• No results found

Skandlnavlska Enskilda Banken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skandlnavlska Enskilda Banken"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skandlnavlska Enskilda Banken

1981

(2)

Innehåll

1 SEB-gruppens och

skandinaviska Enskilda Bankens utveckling i huvuddrag

2 Verkställande ledningen har ordet 10 Konjunkturbilden

12 Förvaltningsberättelse 24 Resultaträkningar 25 Balansräkningar 26 Redovisningsprinciper 27 Noter till resultat- och

balansräkningar 34 Bankens verksamhet på

kapitalmarknaderna 36 Långtidsöversikter 39 Revisionsberättelse 40 styrelse och revisorer

41 Rådet för samhällsekonomiska frågor 42 Bankens kontorsnät i Sverige 43 SEB-gruppen i Sverige 44 SEB-g ruppen i utlandet

Omslaget

>>Fine Art of Banking>>, skiss av Carl Fredrik Reuterswärd till konstnärens bronssäck i stora banksalen i central- kontoret i Malmö.

Denna årsredovisning följer i allt väsentligt OECD:s riktlinjer för information om internatio- nella investeringar och multinationella företag.

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 1980, om inte annat sägs. Procenttal av- seende SEB-gruppens och bankens rörelse är baserade på icke avrundat sifferunderlag.

SEK, svenska kronor. används i vissa uppställ- ningar. Miljon förkortas M. Miljoner kronor skrivs dock Mkr.

Följande internationella valutakoder används:

AUD australiska dollar BRC brasilianska cruzeiros CAD canadensiska dollar

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den30mars 1982 kl14.00 i bankens hu- vudkontor, Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm. För att äga rätt att deltaga i stämman skall aktieägare dels vara in- förd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast fredagen den19mars 1982, dels anmäla sig till styrelsen under adress skandina- viska Enskilda Banken, Huvudkontoret, 106 40 stockhol m, eller per telefon 08- 763 50 00 senast torsdagen den 25 mars 1982 kl 13.00.

Aktieägare som genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på stämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan om registrering måste vara verkställd senast fredagen den 19mars 1982. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.

Utbetalning av utdelning

styrelsen föreslår som avstämningsdag den 1 april1982. Beslutar stämman en- ligt förslaget beräknas utdelningen kom- ma att utsändas av VPC den 8 april1982.

CHF schweiziska francs DEM tyska mark FRF franska francs GBP engelska pund JPY japan ska yen KWD kuwaitiska dinarer LUF luxemburgiska francs NOK norska kronor SGD singaporedollar USD amerikanska dollar

ECU European Currency U nits, valutakorg där var och en av EG-Iändernas valutor ingår med fast belopp

EUA European U nits of Account knutna till valutorna inom det europeiska monetära samarbetet

SDR särskilda dragningsrätter i internationella valutafonden

(3)

SEB-gruppens och

Skandinaviska Enskilda Bankens utveckling i huvuddrag

SEB-gruppens rörelsevolym steg under 1981 med 37% till124.0 miljarder kronor. Rörelse- resultatet blev 1 620 Mkr, en ökning med 68%

jämfört med 1980. Gruppens internationella _ expansion fortsatte och de utländska dotter-

olagen hade en mycket tillfredsställande resultatutveckling. Under året tillkom som dotterbolag den tidigare delägda Deutsch- Skandinavische Bank i Frankfurt, i vilken

. kandinaviska Enskilda Banken övertog hela aktiekapitalet

Skandinaviska Enskilda Bankens rörelsevolym uppgick vid årets slut ti\1102.3 miljarder kro- nor, en ökning med 34% sedan 1980. Rörelse- resultatet steg med 63% till1 313 Mkr. Ränte- nettot förbättrades med 29%, främst till följd av den snabba volymökningen men också till följd av en framgångsrik placeringspolitik. Av- kastningen på de placeringar som banken måste göra för att uppfylla riksbankens likvidi- tetskrav kunde höjas avsevärt genom omfat- . 1nde köp av högförräntande skattkammar- växlar under första halvåret och genom bety-

dande fÖrvärv av nya statsobligationer.

Rörelseresultat i sammandrag

r

SEB-gruppen

1981 1980 Föränd-

Mkr Mkr ring%

Intäkter

Trots den goda resultatutvecklingen fortsatte bankens soliditet och konsolideringsgrad att sjunka och bankens vinst blev inte heller till- räckligt stor för att kompensera för inflatio- nens urholkning av bankens eget kapital och reserver. För att uppnå detta hade det krävts att rörelseresultatet varit i det närmaste 200 Mkr större.

Enligt styrelsens förslag gör banken en fond- emission om en ny aktie på fem gamla A- eller B-aktier. Därigenom ökas aktiekapitalet med 167 Mkr till 1 004 Mkr. Utdelningen föreslås bli 10.00 kr per A-aktie och 17.50 kr per B-aktie på det genom fondemission utökade aktie- kapitalet. Av praktiska skäl utbetalas 12. 00 kr per gammal A-aktie och 19.50 kr per B-aktie.

styrelsen har beslutat att stärka kundoriente- ringen i SEB-gruppens och bankens organisa- tion. Styrolsens förste vice ordförande utses till koncernansvarig, och en ny enhet, SEB International, inrättas. Verkställande led- ningen skall utgöras av fem verkställande ditektörer.

Skandinaviska Enskilda Banken

1981 1980 Föränd-

Mkr Mkr ring %

1 912 1 449 +31.9 Räntenetto ...

. . .

·- · ... .... .. 1 743 1 350 + 29.1

1 621 1 202 +34.9 Provisioner och övriga intäkter .. .. .... . -- . . 1 047 796 + 31.4

3533 2 651 +33.3 2790 2 146 +30.0

Kostnader

963 877 .. + 9.8 Personalkostnader ... ... . ... ... 876 808 + 8.4 609 499 +22.0 övriga kostnader

• • • - . - -o • •• •

.. . .

..

. 514 462 + 11.3

289 267 + 8.2 Avskrivningar ... . . . .. ....

o • • • - -

. 43 42 + 2.7

Orealiserade kursförluster,

52 42 +23.8 kalkylmässiga kreditförluster ... .. .... .... 44 30 +46 .3

1 913 1 685 +13.5 1477 1 342 + 10.1

Rörelseresultat före extraordinära poster,

1 620 966 +67.7 bokslutsdispositioner och skatter ... .. 1 313 804 + 63.2

(4)

Verkståltande ledningen har ordet

Vår nya dotterbank i New York invigdes vid mottagningar i maJ

1981.

Mer an tu- sentalet foratrådare for amerikanska banker och toretag och för svenska fore- tag

1

USA mfann .<;ig. Moderbanken fore- traddes av bl a Hans Cavalli-Bj6rkman och dr Marcus Wallenberg, som pa bil- den samtalar med Mr. C Douglas Diffon, tidigare bl a finansmmister i USA.

Den nya bankens v1ce ordforande Jacob Palmstierna fick bl a tillfal/e att utveckla vår banks expans1va internationella poll- tik for Wilhelm Wachtmeister, Sveriges ambassador i Washmgton. Mellan dem skymtar Marshall M Jeanes, chef får vår

New York-bank

Dav1d Rockefeller, ordfårande

1

Chase Manhattan Bank, och Robert V Lmdsay, verkstallande direktor

1

Morgan Guaran- ty Trust, hedrade var nya bank med sin narvaro, pa bilden tilfsammans med

Lars-Erik Thunhofm

Ny

politik för etablering i utlandet

Med bbqan under 1976 slog vi in på en ny våg i vår Internationella etablenngs- polttik. Banklagens beståmmelser hind- rade, och hindrar fortfarande, att sven- ska banker tnrattar fttialer utanfor Sveri- ge. Valutalagstiftningen gjorde det tidi- gare inte möjligt for en svensk bank att på utiandska marknader finansiera sin kredttgtvning Dessa omstandigheter, li

k-

som en stravan att hålla stånd mot ut- landska banker t konkurrensen om sven- ska faretags tnternattonella finans1enng, hade legat bakom bankens medverkan 1 samnordiska konsort1ebanker Nar i

mit-

ten av 70-talet reglerna for svensk upp

lå-

ntog

1

utlandet borjade liberaliseras, an- såg vi att vår bank hade ett tillrackligt stort kundunderlag for att oppna egna banker i finans1ella centra av strategtsk betydelse for svenskt nanngsltv Genom att dessutom mte behova awaga våra kunders kreditenskemål mot andra m- trassenters mom konsortiebankens ram skulle vi lattarekunna ttllgodose dessa.

På två av Svenges vtkt1gaste marknader, Vasttyskland och USA, ansåg vi att ban- kens egen represenlattan behövde for- starkas Banken hade visserligen haft re- presentantkontor 1 ett par år t New York och sedan 1975

1

Frankfurt am Mam Men eftersom svenska toretag i betydan- de omfattning arbetade på dessa mark- nader och intresset for svenska investe- ringar i Amerika ökade starkt, fann vt det nodvandtgt att söka nya former for ban- kens narvara på dessa platser l Frank- furt startade vt darfor ttllsammans med Bayensche Landesbank en ny ban

k,

Deutsch-Skandtnavtsche Bank (DSB), och t New York bildade vi en helagd investme>ntbank, Scandinavian Secunttes Corporation.

Banken i Frankfurt var en valmotiverad satsning, både med hänsyn till att så många svenska dotterbolag ar verksam- ma pä den tyska marknaden och till de svensk-tyska attarsrelationerna i stort l linJe med vår palttik for utiandska etable- ringar overtog vår bank fr o m den 16 oktober 1981 Deutsch-Skandinav1sche Bank i dess helhet Denna avser att un- der 1982 utoka sin verksamhet genom att oppna filial 1 Hamburg

Vår tnvestmentbank l USA, Scandtnav1an Securittes Corporation. drabbades av sti- gande rantor och ättoljande avmattning av den amenkanska obhgatlonsmark na- den. Eftersom den dessutom enligt ame- nkansk lag inte kunde ge rörelsekrediter uppnådde den inte önskvard lonsamhet Vissa andnngar i den amerikanska bank- lagen gJorde det emellertid mOJtigt for oss att starta en mera renodlad attårs- bank Den del av Scandmav ian Secun- ties Corporation so m arbetade med fora- tagsforvarv overtogs som dotterbolag av den valk anda amerikanska investment

--

bank en Otllon, Read & Co , 1

vtlken vår'

bank blev delagare. Harigenom tillfor-

sakradas våra svenska kunder fortsatt

ttllgång t1

1l

bl a forstklassig ex pertis på företagsforvarv och tustoner Vid

ärssk1f~

tet 1980-81 etablerades

vår nya helagd

dotterbank i New York, Sk andmav1ska

·

Ensktlda Bank en Internattonal Corpora- tton Den har fått en god start

Redan 1977

hade v

i grundat ytterligare en dotterbank i utlandet, namligen t Lux- emburg. Oårmed fick v i mojltghet att dt- rekt b1 stå våra kunder pa den V

Iktiga

eurov alutamarknaden. P å den sydost- astatisk a mark naden. som s

nabbt vuxtt t

betydelse fo

r svenska exportföretag, tn- tradde vår bank 1977 med ett represen

-

tantkontor i Stngapore Detta omvandla-

des hösten 1979 ttll en helägd dotter- ban

k. Båda dessa banker har visat stg fylla v1ktiga uppgifter och de har utveck-

lats val

Vår kraftfu lla tnternattonella sats nmg tL .

der den gångna tioår spenoden belyses

av att vt nyinvesterat netto 488 M

kr 1 hel-

oc:h

delagda banker. Efter nedsknvntng-

ar av aktter t mindr e partic1pationer med

sam manlagt 32 Mk r under penoden

uppgick det 1981

bokforda vårdet av

bankens utiandska aktieinnehav ttll 508

M

k

r, varav 70% utgjordes av aktt

er l de

fyra dotterbankerna.

(5)

Snabb teknisk rationalisering

Redan under de första verksamhetsåren reducerades antalet kontor. huvudsakli- gen genom sammanlaggmng av kontor

1

storstockholmsområdet Darefter har kontorsnatet systematiskt mmskats sam- tldtgt som banken också borjat drrva ro- relse på platser dar den tidigare mte var representerad Se nedanstående upp- stallning.

Att nedbrrnga antalet anstålida tog emel- lertid längre tid då rorelsavolymen okade

·· abbt och eftersom bankrorafse i hog vcad bygger på personlig service. Minsk- nrngen av det manuella rutinarbetet ge- nom ny databehandlingsteknik fick alltså rnte till foljd att v1ss personal blev utan

~te

l stallet kunde allt flera ta på sig a och mera kundonenterade arbets- uppgtfter Sammansmaltningen av de två gamla bankernas orgamsatloner tog dessutom i anspråk åtskilliga med- arbetare under avsevard t1d. l ståilet for att SJunka, ökade därfor personalen

1

den nya banken under de fyra forsta åren, forst darefter kunde personalstyrkan borja minskas

De storsta rationahsermgsvinsterna lig- ger inom databehandlingsområdet Ban- kens Investeringskostnader har hår kun- Bankens kontorsnät 1972- 1981

nat hallas lag re än om två banker var for sig skulle ha genomfort motsvarande program Den avancerade tekniken, med kassaterminaler som ar dtrektanslutna till den centrala datorn, mfordes 1 ban- kens kontoranat under de två första verksamhetsåren. Darigenom kunde alla inlåningstransaktioner

1

hela banken bokföras i samma ogonblick som de ut- fors

1

kassorna Två år darefter bOrJade alla utlånrngstransaktioner behandlas på liknande satt. Ytterligare två år senare kunde ett sårskilt databehandlingssys- tem tas i bruk av bankens notariatrorafse och ett annat for utlandsbetalningar Databehandlingstekniken har inte bara skapat möjligheter att hålla tillbaka kost·

nadsoknmgen v1d en snabbt vaxande rö- relsevotym, se vidstående diagram. Den var dessutom en f6rutsattning for att ut- veckla nya och forbaltrade IJ&nster Bland de nya IJånster som vi under åren kunnat erbJUda våra kunder VIll VI främst namna trygghetskontot tör pensionarer skattesparandet har i vår bank fått en mycket gynnsam utveckling, och v1 har dessutom öppnat mojtigheter för .. vanliga .. aktiesparare att tilllåg kostnad fa sma placenngar bevakade genom bankens Aktieservice.

Stockholms- Goteborgs- Mal mo- Nettofor- Summa

!lruppen sru!!!!n irue!!!n ~ kontor

+ +

~

'2..01..01 405

... T2 12 3 2 2 3

o

-12 393

1973 12 5 1 2 2 3 - 5 388

1974 4

o o

2 2 1 - 3 385

1975 3

o

2 1 2

o

- 6 379

1976 4 1

o o

3

o

- 6 373

t9n 2 1

o o

2 1 -- 2 371

·e

2

o o

1 4

o - 5

366

.. -.,./9

o o o o

1

o

- 1 365

1980

o

1

o o o

1

+

2 367

1981 4 2

o o

2 1 - 3 364

Summa nedlagda/

nyoppnade kontor 43 13

5

8 21 7 -41

Nedlaggmngama har

tramst

agt rum 1 storstadsområdena genom sammanslagnu1g w nara varandra liggan- de kontor men 1 vlue faR aY80 genom overlitelse till annan bank Nya kontor har bl a oppnals ~ ptat.er dar bankan Inte vant representerad, t ex Falun, Husleholm, Karlskrona, Oskarshamn och Sta'lungtund, samt i lllorllildema vilcande ytterområden

Verkstallande ledningen har ordet

Arbetsmängdens utveckling l banken

Index 1976-100

Arbetsmängd l kontorsnätet Medeltal anställda på kontor - Medeltal anställda på huvud-

och centralkontoren

Arbetsmängden ökar oavbrutet i bankens kon- torsnät Detta förorsakar också mer arbete för administration och produktion vid huvud-och centralkontor.

Trots arbetsmängdens ökning är personalstyr- kan i stort sett oförändrad. Detta faktum kan till en del förklaras av att allt flera arbetsrutiner databehandlas men också av att personalen nu klarar en större arbetsmängd än tidigare.

För att mäta arbetsmängden på enskilda kontor har banken i många år använt olika arbetsmät- ningssystem. Det system som används idag mä- ter drygt 80% av ett kontors totala arbetstid.

Systemet omfattar ca 300 olika rutiner för vilka standardtider framräknats. Denna information används som underlag för produktkalkyler, per- sonaldimensionering osv.

(6)

6

Verkståilande lednrngen har ordet

Banken prövar standigt nya vagar för att pa basta

sått

bisttl sina kunder. En ar de uttagsautomater

som

numera finns på ett ferntiotal platser

1

landet, bl a ett dus- sin storre arbetsplatser. P;}. det stora Sahlgrenska s1ukhuset i G6teborg kan patienter, personal och besökare ta ut kontanter nar som helst pa dygnet, och samtidigt besked om stallningen på sma konton.

Dina pengar - en tidning om hela famil- jens ekonomi, främst riktad till bankens kunder - startades hösten 1981. Den blev snabbt mycket popular och hade drygt 60 000 prenumeranter redan efter

tv~

nummer. Det var då naturligt att lan- sera tidningen bredare och den finns nu i butiker och tidningskiosker över hela landet. 5 nummer ges ut under 1982.

Den vanliga interioren på nasta bild.

från bankens kontor vtd Nobeltorget i Ma/mo, har en al/varlrg inneb6rd. Den belyser en viktig del av de stora investe- ringar i sakerhet som banken nödgats göra under 70-talet. Hår, liksom övri- ga kontor, ar det fraga

om

overhopp- ningsskydd som, bl a kompletterade med kameror, år avsedda att skydda bankens personal - och insattamas pengar - mot rån.

Det

tar tid att sammansmälta

två

banker

Tioårsstatistiken över bankens utveck- ling visar en markerad skillnad mellan den forsta och den andra femårsperio- den. Denna förklaras av flera forhållan- den. V1 har redan berört några som hu- vudsakligen ar av admmistrat1v natur.

Dartill kom att en ny gemensam mark- nadspairtik och en enhetlig profil måste skapas för den nya banken Det var vik- tigt att beståmma bankens strateg1 for olika grupper av kunder- företag och privatpersoner, stortoretag eller småföre- tag Likaså att bestamma innktningen och omfattningen av bankens t]anster och utvecklingen av nya t)anster.

De första årens overvåganden kom 1 hog grad att sätta sm pragel på utvecklingen av bankens olika rörelsegrenar De bilda·

de också grundvalen tör ett systematrskt uppbyggande av ett nat av dotterbolag som kunde erbjuda flera tjänster som bankeon 1nte ansåg det mcJiigt eller lämp- ligt att sjåfv tillhandahålla. Darigenom skapades efter hand en stor bankkon-

cern, SEB-gruppen, som både i Sverige och utanfor landets gränser har visat sm formåga att utvecklatjanster anpassade

t rlf kundemas behov- och som dårmed

också' snabbt utvecklats, både 1 fråga om rorafsevolym och rörelseresultat.

Hela denna sammansvetsning och upp- byggnad kravde 1 stort sett de första fem åren av den nya bankens verksamhet.

Under den andra femårsperroden har re- sultaten allt snabbare kommit till synes, även l statistrKan.

Ökat beroende av omvär1den

Det stora och vaxande statliga budget- underskottet har fett t1ll att bankrnlåning- en snabbt okat Samtidigt måste budget- underskottet fmansreras. och bankerna har darvid fått ta pa srg en allt tyngre borda genom tvånget att forvarva stats- abligatroner för vaxande belopp. Dar- igenom har balansrakningens struktur påtagligt andrats. ObhgatlonsportfoiJens snabba t1llvaxt framgår sarskilt tydlrgt om man satte r dess storlek 1 relat1on till rnlåningen 1 svenska kronor. de medel som finansierar portfOIJen. 1972 var de - na andel i var bank 29 % och ann u 197

t··

endast 36

~·o.

Darefter har den strgrt 1111 65% VId utgången av 1981

Det hoga drskontot under de två senastA åren har skapat ytterligare svårigheter' Banken har visserligen genom mycket stora nytorvarv och omolacenngar lyc- kats forbattra avkastnrngen på obhga- tronsportfo!Jen. men samtidigt har rnlå- mngen fordyrats snabbarepagrund av det stigande diskontot. Under de senaste åren har kostnaden fbr inlåningen varit hogre an avkastnmgen på obhgatlons- portfOIJen, vilket 1nnebunt att denna varit en ren forlustaffår. Den negativa margi- nalen kan visseritgen torefalla liten, men med en obligationsportfOIJ på 30 milJar- der kronor ger aven små forskjutningar i marginalen betydande utslag 1 bankens rorafseresultat Se d1agram s 7.

Genom att en våxande andel av rnla- nmgstillflbdet har bundits i obligatiOne.- har bankens resurser for utlämng 1 sve'1 ..

ska kronor blivit mycket begrånsade.

Darmed har banken kommit allt langre bort från sin främsta uppgift, att formed- la krediter i forsta hand till nanngslivet.

For att tillfredsstalla kundernas efterträ gan på krediter har VI darfor satsat på · ..

olrka andra finans1enngsformer Bland dessa v1ll vi sarskilt nämna rnvesterings- kredlter i form av leasing, rorelsefrnan·

s1ering genom factoring samt saiJfinan-

siering genom belåning av kontrakts-

och kontofordringar Alla dessa tJänster

tillhandahalls av FinansSkand1c-gruppen

som mgår 1 SEB-g1uppen.

(7)

Frnansiering 1 utlandet har samtidigt bh- vit allt v1kt1gare, ant1ngen direkt t1ll kun- derna eller v1a utlåndska banker Detta har lett t1ll den andra stora fcirskjutnrng- en 1 balansrakningens struktur V1d slutet av bankens forsta verksamhetsår utgjor- de tordnngar i utiandska valutor 11

%

av balansomslutnmgen, medan de v1d ut- gången av 1981 utgjorde inte mmdre an 26% Aven denna strukturforskjutning har 1nverkat negativt på utvecklingen av råntenettot. Affarer 1 utiandska valutor måste refinansieras utomlands och ger

sentligt mindre marginaler for banken cin motsvarande affärer i svenska kronor.

Sed•agram.

OtiiHredsställande vinstnivå .•.

l'1e strukturforandrängar vi nu har namnt . de viktigaste orsakerna t•ll att bankens vinstmvå, trots den t1llfredsstållandt> re- sultatutvecklingen under 1981, ar för låg:

se diagram mvid Den ligger visserligen hogre 1981 an under bankens första verksamhetsår rnen inte tillrackligt hogt for att upprattMila bankens soliditet och konsolideringsgrad Som framgår av vid- stående diagram ligger båda dessa va- sentligt lägre 1 dag ån vid bankens start Detta visar att banken inte lyckats bygga upp eget kapital och obeskattade reser- ver i takt med rorelsavolymens okning.

Och detta trots att v1 under tioårspeno- den vant oss till aktieagarna tre gånger for att fä mera kap1tal. Sammanlagt till- fordes banken på så sått 455 Mkr. Dess- utom har det egna kap1talet under t1o-

_ -sperioden forstärkts med 232 Mkr ge-

~;~om

fondenng av beskattade vinst- medel Vår ambit1osa poht1k 1 detta avse- ende betmgas inte minst av att en bank med omfattanoa mternationella affarer måste v1sa tillfredsstallande soliditet och

msohderingsgrad.

Ett annat sått att belysa att vinstnivån in- te ar t1llrackhgt hog år att Jämföra det redov1sade rorelsaresultatet med det som skulle ha kråvts for att kompensera for inflationen. Bankens vinst bcir racka t1ll for att ge aktieagarna skahg utdelmng och att betala skatt och dessutom till att bygga upp bankens eget kapital och re- server åtminstone i takt med inflationen.

Pa grund av den otillrackliga avkastning- en på bankens placenngar och den snabba mflationen har detta varit möJligt endast under tre av bc:mkens tio verk- samhetsar. Se vidstäende diagram

Diskontot och bankens ränte- marginaler

Arsgenomsnitt i procent

- Medeldiskonto

Räntamarginal mellan ut-och inlåning i SEK - Marginal mellan avkastningen på bankens

obligationsinnehav och medelräntan för inlåning t SEK

Bankens balansräkningsstruktur

Tillgångar 100o/o

Utländska 11alutor övrigt l SEK Obliga- lioner

Utlåning till allmän- heten l SEK

Skulder, eget kapital och värderegle- ringskonton

1{)0%

Bankens intäkter, kostnader och rörelseresultat

l procent av balansomslutningen; dagsmedeltal - - - -- -- -- - - -- - -- - -5.0 Intäkter .,._,

~ 4.0

- -- -- - -- - - - -- - - -- 3.0 Kostnader

Verkstallande lednmgen har ordet

Bankens konsolideringsgrad och soliditet

- - - -- -- -- -- -- - - -- - - ---10

~ :

c

so~l~id~it~m~---4

"'""= ~

- - - 2

Konsolideringsgrad ~ eget kapital och värdereg- leringskonton i procent av balansomslutningen vid årets slut.

Solldltet = eget kapital av balansomslutningen vid årets slut.

l balansomslutningen ingår här obligationsport- följen med anskaffningsvärdet.

Inflationens inverkan på banken

Rörelseresultat

• Nödvändigt resultat för att uppväga Inflationen

Mkr - - - -- -- - - -- -- - - -- -1500 1200 900

600 300

72 73 7 4 75 76 77 7B 79 BO 81

o

(8)

8

Verkstallande lednmgen har ordet

Bank~n

s6ker

olika satt jamna vagen for svensk export Bilderna visar några uttryck for denna stravan, framst riktade

tlfl

utlåndska företagare med mtresse for vart land. Bankens femspråkiga bro- schyrserie »Några

data om Sverige-> fick 1981

ert nytt tillskott pa

arab1s~a. Och

har

V1

öppnat representantkontor

i

Mex- ico, en marimad som snabbt våxer

1 be-

tydelse för svensk expo1tinaustri

... men flera ljuspunkter

Trots svårigheterna att nå upp till en ac- ceptabel lönsamhet kan utvecklingen av verksamheten under de forsta tio åren andå betraktas som framgängsnk Ut- over de positiva faktorer

VI

redan berort ftnns det ytterligare några som ger oss anledning att se ljust på framtiden. Var barrk har forblivit de flesta storre foreta- gens huvudbankforbmdelse och har vax- ande affarer med mindre och medelstora toretag Inte minst vår starka internatio- nella satsning och utvecklaodet av nya tjanster tnom utlandsrorelsen har bidra- git till att stårka vår stallning i toretags- sektorn

Vårt for ett par år sedan Introducerade Utvecklingslån var ett led 1 bankens an- strangningar att bitrada mindre företag som har utvecklingsdugliga attarsideer men otillrackltg fmansiering. For att yt- terligare forbattra de mindre foretagens möJligheter att fä krediter och tillfreds- stallande kapitalforsorjmng har banken 1 januari 1982 ansökt om att t1flsammans med Sveriges Investeringsbank AB få starta ett sarsktlt finansbolag. Detta skall kunna

l~mna

mindre toretag krediter med formånliga amortenngsv1llkor, län mot konvertibla skuldebrev och forlags- lån utan konverteringsratt och avses även tillhandahålla riskkapital genom att

forvarva aktier.

Att bredda mlåningen har hela tide-n varit det viktigaste ma.let för banKens

mark~

nadsfbring. V

t

har darfor satsat hårt på att vidga den stabila mlånmgsbas som

hushållen kan

ge. lnlamngen frän dessa har också l!ndar 70-talet okat snabbare i vår bank an i andra banker, och mark- nadsandelsvinsten motsvarar inte mmd- re an 1 5 milJarder kronor 1 merinlåmng Samttdigt har utlåningen till hushållen okat långsammare ån inlamngen, vtlket mneburit att dessa har blivtt en allt vikti- gare frnansieringskalla. Vt kan också med t1llfredsstållelse konstatera att lon-

samhetan pä hushä!lsmarknaden kunnat

hoja$ påtagligt

Redan i boqan av sin

verk..~mhet

starta-

de banken ett par aktie-fonder för place-

ring med

n~kspndntng

1974 bildades ett dotterbolag, Aktiv Placering AB, som

dels skulle ta hana om forvaltningen av bankens aktiefonder, dels skota vissa värdepappersportföljer som privatperso- ner anförtrott bankens tid1gare s k Aktiv

Placeringstjanst Antalet vardepappers- fonder har numera ökat till åtta. och den sammanlagda fondformogenheten har se- dan 1974 st1g1t från 59 Mkr ti

ll

1 131 Mkr Samtidigt har antalet utelapan de andelar okat frän knappt 800 000 t1ll over 28000 000.

Gott samarbete skapar goda utvecklingsmöjligheter

Den tioånga utveckling vars huvuddrag vi har har berort skulle inte ha vant möjlig utan stodet av SEB-gruppens personal _

Det ar med stor gladje

VI

nu konstaterar';, att årets resultat medger att vmstandel, efter ett års avbrott, åter kan utgå t1

ll de

anstal!da. Vinstandelssystemet infordes på bankledningens mttiat1v 1977, och

d~,

a

r vår fasta forhoppnmg att det skall

ta

1 _.

fortleva som den stimulans och det ut- tryck for samhörighet med vår bank som det ar avsett att vara

Vi har haft ett gott samarbete med per- sona

lens fackliga organisatton under alla

de t1o åren Detta kom bl a till uttryck i att va

r bank var den forsta att tratta avtal

med personalorgan

isationen om med-

beståmmande Att det blev sa, ser

VI

främst som en foljCI av vardegemenskap

och samforstånd

Fortsatt expansion under 80-talet.

Ett vtktigt mål under de närmaste åren

for

bltr att ytterligare höja vinstmvän för att mojliggöra den nodvand

t

ga förstark-

nin

ge-n av bankens soliditet och konsol,"

dar ingsgrad. Detta försvära;; av den fon-...

gående forandringen av balansrakning- ens struktur och av

d~ n hårda rante-

reglenng som tillarnpa<> Vt måst& alltså utveckla nya, lonsamma tJimster både

1117

om banken

OGh

i de olika dotb;,rbolage;

Vidare maste vi fortsåtta att fora en pns::- politi

k som

så långt mojfigt fb! Jer princi- pen pris efter pre::;tation.

Aven kostnadssidan maste bevakas.

Bankrorelse år emel:ertid mycket

p~rso­

nalintensiv, inte mmst i var bank som avser att bevara sin ledande stallnmg in- om notariat- och vårdepappersrorelse.

emissionsverksamhet och utlandsk be- talntngsförmedhng. Vi kommer att tort- satta oversynen av orgamsat1on oc

h ar-

betsrutiner och gå VIdare mea den tek - niska rat1onaliseringen for att vidmakt- h<Wa den gynnsamma produktivitetsut-

veckhng~n.

Vi skall på &Ila satt för36ka

hålla tillbaka kostnadsokningen, mc.n

aetta

komm~r

mte att ske till pril3et av

krympande mark nadsdelar.

(9)

Målen under BO-talet år emellertid inte enbart lonsamhetsanknutna En vikttg uppgift blir att på basta satt stad Ja svenskt nåringshv har hemma och utom- lands. Denna uppgift kan VI båst rosa ge- nom att betasta SEB-gruppens stallning som Sveriges storsta affarsbanksgrupp Detta kraver i sm tur formAga att finna lösnmgar på våra kunders fmanstella problem Det VIll VI åstadkomma genom ett battre utnyttjande och en fortsatt målmedveten utbyggnad av hela SEs- gruppens personella och f1nansiella

'Surser

Vårt mål är att under de narmaste åren ytterligare starka vår stallning hos de stora, allt mer Internationaliserade tore- tagen. Vi samlar nu våra resurser inom mna sektor i en nybtldad enhet, SEB Internattonal Denna orgamsattons- forandring skapar de nodvandiga forut- saftningsrna för en koncentrerad och samttdtgt utbyggd service till storforeta- gen.

SEB-gruppen har under de senaste åren upplevt en vaxande ttllstromnmg av kun- der bland mmdre och medelstora före- tag. För dessa. ltksom for det nodvandi- ge nyforetagandet mom mdustrin, kom- mer våra Insatser att ytterligare forstår- kas under BO-talet.

En v1kt1g forutsattnmg for att v1 skall kunna famna vasenthga btdrag t1ll na- nngslivets utveckling år att banken och .. ruppen bibehåller en stark stållntng pä

~~Jshållsmarknaden

Vår stråvan ar att slå vakt om de framgångar v1 vunntt un-

der 70-talet. Vi avser också att förbättra den personliga ekonamtska rådgivning- en till enskilda kunder.

· vår ambitionsnivå ar hog Utvecklingen under bankens forsta tio år har lagt en stabil grund På den skall v1 bygga vidare

stockho/m den 9 februan 1982

Hans Cavalli-B)orkman Curt G Olsson Jacob Palmstierna Alf Åkerman

Var bank har mer och mer satsat på ex- pansiva mmdre toretag som arbetar med rntressanta projekt. Flera sådana finns i stockholmsområdet, och bankens sty- relse besökte i augusti

1981

några av dem: lnter Innovation AB. System 3R In- ternational AB och Skaltek AB. BJ/den ar från det sistnämnda, som utvecklar och exporterar maskiner for kabeltil/verkning.

Verkställande direktören Dystein Skalfe- berg onenterar några intresserade med- lemmar av bankens styrelse med sin ord- förande Lars- Erik Thunholm i spetsen.

Verkstallande ledmngen har ordet

På Stockholms Fondbårs hade bankens ombud ett osedvanligt arbetsfyllt år. En wktig orsak var alf mänhetens snabbt

st1~

gan de intresse for att placera i skatte-

sparfonder med svenska borsnoterade

aktter. En annan var att också utlåndska

placerare började att alltmera intressera

stg för svenska aktier.

(10)

10

Konjunkturbilden

Svag ekonomisk utveckling

Den mternationella konJunkturen forsva- gades aven under 1981 . KvardreJande balansbnster efter dt> betydande oljepns- hOJningarna 1979-80 och en stram pen- nmgpolitlk mad extremt hoga rantor bl- drog t1ll detta l USA boqade året med en stark produkt1onsokning. man den tor- byttes snart i en nedgång som påglek annu vid årets slut. Aven i Västeuropa forblev den ekonomiska utvecklmgen svag med &tagnerande eller SJunkande totalproduktlon i många lander Den privata konsumtionen gick ned l Sverige blev 1981 ett utpraglat avmatt- ningsär. Den totala produktion&n av va- ror och tjänster minskade järnfort med 1980 Den svaga internationella efterfrå- gan och fortsatta forluster av marknads- andelar for svenska produkter Innebar att exportvolymen inte blev stbrre ån

fo-

regäende år Samttdigt SJOnk den m hem- ska efterfragan avsevärt. Den pnvata konsumtionen g1ck ned till följd av SJUn-

kande realinl\omster

Produktlon och Investeringar minskade Investeringarna g1ck också ned. både i den privata och i den offentliga sektorn.

Bostadsbyggandet SJOnk kraftigt, tramst vad galler småhus, och industriinveste- nngarna mtnskade ater efter att ha okat forhållandevis mycket under 1980.

Industriproduktionen fortsatte att min- ska, kapacitetsutnyttjandet sjonk och sysselsättningslåget to rsvagades. Order- ingången från exportmarknaden var på uppåtgående under året, men eftersom hemmamarknadens efterfragan på indu- striprodukter fortsatte att gå ned var orderläget vid slutet av året alltJamt svagt

Bruttonationalprodukten

Volymförändring i procent

OECD

77 78 79 80 81 pre l

Hushållens inkomster och konsumtion

Sverige

Förändring i fasta priser i procent

Disponibel Inkomst KonStJmtlon

1977 1978 1979 1980 prel

1981 pr el

5

3 2

o

2

3

Handelsbalansen förbättrades Nedgången i den mhemska efterfrågan fick t11t foljd att tmportvolymen minskade betydl:gt Sarsklit snabbt mmskade olJe- importen, vilket delvis berodde på att lagren av olja drogs ned och att den inhemska energ1produkt1onen okade Trots den svaga exportutvecklingen for- battrades darfor handelsbalansen med 9 milJarder kronor jamfort med 1980 och slutade på ett underskott pä ca 2 miljar- der kronor. Rantebetalnmgarna pa ut- landsskulden okade dock avsevart

och

bytesbalansen i stn helhet forbattrades ( · Inte med mer an 3 milJarder kronor. "' Prisstegringstakten dimpades mot elutet av 1981

Konsumentprisnivån låg i genomsn1tt drygt 12% högre an under 1980. Från (.

december 1980 till december 1981 stan.:- · n a de dock u ppgångan v1d 9 7

%.

Pris- stegnngstakten dampades avsevårt mot slutet av året. vilket bl a berodde på att diskontot sanktes 1 oktober och mervår- deskatten 1 november. Pnsstegringen matt 1 enlighet med garantiregeln

t

årets löneavtal blev 8.5

%,

VIlket innebar att av- talsklausulen inte utlostes.

Kronan devalverades

Valutakurserna utvecklades fram till hös- ten på ett satt som hotade att allvarligt torsvaga Sveriges konkurrensformaga på de viktigaste exportmarknaderna D-marken och ovriga valutor mom det europeiska valutasamarbetet EMS SJOnk betydligt gentemot bl a den svenska k re- , nan, medan dollarn dåremot steg kraf- :, t1gt For att motverka forsamnngen av den svenska konkurrenskraften devalve- rades kronan med 10% i mitten av sep- tember l borjan av oktober JUsterades dessutom valutakurserna inom EMS,

V Ilket betydde att D-marken skrevs upp ' '

ytterligare gentemot kronan och andra

valutor.

(11)

Industrins produktion och investeringar

Volymförändring l procent

77 78 79 BO 81 pre/ prel

77 78 79 80 81 -25 pre/

Handels- och bytesbalansen

Miljarder kronor

10 5

o

5 10

1977 1978 1979 1980

Konsumentpriserna

12-månadersförändring i procent vid kvartalsslut

15

1981 20

- -- -- -- - - -- -- -- -- -- - - -- - - - -25 - -- - - -- - - -- -- - - -- - - -- - - -- 20

- r'\

r s115

o

~v

5

l l l l l l l l l l l l l l l l

o

1977 1978 1979 1980 1981

Kraftig räntehöjning l början av året l bOrJan av året strömmade valutor i stor omfattning ut ur landet. Orsaken var dels det stora underskottet

1

bytesbalansen, dels farhågor for att den svenska

kr~

nans yttre varde inte skulle kunna hållas uppe. Enbart under januari uppgick va- lutautflodet till nara 6 milJarder kronor.

För att vanda strammen hojde riksban- ken den 21 )anuan diskontot med två procentenheter till 12 %. Samtidigt vid- togs en rad andra kreditpolitiska åtgår- der. straffräntan for bankernas upplå- ning

1

riksbanken hOJdes, kassakraven skarptes och ett tak infordes for banker- nas utlåning i svenska kronor. Den långa räntan hojdes med en procentenhet.

Den pennrngpolltiska åtstramningen bl- drog t1ll att stabillsera valutalaget l sam- ma riktning verkade regeringens

ekon~

m1ska handlingsprogram och avtalsupp- görelsen mellan LO och SAF i borJan av

februari. Ett återflöde av valutor under våren och sommaren innebar att rante- nivån

den mest kortfristiga delen av marknaden kunde bbrja sånkas Under hösten borjade dessutom den mtematio- nefla räntenivån gå ned, vilket gjorde det ännu formånligare for svenska toretag att fmansiera sig utomlands. Näringsli- vets upplåmng utomlands - framst ge- nom bankerna - okade därmed avse·

vart. Detta skapade utrymme for en all- man sånkning av ranten1vån. Den 15 oktober sanktes sålunda diskontot till 11

%,

och i börJan av december sänktes den långa räntan med O 75 procent- enheter.

Bankernas flnanalering av budget- underskottet begränsade utlåningen statens budgetunderskott fortsatte att oka i snabb takt. En växande andel av underskottet finansierades på den in- hemska marknaden, medan statens upp- låmng i utlandet blev betydligt mindre an under 1980. Bankerna måste till följd av riksbankens successivt höjda likviditets- krav placera mycket stora belopp i stats- obligationer. Deras resurser for utlåning i svenska kronor blev därmed mycket begransade. En avtagande kreditefterfrå- gan från hushållen bidrog också till att denna utlåning ökade långsamt

Konjunkturbliden

Valutakursutvecklingen

Index december 1979 = 1 00; månadsgenomsnitt

---1~

~130 US-dolly

~ 120

D-mark

l 1,, , ,,, ,,, , 1,, , , ,, ,,,, , l

1980 1981

Räntautvecklingen

- Riksbankens diskonto 3 månaders skattkammarväxlar - Stats-och bostadsobligationer

90 80 70

% - - -- - - -- - - -- -- -- - - -- - - - -17.5

·'--~ 15.0

7.5

5.0 2,5

l1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 l1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 l

o

1980 1981

statens budgetunderskott och dess finansiering

Miljarder kronor 1977

17.6

33.2 44.0

Banker

' ink i riksbanken

AP-fonden, försäkringsbolag, allmänheten m fl Utlandet 66.0

(12)

12

Förvaltningsberättelse 1981

SEB-gruppen

l SEB-gruppen ingår Skandinaviska Enskilda Banken och dotterbolagen Aktiv Placering AB med dotterbolag,

Stockholm,

AB Arsenalen, Stockholm,

FinansSkandic AB med dotterbolag, Stockholm,

AB Garnisonen med dotterbolag, Göteborg,

SEB-Fastigheter AB med dotterbolag, Stockholm,

Svensk Fastighetskredit AB med dotterbolag, Stockholm,

Deutsch-Skandinavische Bank AG med dotterbolag, Frankfurt am Main, Skandinaviska Enskilda Banken Inter-

national Corporation, New York, Skandinaviska Enskilda Banken

(Luxembourg) S.A., Luxemburg, Skandinaviska Enskilda Banken (South

East Asia) Limited, Singapore.

Vidare har SEB-gruppen fyra intresse- bolag

Köpkort AB med dotterbolag, Stockholm,

Banque Seandinave en Suisse med dotterbolag, Geneve,

Scandinavian Bank Limited med dotterbolag, London,

Ship Mortgage International Bank N.V., Amsterdam.

Under året förvärvades resterande 50% av aktiekapitalet i Deutsch-Skan- dinavische Bank (DSB), som banken startade tillsammans med Bayerische Landesbank Girozentrale 1976. Från och med 16 oktober 1981 ingår sålun- da DSB, med ett aktiekapital på DEM SOM, som helägt dotterbolag i SEB- gruppen.

För att administrativt och redovisnings- mässigt rationalisera bankens fastig- hetsägande bildades i december ett nytt helägt fastighetsbolag, SEB-Fas- tigheter AB. Detta övertog samtliga ak- tier i 19 av bankens helägda fastighets- bolag och äger därmed 79 av bankens fastigheter på olika platser i landet. Det nya bolaget har ett aktiekapital på 130 Mkr och fastigheternas taxeringsvärde är 628 Mkr.

l januari 1982 har banken ansökt om att tillsammans med Sveriges Investe- ringsbank AB få starta ett finansbolag för att bl a lämna mindre företag kredi- ter på förmånliga villkor och tillhanda- hålla riskkapital genom förvärv av ak- tier i sådana. Finansbolaget avses få ett aktiekapital på 40 Mkr, varav banken skall teckna 25 Mkr.

Banken ansökte 1979 om tillstånd att inträda i en internationell konsortie- bank som skulle inrättas i Nigeria. På nyåret 1982 har meddelats att myn- digheterna i Nigeria icke godkänt kon- sortiets etableringsplaner.

SEB-gruppens rörelse

SEB-gruppens balansomslutning öka- de under verksamhetsåret från 90 175 Mkr till123 953 Mkr eller med 37.5 %.

Se balansräkning s 24.

SEB-gruppens rörelseresultat efter av- skrivningar, orealiserade kursförluster och kalkylmässiga kreditförluster blev 1 620 Mkr, en uppgång med 654 Mkr eller 67.7% jämfört med 1980. Intäkter- na steg med 882 Mkr, eller 33.3 %, och kostnaderna med 228 Mkr eller 13.5 %.

Se resultaträkning s 24.

Gruppens räntabilitet- rörelseresul ta- tet i förhållande till summan av eget kapital, justerat med hänsyn till ny- emissioner under året, värderegle- ri ngskonton och hälften av årets rörel- seresultat- steg från 17.9% till25. 5 %.

Se diagram. Räntabiliteten efter skatt - rörelseresultatet minus 50% schablon- skatt i förhållande till summan av eget kapital, justerat med hänsyn till ny- emissioner under året, och 50% av värderegleringskontona- steg från 14.1% till 21.4 %. Se diagram.

Medeltalet anställda i gruppen var 6 844. Se vidare not 4 s 27 och tabell s 19.

Räntabilitet

Rorelseresultat 1 procent liN eget kaprtal, varderegleringskonton och hälften av rorelseresultattrt

· - - - 3 0

10

~~---~-~-~-- 5

1sn

1978 1979

Räntabilitet efter skatt Skattesats 50%

Halften av rorelseresuttat 1 procent av summan av eget kapttal och halflen liN

varderegleringskontona

- - - - · - - - -·- - - --25

---·----·---~-- -20

- - - 1 0

- · - - - --- - - 5 r-:··

l 'il

L ___

_ L _ ____j_ ____

..! ____ _] o

~;(·

t9n 1978 1979 1980 1981

Resultatuppgifter för dotter-och intressebo- lag är framräknade enligt samma principer som tillämpas i banken, vilket innebär att de i vissa fall kan avvika från de uppgifter som bolagen själva publicerar. Boksluten har ännu i n te fastställts av bolagsstämman i respektive bolag. Valutakurs som anges vid utländska bolags bokslutsuppgifter motsvarar genom- snittet av i Sverige noterade köp-och säljkur- ser vid utgången av 1981.

(13)

Utvecklingen i dotterbolagen i Sverige

Aktiv Placering AB med dotterbolag

1981 1980 +l-

Mkr Mkr %

Summa tillgångar 26 15 +71.2

Aktiekapital 1 1

Summa eget kapital 12 8 +56.5

Intäkter 24 15 +65.5

Kostnader In kl

avskrivningar 11 8 +50.2

Rörelseresultat 13 7 +81.5

-.,_

;

..

-iktiv Placering erbjuder förmögenhets- förvaltning och förvaltar genom helägda

fondbolag ett växande antal värdepap-

persfonder. Utvecklingen präglades av

.det mycket snabbt stigande intresset hos

( ~ )mänheten för placering i aktiesparfon-

'der inom ramen för det av riksdagen

1978 beslutade skattesparandet. Sålunda

mer än fyrdubblades fondförmögenhe-

ten i S-E-Bankens Aktiesparfond, och

Aktiv Placering åtog sig

under året att

förvalta 32 nytillkomna företagsanknutna

aktiesparfonder med en sammanlagd

fondförmögenhet av 109 Mkr. Även

i öv-

riga värdepappersfonder steg fondför- mögenheten raskt liksom antalet andelar

och värdena på dessa.

Se

vidstående uppställning.

Två nya värdepappersfonder introduce- rades. Den ena, Sweden Innovation Fund, innehåller enbart svenska aktier

och är avsedd för placerare i utlandet

·-~en

andra, s-E-Bankens Utdelnings-

_,...nd, är koncentrerad på aktier med hög

avkastning.

Värdet av inom Aktiv Placeringstjänst

och Premie lnvest förvaltade depåer steg

·

'~ed 37

% till

3 424 Mkr.

!

AB Arsenalen

1981 1980 +l-

Mkr Mkr %

Summa tillgångar 44 40 +10.9

Aktiekapital 3 3

Summa eget kapital 6 5 +39.4

Intäkter 22 20 +11.8

Kostnader In kl

avskrivningar 17 15 +16.9

Rörelseresultat 5 5 - 2.9

Arsenalen

erbjuder stockholmsgruppens kunder

en rad olika fastighetstjänster- förvaltning, värdering,

mäkleri, byggled- ning, arkitekttjänster och program för

energibesparing. Vid årets slut förvaltade bolaget ca 400 fastigheter.

Värdepappersfondernas utveckling

Fondförmögenhet 1981

Mkr 111.7 43.5 160.3 494.6 55.0 206.8 4.7 54.8

+l-

% Aktiefonden Delta

Aktiefonden Sesam Placeringsfonden S-i::-Bankens Aktiesparfond S-E-Bankens Obligationsfond Skandifond

+ 31.5

+

67.3 + 27.3 +336.7 +118.2 + 58.7 S-E-Bankens Utdelningsfond'

Sweden Innovation Fund3

1. Affärsväridens generalindex steg med 56.9%.

2. Capita! Internationals världsindex steg med 17.3%.

3. Verksamheten påbörjades under 1981.

FinansSkandic AB med dotterbolag

1981 1980 +l-

Mkr Mkr 'Yo

Summa tillgångar 4138 3358 +23.2

Aktiekapital 110 110

Summa eget kapital 188 150 +25.5

Intäkter 429 355 +20.8

Kostnader lnkl

avskrivningar 338 290 +16.7

Rörelseresultat 91 65 +39.6

För första gången infördes för finansbo- lagen ett utlåningstak som innebar att beviljade krediter inte fick ök

a med mer

än 16

o/o

under året. FinansSkandic- gruppen stärkte dock ytterligare sin ställ-

ning på marknaden. Trots nedgången i industrins investeringar tecknade bola-

get nya leasingavtal till ett värde av 724

Mkr (725 Mkr). Inom factoringrörelsen

ökade faktureringsvo

lymen med närma- re 5o/o till 6 492 Mkr. Inom sälj-

finansieringsrörelsen uppgick uteståen- de krediter till 1 764 Mkr vid årets slut.

FinansSkandic förvärvade mot slutet av

året rörelsen i AB NK-

konto med dess

utestående krediter på ca 400 Mkr. Den

internationella verksamheten som inne- fattar ett helägt dotterbolag i Luxem- burg, ett intressebolag i Brasilien och participationer i Spanien utbyggdes planenligt. l november bildade Finans-

Skandic (Luxembourg) S.A. ett leasing-

bolag i Frankfurt am Mai n, Deutsche Skandic Leasing GmbH, med ett aktieka- pital på DEM 0.2M.

Den 29 december 1981 gick Skandic Data AB, Skandic Factor

ing AB, Skandic Leasing AB och Skandic Retinans AB genom fusion upp i moderbolaget, FinansSkandic AB.

Förvaltningsberättelse

Utelöpande andelar Andelsvärde

1981 +l- 1981 +l-

Antal % Kr

- - -

%

370 875

-

4.7 301.18 +38.01 168902 + 17.6 257.83 +42.31 1447 866

-

9.5 110.70 +40.61 23766642 +167.0 20.81 +63.61 55352 +111.4 993.32 + 3.2 2 005 761 + 40.0 103.12 +13.42

346045 13.71

4 724 11591.73

AB Garnisonen med dotterbolag 1981 1980 +l-

Mkr Mkr o/o

Summa tillgångar 21 18 +21.2

Aktiekapital 1 1

Summa eget kapital 3 2 +10.8

Intäkter 12 13 - 7.8

Kostnader in kl

avskrivningar 11 11 - 1.5

Rörelseresultat 1 2 -54.0

Garnisonen, som erbjuder Göteborgs- gruppens kunder olika fastighetstjänster med tyngdpunkt på mäkleri och förvalt- ning, redovisar en

marknadsbetingad

nedgång i mäkleriverksamheten och därmed i bolagets hela omsättning med

ca 10%. Verksamheten inriktas på att öka andelen förvaltningsuppdrag.

Svensk Fastighetskredit AB med dotterbolag

1981 1980 +l-

Mkr Mkr %

Summa tillgångar 8 891 8 526 + 4.3

Aktiekapital 70 70

Summa eget kapital 199 174 +14.4

Intäkter 121 108 +10.9

Kostnader In kl

avskrivningar 13

- -

7 +71.2 Rörelseresultat 108 101 + 6.5

Svensk Fastighetskredit AB och det hel-

ägda Svensk Villakredit AB ökade sin re-

versupplåning på kapitalmarknaden med

35

% till2 450 Mkr. Därmed fylldes de av

riksbanken fastställda upplåningsramar-

na. Nyutlåningen uppgick till 797 Mkr.

(14)

14

Förvaltningsberättelse

Utvecklingen i dotterbolagen i utlandet

Deutsch-Skandinavische Bank AG med dotterbolag

19811 1980 +l- DEM 1 = SEK 2.46 DEMM DEMM % Summa tillgångar 2166 1 908 +13.5

Aktiekapital 60 60

Summa eget kapital 63 62 + 0.3

Intäkter 9 9

+

2.0

Kostnader lnkl

avskrivningar 8 7 +19.8

Rörelseresultat 1 2 -57.5

1.1ngår i SEB-gruppen fr o m 1981-1Q-16

Deutsch-Skandinavische Bank arbetar främst med finansiering av handeln mel- lan Västtyskland och de nordiska länder- na och därmed sammanhängande va- lutaaffärer. l denna verksamhet har även det helägda Deutsch-Skandinavische Bank (Luxembourg) SA deltagit. Kredit- volymen växte med närmare 6% till DEM 1 333M. Härav avsåg ca 60% svenska fö- retag eller deras dotterbolag i Västtysk- land . Liksom tidigare har banken med- verkat som ledare i flera emissioner av D-markobligatione r för nordiska låntaga- re. Det för västtyska förhållanden ex- tremt höga ränteläget ledde till räntaför- luster och ett ökat behov av avskrivning- ar på bankens obligationsportfö lj, varför visst finansiellt stöd lämnades av moder- banken.

Skandinaviska Enskilda Banken International Corporation

1981 1980'

USD 1 = SEK 5.57 USDM USDM

Summa tillgångar 130.5 20.1

Aktiekapital 20.0 20.0

Summa eget kapital 20.7 20.1

Intäkter 3.8 0.1

Kostnader in kl avskrivningar 2.0

Rörelse~esultat 1.8

--o:1

1. Resultaträkningen omfattartiden 1980-12-19- 1980-12-3t

Banken började sin verksamhet i New York i början av 1981 med ett aktiekapi- tal av USD 20M. Rörelsen utvecklades väl och vid årets slut hade den uppnått en omslutning av USD 131M. Banken är en s k Edge Act-bank. Detta innebär bl a att den får ge krediter i samband med utlandsaffärer, medan kreditgivningens omfattning i övrigt är begränsad enligt lag. Den får också ta emot viss inlåning och inrätta s k internationella bankfacili- teter (IBF). Den är underkastad Federal Reserve-systemets krav på reserver och minimikapital. Skandinaviska Enskilda Banken har ansökt om att få starta en s k Article Xli- bank. Den blir ett viktigt komplement till Edge Act-banken efter- som den inte är underkastad nämnda in- skränkningar och krav och dessutom har rätt att hålla vissa konton för amerikans- ka kunder. De två bankerna avses få ge- mensam ledning och administration.

skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) S.A.

LUF 100

=SEK 14.55 Summa tillgångar Aktiekapital "

Summa eget kapital 1981 LUFM 35 800 760 842

1980 LUF M 23172 510 5n

+l-

%

~ +49.0 +45.9

Intäkter 231 142 +63.0

Kostnader in kl

avskrivningar 45 40 + 15.2

Rörelseresultat 186 102 +81.5(:

Rörelsevolymen växte osedvanligt snabbt och aktiekapitalet ökades därför i september med LUF 250M som teckna- des av Skandinaviska Enskilda Banken . ...,._

'·'\

Utlåningen steg med 84 % till LUF (""';

23 449M, främst beroende på en ökning av medelfristiga krediter till svenska före- tag eller deras dotterbolag i utlandet.

Utestående garantier fördubblades i det närmaste. En bidragande orsak till ba- lansomslutningens tillväxt var att den stora andelen tillgångar och skulder i andra valutor ökade, främst på grund av att värdet av dollar och D-mark steg gentemot luxemburgfrancen, med 32 % resp 15%. Banken medverkade i flera syndikerada lån, bl a två till AB Svensk Exportkredit och ett till OKG AB.

Skandinaviska Enskilda Banken (South East Asia} Limited

1981 1980' +l- r SGD 1

=

SEK 2.73 SGDM SGDM %j Summa tillgångar 466.8 150.1

- - _,_

Ak1iekapltal 15.0 10.0 + 50.0 Summa eget kapital 18.2 11.3 + 61.1

Intäkter 5.5 2.5 +121.6

Kostnader in kl

+ 33.510.\

avskrivningar 2.8 2.1

Rörelseresultat 2.7 0.4 1. Resultaträkningen omfattar tiden 1979-Ql-16- 1980-12-31

~

För banken i Singapore blev året mycket framgångsrikt. Låneportföljen, som do- mi neras av krediter till svenska företag, mer än fördubblades och

rörelsevoly~

men tredubblades. Rörelseresultatet steg ännu snabbare. Som första svenska bank arrangerade banken en medelfris- tig kredit till National Electricity Board of th e States of Malaya med skandinaviska Enskilda Banken och Scandinavian Bank Limited som långivare.

På grund av den snabbt växande rörel-

sen ökades i augusti aktiekapitalet från

SGD 10M till SGD 15 M.

(15)

Utvecklingen i intressebolagen

AB Köpkort med dotterbolag

19811 19802 +l-

Mkr Mkr %

Summa tillgångar 928 1002 - 7.4

Aktiekapital 34 34

Summa eget kapital 47 46 + 2.7

Intäkter 78 82 5.8

Kostnader in kl

avskrivningar 68 62 + 8.6

-·?relseresultat 10 20 -50.1

. ~---~~

1. Preliminära uppgitter enbart för moderbolaget 2. Enbart moderbolaget

Kreditkortsverksamheten drabbades .ll_nder året dels av utlåningsreglering,

) Is av krav på att 25% av kreditköpen skulle betalas redan månaden efter kö- pet. Dessa åtgärder har i förening med ovissheten om den privatekonomiska utvecklingen kraftigt återverkat på rö- relsevolymen. Efter flera år av stark till- växt fick Köpkort och bolagets övriga kreditkort under 1981 vidkännas en sammanlagd minskning av kontoförsälj- ningen med ca 3% och av utestående krediter med drygt 10%. Den minskade rörelsevolymen och den försämrade räntamarginalen ledde till en halvering av rörelseresultatet.

Banque Seandinave en Suisse med dotterbolag

1981 1980 +l-

CHF 1

=

SEK 3.09 CHF M CHFM %

Summa tillgångar 1 340 1 299 + 3.1

Aktiekapital 66 66

Summa eget kapital 132 127 + 3.8

Intäkter 58 41 +41.6

Kostnader inkl

avskrivningar 22 16 +38.7

Rörelseresultat 36 25 +43.4

Banque Seandinave medverkade i ökad utsträckning i finansieringen av nordiska företags export och internationella in- vesteringar. Valutaarbitraget, som hu- vudsakligen utgörs av transaktioner för kunder, ökade starkt. Förmedlingen av internationella valutatransaktioner fort- satte att växa, liksom bankens aktivitet på kapitalmarknaden. Terminsaffärer i valutor och guld för ett antal kunders räkning ledde till betydande förluster.

Dessa har täckts och sålunda finns inga kvarvarande förlustrisker för banken.

Delägarbankerna har beslutat avstå från utdelning för verksamhetsåret 1981.

Scandinavian Bank Limited med dotterbolag

1981 1980 GBP 1 = SEK 10.60 GBPM GBPM Summa tillgångar 1 397 1 272

Aktiekapital 30 30

Summa eget kapital 60 49

Intäkter 24 20

Kostnader in kl

avskrivningar 13 10

Rörelseresultat 11 10

+l-

% + 9.9 +21.8 +22.7

+35.0 +11.0

Rörelsevolymen i Scandinavian Bank- gruppen hade en tillfredsställande till- växt. Banken, som till övervägande del finansierar svenska och andra skandina- viska exportföretag men också är myc- ket aktiv som ledare för och underwriter i internationella obligationsemissioner öppnar under 1982 en särskild avdeln i~g

för skogsindustrifinansiering. Bank of England har antagit Scandinavian Bank som en av de banker vars accepterade sterlingväxlar den diskonterar. Ett nytt avdelningskontor har i januari 1982 bör- jat sin verksamhet i Los Angeles.

Förvaltningsberättelse

Shlp Mortgage International Bank N.V.

19811 1980 +l-

USD 1

=

SEK 5.57 USD M USD M %

Summa tillgångar 116.3

9ö.5

+28.4

Aktiekapital 6.3 6.3

Summa eget kapital 16.6 15.1 +10.1

Intäkter 3.0 2.6 +13.0

Kostnader inkl

avskrivningar 0.4 0.4 -24.6 Rörelseresultat 2.6 2.2 +20.5

1. Preliminära uppgitter

Trots tilltagande svårigheter för rederi- näringen under sista kvartalet 1981 översteg efterfrågan på fartygskrediter under året som helhet föregående års.

Vid utgången av 1981 hade de ute-

stående krediterna ökat med drygt 26 %

till USD 111M. Banken kunde återigen

redovisa ett gott resul tat.

(16)

16

Förvaltningsberättelse

Skandinaviska Enskilda Banken

Hög räntenivå, skärpta likviditetskrav Ett omfattande valutautflöde i början av året föranledde en rad penning- och kre- ditpolitiska åtgärder i januari. Diskontot höjdes från 10% till12% fr o m den 21 januari, och samtidigt vidtog riksbanken åtgärder som drev upp nivån på de korta räntorna- bl a på specialinlåning och bankcertifikat- mera än vad som mot- svarades av diskontohöjningen. Kassa- kravet för affärsbankerna höjdes från 2% till 4

% och straffräntesatsen för

bankernas upplåning i riksbanken från 13% till 17 %. Vidare höjdes skattkam- marväxelräntan från drygt 12% till16

%.

Den skärpta penningpolitiken i förening med den centrala avtalsuppgörelsen och regeringens sparprogram i början av februari vände valutaströmmen, vilket ef- ter hand möjliggjorde vissa lättnader i räntepolitiken. straffräntesatsen sänktes i mars och i juni med sammanlagt två procentenheter, och skattkammarväxel- räntan trappades gradvis ned under vå- ren och sommaren. Kassakravet för af- färsbankerna lindrades och var fr o m 10 mars åter 2%. Den 15 oktober sänktes diskontot med en procentenhet till 11

%.

För året som helhet låg dock räntenivån avsevärt över föregående års. Medeldis- kontot 1981 var 11.68

%,

vilket innebar en ökning med 1.73 procentenheter jäm- fört med 1980.

l samband med åtstramningsåtgärderna i januari införde riksbanken med stöd av lagen om kreditpolitiska medel ett utlå- ningstak, som innebar att bankernas ut- låning för andra ändamål än bostads- byggande-

övrigutlåningen-endast

fick öka med 5

%

under tolvmånaders- perioden t o m juni 1981. Denna be- gränsning omfattade dock inte banker- nas refinansierade utlåning i utländska valutor. Efter halvårsskiftet rekommen- derade riksbanken en ökningstakt för hela 1981 på högst 6

% f ö r den icke refi-

nansierade utlåningen

i svenska kronor.

Riksbanken skärpte likviditetskraven yt-

terligare under året. För bankens del in-

nebar detta att kravet stegvis höjdes från 41

% i januari till 46% i december. Se

diagram s 17. Från och med februari 1982 har likviditetskravet för banken höjts till 47 %

; lagen tillåter ett krav på

högst 50%.

Finansieringsanalys för banken 1977-1981, Mkr

Anskaffning

Interna källor (se specifikation) ... . l nlåning l svenska krona r ... . Amorteringar och avlyft ... . Refinansiering ... . Inlösen och försäljning av obligationer ....•. Förlagslån ... . Sankobligationer ...•...

Nyemission av aktier ... .

1977 + 359 + 2 658

+

5 141

+

1756 + 1907 41

1978 + 505 + 5902 + 7277 + 1 287 + 2167 162

1979 + 569 + 1 939 + 6776 + 2538 + 4171 + 24

Ovrigt, netto ...•... - 327 +11 453

+

251 29 +17 227 +15 988 Användning

Nya krediter... . .. + 8 206 + 9 188 Utlåning till inhemska finansinstitut . . .

+

21 + 30 Utlåning till utländska banker i svenska kronor + 40 68 Valutainnehav . . . 201 - 227 Obligationsförvärv . . . + 2 605 + 5 282 Förvärv av fastigheter, inventarier och aktier + 93 + 113 +10764 +14318 Förändring av kassakravsmedel' . . . 34 + 15 Förändring av primära likvida medel . . . . ~ + 2 894

Specifikation av interna källor Redovisat årsresultat ... . Föregående års utdelning ... . Avskrivningar ... . Realisationsvinster, anläggningstillgängar .. . Netto till värderegleringskonton ... . Nedskrivning av aktier ... . Arbetsmiljö-och särskild investeringsfond .. . Spärrkonto i riksbanken ... . Kursdifferenser, netto ... .

1. Innestående på konto i riksbanken.

+11 453 +17 227

+

150 122 + 52 11 + 255

+ 8

18 + 21 + 24

- - -

+ 359

+

158 122 + 44 4 + 402

+ 5

9

+ 5

+ 26

-

+

- -

505

+11 931 + 166 - 225 63

+

8 528 + 104 +20441 + 1804 - 6257 +15 988

+

193 137 + 39 59 + 535 + 1 4 +

1980

- - -

+ 549

+ 8186

+

8026 + 4134 + 8826 40 + 111

644 +29 148

+13 744

+

229 29 + 88 + 9632

+

184 +23848 - 1594 + 6894 +29 148

+ 176 156

+

42

20 + 502

+ 6

4 +

+

2

-

+

- -

549

1981 + 652 +10 654 +10 671 + 6368 +15146 + 212 1 + 167 - 523

+43~

+16 719 ·'

~~~

+ 2 831 152 - 367 +29244

~ ·~

+ 88 - 5196 +43346

+

+ + +

+ +

370 163 43 162 535 8

21 652

Mycket snabb volymökning Stor men dyr Inlåningsökning Den betydande ökning av penningmäng-

den som skapades framför allt av det

stora budgetunderskottet medförde en

mycket kraftig volymökning i banken.

Balansomslutningen var vid utgången av året 102 327 Mkr, en ökning med inte mindre än 33.5 %. Se balansräkning s25.

Att jämföra ställningen vid två enstaka tidpunkter ger ibland en ofullständig bild av utvecklingen. Mera rättvisande är att

jämföra den genomsnittliga balans- omslutningen för varje dag under hela året med motsvarande dagsmedeltal för föregående år.

Mätt på detta sätt ökade balansomslutningen under 1981

med 20.9 %. Se vidare diagram s 17.

Bankens inlåning från allmänheten in-

klusive utestående bankcertifikat ökadw-,

under 1981 i dagsmedeltal med 18

.5%.~:

Vid årets slut var den 50 980 Mkr, vi

lket motsvarar en ökn

ing m

ed 10 022 Mkr el-

ler 24.5 %. Inlåningsö

kningen fördelade

sig på följande sätt:

Ordinarie inlåning Specialinlåning Utestående bankcertifikat Inlåning i utländska valutor

Mkr

o~: ·

+ 3194 + 12.9 + 5 580 + 58.9 - 1 120 - 21.4 + 2 368 +154.4 +10 022 + 24.5

Bankens ord inarie inlåning, som till hu-

vuddelen består av inlån

ing från hushåll, ökade i normal takt. Den goda likvidite- ten i näringslivet, framför allt hos de större företagen, medförde en fortsatt snabb ökning av företagsinlåningen, i

första hand som specialinlåning. Att

denna ökade så starkt,

samtidigt som

bankcertifikaten gick till

baka, förklaras i fö

rsta hand av en medveten p

rispolitik

References

Related documents

New Yorks betydelse som finanscentrum understryks av det snabbt växande antalet utländska banker. Under året etablera- des ytterligare femton, och vid årets slut var 185 utländska

s taten har förändrat sin politik för finan- siering av statsskulden i riktning mot alltmer marknadsmässiga villkor. Före- tag och hushåll kan därigenom i ökad

Även under 1984 växte bankens rörel- sevolym snabbt. I medeltal steg balans- omslutningen med 16 % under året. Minskade placeringar hos utländska banker mot slutet av året

vilken redogörelse lämnas på sidan 6. Anled- ningen var dels dollarnedgången under senare delen av året, dels en medveten politik från bankens och de utländska dotterbankernas

s-E-Bankskoncernens resultat före den nedan beskrivna särskilda nedskrivningen av fastigheterna i Dillgentia uppgick till3 584 Mkr, en förbättring med 2 905 Mkr jämfört

V1d utgången av året uppgick de svenska bolåne- institutens sammanlagda utlånmg till '&gt;måhus och bostadsrätter ti11423 miljarder kronor, varav S-E -Bankcn Bo lån svarade för

MTN kan emitteras till fast ränta, rörlig ränta (baserad på STIBOR eller EURIBOR), nollkupong eller ha en avkastning baserad på Aktie, Index, Fond, ETF, Råvara, Valuta, Futures

Tillgångar Dow Jones Euro Stoxx 50 Index® (”SX5E”), ett kapitalvägt index bestående av 50 likvida aktier i de länder som är med i den europeiska valutaunionen, EMU, såsom