedia, i riksdagsmotioner och i statliga utredningar. Även om behovet synes vara allmänt erkänt, erbjuder en ökning av informationen åtskilliga problem såväl innehållsmässigt som i fråga om utformningen. Dessutom är infor- mationsgivarna flera, t ex läkare, tandläkare och sjuksköterskor, apoteks- personal och läkemedelsproducenter. Vidare kan överföring av informa- tionen tekniskt sett ske enligt olika metoder. Mot denna bakgrund är det naturligt, att utvecklingen sker stegvis genom försök och utredningar.

Sedan ett antal år har det funnits riktlinjer och hjälpmedel för apoteks- personalens information till kunderna i samband med expedition av läke- medel. Personalen skall "vid varje expedition så långt det är möjligt försöka förvissa sig om att kunden kan använda läkemedlet på rätt sätt". I första hand tar riktlinjerna sikte på den muntliga informa- tionen, men denna kompletteras ibland med skriftlig sådan, t ex särskilda informationsblad.

Apoteksbolaget har utarbetat informationsblad, s k behandlingsanvisning ar.

Varje behandlingsanvis- 'ling innehdller informa- -1ion gemensam för likarta- de läkemedel. Med ett sex- tiotal blad täcks mer än 90% av de receptförskriv- na läkemedlen.

Behandlingsanvisning- arna ger praktiska råd och varningar under rubriker- na

- Hur verkar medicinen?

- Hur ska man ta medici- nen?

- Hur länge ska man ta medicinen?

- Vilka biverkningar kan man fd?

- Vem bör undvika medici- nen?

- Förvaring

Skriftlig information i samband med receptexpedition

I debatten qm läkemedelsinformationen fö- rekommer förslag om att alla läkemedelsför- packningar skall förses med en skriftlig in- formation om läkemedlet i fråga (s k bipack- sedlar). Från industrins sida har framhållits att en sådan lösning är kostnadskrävande, ' bl a genom att stora investeringar krävs i frå- ga om förpackningsmaskiner.

Behandlingsanvisningar

Som alternativ till bi packsedlar anges s k behandlingsanvisningar, dvs skriftlig informa-

tian som är gemensam för likartade läkeme- del. Med ett sextiotal sådana anvisningar kan mer än 90% av de receptförskrivna läke- medlen täckas. Apoteken kan hålla behand- lingsanvisningarna i lager och lämna ut dem i samband med läkemedelsexpeditionen.

Apoteksbolaget genomförde 1981 en pi- lotstudie med behandlingsanvisningar i södra sjukvårdsdistriktet i Jönköpings län.

Studien skedde i samarbete med läkeme-

delskommith~n. Femton anvisningar mot- svarande 25% av de läkemedel, som används i öppen vård, testades.

. Inne.hållet i anvi~X:ingarna hade utformat1)

1 samrad med medicmsk expertis. \J Avsikten med studien var att undersöka allmänhetens attityder till behandlingsan- visningarna och eventuella problem med dem. Det alldeles övervägande flertalet in- tervjuade apotekskunder/patienter ansåg, att informationen var lätt att förstå och att den var viktig. Man var övervägande positiv till att apoteken informerade om läkemedel på detta sätt. Ett fåtal kunder hade en kritisk inställning till mängden information.

Pilotstudien har följts av en försöksverk- samhet i norra Älvsborgs sjukvårdsdistrikt, där nu trettiofem behandlingsanvisningar används. Samtliga cirka sextio anvisningar beräknas vara tillgängliga i slutet av 1984.

_ _Dnd~r förs~ksverksa~heten har flera ut-

@

vardermgar gJOrts. Avsikten har bl a varit att undersöka, om anvisningarna ökat kunder- nas kunskaper om läkemedel. Patienter som fått recept med tetracyklinpreparat (medel mot infektioner) intervjuades. En försöks- ~

grupp som fick behandlingsanvisning på apoteket jämfördes med en kontrollgrupp som inte fick sådan anvisning. Det visade sig, att kunderna i försöksgruppen vid undersökningstillfället hade betydligt större kunskaper om sitt läkemedel än kunderna i

·kontrollgruppen.

Under 1984 kommer försöksverksamheten att utökas till ytterligare fyra landsting.

Kundtidningen Apoteket, som finns att hämta gratis på apoteken, är ett exempel på skriftlig information som Apoteksbolaget ger ut. Innehållet speglar många områden såsom läkemedel, egenvdrd, hygien- och kroppsvård, sjukvård, folksjukdomar etc. Tidningen utkommer en gång i kvartalet i en upplaga av 500 ODD exemplar.

I de s k egenvdrdshäftena har apoteken i samarbete med den lokala sjukvården utarbetat nidgivning beträffande lämplig behandling vid lindriga åkommor. Vid årsskiftet 1983/84 fanns ca 30 olika häften i landet, vilket innebär att mer än 90% av befolkningen hade tillgdng till denna kostnadsfria, skriftliga och lokala egenvårdsrådgivning.

Egenvård

Under de senaste åren har apoteken i samar- bete med den lokala sjukvården vidare- utvecklat rådgivningen beträffande lämplig behandling vid lindriga sjukdomstillstånd, s k egenvård. Målen har bl a varit att få till stånd en enhetlig rådgivning inom egenvår- den och att öka allmänhetens kunskaper om egenvård. En annan viktig uppgift är att för- bättra allmänhetens möjligheter att bedöma när och hur sjukvården skall utnyttjas.

I samarbetet kring egenvårdsfrågorna har sjukvårds-och apotekspersonal deltagit och ibland representanter från landstingen.

Den lokala rådgivningen har dokumente- rats skriftligt, vanligen i form av s k egen- vårdshäften som innehåller förslag till be- handling av olika lindriga åkommor. Vid års- skiftet 1983/84 fanns cirka trettio olika egen- vårdshäften i landet. Mer än 90% av befolk- ningen hade tillgång till denna typ av råd- givning.

Vid slutet av 1984 beräknas egenvårdshäf- ten finnas tillgängliga i så gott som hela lan- det.

Apotekens information till läkare och övrig sjukvårds- personal omfattar bl a ut- givandet av Läkemedelsbo- ken, LB, som sänds ut till läkare, tandläkare och sjukvårdsinrättningar. Nya kapitel i LB 83, som är den fjärde upplagan av Läke- medelsboken, behandlar lä- kemedel i tandvdrden, för- giftningar och allmänna farmakokinetiska principer för läkemedelsomsättning- en i organismen.

Attitydundersokningen

Information tillläkare Terapikonferenser

Sedan några år bedriver Apoteksbolaget till- sammans med Socialstyrelsens läkemedels- avdelning, Landstingsförbundet, Svensk förening för klinisk farmakologi och Svens- ka distriktsläkarföreningenen försöksverk- samhet med terapikonferenser för i första hand distriktsläkarna. Syftet med konferen- serna är att stimulera den lokala diskussio- nen om lämplig användning medicinskt och ekonomiskt sett av läkemedel vid olika sjuk-

doms tillstånd. Företrädare för distriktsläkar- na i ett landstingsområde eller sjukvårdsdi- strikt utbildas för att genomföra lokala ak- tiviteter.

Under våren 1983 anordnades en konfe- rens om val av läkemedel vid sjukdomstillstånd under graviditet. Representanter för sjukvår- dens huvudmän deltog. Det utbildningsma- terial, som utarbetades med anledning av t~· konferensen, har under året distribuerats i cirka 2 400 exemplar och lokala utbildnings- aktiviteter har genomförts i 14landsting med sammanlagt ca 1 000 deltagare.

Ytterligare terapikonferenser planeras. D~

kommer närmast att gälla läkemedelsan- ' vändning vid diabetes, behandling av övre luftvägsinfektioner samt behandling av oro, ångest och sömnsvårigheter. Formerna för genomförandet kommer att variera.

Attitt;dundersökning -objektiv läkemedels- information till distriktsläkare

För att främja en problemorienterad och pro- ducentobunden läkemedelsinformation or- ganiserades 1980 ett av Apoteksbolaget fi- nansierat projekt i samarbete med institutio- nen för klinisk farmakologi vid Lunds uni- versitet, Malmöhus läns landsting, Malmö kommun samt läkemedelskommitteerna i Lund och Malmö.

De statistiskt säkerställda attitydföränd- 1.,₁

ringarna gällde såvälläkarnas allmänna in-~ ställning till läkemedel, läkemedelsförskriv- ning och läkemedelsinformation som deras syn på problem inom specifika farmakotera- pevtiska områden. Framför allt noterades, ath₁ läkarna blev mer kritiska mot läkemedelsin~

dustrins informationsutbud medan de hade en oförändrat positiv inställning till infor- mationen från lokala läkemedelskommith~er,

socialstyrelsen och Apoteksbolaget

Syftet var att erbjuda en obJektiv läkemedelsmforma- tian hll distnktslakare och att utröna:

Projektet slutfordes under 1983 och ¹ korthet framkom att

- vad en optimal mformatlon bor baseras på och hm den bor utformas

- hur en dylik mformahon påverkar dtstnktslakarnas attityder tilllakemedel och lakemedelsforsknvmng

- i vad mån en eventuell athtydforandnng också mne- bår forandra de forsknvrungsvanor

- mformahonen bor bygga på erfarenhet och forsk- mngsron mom primarvården

- dtstnktslåkarna var klart post h va bli den erbjudna lakemedelsmformahonen

cbstnktsläkama iindrade sm attityd hlllakemedel på ett stort antal punkter

- athtydförandringama också åtfoljdes av andrade förskrtvnmgsvanor.

L__---~---~

Fig. 3. Bolagets genomsnittliga procentuella marginal

%

r- ^·.~

r-

,...r -

34

..-f-..

~

.... .-

r-r- - :- r

"""

33

32 ^{f- -}

-31 1--

30 ^f- -

~1m

f,- l

4 J

29

W2tmt~tm1mtmtmtmtBt~t~1~ t~

O

O

O

Fig. 4. Prisindex för läkemedel

280

240

)20

200

100

160

110

120

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

n i6 n 7B i9 ao s• ~2

- lnkopspns1ndex far iarmacevt1ska specialiteter (AlP)

- Pns1ndex tor lakP.medel (m kl moms) v1d forsal]mng t1\l andra an sjukhus (AUP) - Konsument.pns1ndex

De<

83

Prisförhandlingar och prissättning

Under året har förhandlingar förts med läke- medelsindustrin om ändring av priser på drygt 2 000 registrerade farmacevtiska spe- cialiteter. Prisförhandlingar har dessutom ägt rum beträffande 125 nya specialiteter och 80 nya förpackningar.

Inköpspriserna för farmacevtiska speciali- teter under 1983 var i genomsnitt 10,9% hög- re än under 1982. Prisindex för inköpspriser- na steg med 9,5% från december 1982 till de- cember 1983.

Index för utförsäljningspriserna på regist- rerade farmacevtiska specialiteter steg från december 1982 till december 1983 med 4,4%.

Bolagets procentuella marginal vid försälj- ning av farmacevtiska specialiteter till allmän- heten (öppen vård) var år 1983 i genomsnitt 31,6% eller 3,2 %-enheter lägre än 1982. Mar- ginalsänkningar genomfördes den 7 mars 1983 med 2,3% och den 1 juni 1983 med 2,5%.

Diagrammet kan endast ge en bild av de av kostnads- utvecklingen betingade ändringarna i prisnivån un- der jämförelseperioden. Utanför jämförelsen faller de kostnadsmässiga konsekvenser som uppstår för kon- sumenterna av andra orsaker, t ex det i viss utsträck- ning alltid fortgående utbytet av traditionellt använda preparat mot nytillkomna, mera effektiva men oftast också dyrare medel.

Sjukhusens läkemedelsstatistik

Av Apoteksbolagets leveranser till den slut- na vården datafaktureras tdag 95%, vilket ger mo]lighet till en omfattande stattstik over lakemedelsfor brukningen.

Stahstiken ar avsedd att anvandas på det

Klinikstatistik

Statlstiken redOVlSar forsaljmng av varJe far- macevtisk specialitet uttryckt 1 antal enheter, definierade dygnsdoser (DDD) och kostnad Begreppet DDD år en tekmsk Tamforelseen- het och för stahstu;kt andamål defmierad som "medeldosenng till vuxen person vtd preparatets huvudmdikatwn".

Jamforebe gors mellan foregående och in- nevarande halvår resp år och den procentu- ella forandnngen redovisas

Av lakemedelskommitte rekommenderade preparat markeras med astensk och den pro- centuella andelen rekommenderade preparat av forsalJnmgen anges per farmakologtsk grupp beträffande kostnader och ODD.

l \

\ _\

_\

_{L--- ---} --- --- ---

enskilda sjukhuset som ett mstrument i upp- folJnmgen av lakemedelskostnadsutveck- lingen for sjukhuset totalt och for resp khmk inom sJukhuset

15-i-topp klinik

statistiken redovisar de 15 mest kostnads- krävande preparaten på varje klinik första halvåren resp hela foregående och mneva- rande år Samthga beredrungsformer, styrkor och forpackmngsstorlekar for resp preparat summeras Procentuell andel av khmkens to- tala lakemedelskostnad anges for resp pre- parat

Apotekens produkter under eget märke kommer succes- sivt att få en ny förpack- ningsdesign. De nya för- packningarna är i mättade, glada färger till skillnad från sortimentet som oftast är vitt i övrigt. På förpack- ningarna finns också två huvudrubriker "Apoteket ger dig råd" och "Produkt- fakta".

Sluten vård

Värdet av 1983 års försäljning till enheter inom den slutna vården var netto 898 mkr (775), vilket innebär en ökning med 15,9%.

Antalet expeditioner ökade till4 999 tst.

(4 817 tst.), dvs med 3,8%, medan antalet le- vererade förpackningar ökade med cirka 4,5%.

Den slutna vården skall varken subventio- nera eller subventioneras av försäljningen i öppen vård. Dessutom är det ett starkt

önskemål att debiteringen skall vara avpas- sad så, att den fördelas kostnadsmässigt rik- tigt mellan de olika landstingen. Problemet har lösts genom ett system av leveranskon- trakt med prispålägg varierande med storle- ken på årsleveransen till det enskilda sjukhu- set etc. Med anledning av ett beräknat resul- tatöverskott 1983 beslöts om återbäring för leveranser från sjukhusapotek tilllänsdels- sjukhus och psykiatriska kliniker. Denna återbäring motsvarade 0,9% av den totala försäljningssumman.

Fria handelsvaror

Försäljningen av fria handelsvaror fördubb- lades under perioden 1972-1982 räknat i fas- ta priser, vilket betyder en genomsnittlig vo- lymökning på cirka 7% per år. Den snabbas- te utvecklingen skedde under de första åren, medan volymutvecklingen 1981-1982 var 3,5%. På en marknad som totalt sett inte ex- panderar, är även detta resultat tillfredsstäl- lande.

Handelsvaruförsäljningen ökade till 433 mkr (360) exklusive mervärdeskatt, dvs med 73 mkr eller drygt 20%.

Volymökningen mätt i antal förpackning- ar samt förskjutning mot större och dyrare förpackningar svarade för 11,5%. Återsto- den förklaras av prishöjningar.

Apoteken har ytterligare stärkt sin ställ- ning på framförallt hud- och tandvårdsom- rådena, som tillsammans svarade för ca 50%

av handelsvaruomsättningen.

De goda resultaten vid försäljningen av ' "

fria handelsvaror beror i hög grad på apo- · tekspersonalens aktiva arbete med att reali- sera bolagets affärside för dessa varor; hög pro- duktkvalitet,god information och rimliga priser.

f,

'NaiV MARKNADSFÖRING"

l~

I syfte att öka apotekspersonalens kunskaper i marknadsföring allmänt sett, samt att främja försäljningen av fria handelsvaror, startade bolaget under 1983 en utbildning i aktiv marknadsföring. Effekter av denna satsning kunde spåras redan under året.

Kostnadsfria förbrukningsartiklar och specialdestinerade livsmedel

Distributionen av kostnadsfria förbruk- ningsartiklar (hjälpmedel vid stomi eller urininkontinens samt diabetikernas tekni- ska hjälpmedel) ökade även under 1983. Vo- lymökningen beror främst på att fler perso- ner utnyttjat rättigheten till kostnadsfria hjälpmedel vid inkontinens.

Antalet varuposter uppgick till l 529 tst (l 417 tst) och omsättningen till258 mkr (212). Ökningen av antalet poster var således 7,9% och den värdemässiga ökningen, där även kvarstående effekter av devalveringen 1982 innefattas, var 21,7%.

Apoteksnätet i landet kompletteras med omkring 1.500 apoteksombud p d orter där det inte finns apotek. Ombudens verksamhet bestdr antingen enbart av mottagning av beställ- ningar och paketförmedling eller, som här hos apoteksombudet i Hemavan, även av tillhandahdllande av ett mycket begränsat varusortiment.

Antalet apotek med försälj- ning till allmänheten ökade under året med 10, från 752 till 762. Bilden visar det nya apoteket i vårdcentra- len i Vä.

Apoteken

Nyetableringar, flyttningar och ombyggnader

Under 1983 har moderniseringen och ut- byggnaden av apoteksnätet fortsatt. L\ksom tidi'gare har denna verksamhet bedrivits i nära samarb~te med sjukvårdshuvudmän- nen. Detta innebär att apotek etableras i vårdcentraler och på ~jukl\.us. Antalet apotek i centrumlägen i större tätorter kan därige- nom minska.

. Arton nya öppenvårdsapotek har öppnats under året.

Åtta apot~k har lagts ner, två i Stockholm, ett i vardera Västerås, Borås, Örebro, Göte- borg, Kristianstad och Härnösand.

Antalet apotek med försäljning till allmän- heten har ökat från 752 till 762.

Trettio apotek har flyttats till nya lokaler och sex apotek har byggts om till ny stan- dard.

Apotekens terminalsystem

Vid utgången av år 1983 expedierades in- emot halva receptmängden genom apote-

C}

kens terminalsystem.

Beslut fattades under året om en utbygg- nad av terminalsystemet till samtliga apotek.

Personal

Antalet anställda i slutet av året uppgick till cirka 12 000 (12 100).

Personalomsättningen, dvs antalet av- gångar i förhållande till antalet tillsvidare- anställda uppgick till2,9% (2,5).

Det totala antalet arbetade timmar sjönk under året med 1,6% till14 784 tst (15 032 tst)*.

• Beräkningsmetoden ändrades 1983.

De anställdas fördelning på kategorier och kön

Kvtnnor Man

%av %av

Antal kategorin Antal kategorin

Apotekschefer

550 67 270 33

Apotekare

205 67 100 33

Receptarier

2 725 98 45 2

Apotekstekntker

6100 98 150

stadpersonal

1 085 100

Ovriga

480 63 280 37

Totalt

11145 93 850 7

Frånvaro i procent av anmäld tid

1983 1982 1981

Semester

10.0 10,0 9.7

Vårdledighet

5 ,0 5.4 5,6

Sjukdom

4 ,8 4 ,5 4,5

åvrigt

2,9 3,0 2,9

Totalt

22,7 22,9 22,7

De anställdas fördelning på kategorier

Apotekschefer Apotekare Receptaner Apotekstekniker Stådpersonal övriga Totalt

Antal %

820* 7

305 3

2 770 23 6 250 52

1 090 9

760 6

11 995 100

• varav Cirka hallten apotakare IJd1 halllen receptaner

De anställdas fördelning på åldersgrupper

Kvinnor Man

Åldersgrupp Antal

%

% -30 1 425 13 100 12 3 1- 40 4 055 37 220 26 41 - 50 2 930 26 2 15 25 5 1-60 2 250 20 195 23

61 - 485 4 120 14

Totalt

11 145 100 850 100

Avgång av apotekspersonal med tills- vidareanställning

Antal personer

Orsak

1 983 1982 1981

T t Il annat arbete

33 73 96

Ålderspension

112 104 86

Forlidspension

2 4 18 1 4

Dodsfall

18 18 18

Andra orsaker

129 46 60

Totalt

316 259 274

(2, 9%) (2,5%) (2,6%)

Kommentarer till bokslutet 1983

Apoteksbolagets bokslut redovisas i detalj i resultaträkning, balansräkning, finansie- ringsanalys samt tillhörande noter. N edan kommenteras de viktigare omständigheter som påverkat det ekonomiska utfallet samt de förändringar som gjorts i redovisnings- principerna.

Förändrade redovisningsprinciper

I bokslutet för 1983 har ett antal förändringar gjorts 'vad gäller utformningen och beräk- ningsprinciperna. I resultaträkningen har en uppdelning på verksamhetsgrenarna (apoteks- )rörelsen, fastighetsförvaltningen och finansförvaltningen skett. Från rörelsen har till fastighetsförvaltningen överförts externa hyresintäkter, administrations-och drift- kostnader samt avskrivningar. Rörelsen har vidare påförts interna hyreskostnader. Rän- tekostnader för lån i fastigheterna redovisas under fastighetsförvaltningen.

Finansieringsanalysen har fått en ny form.

En uppdelning har gjorts, på motsvarande sätt som i resultaträkningen, i olika verk- samhetsgrenar. Inom ramen för de olika verksamhetsgrenarna redovisas likviditets- utfallet med utgångspunkt från bruttointäk- terna med avdrag och tillägg för intäkter, kostnader och förändringar i skuld- och till- gångs p os ter.

I 1983 års bokslut har pLinavskrivningar införts. För maskiner, inventarier, bilar och lokalinredningar görs avskrivningar enligt plan med 12,5% per år, vilket motsvarar en livslängd på 8 år. Beträffande byggnader sker avskrivningar enligt plan med avskrivnings-_ satser motsvarande de skattemässigt tillåtna • .,.

Avskrivningar enligt plan görs på respek- tive byggnads hela anskaffningsvärde före eventuellt ianspråktagna investeringsfon- der. I balansräkningen redovisas nämnda tillgångar till planvärden. Under obeskatta- (. de reserver redovisas posten" Ackumulera- de överavskrivningar".

Beräkningen av räntan på pensionsmedel i bolaget ("Räntekostnader, pensionsmedel") har förändrats. Tidigare har räntekostnaden beräknats med utgångspunkt från 7% för- räntning på ingående pensionsskuld. En övergång har nu skett till att beräkna ränte- kostnaden med utgångspunkt från en ränte- sats som motsvarar den försäkringstekniska beräkningsräntan (3,5%) plus den indexhöj- ning som används för värdesäkrings beräk- ningen. Beräkningen sker på ett kapitalmått motsvarande under året genomsnittlig pen- sionsskuld.

Ovan redovisade förändringar, såväl vad gäller utformning som beräknings teknik,

(,l

har i denna årsredovisning även applicerats på jämförelsesiffror från 1982 års bokslut och i femårsöversikten på sid 45.

Rörelsen

Fig. 5. Rörelsens resultatutveckling 1979-1983 mkr

6000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000

Försäljning 3 7~5,4 mkr Varu- kostnader

Volymmässig utveckling

1983 Antal tst

Rörelse- resultat

Förandring 1982-1983

%

Läkemedelsposter på recept 40 062

+

Expeditioner till sjukhus 4 999

+

Poster avseende forbrukningsartiklar

och specialdestinerade livsmedel 1 529

+

Lakemedel utan recept,

forpackningar 34 217

+

Fria handelsvaror.

förpackning ar 31 500

+

•) Mats 1 stallet antallevererade forpackningar. registreras en oknmg med 4,5%

Försäljning

Försäljningen uppgick under året till6 008 mkr (5 298), vilket innebär en ökning med 13,4%. Försäljningsökningen under den se- naste femårsperioden uppgår till i genom- snitt 12,5% per år. Försäljningsökningen för- klaras dels av ovan angivna volymmässiga utveckling, dels av höjda försäljningspriser och förskjutning av försäljningen mot varor med högre priser {se not 1).

Varukostnader

Varukostnaderna uppgick til14 228 mkr (3 556), vilket utgör en ökning med 18,9%.

Motsvarande ökning under den aktuella femårsperioden uppgår till14,0% per år.

Bruttoöverskott

Bruttoöverskottet uppgick till1 780 mkr (1 743). Detta motsvarar 29,6% av försälj- ningen (32,9). Minskningen i bruttomargi- nalen förklaras främst av de marginalsänk- ningar som gjorts under året och som re- dovisats i avsnittet "Prisförhandlingar och prissättning" ovan.

I bruttoöverskottet inkluderas investe- ringsbidrag med 2,6 mkr (5,3) och sålda tjänster med 28,5 mkr (26,2). Fastighets- förvaltningens externa hyresintäkter redovi- sas fr o m i år separat och ingår ej i brutto- överskottet.

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelsekostnader (inkl avskrivningar enligt plan) ökade från l 566 mkr 1982 till 1602 mkr 1983 eller med 2,3%, vilket är be- tydligt lägre än ökningen av försäljning och varukostnader. Det finns flera orsaker till detta, vilket illustreras i nedanstående ta- bell:

Övriga rörelsekostnader

Forandring 1983 1982 1982-1983

mkr mkr %

Personal kostnader 1 235 1 216 + ^1,6·

Hyror 128 118 + ^8,5

Ovriga kostnader 191 188 + 1,6 1 554 1 522 + ^2,1

Avskrivningar en l plan 48 44 + ^9.1

1 602 1 566 + 2.3

• l denna oknmg mgår en forandnng av lonskostnaderna med + 7,7% och av arbetsgtvaravgtfterna med+ 17.7%

En betydande nedgång av bolagets pen- sionskostnader kan noteras från 117 mkr 1982 till25 mkr 1983. Denna nedgång redo vi- sas i följande tabell:

Pensionskostnader, utöver folkpension och ATP

1983 1982

mkr mkr

Utbetalda pensioner 57 47

SPP-avg1fler 5 5

Totala penslonsskuldens forandnng 120

so

Penslonskostnad biutto 182 102

Avgår

Ranta på fondmedelinom bolaget -75 -58 Avkastmng mom pens1onsst1ftelsen -82 -17

PP.nsronskostnad netto 25 27

Sarskild avsattnrng for all

reducera overskjulande penslonsskuld 90 Penslonskostnad t oaksluten 25 117

Den låga tillväxten av pensionsskulden under 1982 var en engångsföreteelse beroen·

de på förändringar i basbeloppets uppräk- ning, som ligger till grund för värdesäk- ringsberäkningen av bolagets pensionsför- pliktelser. Den under 1983 betydligt högre bruttopensionskostnaden kom penserades av en större avkastning inom pensionsstif·

telsen. Detta medförde att nettopensions- kostnaden 1983låg i nivå med motsvarande kostnad 1982. Under 1982 gjordes en sista särskild avsättning på 90 mkr för att reducera den överskjutande pensionsskulden. Denna

post hade ingen motsvarighet under 1983, vilket ledde till att den totala pensionskost- naden minskade kraftigt under året. Inför framtiden gäller att pensionskostnaderna i allt större utsträckning täcks av finansintäk- ter. Den egentliga verksamheten, apoteks- driften, belastas allt mindre av pensions- kostnaderna. Härigenom stärks bolagets

möjligheter att motverka prishöjningar på

f ·

läkemedel. Detta har skett under 1983 genom marginalsänkningar i mars och juni.

Hyreskostnaderna ökade under 1983 med 10 mkr, vilket innebär 8,5% i kostnadssteg- ring. Denna ligger i paritet med den allmän-j"\

na prisstegringstakten i Sverige under 1983. ~ Övriga kostnader i rörelsen ökade mycket måttligt under året.

Rörelsens avskrivningar har påverkats av de förändringar som skett i redovisnings- principerna. Verksamhetsgrenen rörelsen, belastas ej med fastighetsavskrivningarna.

Avskrivningarna på maskiner, inventarier och lokalinredningar har beräknats på en an- tagen genomsnittlig livslängd av 8 år. Av- skrivningarna har 1983 ökat med 4 mkr eller 9,1 %. Under de närmast kommande åren planeras betydande investeringar, t ex i

"Apotekens terminalsystem", vilket innebär att avskrivningarna kommer att ha en fort- satt relativt hög tillväxttakt.

Fastighetsförvaltningen

Fig. 6. Fastighetsförvaltningens resultatutveckling 1979-1983 mkr

60 50 40 30 20 10

Hyreslntä\cter 13,4mkr

fastighetsför- [ i

valtninge~s

kostnader

28,7 mkr Fastighetsför- valtningens resultat

1983 45.6 mkr 49,6 mkr

L5J

tionsvinst

Hyresintäkterna uppgick 1983 till49,6 mkr (45,6), varav interna hyror 13,2 mkr (11,9) dvs en ökning med 4,0 mkr eller med 8,8%. Hy- resintäkterna har under den !;lenaste femårs- perioden ökat med i genomsnitt 44% per år främst till följd av fastighetsförvärv. Kostna- derna uppgick 1983 till40,5 mkr (39,1), en ökning med 1,4 mkr eller 3,6%. Kostnaderna har under femårsperioden 1979-1983 ökat med i genomsnitt 43% per år, dvs något mindre än vad hyresintäkterna stigit. Under 1983 har tre fastigheter med ett sammanlagt bokfört värde på 48,6 mkr sålts för totalt 59 ,O mkr, således med en vinst på 10,4 mkr. Dessa avyttringar innebär ett framtida bortfall av hyresintäkter och kostnader. Stora investe- ringar i fastigheter kommer att göras med början under 1984 för såväl Apoteksbolaget som dotterbolaget ADA. Fastighetsförvalt- ningens intäkter och kostnader kornmer där- igenom att växa kraftigt under den andra hälften av 1980-talet.

Finansförvaltningen

Fig.7. Finansförvaltningens resultatutveckling 1979-1983 mkr

150

100

50

Ränteintäl<ler

Finansförvaltningens kostnader

1981 135,3 mkr

f ^{--·----~ . - __ j}

i982

159,0mkr Finansförvaltn l n gen s resultat

Finansförvaltningens resultat under pe- rioden 1979-1983 påverkas starkt av dels till- växten i pensionsmedlen, dels bildandet av pensionsstiftelsen. Under 1983 har ungefär lika stora pensionsmedel förvaltats i pen-

Fig. 8. Apoteksbolagets totala kapital fördelat på verksamhetsgrenar

mkr

2.000

~-8!f)%_l-

l

1.000

l l

Totalkapital: 1 144 l mkr 1.610,6 mkr 1.863,3 mkr Rörelsens [. ·~·.-. Finansförvalt- kapital .---... niJ11,lens kapital

2.000,9 mkr

[ _j

2.255,7 mkr Fastighetsför- vallningens kapital

sionsstiftelsen som i bolaget. En annan fak- tor som påverkar de finansiella intäkterna är utvecklingen av det kapital som binds i den egentliga verksamheten-rörelsen- respek- tive i fastighetsförvaltningen och därigenom inte är placeringsbart i finansförvaltningen . . Detta åskådliggörs i figur 8. Finansförvalt- t~' ningens kostnader består till mycket stor del av den beräknade räntekostnaden på pen- sionsskulden. Beräkningsmetodiken för denna post förändrades 1983 både vad gäller räntesatsen och kapitalmåttet. ~

Ränteintäkterna uppgick 1983 till119,2 · mkr jämfört med 159,0 mkr 1982. Minsk- ningen förklaras bl a av överföringen av 453 mkr till pensionsstiftelsen vid årsskiftet 1982/83. Räntekostnaderna uppgick till 76,8 mkr (60,2). Räntekostnaderna ökade 1983 trots den minskning av i bolaget redovisad pensionsskuld som skedde vid årsskiftet 1982/83. Den ökade räntekostnaden förkla- ras av den högre räntesatsen under 1983, 12,5% (3,5 + 9,0) i jämförelse med 1982,6,4%

(3,5 + 2,9).

\

J

l

J

Resultat före bokslutsdispositioner

Resultatutvecklingen totalt för Apoteksbolaget (mkr):

Verksamhetsgren 1979 1980 1981 1982 1983 Rorelsen 17 2 -32.6 45,0 176.6 178.4 Faslighetsforvallningen 1.8 1.4 ^7,3 6.5 19 5 F1nanslorvaltningen 18,6 44

o

diSpOSIIiOner 37,6 12,8 129.9 281.9 240.3

Resultatet före bokslutsdispositioner upp- gick till240,3 mkr under 1983 jämfört med 281,9 mkr 1982.

Rörelsens resultat 1983 var obetydligt högre än 1982. Härvid bör beaktas, att resultatet påverkats positivt båda åren av ovan redovi- sade förhållanden inom det totala pensions- systemet:

1983 1982 Rörelsen har gottskrivits

ränta för posten

"Avsatt till pensioner" 75 58 Pensionsstiftelsen har med

sin avkastning täckt pen- sionskostnader som eljest

skulle ha belastat rörelsen 82 17

157 75

Fastighetsförvaltningens resultat ökade kraftigt under 1983, vilket till stor del förkla- ras av vinsten vid avyttringen av tre fastig- heter. Resultatet exklusive denna realisa- tionsvinst steg från 6,5 mkr 1982 till 9,1 mkr 1983.

Finansförvaltningens resultat minskade kraftigt, från 98,8 mkr 1982 till42,4 mkr 1983, på grund av de förhållanden som redovisats ovan.

26

ADAAB

Försäljning och produktion

ADA:s försäljning 1983 uppgick till2 973 mkr jämfört med 2 506 mkr 1982, dvs en ök- ning med 18,6%. Av ökningen beror cirka 11 %-enheter på prishöjningar. Resten för- klaras av volymökning samt en förskjutning av försäljningen mot produkter med högre pris.

ADA:s andel av den totala partidistribu- tionen till apotek i landet utgör cirka 70%

räknat efter varuvärde. Volymmässigt är an- delen inemot 75%.

Läkemedel distribueras regionalt från fyra distribunaler i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå, medan hygien-och förbandsar- tiklar distribueras över hela landet från en

femte distribunal i Stockhom (ADA Väst- berga). Från Partilie distribuerar bolaget in- kontinensartiklar direkt till kunder i hela landet. Från dessa sex distributionsenheter har under 1983 11 782 tst orderrader (10 993) levererats till apotek och övriga kunder, vil- ket innebär en ökning med 7,2% (6,2).

ADA har vidare ett fyrtiotal fabrikantla- geruppdrag i Göteborg, Malmö och Upp-

f

lands Bro. l vissa fall ingår distribution till övriga nordiska länder i dessa uppdrag.

Apoteksbolaget förvärvade den 1 januari 1984 av AB Leo samtliga aktier i AB Läkeme- dels-Distribution (LD). LD:s rörelse har ( överförts till ADA i början av 1984. ADA har därigenom tillförts ytterligare cirka 10% av partidistributionsvolymen tilllandets apo- tek.

Nybyggnader

Under året har en omfattande planering skett för den tidigare beslutade flyttningen av bolagets verksamheter i Årstadal, Väst- berga och Upplands Bro till den nya lager- och kontors byggnad, som Apoteksbolaget kommer att uppföra vid Kungens Kurva i Huddinge kommun. De nya lokalerna be- räknas tas i bruk 1986/87.

Apoteksbolagets och ADA:s styrelser har vidare beslutat uppföra en ny byggnad vid ADA-anläggningen i Göteborg för lager av inkontinensartiklar och pallhantering samt en godsterminal för ankommande och avgå- ende gods. Inflyttning beräknas ske hösten 1986.

styrelserna har också beslutat att vid ADA:s anläggning i Malmö uppföra ett nytt

pallager i direkt anslutning till nuvarande lo- kaler. Inflyttning kommer att ske hösten 1985.

Investeringar

Under året har bolaget investerat 5,8 mkr (6,9) i maskiner och inventarier.

Utveckling

Ett systern med automatisk överföring av va- rubeställningar från apotek till ADA:s distri- bunaler har tagits i bruk. Vid årsskiftet var 140 apotek anslutna till systemet.

Inför de omfattande nybyggnadsprojek- ten har bl a olika plockrnetoder, t ex automa- tisk plockning, studerats noga. Praktiska för- sök har genomförts.

Apoteksbolagets senJiceapotek och produktlonsenheter hilller successt'Qt på att, som har 1 Umeå, samlokaliseras med ADA s drstnbunaler. Extemporebe- rednmgarna från servtceapoteket levereras hll apoteket tillsammans med de ovriga 'Qarorna pli ett snabbt och effektzvt satt.