Strategi för bredband på landsbygden
Antagen av Kommunfullmäktige 2010-06-17
Fibernät i Mälardalen enligt PTS. Grönt visar var det fanns fibernät oktober 2009, varav blått är nät som tillkommit under tiden okt 2008-okt 2009.
12 maj 2010
1 Bredband på landsbygden i Eskilstuna kommun ... 3
1.1 Bakgrund... 3
1.2 Länsstyrelsens roll ... 4
1.3 Kommunernas roll enligt Bredbandsstrategi för Sverige... 4
1.4 Regional utvecklingsplaneansvarigs roll ... 5
1.5 Syfte med strategidokumentet... 5
1.6 Omfattning och avgränsningar... 5
2 Definiera bredbandsbehov ... 6
2.1 PTS framtidsbilder ... 7
3 Planeringsförutsättningar ... 9
3.1 Översiktsplan ... 9
3.2 Andra pågående planer ... 11
4 Kartläggning av nuvarande bredbandsmöjligheter ... 11
4.1 PTS Nationella översikt 2009 ... 11
4.2 Kartläggning av bredbandsbrister på landsbygden Eskilstuna kommun ... 13
4.2.1 Företag ... 14
4.2.2 Boende ... 14
4.2.3 Kommunala verksamheter ... 16
5 Utfall IT-infrastrukturplan från 2002... 18
5.2 Läget för kommungränsöverskridande nät ... 21
6 Kartlägga intressenter ... 22
6.1 Landstingets Strategi för datakommunikation och telefoni ... 22
6.2 Ledningsägare allmänna större nät inom Eskilstuna kommun ... 24
6.3 Angränsande kommuner och deras planer ... 24
7 Erfarenheter tidigare bredbandsutbyggnader ... 25
7.1 Statliga bredbandssatsningar början av 2000-talet ... 25
7.2 Eklången ... 25
7.3 Undvikande av monopolisering ... 26
7.4 Stadsnät Eskilstuna ... 27
8 Bidragsmöjligheter 2010... 27
9 Strategi för bredband på landsbygden... 31
9.1 Utgångspunkter ... 31
9.2 Strategi ... 32
9.3 Arbetsmetod och principer... 33
10 Förslag nätdelar att medfinansiera ... 34
11 Källor ... 35
1 Bredband på landsbygden i Eskilstuna kommun
1.1 Bakgrund
Regeringen kom med en Bredbandsstrategi för Sverige i november 2009.
Infrastrukturminister Åsa Thorstensson presenterar sin strategi 2009-11-02
När marknadens aktörer gör investeringarna i ny infrastruktur och teknik är det i huvudsak kundernas efterfrågan, betalningsvilja och konkurrenssituationen som kommer att påverka när och var inve- steringarna görs. Utmaningen är att få till en fungerande konkur- rens och att marknadsaktörerna ges förutsättningar att investera så att investeringarna görs på bred front och i hela landet.
I vår bredbandstrategi sätter vi upp mål för ett bredband i världs- klass där 90 procent av hushåll och företag senast år 2020 bör ha till- gång till bredband om minst 100 Mbit/s. Men redan år 2015 bör 40 pro- cent ha tillgång till sådant bredband. Det behövs också en basnivå för att alla ska kunna delta i informationssamhället. Det handlar bl.a. om den miniminivå av så kallade samhällsomfattande tjänster som med- borgarna har rätt till enligt lag. Förutom telefoni behövs en tillräcklig uppkoppling mot Internet, inte minst för att medborgare ska ha fullgod tillgång till olika samhällstjänster på nätet. Den grundläggande nivån för ett funktionellt tillträde till Internet, som idag är 20 kbit/sek, behöver därför ses över.
Det ska gå att koppla upp sig var som helst - när som helst. När allt fler tjänster i samhället kräver en Internetuppkoppling måste alla också ges möjlighet att koppla upp sig. Det är i grunden en demo- krati- och yttrandefrihetsfråga.
Mitt budskap är tydligt. Det är aktörerna på marknaden som ska driva utvecklingen framåt. Den dynamik och innovationskraft som finns på marknaden ska tas tillvara och stimuleras. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges goda förutsättningar för sin verksamhet i hela landet.
Till regeringens bredbandsstrategi knyts inga svenska statliga medel, utan de nya bidragsmöjligheter för 2010 är EU-medel som förutsätter 25 % annan offentlig medfinansiering. Dessa medel finns inte allokerade av svenska staten eller någon annan offentlig finansiär.
PTS syn på hur tillgången till bredband ska öka på landsbygden Ur PTS Yttrande 2010-01-15 över promemorian Samhälls- omfattande teletjänster: finansiering vid upphandling och höj- ning av nivån för funktionellt tillträde till Internet:
PTS anser att nivå för funktionellt tillträde till Internet bör hö- jas till 2 Mbit/s. Det kan antas att det idag är mellan 15 000 och 25 000 hushåll och verksamhetsställen i Sverige som inte har tillgång till en reell överföringshastighet på 2 Mbit/s i nedlänk.
PTS antar att tillgången fram till 2015 till viss del kommer att förbättras pga investeringar i mobila kommunikationsnät, vil-
ket gör att antalet hushåll och verksamhetsställen utan tillgång blir något färre. I sammanhanget kan nämnas att regeringen har gett PTS i uppdrag att utreda hur ökad tillgång till bredband kan säkerställas genom frekvenstilldelning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 5 mars 2010.
1.2 Länsstyrelsens roll
Landsbygdsprogrammet kommer att innehålla medel för att förbättra bredbandsinfrastrukturen i landet. Satsningen på bredband omfattar 253 miljoner kronor (inklusive 25 % annan offentlig medfinansiering) för beslut från 2010 och utbetalning senast 2012. Medlen kan användas för kompletterande inve- steringar i de områden där det inte finns förutsättningar för att investeringarna görs på kommersiella grunder. Det är i första hand kommunerna som förväntas svara för medfinansiering på 25 procent. Ansökningar om stöd till bredband lämnas in till Länsstyrelsen som avslår eller tillstyrker dessa och Jordbruks- verket beslutar. För Södermanlands län är potten för 2010 2,3 mkr i EU-medel. Källa: Regionalt serviceprogram för Söder- manlands län 2010-2013, 2009.
Att notera är att EU-medlen Svenska staten accepterat att för- medla är ca 190 Mkr.
Länsstyrelsen hanterar även Kanalisationsbidraget och det tidigare Landsbygdsutvecklingsbidraget för projektstöd.
1.3 Kommunernas roll enligt Bredbandsstrategi för Sverige
Kommunerna rekommenderas att uppdatera sina IT-infra- strukturprogram så att de kan tjäna som underlag för bidrags- ansökningar och bedömningar av dessa, samt så att det organ som är ansvarig för Regional utvecklingsplan kan samman- ställa behov av insatser. Detta material ska PTS ha tillgång till.
1.4 Regional utvecklingsplaneansvarigs roll
Ansvarig för Regional utvecklingsplan, RUP för Söderman- land är Regionförbundet Sörmland. De har inlett en inventer- ing dels av avtalsläget för Teracom-plattformen i kommu- nerna, dels av förutsättningar för bredband på landsbygd inom länet. Uppdraget med inventering av nuvarande förutsätt- ningar för bredband på landsbygden samt aktuella bidrags- möjligheter utförs av konsulten Hans Clasén, Vicicom.
1.5 Syfte med strategidokumentet
Detta arbete är en del av arbetet med handlingsplan landsbygd utifrån Eskilstuna kommuns Årsplan 2010. Syftet är att upp- datera och komplettera IT-infrastrukturplanen från 2002 i enlighet med vad kommunerna rekommenderas till i Regering- ens Bredbandsstrategi för Sverige. Kartläggningarna till- sammans med målsättningar ska ge underlag till ett förslag på Strategi för bredband på landsbygden. Bredbandsutredningen ska behandla följande delar:
• Definiera bredband
• Kartlägga nuvarande bredbandsmöjligheter
• Kartlägga och kvantifiera brister ifråga om
Företag
Boende
Kommunala verksamheter
• Klarlägga bidragsmöjligheter och villkor
• Kartlägga förutsättningar för att utnyttja bidragen
• Prioritera områden att medfinansiera utbyggnader till
• Kartlägga intressenter
• Studera tänkbara upplägg och metodik för fortsatt arbete
• Förslag till Strategi för bredband på landsbygden 1.6 Omfattning och avgränsningar
Det här arbetet omfattar ortssammanbindande nät och områ- desnät, men inte accessnät eller de fastighetsinterna installatio- nerna, dvs ledningar fram till en enskild fastighet eller inom tomtmark, se Figur 7. Det ska belysa fastighetsägarnas möjligheter till bredbandsanslutningar, inte faktiskt utförda anslutningar.
2 Definiera bredbandsbehov
Näringsdepartementet föreslår att nivån för funktionellt till- träde till Internet ska höjas till 2 Mbit/s, vilket PTS välkomnar i sitt remissvar 2010-01-15. PTS menar att 2 Mbit/s bör vara den reella överföringshastigheten i nedlänk. Tidigare definition av bredband var minst 256 kbit/s och nivån för funktionellt till- träde 20 kbit/s.
Vi ser ingen anledning att välja någon annan definition på bredband än den föreslagna nationella nivån. Med bredband menas i det följande minst 2 Mbit/s om inget annat anges.
Enskilda fastighetsägare eller byalag kan förstås ha högre mål ifråga om sin bredbandskapacitet.
För boende och företag följer vi den nationella nivån för till- träde till Internet om 2 Mbit/s. Det kan jämföras med att Fin- land lagstiftat om allas rätt till 1 Mbit/s bredband. Finland har också anslagit ca 672 miljoner SEK i statliga medel för att nå detta mål enligt PTS Bredbandskartläggning 2009, vilket mot- svarar 127 SEK/invånare.
För de kommunala skolorna har behovet uttryckts som högre än 2 Mbit/s.
Tabell 1. Bredbandsdefinition och nuläge tillgång enligt PTS.
Förslag mål kapacitet, Mbit/s
Nuläge Sverige 2009 *
Hushåll 2 99,5%
Företag 2
* Baserat på totalt 4 477 104 kosthushåll i Sverige 2007, SCB.
PTS antar 2010-01-15 att det är totalt ca 15 000-25 000 hus- håll och verksamhetsställen i landet som inte har möjlighet till reell överföringshastighet om 2 Mbit/s i nedlänk.
Regeringen har i sin Bredbandsstrategi för Sverige satt upp mål om tillgång till hög bredbandskapacitet. Hur nuläget för Eskilstuna ser ut jämfört med dessa mål är intressant att se.
Möjlighet att ansluta till stadsnätet ger dessa kapaciteter, även om det idag kan finnas begränsningar i ändutrustning etc som gör att verklig hastighet är lägre. Observera att Eskilstunas siffror utgår från andel invånare och inte hushåll som den nationella målsättningen utgår ifrån. Skälet till detta är att användbar statistik över hushåll saknas, men bedömningen är
Tabell 2. Nationell målsättning om tillgång till bredband av minst 100 Mbit/s.
Mål andel som bör ha tillgång till 100 Mbit/s
2015 2020 Nuläge Eskils- tuna 2009, andel invånare
Hushåll 40 % 90 % 83 %
Företag 40 % 90 %
Eskilstuna klarar alltså redan idag det nationella målet för 2015 enligt denna grova uppskattning om hur många som är bosatta inom stadsnätets täckningsområde. För att nå målen räcker det långt med tillgång på fibernät i tätorterna då nästan 85 % av kommunens invånare är bosatta inom nuvarande täcknings- område för stadsnätet. För att nå den nationella målsättningen om att 90 % av hushållen bör ha tillgång till bredband av minst 100 Mbit/s 2020 är landsbygdens bredband inte kritiskt då ca 85 % av svenskarna är bosatta i tätorter och urbaniseringen fortgår.
2.1 PTS framtidsbilder
Bredbandskartläggning 2009 av PTS ger följande framtidsbild över bredbandsutvecklingen.
LTE (4G)
I slutet av 2009 introducerades i Sverige mobilt bredband baserat på Long Term Evolution (LTE) även kallat 4G. Nätet, som driftsattes av TeliaSonera, var vid lanseringen det första i världen i sitt slag och utnyttjar 2,6 GHz-bandet. Den tjänst som tillhandahålls på kommersiell basis förväntas leverera genomsnittshastigheter på i storleksordningen 20-80 Mbit/s, vilket är cirka tio gånger högre än dagens mobila bredband via HSPA. En viktig orsak till de högre överföringshastigheterna är att LTE, till skillnad från HSPA och CDMA 2000, i första hand är utvecklat för datatrafik och inte röstsamtal.
I dagsläget täcker LTE-nätet endast in centrala delar av Stock- holm. Genom uppgradering av befintliga basstationer kommer de 25 största städerna och tätorterna i Sverige att täckas in 2010. (Eskilstuna ingår bland dem.) Detta innebär att ca 40 procent av befolkningen kommer att ha LTE-täckning via TeliaSonera vid 2010 års utgång.
Konkurrerande operatörer har också annonserat att de under 2010 avser att följa TeliaSoneras exempel. Genom uppgrade- ringar av befintliga sändarplatser och cirka 30-50 procent nya basstationer avser de att, senast 2013, kunna erbjuda mobilt bredband via 4G, till 99 procent av Sveriges befolkning. Yt- täckning för LTE-näten kan bli mycket god eftersom tekniken kommer att tillåtas i de band som idag används för GSM (900 MHz-bandet). Även den planerade auktionen av frekvens- utrymme i 800-MHz-bandet som förväntas under 2010 kommer att öka möjligheten att bygga ut LTE på lägre fre- kvensband med goda yttäckningsegenskaper. Detta innebär att utsikterna för LTE förefaller lukrativa. Samtidigt finns en risk i att tekniken kan försenas vilket kan ge fördyringar och att implementeringen tar längre tid än beräknat.
Regional och kommunal utbyggnad – den kommunala ekono- min är för tillfället ansträngd vilket ger begränsat utrymme för investeringar i bredband. Läget förbättras inte av att det inte blev något förnyat bredbandsstöd och att de medel som finns tillgängliga, exempelvis forsknings- och utvecklingsresurser, omges av restriktioner i form av bland annat medfinansierings- krav. Detta gör satsningar på bredband svåra att genomföra.
Samma sak gäller de medel för bredband som kommuner och regioner skulle kunna ta del av via de europeiska struktur- fonderna och de medel som specifikt avsattes för bredband i European Recovery Plan. Det kan också noteras att de fre- kvenstillstånd som kommuner och regioner införskaffade för alternativa trådlösa lösningar, exempelvis WiMax, endast
används i mycket liten omfattning. Det är således inte vidare troligt att regioner och kommuner (med undantag från Stokab i Stockholm) fram till och med 2015 kommer att genomföra storskaliga investeringar.
3 Planeringsförutsättningar
En ny Plan- och Bygglag planeras beslutas under våren 2010 (för att gälla från 1/1 2011) med föreskrift att kommuner ska beakta behov av bredbandsutbyggnad i sin översikts- och detaljplanering. Observera beakta behov, inte tillhandahålla, det ska fortfarande marknaden göra. Kommuner ges rätt att, om man bedömer, reservera mark för telekom-anläggningar.
Björn Björk, bredbandshandläggare vid SKL, ser att ett större planeringsansvar kommer att läggas på kommunerna framgent vad gäller att identifiera behov av bredbandsutbyggnad. Sam- tidigt ges kommunerna stöd i lag för att kunna genomföra detta. Boverket, PTS och SKL m fl kommer tillsammans att ta fram vägledningar kring detta och det arbetet kommer att inle- das under våren 2010.
TeliaSonera har påbörjat pilotverksamhet med att avveckla olönsamma delar av sitt kopparnät (luftledningar i glesbygd) vilket kommer att inträffa under senare delen av 2010 och pågå till 2014. Den intressanta frågan som det väcker är vad som ska ersätta den infrastruktur som därmed tas bort. Kan glesbygden alls få samma möjligheter till bredbandskommu- nikation som övriga landet utan att ha tillgång till ett koppar- nät?
3.1 Översiktsplan
En aktualitetsprövning av Eskilstuna Kommuns översiktsplan pågår. En översiktsplan handlar om mark- och vattenanvänd- ning inom kommunen och var ny bebyggelse t ex ska placeras, hur vi ska växa. Översiktsplanearbetet utgår från att stå för en resurshushållande samhällsplanering, vilket innebär:
• Fokus på Hållbar utveckling
• Klimatfrågan
• Förtätning (bygg inifrån och ut)
• Bygg längs befintliga stråk (teknisk försörjning och kommu- nikationer) Ekonomiskt och effektivt nyttjande
• 4 stegs-principen för infrastrukturplanering.
Utveckling inom kommunen ska alltså ske vid befintliga tät- orter och stråk av teknisk försörjning för ett ekonomiskt
bredband på landsbygden genom ett större befolkningsunder- lag på landsbygden.
Figur 1. Olika former av förtätning i den pågående aktualiseringen av Eskilstuna kommuns Översiktsplan.
Av Eskilstuna kommuns totala befolkning bor en majoritet eller 83 % inom det sammanhängande tätortsområdet Eskils- tuna; Torshälla, Skogstorp och Hällby som också kallas stads- bygden. Sedan 1960-talet har bebyggelsestrukturen glesats ut som en följd av ökad levnadsstandard, större boende, tillgång till bil m.m. Åren 1960-1995 mer än fördubblades stadsbyg- dens utbredning medan invånarantalet steg med cirka 10 %.
Denna utglesning fortgår med än större takt idag. Fler männi- skor väljer att flytta ut på ”landet” och fritidshusområden permanentas.
Med 4-stegsprincipen menas att till att börja med pröva möj- ligheterna att minska behovet, därefter utnyttja befintlig infra- struktur bättre och först om det inte räcker bygga nytt.
1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt
2. Åtgärder som ger ett effektivare utnyttjande av vägnätet 3. Förbättringar och ombyggnader
4. Nyinvesteringar och större ombyggnader 3.2 Andra pågående planer
Kommunledningskontoret driver en utredning för att klarlägga vilken bebyggelse som har behov av allmän vatten- och avloppsanläggning enligt Lagen om Allmänna Vattentjänster.
Det gäller samlad bebyggelse i större sammanhang utifrån hälsoskydds- och miljöbehov. Utredningen ska resultera i en VA-plan med prioriteringsordning av utbyggnad till olika bebyggelseområden och planeras vara klar under 2010. I sam- band med utbyggnad av VA-nät ges förstås möjlighet att sam- förlägga bredband. VA-utbyggnad innebär också en snabbare omvandling av t ex tidigare fritidshusområden till permanent- boende och större intresse av bredband. Utifrån VA-planens resultat kan därför den här Strategin behöva uppdateras.
4 Kartläggning av nuvarande bredbandsmöjligheter
4.1 PTS Nationella översikt 2009
För en nationell utblick och jämförelse visas PTS översikter över bredbandstillgång 2009.
Figur 2. Detaljutdrag för Mälardalen. Grönt visar var det fanns fiber- nät oktober 2009, varav blått har tillkommit under tiden oktober 2008-oktober 2009. Fibernät är i huvudsak en tätortsföreteelse.
PTS översikt visar att fibernät i huvudsak är koncentrerade till tätorter även i relativt välbefolkade Mälardalen och Östergöt- land 2009.
4.2 Kartläggning av bredbandsbrister på landsbygden Eskilstuna kommun
PTS årliga bredbandkartläggning redovisar tillgång till bred- band inom alla Sveriges kommuner.
Tabell 3. Bredbandstillgång av de olika acessteknikerna i Eskilstuna kommun. Källa: Bredbandskartläggning 2009, PTS, 2010-02-11.
2009 xDSL Fiber &
Fiber-LAN
Trådlöst
Befolkning 98,9 % 43 % 100 %
Arbetsställen 96,7 % 39 % 100 %
Bredband definieras av PTS som en anslutning till Internet som har en överföringskapacitet (det vill säga en anslutning på accessnivå) som uppgår till minst 2 Mbit/s nedströms eller som kan uppgraderas till denna kapacitet.
Faktisk tillgång till bredband definieras av PTS som att ett hus- håll eller företag på kort tid och utan några särskilda kostnader kan beställa ett bredbandsabonnemang för en specifik adress.
Grundläggande förutsättningar till bredband definieras i kart- läggningen av PTS som förekomst av bredbandsinfrastruktur (trådbundet eller via radiosignal) inom ett specifikt område (250x250 meter) med bofast befolkning eller arbetsställen.
Då PTS grunddata inte varit tillgängliga så har en egen kart- läggning av inom vilka områden av kommunen som olika acesstekniker finns tillgängliga utförts.
Kartunderlag över fibernät och xDSL-möjligheter från Eskils- tuna Energi & Miljö, Stadsnät visas i bilaga 1. Översikter på möjligheter till mobilt bredband är hämtade från respektive operatörs hemsida och presenteras i bilaga 2.
För att få fram bilder över hur många som inte har möjlighet till bredband av olika användare har befolkningsdata samt GIS- verktyg använts. Redovisning av dessa kartbilder finns i bilaga 3.
4.2.1 Företag
Uppgifter om arbetsställen har använts för att få fram var arbetsplatser med fler än tio anställda är belägna. Den över- siktliga studien visar att det är elva arbetsställen utanför områ- den med god xDSL-tillgång, se bilaga 3. Det största företaget utan god xDSL-tillgång är Westermo Teleindustri AB med fler än 50 anställda.
4.2.2 Boende
Befolkningsstatistik har kopplats ihop med kartorna över möj- lighet till bredband för att kunna bedöma hur många invånare som inte har möjlighet att ansluta sig till bredband. Detta har utförts med hjälp av GIS-verktyg baserat på 2009 års befolk- ningssiffror, dvs totalt 94 931 personer 2009-12-31. Analysen är på översiktlig nivå utifrån befolkningsuppgifter per nyckel- kodsområden. Resultatet blev följande:
Tabell 4. Antal boende med olika bredbandsmöjligheter i Eskilstuna kommun.
Bredbandmöjlighet via fast anslutning
Antal boende
Andel av alla kommuninvånare
Stadsnätet 78 540 83 %
God täckning med xDSL, flera nationella operatörer tillgängliga
80 770 84 %
Viss täckning med xDSL, flera operatörer tillgäng- liga via ”Teracom-platt- formen”
9 980 10 %
xDSL ej tillgängligt 4 250 4 %
Kommunens tätorter enligt nyckelkodsindelningen är 2010 följande:
Torshälla, Torshälla huvud, Skogstorp, Hållsta, Bälgviken, Hällberga, Ärla, Sundbyholm, Kjulaås, Hällbybrunn, Tumbo, Kvicksund, Västra Borsökna, Alberga.
Av dessa är det Alberga som inte har ett fiberbaserat ortssam- manbindande nät 2010. Övriga tätorter är fiberanslutna.
Figur 3. Översikt Eskilstuna kommun och grannkommuner.
4.2.3 Kommunala verksamheter
Av de kommunala verksamheterna är det främst skolorna som är angelägna om bättre bredbandskapacitet.
De kommunala skolor som idag har störst behov av högre kapacitet är i prioritetsordning av Peter Malmlöf, Funktions- ansvarig IT-partner, 2010-03-29:
1. Gillberga skola halvbra kommunikation, viss xDSL via Telias fibernät. F-åk 6, 115 elever, 12 anställda.
2. Näshulta, idag enbart viss ADSL-tillgång. F-åk 6, 65 elever, 7 anställda.
3. Hammargärdets skola, Stora Sundby, via radiolänk från mast i Hällberga vilket ger viss xDSL, se figur 2 och 3. Videokonferens för språkundervisning skulle kunna ge förutsättningar för att skolan kan vara kvar.
Kräver kapacitet om ca 10 Mbit/s. F-åk 9, 141 elever, 20 anställda. Det kommunala äldreboendet samt distriktsköterskemottagningen är också beroende av väl fungerande bredbandskommunikation.
Nya IT-partner, dvs en gemensam organisation för de kommunala förvaltningarnas IT-verksamhet, utgår från att tillämpa fjärrsupport. File-servrar delas centralt, så långsam uppkoppling ger väntetider. AV-mediacentralerna övergår till at streama ut material via nätet, vilket kräver minst 2-8 Mbit/s, helst 40 Mbit/s.
En annan uppgift är att sätta fart på befintligt stadsnät samt ut- veckla hårdvara hos slutanvändarna som begränsar kapacite- ten. Detta ingår inte i detta arbete.
En geografisk presentation av samtliga datorer som IT-partner har driftansvar för ska göras för att se hur många som inte har tillgång till bredband. Var är det mest lönsamt att förbättra kommunikationskapaciteten utifrån detta blir ett underlag till nästa uppdatering av denna strategi.
Figur 4. Läge av kommunala skolverksamheter, från skolkartan på eskilstuna.se.
5 Utfall IT-infrastrukturplan från 2002
Vad har utförts av de prioriterade åtgärderna i IT-infra- strukturprogrammet från 2002? Här görs en uppföljning utifrån nuläget med 2010 års fasta bredbandsnät i olika ägo, EEM, Telia och Stokab.
Ur Infrastrukturprogram för Eskilstuna kommun, 2002:
Baserat på genomförd behovskartläggning avser Eskilstuna kommun att prioritera utbyggnad enligt följande:Av de åtgär- der som planerades med olika prioritet 2002 ser utfallet ut enligt följande 2010.
Status 2010 Anmärkning Prio 2010
Befintligt nät Eskilstuna Energi & Miljö i
prioriterade orter Ortssammanbindande nät Eskilstuna - Torshälla.
KLART Delvis områdesnät
Torshälla
KLART Ortssammanbindande nät
Eskilstuna - Hällbybrunn
KLART Delvis områdesnät Hällby KLART Ortssammanbindande nät
Eskilstuna - Skogstorp - Hållsta
KLART
Delvis områdesnät Skogstorp.
KLART
Prioritet 1 Punkterna är ej rangordnade
Ortssammanbindande nät Eskilstuna - Tiggeby/Albro- Alberga - Stora Sundby - Västermo..
EJ KLART Vald lösning istället för ortssammanbindande fibernät är radiolänk till Alberga.
1
Områdesnät i Stora Sundby, Alberga och Västermo
ADSL via kopparnät Fortsatt utbyggnad av
områdesnät i Torshälla
KLART Ortssammanbindande nät
Eskilstuna – Sundbyholm - Kjula.
KLART men reviderat
Eskilstuna-Sundbyholm respektive Eskilstuna- Kjula anlagt, men inte Sundbyholm-Kjula Områdesnät i Kjula samt i
Kjulas nya industriområde
EJ KLART Planering pågår för anläg- gande till och i ELP 2010
Ska utföras
Status 2010 Anmärkning Prio 2010
Ortssammanbindande nät Hällbybrunn - Tumbo - Kvicksund
KLART
Områdesnät i Kvicksund ADSL via kopparnät
Inte aktuellt Fortsatt utbyggnad av om-
rådesnät i Hällbybrunn
KLART Områdesnät i Skogstorp KLART 5.1.1.1.1 Prioritet 2
Ortssammanbindande nät Eskilstuna - Hällberga - Ärla - Eklången - Ribbingelund.
KLART
Områdesnät i Ärla Delvis KLART Områdesnät i Hällberga ADSL via
kopparnät
Inte aktuellt
5.1.1.1.2 Prioritet 3 Ortssammanbindande nät till övriga orter
EJ KLART Områdesnät övriga orter.
Ortssammanbindande nät över kommungräns
KLART till Västerås, Kungsör och Strängnäs.
Av Prio 3 Aktuella projekt 2010
Hållsta-Näshulta Samordning med Vatten-
falls luftledning
1
Alberga-Hjälmaresund För anslutning Utsikt,
Katrineholm, under förut- sättning att allmän fiber kommer till Alberga
2
Figur 5. Utformning av ortssammanbindande nät enligt IT-infrastrukturprogram för Eskilstuna Kommun 2002.
Figur 6. Nuläge av 2002 års planer för ortssammanbindande nät. Grön heldragen linje är nät anlagt enligt plan. Grön streckad linje visar nät anlagt som inte planerades 2002. Rosa linje är inte anlagt nät av det som planerades 2002. Siffran invid ledningssträckorna anger prioritetsordningen nätdelen gavs 2002. Blå streckad linje är ortssammanbindande radiolänk.
Slutsats av uppföljningen av IT-infrastrukturprogrammet från 2002 är att av utbyggnaderna som gavs prioritet 1 har inte ett ortssammanbindande nät i form av fiber anlagts i sträckan Böcklinge-Alberga-Stora Sundby-Västermo. Istället har en radiolänk upprättats mellan Hällberga och Alberga. Nätet från Sundbyholm till Kjula är inte anlagt, däremot från Eskilstuna ut till Sundbyholm respektive Kjula.
Utbyggnaderna med prioritet 2 är planerna antingen genom- förda eller inte längre aktuella (som områdesnät ses idag ADSL-nätet)
Av utbyggnaderna med prioritet 3 ortsammanbindande nät till övriga orter och över kommungräns är enbart nät över
kommungränserna till Västerås och Strängnäs upprättade genom externa kommersiella aktörer (Stokab, TDC/Song).
Bälgviken telestation är ansluten till Banverkets fibernät via Teracom-plattformen. Det som prioriteras nu av dessa åtgär- der är ortssammanbindande nät Hållsta-Näshulta (1) samt kommungränsöverskridande Alberga-Hjälmaresund (2) under förutsättning att allmänt nät anläggs till Alberga.
5.2 Läget för kommungränsöverskridande nät
Katrineholm: nät byggt fram till kommungränsen vid Hjälmaresund av Utsikt, Tekniska Verken Linköpings stads- nätsbolag.
Flens kommun planerar inga ortssammanbindande nät från Hälleforsnäs eller söder om Eklången mot vår gemensamma kommungräns enligt uppgift av deras IT-chef Mikael Brand- fors i april 2010.
Strängnäs kommun har bredbandsverksamhet i sitt kommu- nala bolag SEVAB. Till Kjula logistikpark längs E20 planeras stadsnätkoppling förutom de redan existerande övriga natio- nella fibernäten längs E20. En ortssammanbindande nät mellan Eskilstuna Energi & Miljö och SEVAB upprättas via logistikparken, då EEM också anlägger bredband dit öster- ifrån.
Arboga kommun har inga planer på bredbandsnät utanför tät- orten enligt kommunens IT-chef Micke Lehman, april 2010.
Några fibernät i deras regi kommer alltså inte att finnas att an- sluta till för ortssammanbindande nät.
Kungsör: Köpings bostadsAB äger ett fibernät i Kungsörs tät- ort. Har utbyggnadsplaner baserade på fastighetsägarnas svar på intresseförfrågan.
6 Kartlägga intressenter
Det finns en rad intressenter kring bredband på landsbygden.
En översikt utan inbördes ordning ges här:
LRF & Stadsnätsföreningens projekt – Fiber till byn.
Västra Rekarne Fibernät Ekonomisk förening.
Eklången Bredband EF. Fler byalag eller motsvarande sammanslutningar av fastighetsägare.
IT-partner och de kommunala förvaltningarna med verksamheter på landsbygden.
Stadsnätsverksamheten i av kommunen helägda Eskilstuna Energi & Miljö
Kommersiella operatörer.
Nätägare av andra ledningsslag
Grannkommuner – Arboga, Strängnäs, Flen, Katrine- holm, Västerås, Kungsör.
Länsstyrelsen
Regionförbundet Sörmland
Landstinget Södermanland
Post- och Telestyrelsen
Att utveckla kartläggningen och kontakterna med intressenterna föreslås vara en uppgift för en bredbands- samordnare.
6.1 Landstingets Strategi för datakommunikation och telefoni
I Sörmland finns sammanlagt 21 vårdcentraler fördelade på de nio kommunerna. I Eskilstuna kommun finns sju vård- centraler, alla i Eskilstuna och Torshälla tätorter. Länet har tre akutsjukhus, Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjuk- huset i Katrineholm samt Nyköpings lasarett. Regionsjuk- huset Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska sjukhus.
I Eskilstuna kommun har Landstinget ingen sjukvårdsverk- samhet på landsbygden, dvs utanför tätorterna.
De följande styckena är utdrag ur Landstinget Sörmlands Strategi för datakommunikation och telefoni 2009-11.
Landstinget har ett gemensamt länsövergripande internt kommunikationsnät – D-net – som är väl utbyggt med mo- dern, enhetlig, stabil, säker och kostnadseffektiv teknik. Till detta nät är ca 6 500 klienter anslutna. D-net är anslutet till Sjunet och Internet. Kartläggningen av landstingets behov av kommunikation visar att D-net behöver utvecklas för att kunna hantera mer information med ökade krav på tillgänglig- het, åtkomst, kapacitet, kvalitet och säkerhet.
Förutsättningarna är fortsatt mycket goda för att erhålla hög kapacitet till rimliga kostnader inom orterna Eskilstuna, Katri- neholm och Nyköping. Detta gäller såväl trådbunden kommu- nikation som trådlösa operatörsbaserade tjänster. Generellt sett förväntas det ta längre tid att uppnå dessa förutsättningar på övriga orter inom länet. Kommunikationsområdet utvecklas kontinuerligt med förbättrad pris/prestanda och nya funktio- ner, framförallt inom det mobila och trådlösa området. Den tekniska utvecklingen medger att landstingets användning av IT-stöd kan ske mer mobilt.
Enligt landstingets IT-policy är det övergripande målet för ar- bete inom IT-området att säkerställa stabil, effektiv och säker drift av landstingets data- och telekommunikation. Under planperioden skall strävan vara att tillgodose landstingets för- ändrade krav och behov på samverkan, säkerhet, minskat re- sande och nationell IT-strategi.
Kapacitetsutnyttjande i backbone nät mellan sjukhusen och D- data följs kontinuerligt upp. Vid belastning på någon förbin- delse som överstiger 70 % planeras en utbyggnad. Backup- nätet mellan sjukhusen och D-data bör byggas ut i lämplig takt för att kunna hantera den mest kritiska datatrafiken vid
kommunikationsproblem med ordinarie förbindelser.
Vårdcentraler och större folktandvårdkliniker ansluts med fiberförbindelse där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt.
De fördelar som uppnås är skalbar kapacitet, högre tillgäng- lighet och förbättrade svarstider.
Tillgodose ökade krav på säkerhet, tillgänglighet och kapacitet för ökad samverkan regionalt, nationellt och globalt.
Bevaka utvecklingen av hemsjukvård och utvärdera eventuella krav på kommunikationslösningar mot landstingets system.
(Hemsjukvården har numera övertagits av kommunerna, var- för även denna uppgift faller på kommunen)
Slutsats: Landstinget planerar och bygger sin egen infra- struktur för datakommunikation och telefoni för att möta allt högre krav på säkerhet, tillgänglighet och kapacitet. Att de regionala ortssammanbindande näten har en hög grad av redundans är där Landstingets och Kommunernas intressen främst möts.
6.2 Ledningsägare allmänna större nät inom Eskilstuna kommun
El-, tele-, VA-, fjärrvärmenät är de som i första hand är möj- liga att samförlägga fibernät med. Det finns fyra större nät- ägare inom kommunen.
Vattenfall elnät ska anlägga luftledningar från Hållsta till Näshulta under 2011. Möjligheter att hänga fiber i luftled- ningarna samtidigt studeras av EEM.
SEVAB elnät
Eskilstuna Energi & Miljö elnät
Eskilstuna Energi & Miljö vatten- och avloppsledningsnät 6.3 Angränsande kommuner och deras planer
För PTS:s bidrag om ortssammanbindande nät för att skapa redundans (reservmatning) gäller att det ska vara en ytterli- gare förbindelse mellan kommunhuvudorter. Förutsättning- arna för det utifrån våra grannkommuners planer ser ut så här:
Katrineholm – nät finns fram till kommungränsen att ansluta till – dvs förutsättningar för redundans.
Arboga – inga kommunala planer på fibernät mot gränsen till Eskilstuna kommun.
Strängnäs – ytterligare ortssammanbindande nät planeras via Kjula logistikpark.
Flen - – inga kommunala planer på fibernät mot gränsen till Eskilstuna kommun.
Västerås - finns redan redundanta ortssammanbindande nät mellan kommunhuvudorterna.
Kungsör – finns redan redundanta ortssammanbindande nät mellan kommunhuvudorterna.
7 Erfarenheter tidigare bredbandsutbyggnader
7.1 Statliga bredbandssatsningar början av 2000-talet
Regionförbundet samordnade de statliga bredbandssatsning- arna som pågick fram till 2007. Resultat av de satsningarna är de ortssammanbindande fibernät som Eskilstuna Energi &
Miljö driver idag och levererar anslutningAR till den sk
”Teracom-plattformen”. Kommunerna i länet medfinansie- rade denna satsning med 33 mkr totalt.
I nästa fas Bredband 15 med radiolösning gick länets kommuner in med 2,8 Mkr gemensamt.
Tabellen nedan visar fördelningen av statligt stöd enligt olika förordningarna per kommun i vårt län under första halvan av 00-talet. Det visar dock inte sökt eller beslutat och utbetalat belopp och viss omfördelning har skett mellan kommunerna.
Källa:http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/amnen/Ko mmunikationer/Bredband.htm
7.2 Eklången
Till Eklångens bredbandsnät har Eskilstuna kommun gett landsbygdsutvecklingsbidrag på 500 tkr 2008 för arbeten som utfördes 2007, samt 60 tkr för projektstarten 2006. Motiven för detta var:
Stödet gick till den sträcka som var ett
ortssammanbindande nät utpekat i IT-infrastruktur- planen 2002, men inte utfördes inom ramen av den regionala utbyggnaden.
Den ekonomiska föreningens utbyggnad utfördes 2007 och hamnade därför i mellanrummet mellan olika statliga bidrag, dvs efter den regionala utbygg- naden men före kanalisationsstödet som startade 2008.
Föreningen fick därför inte några andra bidrag för sin utbyggnad.
Pilotprojekt för att Kommunen skulle samla erfarenheter av samverkan kring bredbandsnät på landsbygden inför en ny Bredbandsstrategi.
En erfarenhet av detta projekt är hur viktigt det är att säkra tillgången till ett privat ägt bredbandsnät för angränsande om- råden eller nya medlemmar. Ett undvikande av monopolise- ring enligt Post- och Telestyrelsens riktlinjer är centralt. Att detta säkras föreslås vara en förutsättning för de utbyggnader som kan bli aktuella för framtida kommunal medfinansiering.
7.3 Undvikande av monopolisering
Att IT-infrastrukturen som tillhandahålls är öppen och en till- gång för alla tjänsteleverantörer. Detta gäller även utrymme för att sätta upp aktiv utrustning i nodutrymmen.
I SOU 2000:111 finns följande kravbild för IT-infrastruktur.
Följande text är till vissa delar Eskilstunas tolkning av krav- bilden i IT-infrastrukturplanen 2002:
De nät som upphandlas skall vara tillgängliga för alla
tjänsteleverantörer på lika villkor. I praktiken skall det i näten finnas kapacitetsutrymme för minst fem tjänsteleverantörer.
Näten skall ha en kapacitet som möjliggör för multimediala tjänster. I praktiken bör man följa IT-kommissionens rekom- mendation om att nät skall dimensioneras efter att varje hus- håll/företag skall ha möjlighet till minst 5 Mbit/s genom- strömningskapacitet åt bägge håll. En kapacitetsfördubbling varje år skall vara möjlig.
Nätet skall vara ett finmaskigt fiberoptiskt nät som finns till- gängligt för alla.
Ovanstående kravbild innebär att de ortssammanbindande nät som finns/planeras inom Eskilstuna kommun inte uppfyller
ovanstående kravbild. Exempelvis Telia/Skanova och Ban- verket förbehåller sig rätten att bestämma vilka som har till- gång till näten, vilket innebär att näten inte är tillgängliga för tjänsteleverantörer på lika villkor. Kapaciteten i näten mot- svarar i vissa fall heller inte ställda krav. Dessutom finns det alldeles för få områdesnoder för att uppfylla de krav som ställs på finmaskighet.
De bredbandsnät som finns/planeras är dock en viktig till- gång. Vid upphandling av förbindelser med statens stöd som grund finns förutsättningar att påverka ”öppenheten” i näten samt för planerad utbyggnad, kapaciteten.
7.4 Stadsnät Eskilstuna
I Eskilstuna har som i många andra svenska kommuner ett stadsnät byggts ut. I Eskilstuna är det av kommunen helägda bolaget Eskilstuna Energi & Miljö som bedriver denna verk- samhet. Den sker på kommersiella grunder och utbyggnader sker utifrån bedömd efterfrågan. Deras täckningsområde visas i bilaga 1.
Av de fastighetsägare som har möjlighet att ansluta till stads- nätet är det idag ca 25 % som har anslutit sin fastighet och ca 25 % av dessa använder det, dvs enbart ca 6 % av alla som skulle kunna utnyttja stadsnätet gör verkligen det. Fastigheten eller villaområdet betalar en fast engångsavgift för anslutning till Stadsnätet. Anslutningskostnad per villa är idag ca 30 000 kr. Hushåll och företag betalar sedan en startavgift samt en månadskostnad, beroende på de tjänster man väljer, till tjäns- televerantörerna. Stadsnätet är ett helt öppet nät.
8 Bidragsmöjligheter 2010
Några statliga bidrag motsvarande de statliga bredbandssats- ningarna som pågick fram till 2007 finns inte 2010. Det finns en rad olika andra bidragsformer, men i mycket mindre skala, svårare att söka och hantera och med krav på större grad av medfinansiering. PTS har ställt upp en bild över tillgängliga program för bredbandsutveckling enligt nedan.
Kanalisationsstöd 50% för tomrör, bidrag max 50 kr/m.
Ansökan till Länsstyrelsen. T ex har Västra Rekarne blivit be- viljade 1 Mkr 2008. Samförläggning med annan ledningsäga- res arbeten innebär att ”lifta” med annan grävning, dvs ingen egen kontroll över projektet. Bidrag delas även ut till kortare sträckor som inte samförläggs i ett större samförläggnings- projekt. Hela bidragspotten kommer inte fördelas pga få an- sökningar, svårt att få sträckor att stämma med varandra och komma ända fram. Inga krav på annan offentlig medfinansie- ring.
Landsbygdsutveckling projektstöd Jordbruksverket via Länsstyrelsen, t ex ”Fiber till byn” LRF & Stadsnätsföre- ningen. Stöd ges för möten, planering, förstudie och projekte- ring för bredbandsprojekt. Annan offentligmedfinansiering krävs. Att nätet utformas som ett öppet nät, dvs med tillträde på lika villkor för alla tjänsteleverantörer, är en grundförut- sättning för att vara aktuellt för dessa bidrag. Landsbygds- programmet kan enbart delfinansiera områdesnät och anslut- nings/accessnät, se Figur 7.
Mer Landsbygdsprogram – EU:s återhämtningsplan söks via Länsstyrelsen, villkor är 25 % annan offentlig medfinansi- ering. Som medfinansiering kan professionell rådgivning och kvalitetssäkring hos kommunal IT-planerare räknas in. Byalag i form av ekonomiska föreningar kan söka dessa medel. All utrustning som t ex fiberkabel och kanalisationsrör är stöd- berättigad. Att nätet utformas som ett öppet nät är en grund- förutsättning för att vara aktuellt för dessa bidrag. Del 2010:
2,3 Mkr till Sörmlands län i EU-bidrag. Inga svenska statliga medel finns i detta program. Total kommunal medfinansiering för att få ut hela Sörmlands pott 2010 är ca 700 tkr. För 2011 får projekten konkurrera nationellt om resterande EU-
bidragsmedel.
Figur 7. Översikt olika nätdelar med beteckningar. Ur Broschyr Bredband till dig som bor på landsbygden LRF, SSNf, 2009., sid 14.
Strukturfonder C2 Tillväxtverket. 35% bidrag, för reste- rande del krävs annan offentlig finansieras. Avser större bred- bandsprojekt, t ex basinfrastruktur. Är resurskrävande att an- söka och en regional samordning är att föredra.
Redundanta nät mellan kommunhuvudorter kan ges statligt bidrag av PTS, för att skapa redundans.
HUS-avdrag för anläggning på egen fastighet. Innebär att privatperson kan dra av hälften av arbetskostnaderna vid t ex grävning för bredband på den egna fastigheten samt installe- ring av bredband i huset. En förutsättning är att huset är taxe- rat som småhus. Enbart grävmaskinistens timtid är avdrags- gillt, inte kostnaden för grävmaskinen.
Grävnings- och installationsarbeten på den egna tomten be- kostas eller utförs alltid av fastighetsägaren och det enda stöd som är aktuellt för dessa arbeten är ROT-bidrag.
9 Strategi för bredband på landsbygden
9.1 Utgångspunkter
Grundläggande bredbandstillgång för delaktighet och infly- tande finns enligt kartläggningen för den övervägande delen av kommunens yta genom mobilt bredband, därtill utan höga investeringskostnader för den enskilde vilket krävs för fiber- baserat bredband. Enligt PTS har 100 % av såväl befolkning som arbetsställen trådlös access inom Eskilstuna kommun.
Ledningsbundna nyttigheter är till sin natur en gemensam lösning som förutsätter en samlad bebyggelse för att kostna- derna för anläggandet ska kunna motiveras. Då tätorterna och den tätare bebyggelsen i huvudsak är den samma som 2002 kvarstår de prioriterade utbyggnaderna som ännu inte genom- förts som högst prioriterade.
Störst nytta med investeringar i fiberbaserat bredband uppnås genom att stödja utbyggnader till de mer tätbefolkade delarna av kommunens landsbygd, dvs tätorterna och stråk längs huvudvägarna. Där finns skolorna och flest företag samt bo- ende med bredbandsbrister. Att ge förutsättningar för fiber- anslutning av telestationer innebär att goda ADSL-möjlighe- ter för slutkund inom teleområdena kan ges, dvs en sekundär effekt av fiberutbyggnaden.
Att de ortssammanbindande näten är i allmän ägo, dvs ägs av det kommunala bolaget Eskilstuna Energi & Miljö innebär att villkoren för anslutning är de samma inom hela kommunen och att ingen part nekas tillträde.
Ett allmänt ortssammanbindande nät ger förutsättningar för byalag eller ekonomiska föreningar att ansluta sina egna spridningsnät.
Aktuella bidragsmöjligheter ska utnyttjas på bästa sätt. Regi- onal samverkan ska tillämpas när det är rationellt.
Kommunens roll och utgångspunkter kring medverkan i bredbandsprojekt ska vara tydliga och tillämpas konsekvent.
9.2 Strategi
Kommunen tar rollen att stå för ortssammanbindande nät som inte kommer till stånd kommersiellt, dvs fortsätter på linjen från IT-infrastrukturplanen 2002. Detta nät knyter ihop orterna enligt översiktskartan nedan.
Prioriteringsordning utifrån de skolor, företag och orter som får nytta av utbyggnaden.
1. Till Näshulta och Alberga.
Eskilstuna kommun söker EU-bidrag från landsbygds- programmet med kommunal medfinansiering 25 % för dessa två projekt. Eskilstuna Energi & Miljö bygger, äger och dri- ver näten. Förutsättningar för fibernät till Alberga beror av om överenskommelse kan slutas med Västra Rekarne Fiber- nät som har 16 km huvudfibernät i sträckningen.
Övriga ortssammanbindande nät över kommungränser förut- sätter samverkan med grannkommuner. PTS-bidrag söks om möjligt för dessa projekt.
2. Alberga-Hjälmaresund över kommungränsen till Katrine- holms kommun för anslutning till befintligt fibernät, un- der förutsättning att ett allmänt nät byggs till Alberga en- ligt punkt 1.
1
1
EU
PTS EU
2
Figur 8. Översikt ortssammanbindande nät med uppföljning och uppdatering av planerna 2002, samt prioriterade nätdelar att utöka EEM:s fibernät med.
För spridningsnät från dessa huvudstråk står antingen eventu- ella kommersiella aktörer eller olika sammanslutningar som byalag eller ekonomiska föreningar.
Sammanfattning strategi
Kommunen stöder enbart allmänna ortssammanbin- dande nät.
Aktuella bidragsmöjligheter ska utnyttjas.
Spridningsnät från ortssammanbindande nät är en uppgift för byalag etc.
9.3 Arbetsmetod och principer
En enkel, smidig och kunnig ingång ur medborgarperspektiv ordnas genom en Bredbandssamordnare som har i uppgift att förmedla kontakter och kunskap. Tips kring genomförande och organisation: http://www.bredbandskokboken.se/.
Bredbandssamordnaren ska ge stöd vid framtagande av bidragsansökningar för såväl allmänna ortssammanbindande nät som privata spridningnät. En fortlöpande uppgift är att bevaka vilka bidragsmöjligheter som är aktuella och dess villkor för att kunna informera olika intressenter.
Kanalisationsbidrag ska utnyttjas där det är intressant att lägga ner tomrör i samband med andra ledningsarbeten. En uppgift för bredbandssamordnaren är att klarlägga planer på större ledningsförläggningar inom kommunen de närmaste 5- 10 åren. Samordnaren ska bevaka möjligheterna till kanalisa- tion för allmänna ortssammanbindande nät och kända in- tressen av privata spridningsnät. Planerna hålls uppdaterade liksom kontaktvägar till ledningsägarna för intressenter som vill försöka samförlägga fibernät med deras arbeten. Led- ningsägare som markförlägger ledning på landsbygd har möjlighet att söka kanalisationsbidrag från Länsstyrelsen för insatsen. Denna bidragsform förutsätter ingen medfinansie- ring och dubbla stöd betalas inte ut.
Uppgifter Bredbandssamordnare
Hålla information om aktuella bidragsmöjligheter
Hålla kontakt med ledningsägare, vara insatt i deras aktuella planer och bevaka möjligheter till kanalisa- tion för allmänna ortssammanbindande nät och privata spridningsnät.
Vara resurs för byalag med kontakter, stöd bidragsansökan
Uppdatera Bredbandsläget inom kommunen utifrån förändrade förutsättningar.
10 Förslag nätdelar att medfinansiera
Utifrån den strategiska inriktningen föreslås följande
utbyggnader av ortssammanbindande nät. I tabellerna nedan redovisas mycket ungefärligt bedömda investeringsbehov för dessa åtgärder, samt tänkbara bidragsmöjligheter utifrån kontakter med Länsstyrelsens bidragshandläggare Mikael Sleman. Inför en eventuell bidragsansökan kommer åtgärderna att förprojekteras och kalkyleras.
Tabell 5. Finansiering av föreslaget ortssammanbindande nät med tänkbart upplägg för möjlig bidragsansökan från EU:s Landsbygds- program. ”Kn” utläses Eskilstuna kommun och avser medfinansiering 25 % av totalt bidrag.
Nätdel Typ Investering Ej
bidrag EEM
EU Kn
Böcklinge- Alberga
Ortssammanbindande nät
Ca 3 mkr 1,5 1,12 0,38 Hållsta-
Näshulta
Ortssammanbindande nät
Ca 1,5 mkr 0,75 0,56 0,19
Summa 2,25 1,68 0,57
Tabell 6. Redundans kommunhuvudorter, bidragsansökan PTS möjlig.
Nätdel Typ Investering Ej
bidrag
PTS Kn
Alberga- Hjälmaresund
Redundans kom- munhuvudorter
Ej studerat
11 Källor
Tryckta källor
Eskilstuna kommun, IT-infrastrukturprogram för Eskilstuna kommun, antaget av kommunfullmäktige den 21 februari 2002.
Landstinget Sörmland, LS-LED09-433, Strategi för data- kommunikation och telefoni 2009-2011, 2009.
http://www.landstinget.sormland.se/Sidans_katalog/15491/Re gler%20f%C3%B6r%20datakommunikation%20och%20telef oni%20%202009-2011%201_0.pdf
Länsstyrelsen Södermanlands län, Rapportnr: 2009:15, Regi- onalt serviceprogram för Södermanlands län 2010-2013, Nyköping december 2009.
Näringsdepartementet, N2009/8317/ITP, Bredbandsstrategi för Sverige, 2009-11-03.
PTS, PTS-ER-2010:5, Bredbandskartläggning 2009 En geo- grafisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige, 2010-02-11.
PTS Yttrande 2010-01-15 över promemorian Samhälls- omfattande teletjänster: finansiering vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet (dnr N/2009/9769/ITP)
Övrigt material
Fakta Landstinget Sörmlands verksamhet,
http://www.landstinget.sormland.se/Startsida/Om_landstinget /Kortfakta-och-statistik/Kortfakta-om-halso--och-sjukvarden/
Statistik över arbetsställen, tätorter, hushåll, befolkning, SCB.
Länsstyrelsens hemsida.
http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/amnen/Kommunik ationer/Bredband.htm
Presentationsmaterial aktualitetsprövning av Eskilstuna Kommuns översikstplan för KS Au styrgrupp, 2010-03-02.
Muntliga källor
Möte och telefon
Mikael Sleman, Länsstyrelsen Östergötland
Björn Roxberger, IT-chef Nyköpings kommun, 2010-05-04 Robert Berlin, Stadsnätschef Eskilstuna Energi & Miljö Peter Malmlöf, Funktionsansvarig IT-partner, 2010-03-29.
Niklas Narvell, IT-partner.
Flens kommuns IT-chef Mikael Brandfors i april 2010.
Arboga kommun IT-chef Micke Lehman, april 2010.
E-post
Björn Björk, bredbandshandläggare SKL, 2010-02-12
Figur 9. Nationella och regionala fibernät inom Eskilstuna kommun.
Stadsnätet i Eskilstuna samt de fibernät och radiolänkar Eskilstuna Energi och miljö anlagt och driver.
Täckning xDSL inom Eskilstuna kommun efter Regionförbundets utbyggnad för att ge 85 % av hushållen i länet möjlighet att ansluta till xDSL.
Täckningskarta Telia 2010-01-11.
http://www.telepriskollen.se/MobiltInternet/Prislista.aspx?CurrentPage=1
4G Turbo-3G+
Turbo-3G 3G+edge
Täckningskarta Tele2 2010-01-11.
GSM
3G (upp till 0,3 Mbit/s) Turbo-3G (upp till 6 Mbit/s) Turbo-3G+ (upp till 10 Mbit/s)
• Multisurfa upp till fem personer samtidigt för 229 kr/mån
• Trådlöst modem
Täckningskarta ice.net 2010-04-27. Nuvarande Turbo-3G: gult utomhus, orange inomhus, lila be tyder orange över vatten, dvs Turbo-3G täckning inomhus om det funnes hus på sjön.
Röstsamtal
3G röstsamtal och data Turbo 3G
Kommunala skolor med brist
Stadsnät God
täckning
xDSL
Viss
xDSL
Ej xDSL
Dessa områden med samlad bebyggelse ingick i IT-infrastrukturplan för Eskilstuna kommun 2002, behov och förutsättningar för bredbandsnät studerades som grund för utbyggnadsprioritering. Så här är statusen för bredbandstillgång ut 2010.
Ort Status ortssamman-
bindande nät till platsen 2010
Områdesnät
ESKILSTUNA Ja
TORSHÄLLA Ja
KVICKSUND Ja
TORSHÄLLA HUVUD+
DEL AV MÄLARBADEN Ja
TUMBO Ja
ÄNGSHOLMEN Ja
UDDEN Ja
MÄLARBADEN Ja
GRUNDBY+KULLERSTA I pågående VA- utbyggnad SKEPPARTORP
SKOGSTORP Ja
ÄRLA Ja
HÅLLSTA Ja
Näshulta skola Nej
BÄLGVIKEN Ja (Teracom via BV)
EKLÅNGEN Ja Ja
HÄLLBYBRUNN Ja
ALBERGA Via Radiolänk kap 8
Mbit/s VÄSTERMO/ STORA
SUNDBY
Via Radiolänk TIGGEBY+ALBRO Ja, Västra Rekarne
Fiber
BORSÖKNA Ja
BORSÖKNA+HYNDEVAD Ja
KJULA Ja
HÄLLBERGA Ja
SUNDBYHOLM Ja
HAMMARBY (inkl Vallby skola)
Finns vid Sundby- holmsvägen OSTRAKNALL
LÖVHULTA Ja
RIBBINGELUND Ev Telia/Skanova (Ärla-Kjula)
Arbetsställen med fler än 10 anställda med viss eller ingen tillgång till xDSL eller utan ortssammanbindande fibernät till sin tätort. Det är 11 arbetsställen inom kommunen med dessa förhållanden.
Företagsnamn
Antal anställ
da Adress Ort
1 WESTERMO TELEINDUSTRI AKTIEBOLAG 50-99 VI 4 STORA SUNDBY 2 SVALBOVIKENS BUSS AKTIEBOLAG 20-49 SVALBOVIKEN SOLVIK 3 NÄSHULTA 3 SVALBOVIKENS TRAFIKAKTIEBOLAG 10-19 SVALBOVIKEN SOLVIK 3 NÄSHULTA 4 GRÄSCENTER I ESKILSTUNA AKTIEBOLAG 10-19 KOLUNDA FARM ESKILSTUNA 5 FÖRÄLDRAKOOPERATIVET ÅKERSORKEN EK FÖR 10-19 VALLBY SKOLA ESKILSTUNA 6 LH PRODUKTER MÄLARDALEN AB 10-19 viby 10 ESKILSTUNA 7 NILS OLOFSSONS ÅKERI AKTIEBOLAG 10-19 KJULAMON 8 ESKILSTUNA 8 TRAVTRÄNARE HÅKAN ERIKSSON AKTIEBOLAG 10-19 KJULA-BERGA GÅRD 1 ESKILSTUNA 9 AB Betongelement Sverige 10-19 BARVA MOSSTORP ESKILSTUNA 10 STARK Ställningar i Sverige AB 10-19 BARVA ESKILSTUNA 11 VÄSTRA REKARNE FÖRSAMLING 10-19 ÖJA PASTORSEXPEDITION STORA SUNDBY
Enligt SCB:s statistik som presenterades 2009-11-01 hade våren 2009 om- kring 89 procent av Sveriges befolkning tillgång till Internet i hemmet, dvs de har utnyttjat möjligheten till bredbandsanslutning. Andelen personer med till- gång till bredband i hemmet ökade från 74 procent 2008 till 83 procent under 2009. Bredband inkluderar anslutningar via DSL-uppkoppling (t.ex. ADSL eller VDSL), annan typ av snabb förbindelse (t.ex. via kabel-TV eller ett lo- kalt nätverk) samt anslutning via 3G-nätet.
http://www.scb.se/Pages/Product____15266.aspx?produktkod=LE0108&disp laypressrelease=true&pressreleaseid=281475
Efter åldersgrupper, 16-74 år, andelar i procent. År 2009
Under våren 2009 hade 89 procent av alla privatpersoner i åldern 16-74 år tillgång till Internet i hemmet, en svag ökning jämfört med föregående år. De snabba anslutningarna till Internet ökade dock kraftigt. Andelen personer med tillgång till bredband i hemmet ökade från 74 procent 2008 till 83 procent un- der 2009.
Parallellt med att allt fler har tillgång till bredband i hemmet ökar även ande- len personer som använder Internet regelbundet. Under 2009 använde 86 pro- cent av personerna i åldern 16-74 år Internet minst en gång i veckan jämfört med 83 procent ett år tidigare. Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnor.
Definitioner och förklaringar
Bredband inkluderar anslutningar via DSL-uppkoppling (t.ex. ADSL eller VDSL), annan typ av snabb förbindelse (t.ex. via kabel-TV eller ett lokalt nätverk) samt anslutning via 3G-nätet.
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____281475.aspx
